Det talas mycket om bibeltrohet. Men sällan når argumenten bortom slagordsnivån. Just nu är det framför allt samkönade äktenskap som stämplas som bibelotrogna. Och jag har hunnit bli väldigt trött på att Bibeln så ofta bara viftas med i debatten men så sällan öppnas och studeras. Vad står det egentligen om äktenskapet i Bibeln? Och hur ska vi förhålla oss till att vi lever i ett helt annat samhälle än vad som tas för givet i Bibeln?

Samkönade äktenskap diskuteras aldrig i Nya testamentet. Däremot diskuteras en del andra frågor som har med äktenskapet att göra:

1) Skilsmässa. Både Jesus och Paulus tar generellt avstånd från skilsmässa och omgifte (även om vissa undantag nämns).

2) Förhållandet mellan makarna. På flera ställen i breven inskärps att mannen är hustruns huvud och att hustrun ska underordna sig sin man.

3) Om man överhuvudtaget bör gifta sig. Paulus rekommenderar starkt att de som inte är gifta förblir ogifta. Det är bara de som inte klarar av att leva avhållsamt som han rekommenderar att gifta sig.

Sedan hundra år tillbaka accepterar Svenska kyrkan skilsmässa och vigsel av frånskilda. Jämställda äktenskap är normen i de flesta kyrkliga sammanhang. Och äktenskapet framstår ofta som ett kyrkligt ideal, medan det självvalda singellivet betraktas som ett undantag. Därför undrar jag: Om man accepterar skilsmässa, jämställdhet och äktenskapet som ideal, hur kan man då samtidigt vara säker på att samkönade äktenskap är oförenliga med troheten mot Bibeln? Borde vi inte börja diskussionen om Bibeln och nutida kristen äktenskapssyn med att reflektera över de frågor om äktenskapet som faktiskt tas upp i Nya testamentet?

Mina frågor är ärligt menade. Jag vill gärna höra vad andra har att säga om detta, utifrån olika perspektiv. Men jag vill ha ett seriöst samtal. Kättarförklaringar och utläggningar om Svenska kyrkans förfall undanbedes. Det finns gott om andra forum för sådant.

Exempel på summariska uttalanden om äktenskap och bibeltrohet finns här, här, här och här.

“Vad Gud har fogat samman får människan alltså inte skilja åt”, säger Jesus. Men exakt vad är det som Gud har fogat samman? Enligt den heteronormativa läsningen är det Mannen och Kvinnan som förenats i ett heligt förbund. Man och kvinna hör ihop, och får inte ersättas med man och man eller kvinna och kvinna. Men det är inte heterosexualiteten Jesus talar om. Heterosexualiteten är ju inget argument mot skilsmässa, som var det som frågan gällde i Matt 19:3-9. Nej, det som Gud fogat samman och som inte får skiljas åt, det är de konkreta makarna som lever tillsammans. Dessa är de två som har blivit ett.

Låt oss gå till den berättelse som Jesus syftar på. Äktenskapets skapelseberättelse i 1 Mos 2:18-24. Först finns det bara en ensam människa. Men “det är inte bra att mannen är ensam”, konstaterar Gud. Och så formar Gud alla djuren som sällskap åt mannen och för fram dem inför honom. Mannen ger namn åt alla boskapsdjur och fåglar och vilda djur. Men inget av dem kan bota hans ensamhet. Då tar Gud till den kirurgiska lösningen.

Herren Gud försänkte mannen i dvala, och när han sov tog Gud ett av hans revben och fyllde igen hålet med kött. Av revbenet som han hade tagit från mannen byggde Herren Gud en kvinna och förde fram henne till mannen. Då sade mannen: “Den här gången är det ben av mina ben, kött av mitt kött. Kvinna (isha) skall hon heta, av man (ish) är hon tagen.” Det är därför en man lämnar sin far och mor för att leva med sin hustru, och de blir ett.

Det är alltså likheten som betonas här, inte olikheten. Mannens ensamhet botas när han möter någon som är som han själv. Ben av hans ben, kött av hans kött. Och det görs en poäng av att orden för man och kvinna är lika. När mannen ska ge namn åt kvinnan väljer han ett namn som är så likt hans eget som möjligt. De är ish och isha. Det är därför en ish lämnar sin far och mor för att leva med sin isha — för att han har funnit någon som han passar ihop med. Någon som är som han och som han känner en fysisk samhörighet med. Efter att Gud låtit tusentals andra varelser passera förbi har han nu äntligen hittat den som kan bli hans livskamrat.

Det går bra att läsa den här berättelsen heteronormativt. Gud har skapat ett pussel med två bitar. Man och kvinna. De två bitarna passar ihop som — ja, som snopp i snippa. Men det går lika bra att läsa berättelsen en smula mer romantiskt. Gud har skapat ett pussel med många tusen bitar. Och bland dessa tusenden gäller det att finna någon som är ben av mina ben, kött av mitt kött. Någon som jag passar ihop med till både kropp och själ.

Jag menar att den “romantiska” läsningen fungerar bättre, både med mänsklig erfarenhet och med den tolkning som Jesus gör. Inte för att Jesus är så värst romantisk när han nekar mannen rätten att skilja sig från sin hustru. Men för att han menar att det som är sammanfogat, det är det enskilda paret som faktiskt lever tillsammans. Om det vore ett pussel med bara två bitar, då skulle ju män och kvinnor vara utbytbara inbördes. Mannen kan skilja sig och gifta om sig och det är fortfarande man och kvinna. Men Jesus menar tydligen att relationen mellan makarna är unik. Hustrun är inte utbytbar. Inte för att makarna vigts på något särskilt sätt. Utan helt enkelt för att de “lämnat sin far och sin mor” för att leva med varandra. De är de facto ett med varandra. Och därmed är de sammanfogade av Gud.

Hur ska vi då se på de par där två kvinnor eller två män lever tillsammans? Den frågan ställs inte i Bibeln så det finns inget entydigt bibliskt svar. Men den syn på äktenskapet som kommer till uttryck i 1 Mos 2 och Matt 19 är enkel att tillämpa även på samkönade par. Gud ser att det inte är gott för människan att vara ensam. Människan behöver en livskamrat. Gud erbjuder tusentals skapade varelser att välja mellan, men det är människan som måste avgöra vilken partner som är den rätta — vem som är ben av mina ben och kött av mitt kött. När två människor har funnit varandra och valt att leva tillsammans, då har de två blivit ett. Och vad Gud har fogat samman får människan inte skilja åt.

Exempel på hur bibelordet “Vad Gud har fogat samman” används i debatten finns t ex här.

Det bibelord som jag sett oftast i äktenskapsdebatten de senaste dagarna är Matt 19:4-6. Där svarar Jesus på en fråga som har med äktenskapet att göra. I något bearbetad form har just det här jesusordet använts i vårt vigselritual för att säga något generellt om äktenskapet. Så här lyder ordet i vigselordningen:

Jesus sade: Skaparen gjorde från början människorna till man och kvinna. Därför skall en man lämna sin far och sin mor för att leva med sin hustru, och de två skall bli ett. Vad Gud har fogat samman får människan alltså inte skilja åt. (Matt 19:4-6, bearb.)

Om man läser detta jesusord som svar på den aktuella frågan om homosexualitet och samkönade äktenskap, så framstår svaret som tydligt. Jesus tar avstånd från samkönade äktenskap. Men detta är klipp och klistra-teologi. Om vi vill visa respekt för Bibeln och läsa den intellektuellt hederligt, så måste vi läsa bibelordet i dess ursprungliga sammanhang. Då står det så här:

Några fariseer kom fram till honom för att sätta honom på prov och frågade: “Är det tillåtet för en man att skilja sig från sin hustru av vilken anledning som helst?” Han svarade: “Har ni inte läst att Skaparen från början gjorde dem till man och kvinna?” Och han fortsatte: ”Därför skall en man lämna sin far och sin mor för att leva med sin hustru, och de två skall bli ett. De är inte längre två utan ett. Vad Gud har fogat samman får människan alltså inte skilja åt.” De frågade: “Varför har i så fall Mose bestämt att mannen skall skriva ett skilsmässobrev för att skilja sig?” Han svarade: “Därför att ni är så förstockade tillät Mose er att skiljas från era hustrur, men från början var det inte så. Jag säger er att den som skiljer sig från sin hustru av annat skäl än otukt och gifter om sig, han är en äktenskapsbrytare.” (Matt 19:3-9)

Jesus svarar alltså på en fråga om skilsmässa. Får en man skilja sig från sin hustru? Det är inbyggt i frågan att det handlar om en man och hans hustru. Därför handlar också svaret med nödvändighet om en man och hans hustru. Jesus svarar nej. En man får inte skilja sig från sin hustru, för de två har blivit ett. Diskussionen handlar inte om homosexualitet eller om vem som får lov att gifta sig med vem. Det handlar om skilsmässa, vad som gäller för redan gifta par. Därför kan inte jesusordet brytas ut och användas som belägg för vad Jesus anser om något som ingen i hans kultur kunde komma på tanken att fråga om. Precis som vi inte kan rycka ut andra jesusord och mena att Jesus svarar på våra frågor om t ex socialism och kapitalism. Det är ingen hederlig bibelanvändning att göra så.

Detta var den korta versionen av min invändning mot bruket av Matt 19 i  äktenskapsdebatten. Men det finns förstås alltid mer att säga. Den som orkar kan fortsätta läsa.

1) Det skulle ligga närmare till hands att använda Jesu ord om skilsmässa i debatten om det var skilsmässa vi diskuterade, inte samkönade äktenskap. Trots Jesu tydliga avståndstagande från skilsmässa tillåter Svenska kyrkan sedan länge både skilsmässa och omgifte. Detta är ganska okontroversiellt. Det finns de som tycker det är fel att kyrkan tillåter att skilda gifter om sig. Men i stort sett är vi ense om att tycka olika om detta. För mig blir det då märkligt när man använder Jesu förbud mot skilsmässa som ett belägg för hur stort avfallet är från Guds ord när kyrkan godkänner samkönade äktenskap, samtidigt som man accepterar att kyrkan tillåter skilsmässa.

2) Matt 13:3-9 är ett stridssamtal mellan Jesus och några fariseer. Fariseerna vill sätta dit Jesus, men han visar sin auktoritet genom att besegra fariseerna i debatten med argument som bygger på deras egna premisser. Fariseerna åberopar 5 Mos 24:1 om skilsmässobrev, men Jesus anför 1 Mos 1:27 och 2:24 om hur det var “från början”. En man (anthropos) som lämnat sin far och mor för att leva med sin hustru har blivit ett med henne. Därför kan inte mannen (anthropos) sedan skilja sig från henne.

3) Man kan också lägga märke till att Jesus underkänner giltigheten i ett tydligt bibelord (5 Mos 24:1) genom att hänvisa till mer grundläggande principer. Det gör det inte lättare för oss att avgöra vem som har rätt bibeltolkning. Men det illustrerar att en ståndpunkt inte kan beläggas genom att man citerar ett lösryckt bibelord, hur tydligt det än kan verka. Vi behöver gå djupare än så för att föra en seriös diskussion.

4) I det närmaste sammanhanget till Matt 19:3-9 framhävs att Jesus särskilt tar sig an och bryr sig om de svaga. Han botar sjuka (19:2) och välsignar barnen (19:13-15). Man får nog anta att Jesu hållning till skilsmässa också handlar om att han tar ställning för den svagare parten — till skillnad från fariseerna som är förstockade, har “hårda hjärtan” (19:8). Fariseerna tillåter att mannen skiljer sig från hustrun och så ställer henne utan försörjning och social status, medan Jesus hävdar att mannen måste ta det ansvar han åtagit sig. I andra sammanhang där Jesus argumenterar mot bestämmelser i den bibliska lagen, t ex om att bota eller skörda säd på sabbaten, är hans argument att barmhärtigheten går före lagen. Det är en grundläggande princip som vi får ta till oss även i nu aktuella diskussioner om bibeltolkning.

Matt 19 förekommer i äktenskapsdebatten t ex här och här.

Uppdatering 25/10. Även KG Hammar kommenterar Matt 19.

Beslutet är taget i kyrkomötet. Från den 1 november kan bröllopsklockorna ringa för samkönade par i Svenska kyrkan. Men sju av fjorton biskopar beklagar beslutet. Så här skriver de:

Som biskopar i vår kyrka har vi ansvar för kyrkans lära och enhet. Vi sju biskopar menar att kyrkomötets beslut om äktenskap och vigsel har tillkommit på ett sätt som inte fått en tillfredsställande förankring inomkyrkligt och ekumeniskt, inte fått en betryggande begrundning i vår kyrkas tro, bekännelse och lära och därför äventyrar kyrkans enhet.

Biskoparna menar säkert vad de säger. De vill slå vakt om kyrkans enhet. Men resultatet av deras uttalande kan mycket väl bli det motsatta. Nåväl, det finns bara en sak att göra. Fram med de teologiska spadarna och fortsätt gräva. Förankring och begrundning har de beställt, och det ska de få. Mitt lilla bidrag till det teologiska samtalet kommer jag att lämna här på bloggen, lite i taget. Och jag hoppas förstås att ni som läser kommer att bidra med era kommentarer.

Splittring är ett ord som används mycket i samband med äktenskapsdebatten i Svenska kyrkan. Åsiktsskillnaderna splittrar oss. Bejakande av samkönade äktenskap leder till splittring, inbördes och i relation till andra kyrkor. Menar många. Jag håller inte riktigt med. Att vi har olika åsikter är inte splittrande i sig. En kyrklig vigselordning som inte alla sympatiserar med är inte splittrande. Det som kan splittra kyrkan är fiendebilder och falangbildning. Om vi gräver skyttevärn kring våra åsiktsskillnader.

“För kyrkans sanna enhet är det nog att vara ense i fråga om evangelii lära och förvaltningen av sakramenten”, står det i Augsburgska bekännelsen. Äktenskapet är inget sakrament i evangelisk-luthersk tradition, så vi behöver inte vara överens om det för att kunna hålla ihop. Men vi behöver vara överens om att det som håller oss samman är något som går djupare än våra åsiktsskillnader i äktenskapsfrågan. Tron på Kristus. Vi tillhör inte våra olika kyrkliga falanger. Vi tillhör alla Kristus.

På ett sätt är det glädjande att så många är engagerade i att reflektera och diskutera kring en teologisk fråga. Det händer lite för sällan i Svenska kyrkan. Jag skulle vilja se mer av teologiska diskussioner. Gärna om sådant som är mer centralt i den kristna tron än det här med vem som ska få lov att gifta sig med vem. Det är inte farligt att det finns många olika åsikter och infallsvinklar. Det skulle tvärtom kunna vara berikande.

Men låt oss aldrig grunda våra uppfattningar om andra människor på deras åsikter i enskilda frågor. Vad vi anser om samkönade äktenskap säger ingenting om ifall vi är goda eller onda människor, bra eller dåliga kristna. Vi får försöka hjälpas åt att undvika fiendebilder och karikatyrer. Så här avslutade Anders Wejryd sitt anförande idag: “Vilken uppfattning vi än har – värna generositet och hänsynstagande! Särskilt ansvar på dem som får sin vilja igenom i morgon, och till oss alla: Karikera inte de andra!”

Dagen rapporterar här, här, här, här och här. Kyrkans Tidning skriver här.

Gud gjorde de två stora ljusen, det större ljuset till att härska över dagen och det mindre till att härska över natten, och han gjorde stjärnorna. Han satte ljusen på himlavalvet att lysa över jorden, att härska över dag och natt och att skilja ljus från mörker. Och Gud såg att det var gott. (1 Mos 1:16-18)

Ganska länge tolkades detta bibelord i enlighet med den ptolemaiska världsbilden. Jorden är universums centrum, himlakropparna är fästade på olika kristallsfärer som kretsar kring jorden. Gud satte ljusen på himlavalvet för att lysa över jorden, står det ju. Svart på vitt. Men en lång rad av iakttagelser av himlakropparnas rörelser medförde att denna världsbild till slut brast. Motståndet var våldsamt från kyrkans sida, för man hade byggt sin teologi på den gamla världsbilden. Och det fanns bibelord som man menade styrkte teologin. Men till sist fick kyrkan omvärdera sin kosmologi. Det fungerade inte i längden att blunda för fakta.

Något liknande tror jag är på väg att hända vad gäller kyrkornas äktenskapsteologi. Den gamla uppfattningen är att äktenskapet kretsar kring olikhet och rollfördelning. Makarna passar ihop därför att de är olika, en man och en kvinna, och därför kan fylla de två olika roller som behövs för ett gott och harmoniskt äktenskap. Den synen fungerade länge, delvis för att det var ganska flexibelt hur de olika rollerna skulle gestaltas.

Men sedan ett antal decennier tillbaka håller denna syn steg för steg på att ersättas med uppfattningen att äktenskapet kretsar kring jämlikhet och valfrihet. Makarna passar ihop därför att de är jämspelta och trivs bra tillsammans, och därför kan ha ett gott och harmoniskt äktenskap. Någon föreskriven rollfördelning är inte nödvändig. Tvärtom är idealet att man delar lika på ansvar och uppgifter.

Som jag ser det är det alltså vårt jämställdhetsideal och våra förändrade könsrollsmönster som har förändrat äktenskapets innebörd. Makarna är jämställda partners som valt varandra som individer. Inte representanter för kategorierna Man och Kvinna. Att äktenskapet nu blir könsneutralt är en logisk konsekvens av denna förändring som redan har ägt rum. Och det är följden av en lång rad iakttagelser som visar att homosexuella relationer kan vara lika goda och harmoniska som heterosexuella relationer. Homosexualitet är ingen sjukdom, utan en del av skapelsens mångfald.

Det är inte konstigt att kyrkorna gör motstånd mot den nya äktenskapssynen, för man har byggt sina äktenskapsteologier på den gamla, hierarkiska och heteronormativa äktenskapssynen. Men teologier får till sist omformuleras när de strider mot nya iakttagelser. Vi behöver inte ha en geocentrisk världsbild, även om Bibelns skapelseberättelser är skrivna ur ett geocentriskt perspektiv. Bibelord som man haft lång vana att tolka på ett visst sätt kan läsas om i ljuset av nya världsbilder. Det är inte Bibeln eller bibelsynen som går sönder då. Bara våra fördomar.

Dagen skriver här och här. Kyrkans Tidning skriver här.

På SvD  har en kyrkoherde emeritus ett inlägg i debatten om kyrkliga vigslar.

Jesus säger i den bibeltext som ännu är obligatorisk vid varje kyrklig vigsel, men som endast kommer att kunna läsas vid vissa vigslar om kyrkomötet väljer att förändra äktenskapet: ”Skaparen gjorde från början människorna till man och kvinna. Därför skall en man lämna sin far och sin mor för att leva med sin hustru, och de två skall bli ett. Vad Gud har fogat samman får människan alltså inte skilja åt”.

Jag säger som jag sa angående påvens jultal;

Påven måste väl även han ha rätt att uttrycka sina synpunkter!  Han tror på att heligheten mellan man och kvinna enbart kan uttryckas mellan de biologiska könen. Men det heliga mellan manligt och kvinnligt uttrycks även inom en individ. En man som respekterar och dyrkar kvinnor har frid inom sig, medan den man som förminskar och förtrycker kvinnor utkämpar ett krig inom sig. Det omvända gäller naturligtvis kvinnor. Mansföraktet måste övervinnas för att skapelsens intention med män och kvinnor ska kunna förverkligas. Den intentionen går att uppfylla också inom ramen för en homosexuell relation.

lena alun

Jag bloggade förra tisdagen om hur jag plötsligt upplevde Gud så långt borta. I en vecka har jag känt mig bortvänd från Gud. Samtidigt har mina trogna vänner kommit tillbaka och jag har känt stor gemenskap med dem var och en för sig. Det är en viktig aspekt av det kristna livet som inte har velat fungera tidigare. “Där två eller tre är församlade i mitt namn är jag med er”, lär Jesus ha sagt.

Igår kom Uffe och Anna till mig med den gudomliga avsikten att bara betjäna mig. Vi fikade och jag fick berätta hur jag har haft det de senaste tre veckorna, då de gav mig helande förbön i anslutning till veckans hemgrupp. Det är ett namn för den kristna församlingens grundfundament. Cellgrupp är ett annat nytt ord för den gemenskapen som jag har lärt mig den senaste veckan.

Nu kom Uffe och Anna enbart för att de ville slösa med sina nådegåvor över mig och mitt tillfrisknande från cancersjukdomen. Idag kan jag se att förberedelsen för deras helandetjänst på Andens uppdrag har pågått i en veckas tid. Pingstkyrkan i Eskilstuna har haft förmånen att ha Ingemar Helmner som ledare i en fyra dagar lång bibelskola, öppen för alla, som kulminerade i en ekumenisk gudstjänst med honom som predikant. Det kändes som om han kommit till Eskilstuna för att säga mig Andens ord. Hans tilltal träffade mig mitt i prick.

När Anna igårkväll smorde mig med olja och uttalade  Andens vishet över mig fungerade det plötsligt. Jag upplevde Hjärtats fräslning. De förhoppningar Uffe förespeglade mig för tre veckor sedan ledde till infriade förväntningar igårkväll. Sommaren 1992 blev jag frälst till Intellektet. Uffe har i tre år gått bredvid mig och saknat min Fulla Frälsning. Igår kväll var det tydligen dags.

Som av en händelse såg jag  i morse att pastor Marcus Ardenfors skrivit följande på pingstkyrkans blogg;

Vi kan var reaktiva i våra liv. Det innebär att vi styr alla våra beslut efter vad som händer. Men vi kan också vara proaktiva och förbereda oss i förväg så att vi är beredda när tillfället är rätt. Genom bibelns berättelser ser vi uttrycket många gånger ”När tiden var inne”. Ofta är det något som är efterföljt av förberedelser inför det som skulle komma.

Jag ser sommaren som ett utmärkt tillfälle att göra en del reflektioner och inre förberedelser så jag kan var redo när Gud öppnar de dörrar som bara han kan öppna. När han ger tillfälle vill jag vara redo. Vill du?

Efter 17 år som hängiven kristen öppnades dörren i goda vänners gemenskap, fast beslutna att ösa sin Kristuskärlek över mig. Jag öppnade mig och tog emot som ett litet barn. Varje ord och känsloförnimmelse tog jag emot och lät mig förvandlas av - till den smorda Kristi lärjunge jag känt mig kallad till i snart 17 år. Det senaste året har jag känt mig kallad till apostel. Norstedts svenska ordbok översätter apostel till person som gör stora insatser för att sprida en lära eller en rörelse, även allmännare om person som ivrigt propagerar för något t ex nykterhetsapostel, sedlighetsapostel. Efter ett år som bloggare kan jag se att jag redan är igång  som apostel.

Jag läser just nu med stor passion Ingemar Helmners bok Berörd av Gud och inspireras till större evangeliska gärningar framöver.

Ser idag att frågan om samkönade äktenskap har skapat konfontation mellan Svenska kyrkan och den Anglikanska.  På Dagen Debatt skriver Ola Eriksson;

Jag skulle vilja påstå att den västerländska kyrkan genomgår en svårartad kris med många olika symptom. Svårigheterna och snårigheterna i kvinnoprästfrågan, abortdebatten och dagens fråga om samkönade äktenskap, har alla sina rötter i två fundamentalt väsensfrämmande tros- och livsåskådningar, som båda ser sig som den sanna kristendomens arvtagare och/eller människolivets försvarare. En forntidens kättarstrid utspelas framför våra ögon. Vi är fångade i en konflikt av palestinska proportioner, där liberala och konservativa troende förnekar den motsatta sidans livsrum och rätt att existera, och då hjälper varken klarsyn eller vältalighet.

Jag är både stolt och glad över att få bo i Sverige där kunskap och mod har givit Svenska kyrkan kraften att våga ställa sig upp för dem som är födda till homosexualitet. Min övertygelse är att Svenska kyrkan har tagit steget i rätt riktning teologiskt och socialt. Vad jag har förstått kan den medicinska vetenskapen bekräfta att homosexualiteten bestäms av hormonbalansen i moderlivet.  Svenska kyrkan motiverar och argumenterar sitt bejakande av de samkönade äktenskapen precis som jag själv har gjort i mina blogginlägg när debatten pågick här i Sverige. Nu ska Svenska kyrkan förklara för resten av den världsvida kyrkan hur hon teologiskt i konfrontation med staten och den politiska majoriteten (95%) funnit att Andens ledning visat på det ickediskriminerande vägvalet.  Det liberalteologiska förhållningssättet har skördat en stor seger genom accepterandet av samkönade kyrkliga vigslar. Problemet att förklara för resten av kristenheten återstår. Jag står där i  mitten och har ett särskilt uppdrag att förkunna som en helt fristående och oberoende teolog och bloggare. Jesus var en man som inte var rädd för konfrontationer.

Vi kan redan se att det är övervägande kvinnor som tagit möjligheten ,genom den nya lagen, att gifta sig. Om kvinnors homosexualitet står nästan ingenting i Bibeln. Detta är vad jag har funnit;

Rom 1:26
    Därför utlämnade Gud dem åt förnedrande lidelser. Kvinnorna bytte ut det naturliga umgänget mot ett onaturligt,

Vad Paulus avsåg med det onaturliga umgänget mellan kvinnor kan vara intressant att födjupa sig i. Men vilken trovärdighet vill vi ge honom i Sverige år 2009? Vad visste han om kvinnor? Det är han som har uttalat orden att kvinnor ska tiga i församlingen. Detta påbud har vi i Sverige för länge sedan frångått. Det har man inte tagit avstånd från i den  Anglikanska kyrkan ännu. Dagen skriver;

ACNA (Anglikanska kyrkan i Nordamerika) viger kvinnor till diakoner men det är upp till varje enskilt stift om man även väljer att prästviga kvinnor. Däremot ska öppet homosexuella inte vigas till präster och man motsätter sig samkönade äktenskap. I förordet till kyrkans konstitution beklagar man den spricka som uppkommit inom Anglikanska gemenskapen och orsakats “av dem som omfamnat felaktiga läror”.

Biskopen i Visby, Lennart Koskinen, säger i Aftonbladet;

– Det var samma sak när det gällde kvinnliga präster. Vi i Svenska kyrkan vågade då driva frågan och det har lett till att många andra kyrkor vågat gå efter. Hade vi inte gjort det hade frågan om kvinnliga präster fortfarande varit i sin linda.

– Eftersom vissa personer blir kära av personer av samma kön, och det finns en naturlig variation i skapelsen, vore det ett hån och ren diskriminering att inte låta dem gifta sig, säger Koskinen.

Liberala Kvinnors toppkandidat Cecilia Wikström (FP) kommenterar i Dagen sina politiska uppdrag i EU-parlamentet:

Jag har aldrig gjort något stort nummer av min tro men jag tror att det syns i allt jag gör. Jag är präst och utlånad i demokratins tjänst på obestämd tid. Dessutom tror jag att det är bra att det finns en präst i parlamentet som inte är katolik, säger hon.

Ingemar Helmner lärde mig den 18 juli att Jesusväckelsen alltid innebär konfrontation. Det handlar om att ha  fått mandat från Gud. Förföljelsen kommer när det finns någon förföljare. Då är det nära till konfrontation. Vem förföljs i historien om de samkönades rätt att ingå äktenskap?

Uppdatering 20090721; Fann att csaar skrivit något som jag tycker passar in på Svenska kyrkan. Hon är öppen för ny kunskap. Nu avkrävs hon en pudel för att kunna samsas vidare med den Anglikanska kyrkan. Det finns stora kristna skaror i Sverige som anser att homosexualitet är synd och ondska. Men hallå, ni förväxlar det med det sexuella våldet! Varför skulle Jesus fördöma två personer av samma kön som kärleken funnit? 

Uppdatering 20090729; Eskilstuna-Kuriren låter kyrkopolitikern Margareta Ekström (S) komma till tals. I papperstidningen står dessutom att läsa;

Margareta påpekar att Bibeln skrevs för 2000 år sedan (typ ) och att det är en självklarhet att det har skett en förändring i samhället som även kyrkan måste anpassa sig efter.

Ja, det lär sig varje teolog som läser kyrkohistorian, vilken är obligatorisk. Margareta Ekström säger vidare;

- I bibeln står det till exempel att kvinnan ska tiga i församlingen. Om det inte hade skett en förändring där hade jämställdheten inte sett ut som den gör i dag.

Margareta är rädd för att det ska ta 50 år innan könsneutrala äktenskap är accepterade, precis som det gjorde med kvinnliga präster.

- Man ska inte lägga sig i vuxna människors kärlek. Homosexualiteten är inte direkt något nytt, den har funnits i alla tider.

Det känns väldigt konstigt med en kyrka som istället underblåser hot och förföljelser. I Eskilstuna-Kuriren berättar en homosexuell man om sin försiktighet i Eskilstuna.

-Till exempel när man går på stan och får de där trångsynta blickarna. Men egentligen tror jag att de som tittar inte förstår vad de gör. Jag tror det är undermedvetet, något man är uppväxt med. Jag är inte klädd på något annorlunda sätt, jag är som jag är. Varför ska jag behöva dölja det?

Varför åker du på Pridefestivalen?

- Jag tycker det är bra att man uppmärksammar vår situation och visar att vi har samma värde som alla andra i samhället. 

http://lenaalun.wordpress.com/2008/08/27/det-heliga-aktenskapet/

http://sv.wordpress.com/tag/heteronormativiteten/

lena alun

Jag kan inte låta bli att kommentera Helen Törnqvists (c) brännpunktare om homovigslar i Svenska Kyrkan. Jag hade nog kunnat skriva ett helt inlägg om endast den detalj att hon rakt ut säger att hon anser människor inte har lika värde, men kommer få det i och med att Svenska Kyrkan ansöker om att behålla sin vigselrätt. En mer absurd skrivelse har jag nog aldrig sett. Den markerar verkligen en hemsk syn på vad människors lika värde innebär. Tyvärr också en vanlig ingångssyn i den publika diskursen. Nu väljer jag dock att istället fokusera på det som faktiskt är huvudpoängen i hennes inlägg, dvs att hon anser att präster ska vara tvugna att viga såväl heterosexuella par som homosexuella par, detta eftersom teologiska bedömningar uppenbart inte kan tillåtas i en kyrka om de strider mot politiska partiers program.

Vi var många, bland de som är emot äktenskapsreformen, som sa att detta skulle leda till en inskränkning av religionsfriheten. Att det inte skulle tolereras att fr.a. Svenska Kyrkan tolkade äktenskapet, eller tillät tolkningar av äktenskapet, som inte passade riksdagens majoritet. Att en självklar följd av detta skulle bli krav på att tvinga präster att viga par mot sin trosuppfattning.

Idag kan kyrkor vägra viga i princip vem dom vill när de inte anser att de kan stå bakom ett dylikt äktenskap, vilket givetvis bör vara samma princip som ska gälla för homoäktenskap. Med tanke på vår svenska diskrimineringslag så känner jag mig dock rätt säker på att någon (varför inte t.ex. Lars Gårdfeldt) kommer gå domstolsvägen för att försöka tvinga präster att viga mot sin vilja med hänvisning till att det skulle vara diskriminering att inte välsigna ett äktenskap som man har teologiska problem med.

Det andra delen är att det kommer resas krav på att man nu, just p.g.a. homoäktenskapsfrågan, måste förbjuda kyrkliga vigselförrättare att neka att viga de som de inte känner att de kan viga av teologiska skäl. Detta har jag hört från så många att det endast är paranoia att tro, men Törnqvist genomför nu första anfallet i den offensiven. Hennes förslag är att frånta alla präster som inte håller med henne i just denna fråga vigselrätt. Min förutsägelse är att någon inom inte allt för lång tid kommer kräva att samfund som inte som helhet kan kräva homovigslar av sina präster/pastorer/whatever ska fråntas sin vigselrätt som samfund.

Ibland förvånas man. Jag får väl lov att erkänna att jag inte hade helt rätt. Om vem som var upphovsman till Ingers blogg. Tydligen var han bara iblandad. Denna blogg berättar om Reklammannen som länge och väl hade planerat projektet.

Idag upptäckte jag Kristen vänster´s blogg. Tyckte sedan att den hade vissa likheter med Ingers Blogg. Jag googlar väl Johannes med efternamn och Kristen vänster, tänkte jag. Det blev träff på det, med. Det kan vara en ren slump, bara. Det kan jag inte säkert uttyda.

Jag bloggade ju för ett halvår sedan om Internet som den nya Heliga Floden. Nu har Internet visat sig vara en maktfaktor som verkligen kan behöva sitt egna parti. Jag har knappt en susning om någonting , men börjar ana vidden av den kunskap och kompetens som den unga generationen har. Det handlar om något långt mer än att kunna betala sina räkningar och söka information.

Framförallt förstår jag att det finns en enorm potential till entreprenörskap och kommunikation. Det är via nätet vi får en ny växande arbetsmarknad. Det kan jag se i min kristallkula. Frågan är varför integriteten anses så viktig för Piratpartiet? Varför  stressade man igenom FRA-lagen i riksdagen? Frågetecken kan nog räta ut sig?

Sydsvenskan uppger;

Jag ville inte gå ut med vem jag var för jag var rädd att det skulle ta bort fokus från mitt budskap, säger Uffe Wickberg. KD-Inger är ett djupt allvarligt och genomtänkt projekt, berättar han. Trots det stora genomslag som bloggen fått hade Wickberg förväntat sig ännu mer debatt.

Trelleborgs Allehanda skriver;

Kristdemokraterna kommer undan för lätt. En stor del av partitoppen har bakgrund i pingströrelsen, som betraktar homosexualitet som en synd. Vad betyder det politiskt?

KD anser att din kritik är irrelevant, att partiet är sekulärt och inte ägnar sig åt att tala om vad som är syndigt.

– De påstår att partiet är sekulärt, men säger sig ändå stå för “kristna värderingar”. Vad är det egentligen? När KD är motståndare till könsneutrala äktenskap hänvisar de till “tradition”. Vad betyder det?

Uffe Wickberg anser att journalister hårdare måste granska vad politikers religiösa uppfattningar betyder för deras människosyn. Jag har inget emot kristna, och kan självklart inte säga att troende inte får syssla med politik. Men när det får konsekvenser för deras åsikter måste man granska det. Det finns ett hyckleri inom KD. Göran Hägglund deltog en gång i Pridefestivalen, det var 2006. Ett valår.

lena alun

Med mitt tvärvetenskapliga perspektiv som religions- och genusvetare har det varit kalas att sätta tänderna i Ingers blogg. Efter mina studier av aprils inlägg, för att skapa mig en bild av personen bakom, uppenbarade sig möjligheten att knäcka koden. Jag vet vem killen är som registrerade bloggen. Därmed finns det mycket annat på internet som kan förtydliga bilden. Vad drev honom?

Det av intresse som jag har funnit torde vara en fullt normal och vanlig fundering hos varje tjugoåring idag. “Är jag kanske homosexuell? “Några sådana blogginlägg, som leker med tanken har jag funnit,och bara det räcker gott som skäl till att börja sparka på KD.

Jag har själv förfasats över debatten inför riksdagsbeslutet om lagen om de samkönade äktenskapen.  Har skrivit en rad blogginlägg om min teologiska syn, innan jag faktiskt gav upp när Caroline Krook i spetsen förordade avskaffad vigselrätt. Jag kände då på något vis att jag hade gjort mitt för att skydda människor från diskriminering.

Jag ser att detta kan vara ett av motiven till att skapa Ingers blogg. Dessutom kan det absolut vara en rad piratpartister som medverkar som kommentatorer, som mycket väl kan  ha skrivit egna blogginlägg också. Ibland ger plötsligt Inger  ett betydligt mer  nyanserat  och vetenskapligt skolat intryck. Precis som någon bloggare skrev; en tokstolle skulle aldrig skriva sådana texter. Antingen är Johannes en klok gammal själ, trots åldern, eller så har han mer erfarna vänner som bidrar med  såväl högskoleutbildning som längre livserfarenhet. Mitt intryck är att en fullfjädrad akademiker stundtals sitter vid tangentbordet.

Den verklige Johannes är inte aktiv kristen. Inte särskild invigd i det kristna livet. Bönens kraft och andeuppfyllelsen förlöjligas, och de är ändå Ässen i den kristna kortleken.  Ändå är blogginläggen bibelsprängda. Möjligtvis kan han vara ett Guds barnbarnbarn. Det vill säga att hans föräldrar är barn till hängivna frikyrkomedlemmar. Dessa Guds barnbarn socialiseras in i den kristna frikyrkomiljön utan  att nödvändigtvis ha några egna andliga frälsningsuppenbarelser. De kan då välja att kritiska  lämna kyrkan, med all rätt. Det finns mycket att vara kritisk mot. Detta kan jag se ha blivit bloggens huvudsakliga ärende. Ett patos för att verkligen skapa det där tryggare och medmänskligare samhället som Jesus lärde oss. Uttryckligen skrivs också på bloggen att den vill visa vad som är viktigt för att skapa ett bra samhälle.

Jag är mer tveksam till att bloggen verkligen skulle vara ett uttryck för en smutskastningskampanj i EU-valet. I så fall har det varit av en underordnad betydelse.  Att Piratpartiet  kraftmäter sig med KD finns det dock en del exempel på.

Vad jag inte har sett någon annan notera i bloggosfären och media är det tragiska kvinnoporträttet. Ja, det är rent av en nidbild av kvinnan. En så ondskefull kvinna finns inte. Jag är själv kvinna och har hunnit komma många kvinnor in på livet. Det finns inte dess motstycke!

Det bekymrar mig. Hur kan unga män knåpa ihop en så demoniserad kvinna. Vad avslöjar detta om upphovsmännens kvinnosyn? Vilka erfarenheter och upplevelser ligger bakom denna bild av kvinnan. För bilden de tecknar gör de ju  ett sanningsanspråk på. Jag är inte helt förvånad, men lite förbluffad över att få den avtäckta sanningen om vad kvinnoföraktet kan bestå av.

Läser man de första inläggen från april framträder en  högmodig kvinna med en falsk ödmjukhet. Narcissistisk, men urskuldande. En besservisser som talar von oben. En nidbild av en skolfröken är vad jag ofta kommer att tänka på. En oro för att unga män fortfarande skulle ha genomlidit skolår med en sådan kvinna?  Inger är otroligt trångsynt och saknar fullständigt en öppenhet för andras synsätt; “Intranet handlar mest om dynga, säger hon”. Egentligen personifierar faktiskt Inger kampen mellan kyrkans religiösa fundamentalism och skolans och samhällets sekulära närmast ateistiska fundamentalism. Göran Hägglunds inhopp i debatten, när det väl kom, är väldigt klokt. Plötsligt hade  Johannes givit Göran Hägglund modet att ta bladet från munnen. Ett mod jag väntat på sedan valsegern, faktiskt. Vem ska driva kristna värderingar, om inte han?!

En punkt på agendan har också varit att spänna musklerna i bloggosfären, och därmed har man varit ute efter att provocera och väcka debatt. Inger driver indignerat frågan om att bloggkörkort bör införas.

Ingers blogg är en rebellisk uppgörelse med frikyrkotradition och kanske ett antal mindre lyckade kvinnliga auktoriteter som funnits i Johannes och hans medarbetares liv.

Nu skulle jag efter en paus ha fortsatt att analysera blogginläggen för att göra detta blogginlägg mer fullödigt och skarpare. Då har Johannes raderat “Ingers blogg“. Det var oväntat. Jag undrar varför. Ett mål är tydligen uppnått. Men det hade väl varit roligt och intressant att fortfarande kunna läsa den? Tydligen var inläggen  färskvara för blogginnehavaren. Nu är EU-valet över och Piratpartiet och Kristdemokraterna har varsitt mandat i EU-parlamentet.

Tyvärr följde jag inte Ingers blogg utan upptäckte den först när Johannes trädde fram. Jag antar att jag i inledningen uppfattade den som att man i oförstånd drev med oss kristna. Istället har man velat skapa debatt och uppmärksamhet kring en rad tveksamma värderingar och ståndpunkter hos kristdemokraktiska makthavare. Dessutom behandlar Inger en hel del av den kristna traditionella kvinnosynen på ett sätt som intressant belyser kontrasterna till  hur dagens kvinnor lever. Här finns något sparat för eftervärlden.

Jag instämmer slutligen helt med Christian;

den 08 juni 2009 vid 14:38 Christian

Tack Johannes! Vi skulle behöva fler människor som dig i det här landet.

Bloggen XRDSi Stockholm-Brussels tydliggör hemligheten med framgången;

“Faktum är att äkta engagemang alltid är kraftfullt. Ingen PR-byrå hade kunnat göra denna blogg lika bra om inte någon besuttit just det engagemang som upphovsmannen har.”

Uppdatering 20090609; Jag är särskilt glad idag över att Liberala kvinnan och prästen Cecilia Wikström (fp) har kryssats in och säkrats ett mandat  i Europaparlamentet. Hallelujah!  :-)  Hon säger till Dagen;

“Jag blir väldigt betryckt av kristna som menar sig äga sanningen. Jag har mött väldigt obehagliga attityder den här valrörelsen. Människor som har trott sig äga ett tolkningsföreträde. Bara Jesus dömer. Och han dömer med kärlek. Jag har aldrig vågat säga att jag äger sanningen, men jag ägnar mitt liv åt att, tillsammans med andra och i församlingens gemenskap, söka den.”

Jag tror också att Cecilia Wikström har haft fördel av att turnerat med Gudrun Schyman i hennes lyckade valkampanj. 2,2% av rösterna fick fi. Det är något att glädjas åt. I nästa riksdagsval kommer de in! Värderingar vinner val, poängterar Cecilia Wikström.

Uppdatering 20090610; Läs Elisabeth Sandlunds uppmaning på Dagens ledarsida idag. En glad nyhet är att Ingers blogg kommer tillbaka. Och tja, Johannes var nog en aktivist i gräsrotsrörelsen för PP.

lena alun

Detta händer över hela världen och vissa av de svenska män är likadana. Jag är är glad att SvD tar i detta tabulagda och skamliga problem. I det här fallet är mannen inte av svensk etnicitet. Lättare att skriva om det då, kanske ? Huvudsaken är att vi bryter tystnaden.

Kvinnan Birgitta berättar för Idagsidan i SvD;

” Jag vet nu att jag är värd ­något mycket bättre. Jag är värd en man som älskar mig och bryr sig om mig. Och jag vill säga till alla kvinnor som lever som jag gjorde att det går att ta sig ur det. Kvinnojouren är det bästa stället som jag har kommit till. Här kan jag slappna av och andas.

Visst känns det tungt att tänka på att hon har förlorat så många år av sitt liv, all denna tid som hon har levt i ett ingenmansland, i en bubbla där någon som sa sig älska henne styrde henne in i minsta detalj.

– Jag var instängd i mig själv. Han pratade åt mig och ordnade med allting. Jag tänkte att det kanske skulle bli bättre om jag bara försökte göra som han sa.

Det allra tyngsta är kanske just det att hon lät det ske – att hon lät en annan människa ta kontrollen över det som var hennes liv.”

När bröstcancerdrabbade Johanna berätter sin historia för Idagsidan slås jag av likheten mellan kontrollförlusterna i livet.

“Att förlora kontrollen över sitt eget liv beskriver Johanna som det värsta av allt. Hon talar om ovissheten, om att vara helt i händerna på sjukdomen och på andra människor. Om väntan på provsvar, på nästa omgång cellgifter, på en telefonsignal som skär genom tystnaden. Om den ångestfyllda veckan när hon låg inlagd på Radiumhemmet, det var då hon började tappa håret”.

Ta tillbaka kontrollen över sitt liv är botemedel. Att hitta min egen kraft och makt.  Den helande kraften. Jag är fast besluten om att mina cancertumörer ska ha stoppats i tillväxten om än inte tillbakabildade på röntgenskärmen om tre veckor. Då har jag min tid för datortomografi. Men det vore förstås snyggt jobbat om de var spårlöst borta. Jag har fått så mycket helande och förbön om upprättelse, och alla är eniga; det går att bota med tro. Det  är också vad Jesus har lovat.

lena alun

I RFSU:s EU-barometer 20 maj, med partiernas 41 toppkandidater, svarar 35 att de anser att samkönade äktenskap som ingåtts i Sverige också ska gälla i EU. För 21  är dessutom viljan att exportera homoäktenskap till övriga EU-länder ”mycket stor”.  Bland dessa finns EU-kritiker som Marita Ulvskog (S), Gudrun Schyman (FI) och Ulf Holm (MP) som annars brukar vara noga med att EU inte ska få ökad beslutanderätt. Nu är viljan stor att pådyvla övriga EU-länder vår nationella lagstiftning.

Att vilja exportera svensk lag om samkönade äktenskap till EU är dubbelfel, både sakligt och principiellt. Under femtusen år av skriven historia finns ingen kultur, folk, regim eller religion som praktiserat homoäktenskap. Bland världens 192 nationer accepteras det bara av så få länder att de kan räknas på ena handens fingrar. Med vilken rätt skulle Sverige tvinga på andra länder en lagstiftning som är ett fullskaligt socialt experiment, med barnens bästa som insats?

Principiellt är det också fel att vilja exportera en svensk lagstiftning som inte ligger under de pelare, politiska områden, som EU har beslutanderätt inom. Vi vill inte se EU utvecklas till en federativ stat, ett Europas förenta stater, där EU ska ha beslutanderätt också över civillagstiftning och sociallagstiftning.

Samma sakliga och principiella fel gör alla de EU-kandidater, med Gudrun Schyman i spetsen, som hävdar att abort skulle göras till en ”mänsklig rättighet” och att svensk abortlag skulle exporteras till EU.

Men abort är ingen ”mänsklig rättighet”, utan en tragedi som släcker ett unikt mänskligt liv, och som aldrig kan göras ogjord. Vi vill istället arbeta för så få aborter som möjligt, för en nollvision för aborter, ett Sverige där inte aborter efterfrågas. Den svenska abortlagen med sina vida tidsgränser hör till de liberalaste i världen, det är inget att exportera till EU eller vara stolt över.

Abort kan heller aldrig göras till en ”mänsklig rättighet” utan att kollidera med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna som i artikel 3 säger att ”var och en har rätt till liv”, och FN:s barnkonvention som slår fast i paragraf 6 att ”varje barn har en inneboende rätt till livet”, och har rätt till skydd även före födelsen.

Tuve Skånberg, kandidat nummer 5 till EU-parlamentet (KD), riksdagsledamot 1991-2006

Lennart Sacrédeus, riksdagsledamot (KD), EU-parlamentariker 1999-2004

Artikeln var publicerad i Västervikstidningen 2009-05-28, i Kristianstadsbladet 2009-05-28

Vad artikeln i Folket inte nämner är att det psykologiska våldet skadar minst lika mycket som den fysiska misshandeln. Om alla och envar som bevittnar det manliga våldet mot kvinnor tillrättavisar mannen i fråga och hänvisar till mansmottagningen tar vi steg för en bättre värld.  Mannen är omedveten hur våldet verkar, som har sitt upphov i en önskan om makt och kontroll över kvinnan. Det är en beroendesjukdom där mannen  har blivit  beroende av kicken att destabilsera kvinnan.  Det normala att en relation erbjuder stöd och beskydd har istället blivit till en relation där kvinnan konstant angrips och det undermedvetna målet är att få henne ur balans. Normaliseringen in i våldet är ett lömskt fenomen för både offer och förövare. Det saknas  ännu forskning. Våldssituationen är förvirrande även för den som erbjuder sitt stöd i någon  form av profession. De psykologiska processerna är ännu  dåligt utforskade. Den kunskap som finns har inte nått ut i samhället.

Besöksförbud kan bli det sista halmstrået för att finna sin inre trygghet igen, eftersom kvinnan har hamnat i ett posttrumatiskt tillstånd. En permanent krisreaktion får förödande konsekvenser för hälsan.

lena alun

Unga muslimska flickor i riskzonen hamnar både i ekonomiskt och blir socialt isolerade eftersom de inte har någon laglig rätt i en typ av muslimska äktenskap som blir allt vanligare, varnar socialarbetare och forskare i Danmark.

Konfliktmäklare Farwha Nielsen, som i åratal har arbetat med konflikter i invandrarfamiljer, synnerhet i kommuners Kvindekrisecentre och polisen säger:
“Fler och fler unga muslimska tonårsflickor ingår äktenskap där de inte har några rättigheter i förhållande till den danska äktenskaps lagen. Om äktenskapet är bruten är det sharialagarna som träder i kraft, och flickorna är svaga. Denna typ av äktenskap är ganska omfattande och är särskilt ökade efter införandet av den danska 24-årsregeln, (en dansk och en icke EU-medborgare under 24 år kan inte bo ihop i Danmark.)

När äktenskap inte är officiellt registrerade, är det normalt Imamer som beslutar vad som ska hända vid en skilsmässa.

Familieadvokat Poul Gudberg säger:
“Hon har inga rättigheter. Har de bott tillsammans kan du få lite pengar, så mattan inte helt rycks bort under hennes fötter. Men de har inget krav att ställa. Det är upp till paret att ta reda på vad de ska göra. “

Poul Gudberg säger att ett äktenskap som utförs av en imam har precis samma giltighet som om det vore nere på hörnet till livsmedelsbutiken.
Källa jp.dk

Nu har inte Sverige någon 24 års-lag, men jag kan tänka mig att imamer här arbetar frenetiskt för att kunna få viga muslimska par enligt sharia lagen, d.v.s ta bort alla flickors rättigheter annat än inom hemmets väggar.
Frågan är hur våra politiker reagerar, tendenser till förståelse för dessa typer av äktenskap har hörts från de mindre vetande och multikulturens kreatur.

Det var roligt! Då gratulerar jag till det nya äktenskapet och hoppas att det blir rikt välsignat. Vi lär oss av misstag och kan alltid återupprättas. Jag skrev om den framgångsrike pastorn i denna blogg.

lena alun

Lite örongodis; Dottern lyssnar på detta fina inlägg i jämställdhetsdebatten. Ann-Sofie Wågström lotsar oss till detta. Om vi kan lära våra flickor rätt tänk kan vi spara massor av de miljoner som mäns våld mot  kvinnor kostar. Lyssna på Pernilla Wahlgrens dotter här.

lena alun

Detta är mitt råmaterial som jag sände in till Eskilstuna-Kuriren.  Jag fick debattartikeln publicerad i Eskilstuna-Kuriren 041227. En gravid kvinna hade misshandlats av sin man på julafton, så då kom mina skriverier väl till pass.

“Alla är ansvariga inför alla för allt som sker på jorden. “  Fjodor Dostojevskij

Kvinnovåld – allas kollektiva ansvar

Det är olyckligt att den livliga debatten mot kvinnovåld har fastnat i ett pseudoproblem.

Det som borde engagera och uppröra framförallt männen, eftersom saken handlar om mäns kränkningar av kvinnor, kommer i skymundan av den missvisande formuleringen ”mäns kollektiva ansvar”.  Många män upprörs av skuldbeläggningen och går i försvarsinställning med den följd att det verkliga problemet inte tas på allvar.  Kanske är det en man omedveten om det systematiska osynliggörandet av kvinnors kompetens som myntat detta uttryck. Bara  ytterligare ett symptom på kvinnans underordning där hon förutsätts varken kunna ta ansvar eller bidra till problemets lösning – kvinnofrid.  Faktum är att det korrekta påståendet är ”allas vårt kollektiva ansvar”. Varenda kvinna har också ett kollektivt ansvar för att hjälpa sin medmänniska. Både kränkande män och kvinnor samt de kvinnor och män som utsätts för psykiska trakasserier och fysiskt våld behöver en hjälpande hand.

Det är märkligt att utredningen Ett slag i luften avfärdar teorier om vanmaktskänslor, psykisk sjukdom som t ex personlighetsstörning och drogmissbruk som orsak till kvinnovåldet. Dessa faktorer tillsammans med kvinnors underordning i samhället samverkar i ”konstruktionen av den manlighet” som använder psykiskt och fysiskt våld för sina egna syften. Syftet är makt och kontroll. En relation mellan en man och kvinna som bygger på ömsesidighet, respekt och kärlek kan vara meningsfull för båda. Olyckligtvis har en del män formats till att ta kontroll och tillgriper ofredande och psykisk misshandel. När ingen ingriper i processens början övergår den alltför ofta i fysisk misshandel. Redan misshandel med ord är mycket skadlig eftersom den skapar förlust av självkänsla, tvivel på sin egen sociala förmåga och ett onaturligt beroende av misshandlaren. Metoder som män använder för att hålla kvinnor under kontroll är t ex användning av tvång, hot och isolering, att förringa, förneka och klandra henne, ge henne skuldkänslor för barnen, behandla henne som en tjänare, agera ”slottets herre” och hindra henne från att skaffa eller behålla ett arbete.   

Många gånger utsätts inte bara kvinnan, utan även barnen utsätts för våld och sexuella övergrepp. Viktigt att minnas är att även om inte barnen utsätts för våld eller övergrepp blir de ofta vittnen till våldet mot mamman. Detta är i sig ett psykiskt övergrepp på barnen. Barn som bevittnar våld i hemmet påverkas lika mycket av det som kvinnorna som uthärdar det. Till slut normaliserar barnen våldet och blir därför ofta mer våldsbenägna eller våldsutsatta som vuxna. 

Det är här vårt kollektiva ansvar kommer in. Att hjälpa förövare och offer att se situationen klart. Det gör de inte själva, utan behöver oss som står utanför och kan bidra med stöd. På så sätt räddar vi också den uppväxande generationen och kan möjligen uppnå världsfred någon gång. Det gör vi inte när vi inte vill se att terror pågår hemma i våra svenska folkhem.

Det kan räcka med att påpeka för mannen att hans beteende och uppförande mot kvinnan inte är acceptabelt. Likaså räcker ett helhjärtat intresse för att höra hur kvinnan egentligen mår för att hon ska börja våga berätta.

Kvinnovåldet är dock inte bara en privatsak för vissa par. När kvinnor görs till objekt eller manipuleras till maktlöshet exploateras och missbrukas kvinnans behov av att söka efter, bevara och investera i relationer. Sådant missbruk kan ta sig uttryck som utstötning – att låtsas

som om kvinnan inte existerar vanligen  uttryckt med kroppsspråket på t ex sammanträden eller att ignorera idéer eller förslag från kvinnor. Det kan också vara att trakassera, ge öknamn, förlöjliga eller snäsa av kvinnan i enrum eller inför andra. Dubbelt förtryck av kvinnor sker i våra domstolar när våldtäktsoffer anklagas för att det var hennes eget fel, genom att hon på något sätt bett om det, genom sin klädsel eller inte kämpat eller skrikit tillräckligt.

Vi är att gratulera här i Eskilstuna som har fått ett manligt nätverk Män för kvinnofrid.

Hoppas att de kan upplysa mig om hur mitt kollektiva kvinnliga ansvar för att uppfostra och forma min son ser ut  - utan att han får det destruktiva behovet av att vilja ha makt och kontroll över andra. Det kan män som har erfarenhet av sin moders förtryck berätta om.

Nog kan det behövas ett feministiskt parti som tvingar fram kvinnofrågor och mansfrågor på den politiska dagordningen, även om jag själv föredrar att driva dessa frågor från ett liberalt håll. Precis som miljöpartiet har tvingat fram en bättre miljöpolitik skulle ett feministiskt parti tvinga våra manliga feminister i riksdagen att göra skäl för namnet. Vi har nämligen långt till jämställdhet.

Lena Alun

teol. kand och präststuderande

En seriös och respektfull brittisk dokumentär från 2008 sändes igårkväll kl 21.00 i Tv 5. Genom fruars och partners synvinkel fick vi inblick i de tre männens behov av att ibland se ut och agera som kvinnor. Det slog mig att behovet är lika starkt som behovet hos den kvinnorörelse som lämnade hem och skurhinkar för ett eget yrkesliv var. Är det därför motståndet mot samkönade äktenskap är så stort? För att det finns en liten kvinna i varje man som vill komma ut. Det manliga känsloförtrycket mot dem själva är så starkt.

Därför gläds jag åt att majoriteten av nomineringsgrupperna i kyrkomötet i dagsläget vill behålla vigselrätten. Bra. Än finns det liv i kyrkan. Vi ska inte diskriminera människor med avvikande sexualitet.  Så länge de inte kränker andra människors mänskliga rättigheter, förstås.

lena alun

Efter partifullmäktiges beslut om att inte ta med Lennart Sacrédeus uppstod en debatt i Expressen, Svd m fl medier.

Radio Sjuhärad ville ordna en debatt mellan mig och Kristdemokraternas partisekreterare, Lennart Sjögren, som dock avstod att debattera. (Läs här under den 22 januari). Ni kan lyssna till mitt inlägg här och Lennart Sjögrens senare intervju här.

Idag ordnade Radio Sjuhärad, Måndagsklubben, en debatt igen om Kristdemokraterna. Inbjudna var jag, Maj Steen (M), kommunfullmäktiges ordförande i Borås),  Stefan Lindborg (V). Ni kan lyssna på första halvtimmen här, och andra delen här (ca 10 minuter).

Programmet annonserades som “Blir det bättre om Gud styr Sverige?”.

Jag hade hoppats debattera partiets ideologiska utveckling, men det blev fokus på abortfrågan och frågan om äktenskapet.

Eftersom jag tror att det är viktigt att stå för våra åsikter även om de är obekväma och politiskt inkorrekta så är det ok att det blev som det blev.

Kan vi begära att zoologen och djurparkschefen Helena Olsson ska förstå tigrarnas likheter med det mänskliga rovdjursbeteendet, när vi inte förstår att skydda kvinnor och barn?

lena alun

1 Kor 6:9
    Har ni glömt att ingen orättfärdig skall få ärva Guds rike? Låt inte bedra er. Ingen som lever i otukt eller avguderi eller hor eller homosexualitet,  (Bibel 1982)

1 Kor 6:9
    Har ni glömt att ingen orättfärdig skall få ärva Guds rike? Låt inte bedra er. Inga otuktiga eller avgudadyrkare eller horkarlar eller män som ligger med andra män,  (Bibel 2000)

 1 Kor 6:9
    Know ye not that the unrighteous shall not inherit the kingdom of God? Be not deceived: neither fornicators, nor idolaters, nor adulterers, nor effeminate, nor abusers of themselves with mankind, (KJV)

Rom 1:24
    Därför lät Gud dem följa sina begär och utlämnade dem åt orenhet, så att de förnedrade sina kroppar med varandra.

Rom 1:25
    De bytte ut Guds sanning mot lögnen; de dyrkade och tjänade det skapade i stället för skaparen, som är välsignad i evighet, amen.

Rom 1:26
    Därför utlämnade Gud dem åt förnedrande lidelser. Kvinnorna bytte ut det naturliga umgänget mot ett onaturligt,

1:26 förnedrande lidelser Avser homosexualitet, som var vanlig och sågs med överseende i den grekisk-romerska världen. För judarna var den avskyvärd (jfr 3 Mos 18:22), och dess utbredning betraktades som en följd av omgivningens vantro.

 Rom 1:27   

likaså övergav männen det naturliga umgänget med kvinnorna och upptändes av begär till varandra, så att män bedrev otukt med män. Därmed drog de själva på sig det rätta straffet för sin villfarelse.

Dom 19:22
    Bäst de satt där i godan ro omringades huset av männen i staden, en samling skurkar. De bultade på dörren och ropade till den gamle som ägde huset: “Skicka ut mannen du har i ditt hus, vi skall ligga med honom.”

1 Mos 19:5
    De ropade till Lot: “Var är männen som kom till dig i kväll? Skicka ut dem till oss, vi skall ligga med dem.”

1 Mos 19:7
    “Bröder”, sade han, “jag ber er, gör inte något så ont.

Dom 19:23
    Då gick mannen som rådde om huset ut till dem och sade till dem: “Nej, mina bröder, gör inte så illa. Eftersom nu denne man har kommit in i mitt hus, må ni inte göra en sådan galenskap. (Bibel 1982)

Dom 19:23
    Värden gick ut till dem och sade: “Bröder, jag ber er, gör inte något så ont. Den här mannen är gäst i mitt hus. Ni får inte begå ett sådant nidingsdåd. (Bibel 2000)

Dom 19:24
    Men här finns min dotter, som är orörd, och hans bihustru. Låt mig skicka ut dem, så kan ni utsätta dem för vad ni vill. Men mot den här mannen får ni inte begå ett sådant nidingsdåd.”

3 Mos 18:22
    Du får inte ligga med en man som man ligger med en kvinna; det är något avskyvärt.

3 Mos 18:23
    Du får inte ha könsumgänge med djur av något slag och bli oren genom det. En kvinna får inte ställa sig framför ett djur för att para sig med det; det är något vämjeligt.

3 Mos 20:13
    Om en man ligger med en annan man som med en kvinna, har de båda gjort något avskyvärt. De skall straffas med döden, skulden för deras död är deras egen.

I Tredje Moseboken 18 finns lagarna om könsumgänge. Incest var inte tillåtet. Huruvida pedofili alls förekom/omnämns gör jag nu efterforskningar kring.  Pojkar och flickor tilläts gifta sig vid 13 rep 12 års ålder.  (Min kommentar)

3 Mos 18:6-19
    Ingen får närma sig någon som är av hans eget kött och blod för att lägra henne. Jag är Herren. [7] Ingen får skända sin far genom att lägra sin mor; hon är din mor, du får inte lägra henne. [8] Du får inte lägra din fars hustru; då skändar du din far. [9] Du får inte lägra din syster, som har samma far eller mor som du, vare sig hon är född inom eller utom hemmet. [10] Du får inte lägra din sondotter eller dotterdotter; då skändar du ditt eget kött och blod. [11] Du får inte lägra en dotter till din fars hustru; hon tillhör din fars släkt, hon är din syster. [12] Du får inte lägra din fars syster; hon är av din fars kött och blod. [13] Du får inte lägra din mors syster; hon är av din mors kött och blod. [14] Du får inte lägra din farbrors hustru; henne får du inte komma nära, hon är din faster. [15] Du får inte lägra din svärdotter; hon är din sons hustru, henne får du inte lägra. [16] Du får inte lägra din svägerska; då skändar du din bror. [17] Du får inte lägra en kvinna och hennes dotter, inte heller lägra hennes sondotter eller dotterdotter; de är av samma kött och blod, det vore en skam. [18] Du får inte ta din hustrus syster till bihustru och lägra henne under din hustrus livstid.
    [19] Du får inte närma dig en kvinna för att lägra henne när hon har menstruation och är oren.

3 Mos 20:19
    Du får inte lägra din mors syster eller din fars syster, ty den som gör så vanärar sitt eget kött och blod, och de drar skuld över sig.

Sirach 20:4
    En snöping som vill lägra en oskuld -
sådan är den som vill skapa rättvisa med våld.

På grundval av dessa bibliska texter är det svårt att dra några slutsatser om guds ev. motvilja inför samkönade äktenskap. Jag menar; vi tillåter inte längre att män lägrar kvinnor som de själva behagar. Vi erbjuder inte flickor åt män att göra som de vill med. Jag kan inte ta bibeln på allvar när det handlar om sexualitet. Dessa texter är intressant historia. Men som argument i vår politiska debatt är de kort sagt; SKRÄP. Två vuxna som har funnit varandra och vill leva i inom den äktenskapliga institutionen har Guds välsignelse, oavsett kön mot bakgrund av den kunskap och erfarenhet vi har idag. Skulle inte Selma Lagerlöf ha ärvt Guds rike?

Är de homosexuella människor med rättigheten att få sitt äktenskap verkligt inför Guds ansikte? Ser inte de som motsätter sig detta att de gör sig skyldiga till diskriminering? Obama har förstått detta.  Våra partier förutom kristdemokraterna har insett detta. Men nu verkar protesterna komma på allvar. Religionsfrihet tycks innebära rätten att diskriminera.

Det börjar bli dags att problematisera vad religion och religionsfrihet är. De ska väl inte vara en täckmantel för att kunna kränka  mänskliga rättigheter.   Europakonventionen ang religionsfrihet lyder;

“Envars frihet att utöva sin religion eller tro må endast underkastas sådana inskränkningar, som äro angivna i lag och som äro nödvändiga i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till den allmänna säkerheten, upprätthållandet av allmän ordning, skyddandet av hälsa eller moral eller av andra personers fri- och rättigheter.”

Debatten mot samkönade äktenskap börjar mycket påminna  om kvinnoprästmotståndet. Den debatt som nu följer kan bli nyttig och lärorik.  Radikalt vore att frånta dem vigselrätten  som inte accepterar samkönade äktenskap.  Det är den bästa lösningen jag ser. Att sätta gränser är  det mest kärleksfulla, brukar det ju heta. Helle Klein intog just den positionen i Gomorron Sverige i en diskussion med Elisabeth Sandlund och biskop Caroline Krook.

Uppdatering 20090123: Med anledning av att en pseudodebatt om pedofili m m uppstått bland mina kommentarer länkar jag till pedofilskandalen i Pingstförsamlingen i Finland. Pedofili har även andra präster i den världsvida kyrkan ertappats med. Eftersom sexuella perversioner har en tendens att frodas där sexualiteten förträngs är det rimligt att anta att delar av  kyrkan inte är uppdaterad om den vetenskaplig forskningen om homosexualitetens medföddhet. Vi kan se homosexualitet i djurvärlden. Den avvikelsen ska respekteras och inte ses som den sjukdom man kan kategorisera pedofilin. Den som har homosexuella vänner lär sig att homosexualitet inte kan klassas som sjukdom. Även om det naturligtvis finns osund homosexualitet likväl som osund heterosexualitet. Sexuellt våld är alltid ett övergrepp.

lena alun

Svenska Kyrkan föreslår att  Äktenskapet  tas bort ur vigselordningen. I fortsättningen kommer det att kunna heta; “Ni är nu äkta makar”.  Jag är chockad. Än finns tid för besinning.

lena alun

Var snäll och läs vad påven verkligen sa i sitt jultal. Det är stor skillnad på talet och den mediabild vi serverades. Även jag blev uppenbart störd av påvens påstådda jultal och visste inte hur jag skulle kunna tolka hans budskap välvilligt. Nu har jag fått facit här. Tidningen Dagen gick beklagligt nog också i fällan.  “Vi ska inte vänta oss att någon nyhetsbyrå ber om ursäkt. Det hela är ju iscensatt med stor beräkning”, skriver Katolsk Observatör.

Några rader i Moa Martinssons (1890-1964) Kvinnor och äppelträd utgiven år 1933, vilken jag läser just nu, gav mig ledtrådar till att förstå påven & Co´s  politiska patos mot homosexualitet.

Se här; “Den gamle bonden står kvar under oxeln. Han ser sin hustru där hon går från bykstugan över blekeängen med Fredrikas arm om midjan, och han grubblar som så många nätter förr över denna förfärliga gåta: två kvinnor som badar och inte bryr sig om sina män”.

Bakgrunden är att de två kvinnorna badar karbad tillsammans varje vecka år efter år, vilket till slut leder till böner i bönehuset för de syndiga kvinnorna. Det slutar med att en av kvinnorna tar sitt liv  genom att dränka  sig.

Jag har inte tidigare hunnit läsa kulturskatten av första vågens feminister. Den tiden har jag tagit mig nu till jul. Rekommenderas! I detta första kapitel i Kvinnor och äppelträd har den andra kvinnan modet att med hög röst ta till orda vid begravningen och läsa sin väninna i graven.  Genom att hånfullt se på prästen och säga emot ritualen för självmördarna. 

 Och här är ett utdrag ur påvens jultal:

“Och när den gör det så försvarar den inte endast jorden, vattnet och luften  och påminner om att dessa är skapelsens gåvor som tillhör alla. Den måste också försvara människan från självförstörelse. Det är nödvändigt att vi har någon slags ekologi för mänskligheten, och att denna förstås på rätt sätt. När kyrkan talar om människonaturen och påminner om att den utgörs av mannen och kvinnan och när den ber om respekt för skapelsens ordning rör det sig inte om gammalmodigt metafysiskt tänkande. Nej, det rör sig om att ha tilltro till Skaparen och att lyssna på Skapelsens språk. Att förakta detta språk betyder  att människan förstör sig själv och förstör Guds verk. Det som ofta hänvisas till som ”genderbegreppet ” handlar i stort om människans frigörelse från skapelsen och Skaparen. Människan vill vara ensam om att skapa sig själv – hon vill kunna själv bestämma om sina egna göranden, utan någon inblandning. Men om hon lever så, då handlar hon i strid mot sanningen och Skaparanden.”

Ja, regnskogarna kräver vårt skydd men människan kräver det också. Hon är en varelse i vilken ett budskap finns inristat som inte betyder något som motsätter vår frihet utan är frihetens förutsättning. Stora skolastiker bland teologerna har beskrivit äktenskapet som ett livslångt förbund mellan mannen och kvinnan, ett skapelsens sakrament, som Skaparen själv instiftat och som Kristus – utan att ändra på skapelsens budskap  – införlivade i historien om förbundet med människan. Det är en del av förkunnelsen som kyrkan gör för Skaparandens räkning, denne Skaparande som är närvarande i naturen i sin helhet, och särskilt i människans natur, för Gud skapade människan till sin egen avbild.”

Eller på engelska;

“In so doing, it should defend not just the earth, water and air as gifts of Creation that belong to everyone. She should also protect man from destroying himself.

It is necessary to have something like an ecology of man, understood in the right sense. It is not outdated metaphysics when the Church speaks of the nature of the human being as man and woman, and asks that this natural order be respected.

This has to do with faith in the Creator and listening to the language of creation, which, if disregarded, would be man’s self-destruction and therefore a destruction of God’s work itself.

That which has come to be expressed and understood with the term ‘gender’ effectively results in man’s self-emancipation from Creation (nature) and from the Creator. Man wants to do everything by himself and to decide always and exclusively about anything that concerns him personally. But this is to live against truth, to live against the Spirit Creator.

The tropical rain forests deserve our protection, yes, but man does not deserve it less as a Creature of the Spirit himself, in whom is inscribed a message that does not mean a contradiction of human freedom but its condition.

The great theologians of Scholasticism described matrimony – which is the lifelong bond between a man and a woman – as a sacrament of Creation, that the Creator himself instituted, and that Christ, without changing the message of Creation, welcomed in the story of his alliance with men.

Part of the announcement that the Church should bring to men is a testimonial for the Spirit Creator present in all of nature, but specially in the nature of man, who was created in the image of God. “

Påven måste väl även han ha rätt att uttrycka sina synpunkter!  Han tror på att heligheten mellan man och kvinna enbart kan uttryckas mellan de biologiska könen. Men det heliga mellan manligt och kvinnligt uttrycks även inom en individ. En man som respekterar och dyrkar kvinnor har frid inom sig, medan den man som förminskar och förtrycker kvinnor utkämpar ett krig inom sig. Det omvända gäller naturligtvis kvinnor. Mansföraktet måste övervinnas för att skapelsens intention med män och kvinnor ska kunna förverkligas. Den intentionen går att uppfylla också inom ramen för en homosexuell relation.

Uppdatering 20090613: Dagens ledarblogg uppger idag hur Svenska kyrkan har resonerat angående samkönade vigslar;

“Kyrkostyrelsen i Svenska kyrkan gjorde på fredagen som väntat. Den ber höstens kyrkomöte godkänna att kyrkan ska viga män med män och kvinnor med kvinnor på samma villkor som tidigare par där parterna har olika kön har sammanfogats.”

“Att Jesus själv såg – och att kristen tolkning av hans ord hittills har sett – äktenskapet som en trogen relation mellan just man och kvinna enligt Guds ursprungliga avsikt torde vara uppenbart. Om poängen är att trohet har varit en del av den avsikten från början, kan denna bibeltext faktiskt göras relevant för frågan om äktenskap mellan personer av samma kön. Detta skulle i så fall innebära att det slags livslånga relation som Jesus talar om som en intention i skapelsen även skulle kunna ingås av par av samma kön.”

“Jesu ord om äktenskapet mellan man och kvinna behöver med andra ord inte stänga dörren för en trofast äktenskaplig relation mellan människor av samma kön. Hans ord ger oss ingen tydlig angivelse beträffande äktenskapets innebörd i andra relationer än dem som var aktuella när Jesus uttalade sina ord om äktenskapet för snart två tusen år sedan.”

Dagens Elisabeth Sandlund ser det som att Svenska kyrkan nästan slår knut på sig själv. Jag menar att Svenska kyrkan nu väl försvarar sitt exisentensberättigande. Att den skulle vara så insiktsfull i relation till vetenskap och politik hade jag inte vågat hoppats på. Jag är glad för detta.

lena alun