Dagen har spenderats på skolan.

Min dotters skola har “Novemberfest” varje år. Det är främst föräldrarna till skolans elever som arrangerar den. Jag har varit på Novemberfesten som besökare sedan 2002, men i år är första gången jag är med som en av kuggarna i hjulet också eftersom min dotter har börjat ettan i år.

Idag var jag dock besökare. Jag har mitt pass först i morgon.

Temat för Novemberfesten i år är “Förändring”

Så jag har ägnat dagen åt att tillsammans med barn, partner och föräldrar vandra runt bland upplevelser, hantverk och godsaker.

Vi har besökt “fiskdammen”. (Namnet ger inte riktigt rättvisa åt upplevelsen. Det är ett helt hus uppbyggt som en vindlande sagotunnel med olika teman varje år och i slutet en fiskdamm där man får fiska upp en liten sak)

Vi har varit i “Bondköket” och köpt hemlagat; sylt, saft, gelé, godis…tittat på allehanda hantverk, barnen har åkt karusell, vi har varit i antikvariatet och på julmarknaden, barnen har gått sagotunnel med “Pettson och Findus”-tema.

Och så åt vi på restaurangen som varje år finns i skolans matsal. I år hette den “Restaurang Hogwarts” och var uppbyggd och dekorerad för att likna Stora salen på Hogwarts. Rock on! Den var min favorit.

(En annan favorit jag har upplevt var för ett par år sedan när huvudtemat för Novemberfesten var “Rymden”. Då var entrén till 1:ornas café byggt så det såg ut som ingången till “Millennium Falcon”. Wicked!)

I morgon har jag mitt pass i 1:ornas café. Då ska jag ta med mitt bidrag; Hembakade chokladkakor, äppelpaj och Glömmingetårta. Samtliga ekologiska.

Nästa sista träffen innan jullovet.

De som var med under träffen håller på att läsa och vill gärna tipsa alla andra barn och unga om några godbitar.

Redwall-serien av Brian Jacques.
En spännande fantasyserie för de som gillar att läsa. Handlingen utspelar sig i en annan värld där invånarna är råttor, men som ändå beter sig som oss människor. Kampen mellan gott och ont pågår och man har många långa lässtunder på sig innan man får reda på slutet. Serien består nämligen av minst 12 delar. Några av delarna är fristående och behöver inte läsas i ordning, fast det gör man nog ändå för att få ett bra sammanhang.

Julian och Jim av Laura Trenter.
En fortsättning på boken Pappa polis. Julians pappa blev i den första boken skjuten av en medlem i ett motorcykelgäng. En annan av gängets medlemmar vittnade och polisen kunde sätta fast den skyldige.
Nu i den andra boken är gänget ute efter hämnd på killen som vittnade.
En bra och riktigt spännande bok för alla från 12år och uppåt.

Love Hina av Ken Akamatsu.
En manga-serie som passar både killar och tjejer från 11 år och uppåt. Keitario har bestämt sig för att hålla löftet han gav sin barndomskärlek. De lovade varandra  att de skulle ses på Tokyos bästa universitet när de blir stora. Att bli antagen är inte lätt och Keitaro misslyckas. Han lämnar sitt hem och flyttar till sin farmor som driver ett flickpensionat.
Så börjar manga-serien som sedan utvecklar sig till en riktigt rolig och spännande berättelse med kärlek och förväxlingar.

Nästa träff är det dags att se film.
Filmen vi kommer att titta på heter Sanning eller konsekvens och är baserad på Annika Thors bok som har samma titel. En film om vänskap och hämnd!

 Alla över 11 år är välkomna till Hovmantorps bibliotek kl. 15:00. Filmen är gratis och bibblan bjuder på läsk och popcorn.

Välkomna!

//Cecilia

Vi i Høve Støtt jobber kanskje litt annerledes enn andre reiselivsbedrifter. At vi nå i 2009 var nominert til Reiselivsprisen, forteller noe om dette blant annet. På kontoret vårt tar vi i bruk en del verktøy som er mest kjent i fra andre yrker. Vi jobber med dramaturgi, manus og regi. Høres det kjent ut? Vel, det er jo ikke noe nytt i at det jobbes med dramaturig, manus og regi, men akkurat innen reiseliv er dette et nokså nytt fenomen.

Inn mot vår hovedsesong har vi jobbet med små detaljer i våre opplevelsesprodukter. Hva sies når? På hvilken måte forteller du om fauna? Hvordan ser det ut der lunsjen skal spises? Hva sies før avreise? Når er høydepunktet på turen? Kan vi forskyve høydepunktet? Hva om vi ikke ser det vi kom for å se?

Det er hundrevis av spørsmål vi nå sitter og tar stilling til. Kenneth og jeg har jobbet i mange timer med å finspusse på disse detaljene. Og til slutt er vi trygge på at vi kommer til å levere en solid og helhetlig opplevelse. Skjønt. Vi leverer ikke. Vi iscenesetter. Det er stor forskjell på å bare å levere, og det å ha evne til å iscenesette.

Vi er også opptatt av at det skal være en underholdene og lærerik opplevelse for deg som gjest. Å ta deg med på en liten mental reise slik at du kan lukke øynene å drømme deg vekk, eller rett og slett bare ved å være, kjenne at du er på et sted det er godt å være. Akkurat der og da.

Det er helt opp til deg om du vil oppleve naturen eller ikke. Om du vil det, er mulighetene for en meningsfylt opplevelse aller størst ved å være med oss på tur.

Dagen började segt.

Dotter var kymig i halsen och fick stanna hemma. Vi somnade om, vilade, tog sen frukost och var allmänt slöa.

Sen tog det plötsligt fart.

Jag röjde upp i köket för att kunna hålla till på diskbänken och våttova ull. Dotter vill ha en stolsdyna att ha i skolan. Jag hade lite kardad ull hemma som tur var, annars hade jag fått vänta för kardorna ligger i textilverkstaden på kursen.

Jag ska kanta den med langettstygn (tror jag det heter) och brodera något på den också. Men nu ligger den fortfarande och torkar.

Sedan började jag sy ett kritfodral som barnet ska ha i skolan. Det är inte riktigt färdigt. Det är bandkantat och ihopsytt, men jag ska sy små “kanaler” eller fack också. Ett för varje krita. Det ska få plats 16 kritor.

Vid symaskinen hade jag sällskap av en nåldyna som jag fått ärva efter mormor.

När jag fick syn på den här nåldynan hos mamma och pappa fick jag tårar i ögonen. “Åh, mormors nåldyna”

“Den tog jag till dig när vi gick igenom mammas och pappas saker” sa mamma då “Jag trodde att du kanske ville ha den”

Jag gråter fortfarande över det ibland.

Nu i kväll har jag varit på Hathayoga.

(Samt försökt uträtta ett ärende, men det ledde bara till frustration så det tar jag i ett annat inlägg.)

Just nu är jag väldigt “gråtig”. Snyft.

Idag har vi varit på Café Sida, ett internt informationsforum för medarbetare på Sida. Som vanligt utgick samtalet från frågan: Vilka förslag skulle du ge om ett effektivare svenskt bistånd i en värld där vi vet att korruption är ett faktum?

Det var en intressant diskussion där man exempelvis tog upp vikten av information och transparens på gräsrotsnivå i olika biståndsinsatser.  Annat som lyftes fram var bristerna i mutlagstiftningen, behovet av ökad kompetens och resurser för antikorruptionsarbete samt att FN-konventionen mot korruption behöver bli mer känd.

Idag har jag fart fram och tillbaka, in och ut ur bilen – ända tills det var dags att åka till dagis.

Gjorde bla ett besök på Toys’r us i hopp om att hitta en fin dockvagn till L, att få i födelsedagspresent. Trots den enorma affären och stort utbud var det dåligt med just dockvagnar. Jag köpte en (den klassiska från Brio) på Barnens Hus isället. Så present kan jag nu bocka av, skönt!

För ett tag sedan fick L hjälpa mig klippa presentpapper med “stora” saxen och hon har tjatat om den, ända sen dess. Så idag köpte jag fina plast saxar till henne och barnet satt heeelt stilla vid köksbordet och klippte papper i 1,5 timma!!

Det tog ett tag att få till det med fingrarna i saxen men de lär sig ju så snabbt de små liven, så snart klipptes det av bara farten. Det klipptes byxor, isbjörnar och trianglar.

Så stolt hon varit över sina pippi flätor idag, mitt lilla busfrö. Och tänkt de fick sitta i hela dagen. Tofsar brukar annars åka ur redan innan ankomst till dagis. Flätor får det bli mer av med andra ord. Om bara håret kunde växa lite till så!

Vad gör Ekomuppen när partnern säger;

“Älskling, nu behöver vi verkligen byta glödlampa i taklampan i vardagsrummet. Den är så slö nu att den nästan inte ger något ljus alls.”

Byter Ekomuppen glödlampa?

Nej. Ekomuppen kör igång världens Projekt

I taket hängde en ganska stor rislampa. Eftersom den var så stor hade den genom åren åkt på ett antal smällar och var därför trasig på flera ställen. Jag har länge planerat att byta ut den.

Dessutom har jag tänkt montera upp ännu en taklampa i vardagsrummet. När barnen fick sovrummet för sig själva och jag flyttade in mitt sovrum i lägenhetens matrum var vi tvugna att flytta matplatsen till vardagsrummet, och jag vill ha en lampa över bordet.

Sagt och gjort; Jag plockade ner rislampan, monterade upp den jag ville ha i stället och sedan tog jag cykeln och brände iväg till järnhandeln och tjackade sladd, strömbrytare, stickpropp och sladdhållare. När jag var där lyckades jag dessutom med konststycket att komma ihåg att vår äggklocka gick sönder i helgen, så jag köpte en ny. I metall. Jag gillar inte plast.

Hemma kopplade jag ihop den gamla armaturen med den nya sladden

Den där “koppen” eller vad det kallas som sitter på sladden närmast taket på en hängande lampa och döljer takkroken och annat jox hade spruckit. Jag funderade på en ny, men kom sedan att tänka på superlimmet vi använder till Warhammer-figurerna i plast. Det borde funka på en plastkopp.

Och voila!

Sedan var det dags att sätt upp en takkrok. Det fanns ingen där lampan skulle hänga.

Det betyder borrning. Jippi!

Ett par av mina favoritverktyg plus en liten krok och en liten plugg.

Borrhammare av märket Ferm.

Hammaren har jag fått av min snickeri-fröken. Hon hittade en gammal hammarskalle och tog vara på den. Sedan tog hon med den till verkstaden och tillverkade ett skaft. Så frågade hon om jag ville ha den.

Jag tyckte det kändes lite snett; “Ska du inte ha den själv nu när du har gjort i ordning den så fint?” undrade jag.

“Nej, jag drunknar i verktyg” svarade hon och fortsatte “Min pappa är byggare så jag får hur mycket som helst. Dessutom blir min pojkvän galen om jag kommer hem med mer.” Hmm…varför kändes det så välbekant…

Åter till saken; Jag satte ihop armatur och skärm, i med glödlampa, hängde upp, fäste sladden, monterade på mellanströmbrytaren och stickkontakten.

Klart!

Jag fick släcka den närmaste lampan när jag skulle ta kortet. Annars blev det så kymigt motljus.

Kanske inte världshistoriens mest elegabla lösningar, men det funkar. Och det är tillräckligt prydligt.

Ps. Ingen textilkurs i morgon fick jag veta i morse. Kursledaren är sjuk.

Ps II. Naturligtvis, när jag skruvade i sista skruven i sista momentet av hela projektet så slant jag, satte mejseln i handen och drog blod. Hoppas att lampan kommer att fungera bra nu när den har fått sitt blodsoffer…

Fredagen den 30 oktober, 2009, ordnade KNUFF ett läskigt Halloween disco för barn på låg- och mellanstadiet.

Klicka på filen här nedan för att se foton på den häftigt dekorerade lokalen och på alla häxor, vampyrer, mumier och andra varelser…

Foton från Halloween disco för eleverna

Fredagen den 30 oktober, 2009, ordnade KNUFF ett lyckat och läskigt Halloween disco.

Här serverades bl.a. bål med ögon… 

En kokande häxkittel och en pumpa måste man ju ha…

Klicka på den här länken/filen för att få se fler foton från den roliga tillställningen:

Halloween disco för eleverna

Lite bilder från den första bokbytardagen. Det kom ca 25 personer och både lämnade och hämtade böcker.

Illusionisten Hannes Haag körde lite olika korttrick för oss.

Idag hade jag en riktigt skön förmiddag.

Jag vaknade klockan nio, åt ekologisk fil och rättvisemärkt frukt- och nötmüsli, packade velourbyxor, mjukiströja och ekologisk yogamatta och drog till gymet.

Jag var på ett 1½ timmes Hathayoga-pass.

Det var ljuvligt att få arbeta igenom hela kroppen och alla musklerna, avsluta med avslappning under filt och sedan duscha med ShowerGel från BIOselect.

Jag cyklade till och från gymmet i det friska, fuktiga grådiset.

Kändes bra.

I fredags eftermiddags lämnade jag bilen på jobbet i Lund när Peter & Sara hämtade upp mig vid 17-tiden. Vi styrde via E22an vidare ut på E6an med riktning mot Göteborg. På vägen stannade vi till och mättade magarna på MAX i Halmstad. Väl framme i Göteborg checkade vi in på Ibis hotell, där vi kände oss hemma eftersom vi bott här tidigare. Kvällen blev lugn och avrundades med kortspel samt lite öl/vin i hotellets bar.

Lördagen skulle innehålla ett välfyllt program och vi fick stryka några av punkterna vi hade tankar på sedan tidigare. Efter frukosten promenerade vi ner mot Nordstan och förmiddagen dominerades av shopping. Till lunch hittade vi ett trevligt café, där grillad panini med kyckling och lasagne beställdes. Tanken var att sedan återvända till hotellet för en stund, innan kvällens äventyr skulle fortsätta. Men först ville Peter även besöka Hollywood outlet, som ligger på andra sidan älven vid Backaplans köpcentrum. Sara promenerade hemåt, men jag och Peter fortsatte över bron och shoppade vidare.

Liseberg var för tre år sedan vid samma tid ett uppskattat besök, men i år valde vi bort kaninerna och fokuserade på mat och dryck istället. Vi hade tidigare under dagen pratat om Tapas och därför känndes valet av den spanska restaurangen La Corazone rätt. Det var dock med blandade känslor vi lämnade ett par timmar efter vi gått innanför dörren. Vi möttes av en trevlig herre som visade oss till ett ledigt bord efter att vi hängt av oss i garderoben. Peter beställde en pizza som kanske inte var prisvärd, men mycket god. Sara och jag höll fast vid tapastänket och beställde in vars fyra smårätter. Visserligen var det en rätt vi aldrig fick och visst har vi tidigare ätit bättre tapas, men jag tyckte ändå det var ok. Servitörerna uppmärksammade också att vi blev lite undrande när flera bord i vår omgivning fick sin mat före oss trots att vi beställt tidigare. När vi väl fick maten fick vi dock en ursäkt och även det klassiska erbjudandet att huset bjuder på kaffet efter maten.

Eftersom vi valde att inte besöka Liseberg hade vi lite olika tankar på hur kvällen skulle fortsätta. Det blev ännu mer promenerande och en titt in på några olika krogar, innan vi stannade till på Bliss Resto. Här tog vi varsin drink, innan vi beslutade oss för att ännu en kväll avrunda med kortspel på hotellet innan vi somnade. Det fanns också en tanke att besöka Sticky Fingers där Deportees skulle ha en spelning, men eftersom stället precis hade öppnat när vi hick förbi och det var 2 timmar till spelningen skulle börja, valde vi att gå vidare istället.

Idag sov vi lite drygt 1 timme längre än igår (vaknade 07.14 på lördagmorgonen) och gick ner till frukosten. Precis som igår gräddade vi bl.a. våfflor och Sara rundade av frukosten med en croissant. När vi sedan hade checkat ut, tog vi bilen över Götaälvsbron och stannade till på Backaplans köpcentrum. Här inhandlades bl.a. ett par skidor av Peter, som inte kunde motstå det kraftigt rabatterade priset. Jag fyllde på bilen ytterligare när jag köpte min första cykel sedan sju år tillbaks när jag lämnade den senaste i Båstad. Så det var en välfylld bil som under dagen körde hem till Malmö igen. På vägen han vi med stopp på Freeport utanför Kungsbacka och lunch/middag köpte vi på exklusiva Rasta intill motorvägen i närheten av Laholm.

Sammanfattningsvis en trevlig helg med impulsköp, god mat och så klart framförallt trevligt sällskap. Tack för en trevlig helg!

Jeg syntes det var på tide med en hårklipp, så på onsdag tok jeg turen innom Hannes Frisører, i Kongens Gate 27!

Frisør Eli Merethe Moan forbereder hårklippen

Den hyggelige frisøren, Eli Merethe Moan,viste meg til stolen og jeg forklarte at håret mitt trengte en klipp. Det var hun nok enig i.

Det skal bli godt å få stusset luggen!

Titt tei!

Først var det litt rart å se så mye av håret mitt forsvinne, men tanken på hvor fin jeg kom til å bli, gjorde meg glad!

Oi! Er det meg?

Da Eli var ferdig, kikket jeg i speilet for å se resultatet, og gjett om jeg ble forbauset! Håret mitt så mye bedre ut enn før – hun gjorde en god jobb.

Et meget vellykket resultat

Jeg må si jeg er fornøyd. En stor takk til frisør Eli Merethe Moan, for den fine frisyren min. Anbefaler Hannes Frisører til alle som trenger en klipp! Jeg vet at i hvert fall en annen person i klassen har klippet seg der allerede.

Hannes frisører finner du i Kongens Gate 27, og de har inngangen sin fra Leütenhaven/Repslagerveita

Etter en utrolig flott kveld i Oslo Konserthus er det klart. Sorrisniva i Alta, som ligger i Finnmark, er vinner av Årets Reiselivspris 2009. Gratulerer så mye med det. Sorrisniva har 10 års jubileum i år, som reiselivsbedrift. De tilbyr gode opplevelser i et spennende og vakkert stykke Norge. De sysselsetter mange av de som bor og jobber i lokalsamfunnet, og er dyktige i det å tenke nytt.

Hos Innovasjon Norge, kan vi lese: 

Reiselivsprisen ble delt ut for tredje gang i år og skal inspirere til innovasjon i reiselivsnæringen. ’Sorrisniva vant fordi de har klart å tenke nytt og ta i bruk naturen og kompetansen som finnes i nærmiljøet til å skape attraktive helårige opplevelser’, sier Reiselivsdirektør Per Arne Tuftin, som delte ut prisen under Skaperkraft.

Et viktig fyrtårn

Sorrisniva tilbyr alt fra lavvo leir og elvebåtturer, til måltider basert på lokale menyer i restaurant Laksestua. Bedriften bygger og drifter Sorrisniva Igloo Hotel, og ishotellet har blitt et viktig fyrtårn for Alta og regionen rundt. Ishotellet bidrar hver vinter til at en rekke turister fra inn- og utland besøker Alta, og 2009 markerer 10-års jubileet til hotellet.

I sin vurdering legger juryen vekt på at Sorrisniva er nytenkende. Sorrisniva har blitt et viktig fyrtårn for regionen. Gjennom å tenke nytt og satse på kvalitet i alle ledd har de markert seg som en sterk aktør i lokalsamfunnet. De har klart å ta i bruk naturen samt kompetansen som finnes i nærmiljøet. Slik har de skapt både gode opplevelser og arbeidsplasser.

Åmot Gard og vi i Høve Støtt var også nominert til denne prisen. Vi synes det er ganske så tøft, og er stolte av det!

Så da er det bare til å brette opp skjorteermene, og fortsette å være tro mot våre ideer. Vi i Høve Støtt vil fortsette å skape bærekraftig reiseliv i vår Nasjonalparkkommune Hol. Nå skal det jobbes videre inn mot det som tegner å bli den beste vintersesongen noensinne. Og tro oss! Det er nå enda større sjanse for at du og din bedrift vil komme i kontakt med oss. Velge oss til å skape meningsfylte opplevelser for deg og dine.

Det er bare å bestille togbilletter, sette seg på toget og så kan du være sikker på en ting; Høve Støtt fikser alt du har tenkt på, lyst til å gjøre og bare må oppleve, når du er på fjellet.

At vi ble nominert til Reiselivsprisen 2009, vitner om at du har noe å glede deg til!

Eller så tar jag mig inte tid. Hur som helst har jag haft fullt upp de senaste veckorna! Jag har stickat en del. Umgåtts med vänner. Varit till Sundsvall med älsklingen och bott på fint hotell, sprungit på IKEA/Birsta city i 8 timmar, shoppat, myst, varit på bio. Jobbat. Varit till tandläkaren. Klippt av mig håret igen. Med mera, med mera.

Ikväll kommer ett gäng stickerskor hit, vi ska börja med träffar på onsdagskvällar där vi stickar, fikar och surrar. Ska bli så kul! Vi är alla lite “yngre”. Mellan 20 och 35 ungefär. Det är roligt att vi är så många yngre som stickar här i våra små byar.

Tyvärr har jag inga bilder att visa upp än på det jag stickat klart, måste få hjälp att fota sockorna och vantarna först.

Under några intensiva dagar i Hanoi har vi träffat representanter för hjälporganisationer, biståndsgivare, media och myndigheter i Vietnam.

Vi har fått en intressant inblick i alla de frågor och motsättningar som finns i ett land med utbredd korruption å ena sidan och ett strukturerat antikorruptionsarbete å andra sidan. Vi besökte bland annat OSCAC (Office of Steering Committee Anti Corruption) i Hanoi.

Sverige har en ledande roll i dialogen och arbetet mot korruption i Vietnam i samarbete med regeringen och biståndsgivarna. Bland annat ordnas återkommande seminarier om korruptionsfrågor ur olika perspektiv.

Ett stort tack till den svenska ambassaden i Hanoi för ett givande program under vårt besök. Den svenska ambassadens arbete och de svenska insatserna har ett mycket gott anseende och fick också mycket beröm av de personer som vi träffade.