Tisdag: Hade praktik idag mellan 06.45-14.45, var med Mexico idag.. Körde 5 vänder mellan Fiskeby o hamnen med papper på pallar..

Vid fyra var jag o hämtade morsan på jobbet, sen följde jag med henne hem ett tag o var där.. Vid halv sjutiden mötte jag Micha uppe hos Ingmar, han hjälpte Ingmar med telefonen o sen plackade ner hans data o hjälpte till att planera lite löst inför Ingmars 60-årsfest.. Skjutsade sen hem Micha, för att själv ta mig hem vid ca halv nio tiden.. Behövde göra iordning matsäck o frukosten inför praktiken..

Onsdag: Praktik mellan 06.30-11.20, var med Adde i frontan.. Vi tömde containrar med pappersförpackingnar runt Norrköping.. Var bla i Krokek, Kolmårgen, Åby o Skärblacka.. Var inte så mycket kvar sen när vi gjort den lilla rundan.. Sen åkte vi o hämtade Addes bil som var vid Rejmes Lastvagnar, där han hämtat frontan imorse.. Behövde inte följa med o tömma det sista sen i bla Sörping, han skulle ev börja tidigare imorron bitti o ta det då..

Skulle egentligen börja 04.00, men Peter som har hand om vem jag ska va med på praktiken inte visste när Adde åkte från gården.. Så jag fick börja ca 06.30 istället, men det hade varit roligare att få börja vid 04.00 istället :/..

Just nu gör jag inte så mycket, sitter hemma o tar det lite lugnt.. Ska snart ta mig förbi morsan lite snabbt o lämna bilnyckeln o fronten.. Hon ska låna bilen ikväll o träffa en kompis.. Ikväll ska jag upp till Micha o umgås med honom ett tag ikväll, se vad som händer..

ACAT-France, ADDE, ANAFE, COMEDE, ELENA-France, GISTI, LA CIMADE, LDH, SAF, Secours Catholique. Communiqué de presse – 9 février 2009.

A la veille de l’expiration du délai de réponse à l’appel d’offres relatif à la défense des droits des étrangers dans les centres de rétention administrative, les demandes répétées de concertation émises par les associations n’ont pas été entendues par le ministère de l’Immigration.

Face à l’urgence créée par une procédure d’attribution d’un marché public dont la mise en œuvre remettrait gravement en cause l’exercice effectif des droits des étrangers en rétention, dix ONG ont déposé vendredi 6 février un référé suspension devant le Conseil d’Etat contre le décret du 22 août 2008. Ces dix organisations avaient déjà déposé le 22 octobre un recours au fond contre ce décret : la mise en oeuvre de ce texte interdirait tant au niveau national que local une action conjointe des associations auprès des personnes placées en rétention.

N’ayant obtenu aucune réponse politique à leur demande de modification du décret, les associations ci-dessous espèrent, par cette nouvelle démarche contentieuse, faire respecter le principe d’une véritable défense des droits des étrangers en rétention.

Illustration © Jul

Vi åkte först till Rejmyre o sen till Finspång.. Därefter åkte vi till Norrköping o tömde på några ställen o sen vidare till Norsholm där vi hade en töming, sen tillbaka till Norrköping för frukost.. Efter frukost tog vi några tömingar till i Norrköping innan vi åkte o tömde bilen.. När vi gjort det bar det av till Lotorp, Igelfors, Grytgöl, Ljusfallshammar, Hällestad o till sist Sonstorp.. När vi var klara med tömningen i Sonstorp åkte vi tillbaka till Norrköping..

När vi kom fram var det att få i oss lite käk.. Sen var det att tanka upp bilen, tömma den o sen tvätta den.. Behöve inte följa med för att tanka, tömma o tvätta bilen.. Så jag fick sluta när vi hade käkat..

Känns lite segt just nu, när man har haft denna tur.. Kan nog allt tippa på att det blev ca 15 mil.. Fast det kan ha blivit lite mindre eller mer..

Fast kul var det =)..

Idag var det första dagen av totalt 3 veckor på min praktik.. Är på Pierre Nilssons Åkeri AB, här i Norrköping.. Var med Henka o vi tömde wellpapp idag.. Fick göra en hel del, så det är bara roligt när man får göra något än att bara sitta bredvid o inte göra någonting alls..

Imorron ska jag va med Adde i frontan.. Se vad man hämtar då o vad jag får göra..

Annars så är det bara bra med mig.. Förutom att jag håller på o somna just nu :s.. Ska försöka hålla mig vaken ett tag till.. Men måste ändå upp väldigt tidigt imorron, då jag börjar den kl.05.00..

Sitter och kollart in de senaste skriverierna om Idol-Lars som åkte ur igår. Jag kollar aldrig på Idol men Lars har gjort det intressant att kolla tidningarna dagen efter då det har varit lite bråk om honom. Tydligen var det rocktema igår och Desmond Rövhål var där för att visa upp vila fantastiska låtar han har gjort. Eller hur det nu var. Lars klämmer till med NIRVANAs Smells Like Teen Spirit, det var antagligen den ända låten Idolerna fick välja som inte var från 1980någonting. Det stämmer förmodligen inte men eftersom jag inte så själva programmet utan bara vilka låtar som Idolerna sjöng på TV4/Idol.

I vilket fall som helst så känns det djävligt ostigt att Desmond Child som ansågs vara en demonproducent på 80-talet men vad har han gjort den senaste tiden? MEAT LOAF, PAUL STANLEY (solo), LINDSAY LOHAN, JONAS BROTHER, BO BICE (uttalas bajs???), and the shitlist goes on…

Rock på riktigt

Hade det varit rock det hade handlat om borde TV4 satsat på folk som Nicke Andersson (THE HELLACOPTERS, DEATH BREATH, x-ENTOMBED), Dregen (BACKYARD BABIES), Adde (HARDCORE SUPERSTAR) eller Mia Coldheart (CRUCIFIED BARBARA). Fyra personer vars svettiga jeans är mer rock än Desmond och TV4 någonsin kan bli trots 300 miljoner sålda plattor och närmare miljonen svenska tevetittare varje fredag. Vill man ha rock i svensk teve en fredag kl 20.00 är Dobido på SVT1 ett hetare kort.

Men nu skulle det ju handla om Lars också. Lars är rock, han vägrar kuva sig trots att han frivilligt ställer upp i Idol.

VARNING TILL IDOLJURYN: Klippet under är med CRUCIFIED BARBERA, det är ett svenskt rockband.

Crucified Barbara - Play me hard

Kärlek. Respekt. Rock N’ Roll.

//H

I winampen: Torture Division – Invoking The Knifer (We Bring Upon Thee, 2008)

Även om det svider lite att han valde en håla i Danmark framför DIF och Stockholm är det ändå bara att gratulera Adde till den danska ligatiteln som han med sitt Ålborg vann för bara några timmar sedan. Lite kul att det var det gamla vraket Von Schlebrügge (bröndby) som med ett självmål såg till att ge Adde och Ålborg ledningen i matchen.

Mer om detta här och här.

Hmm. Long time. Things are so-so over here. Some developments, but mostly just plateauing. Was chatting with Adde, who has become a staple in my long-distance love life, joining the ranks of, well, Khui.

Not that distance matters, as I’ve mulled over with Adde. I keep telling people I find comfort in distance, but I think it’s misplaced. The people I feel closest to just all happen to be far away. So distance is irrelevant, really. It’s just a coincidence.

And proximity doesn’t necessarily get you any closer to those who might intrigue you, however superficially. Take my anonymous crush. Curiosity had bitten Adde at my brief mention and his questions signalled that my enigmatic one-liners simply would not do: “Smart, nice, cute? Tight butt? Jet black eyes? In league with the forces of darkness?” I sure as hell hope so, I’d responded.

But the anonymous crush has become an urban legend of sorts.

One night, he’d stood in front of my table at my bar (let’s call it Shortbus) for the entire duration of a performance. Packed room, see. We made eye contact of the noteworthy sort (I think) just once. But I was surrounded by 6′ tall guys (Din on one side, my brother on the other) and he by relatives (he was there to support his cousin who was on stage). So no further contact was initiated.

At least, not directly.

We know cutie’s gay uncle is a regular here, so Din and another guy friend called him over to inquire about prospects. Without my bloody permission. Gay uncle was, of course, curious as to who was asking. (Remember, no assumptions here. Plus, the other guy asking is also gay.) As my intervention-happy friends turned gleefully to me, I snapped: “Din.” Din is straight, of course.

To my vitriolic delight, gay uncle exploited this newfound knowledge as an indicator of Din’s orientation and availability… for himself. (For the next few weeks, Din attempted to woo me into becoming his bar girlfriend, if only to keep him at bay. Not that gay uncle would be so petty, I’m sure, but the thought has probably not crossed Din’s mind.)

Anyway, that was pretty much it for my anonymous crush. With such a shallow point of connection, even I know it was a purely aesthetic thing — he had powerful arms and was dressed like a dirty backpacker, too cool to care and all that. I vaguely remember sexy eyes and cheekbones too, but to be honest, I’ve sort of forgotten what he looks like.

What’s tantalizing about this urban legend of mine is that he’s technically within reach (via gay uncle) but also technically out of reach because, you know, that would be stalking. So, yes, it’s the intrigue that keeps me going, the idea of this man that I’ll, in all likelihood, never see again. Because I think the people who are here, next to me — I should be ashamed to say this, I suppose — there’s no mystery to them anymore. No secrets to unlock.

I’m also using the urban legend to keep Din at bay. We’ve turned our platonic dinner and movie “dates” into a weekly event and I’d hoped to develop a new model (purely for my own reference) out of our relationship — the guy I go out with without going out with. But his laughing attempts of late to get me to be his conditional girlfriend (and his repeated insistence that urban legend must be gay) are rather transparent. He’s a decent guy, tall, good-looking, architect by profession, idealistic tendencies under restraint. Marriage material for someone, someday. But no spark. No intrigue.

As Adde might say, the forces of darkness passed him over.

Adapted from an email to Adde (he’s been mentioned anonymously once so far, and tonight he gets a name).

i feel like i’m fucking coming apart sometimes. this whole being cheated on thing has messed me up a little deeper than i’d like to admit. and i catch myself trying to entice the bastard back. it’s a stupid game, and he plays it better and it’s so unhealthy for me. but i keep forgetting to stop. i used to be better than this. i’m so determined to win, to pound him into the ground and leave him a total wreck.

hmmph. easy to talk hard. but it’s not even what i’m really after. i miss how he feels. i miss lying quietly against him. god, if only it was as simple as having him tell me that he’s sorry, that i was something a little more than a throwaway — if i could believe him if he actually said all that.

it’s… not just this. there’s work too, and i’m wondering how i trapped myself in a job that leaves me hollow. i think i need — just for a little while — comfort, familiarity, certainty, security. of all things, security. you know, so i’ll recover the strength to get what i want out of the corporate monkey thing and the poly thing. i feel jumpy and paranoid. anything that was already in a delicate state is in disarray now.

ugh. i really do miss being invincible.

That’s why I turn to my older man. Always seem to recover some of my invincibility with him.