I morgon måndag den 23 november 2009 klockan 17:00 avslutas provvalet för Stockholms stad. Så glöm inte att rösta i provvalet, det tar sin lilla tid att läsa igenom materialet och välja kandidater.

Här är min kandidatpresentation (favorit i repris):

Min politiska syn är att samhällets strukturer skall förändras stegvis mot en effektiv förvaltning och ge möjlighet till valfrihet under enskilt ansvar.

Skattepolitik skall alltid resultera i en effektiv användning. Privata samt offentliga monopol måste avskaffas via skärpt lagstiftning. Jag vill föra en rak politik med fokus på resultat.

Jag brinner för ENERGI, MILJÖ, IT och KULTUR.

KANDIDATUR TILL RIKSDAGEN:

•Nya kärnkraftverk i Karlshamn (3 st på 1500 MW), detta ger många arbetstillfällen samt räddar vår basindustri. Ett av dessa nya kärnkraftverk skall användas till enbart produktion av drivmedel (vätgas).
•En ny infrastruktur i form av ”Energibönder” skall införas för att garantera produktion av drivmedel i form av biogas, etanol och metanol från jord- och skogsbruken.
•Nordiskt samarbete med Island för produktion av mineraler och halvfabrikat genom användning av Islands naturliga energikällor.
•Användning av EU:s jordbruksstöd till rökgasrening av äldre förbrännings- och energianläggningar i Europa, stödet kan därefter avvecklas successivt.
•Arbetslinjen skall utvecklas även på längre sikt.
•LAS måste förändras så att nya arbetstillfällen lättare kan skapas, detta bör slopas helt och hållet för små företag och slopas endast för ungdomar i medelstora företag, däremot bör LAS inte ändras för stora företag.
•Pensionering av 40-talister måste forceras så att ungdomar kan bli lärlingar till den som skall pensioneras, med minimilön och där arbetsgivaravgiften slopas för båda under denna övergångsperiod, för att förhindra en ungdomskatastrof.
•Fildelning och internet skall vara fritt, solidariskt finansierat via bredbandsavgifter, fördelat via intresseorganisationer till upphovsrättsägarna och där viss del av bredbandsavgiften blir till ett permanent kulturstöd inom bild, film, musik och litteratur.
•Skärpt parlamentarism i riksdagen så att demokratin förbättras via nytt röstningsförfarande

KANDIDATUR TILL LANDSTINGET:

•Omvandla landstinget till en rent professionell upphandlingsorganisation, med utförsäljning av alla verksamheter (primärvård samt sjukhus) stegvis.
•Försäljning av verksamheter skall endast ske till marknadsvärde så att skattebetalarna får tillbaks de resurser som tillförts en viss verksamhet.
•Forcerad pensionering av äldre medarbetare så att arbetstillfällen skapas inom landstingets alla verksamheter.
•Utöka vårdvalet för att skapa en jämlikare vård. Skärpta garantier och regler för vård inom vårdvalet.
•Gratis tandvård måste medges i ett högt civiliserat samhälle och skall gälla för alla landstingsanställda.
•Satsa på ett utökat samarbete mellan primärvården och sjukhusen, där oftast specialistvården är starkast. Utnyttja därför läkarresureserna vid våra sjukhus i första hand. En annan organisationsmodell måste utarbetas.
•Öka antalet hembesök via primärvården nu när antalet äldre kommer att öka i framtiden.
•Läkarbristen måste hanteras där studenter utomlands erbjuds att slutföra sin utbildning i Sverige samt utökad satsning på läkarutbildningen så att framtida läkarbrist kan hanteras nu. Även Karlstadsmodellen måste analyseras, att anställa utländska läkare.
•Satsning på spårbunden kollektivtrafik i första hand i regionen därefter bussar och nya alternativa bränslen (el, vätgas, biogas, etanol, metanol) för att förbättra miljön.
•Satsa på ett samarbete mellan andra landsting för inhemsk vaccinproduktion så att vi är oberoende av vaccinproduktion inför nya pandemier.
•Krav på öppna källkodssystem och fri programvara inom alla verksamheter.
•Nytt IT-system för uppföljning av vård pga rotationen av läkare i primärvården, detta är jätteviktigt.

KANDIDATUR TILL KOMMUNEN:

•Avskaffa trängselskatten omedelbart som endast kan anses vara smygsocialisering, därefter stoppa projekt ”Förbifart Stockholm” som leder till ännu mer biltrafik i en redan hårt sargad region. Yrkar här på en klimatsmart lösning byggd på ökad kollektivtrafik med alternativa bränslen och en utbyggnad av kapaciteten i T-banan och pendeltåg.
•Omvandla kommunen till en rent professionell upphandlingsorganisation, med utförsäljning av alla tekniska verksamheter i första hand. Försäljning av verksamheter skall endast ske till marknadsvärde.
•Granskning av bidragsfusk skall utföras endast på lokal nivå direkt i verksamheten.
•Forcerad pensionering av äldre medarbetare så att arbetstillfällen skapas inom stadens alla verksamheter.
•Stödja attraktiva satsningar som sätter Stockholm stad på världskartan.
•Effektiva samförläggningar vid grävning i allmän mark så att vi slipper dyrare grävningar och återläggningar inom staden.
•Energieffektiviseringar inom alla verksamheter. Ökad användning av solfångare på stadens fastigheter, dessa sparar uppvärmningskostnader för stadens fastighetsbestånd.
•Uppmuntra till större användning av kraftvärme och sopförbränning, detta förbättrar miljön där metangas och tungmetaller kan minskas.
•Användning av elbilar i stadens tjänst för att förbättra vår miljö, nu när laddstationerna till elbilar byggs ut.
•IT-effektiviseringar med krav på öppna källkodssystem och fri programvara inom alla verksamheter.
•Utökad möjlighet till fritt internet i alla allmänna ytor i staden.
•Satsa på en central IT-förvaltning som ger stordriftsfördelar och minskar stadens kostnader radikalt.

Om ni vill rösta på mig så har jag nummer: 0981 i provvalet !

C-G Boström
Civilingenjör energi
Provvalskandidat nr: 0981
Riksdagen/Kommunen/Landstinget
Nya Moderaterna (M)
Stockholms stad

Miljön kan endast räddas med en långsiktig politik, där målet är fastställt och kristallklart vad som gäller både lokalt i Sverige och globalt i EU.

Nedskräpningen i vår gemensamma natur har ökat lavinartat i takt med vår konsumtion. I dagens Sverige eldas det direkt på bergshällar. Plastpåsar, ölburkar och engångsmaterial i form av bestick, grillar mm slängs direkt i vår natur. Det starka informationsbruset överallt innebär ett informationsproblem som måste lösas med permanenta utbildningsinsatser i vårt samhälle från vaggan till graven.

Nya komplexa kemiska ämnen som “bromerade flamskyddsmedel” konsumeras, dessa ämnen måste minskas. Vi skall inte fastna i nya “kemiska substansfällor”.

En satsning på alternativa drivmedel som el, metanol, biogas samt vätgas till hela vår fordonspark är den enda hållbara lösningen på våra miljöproblem. Etanol kan ersättas med metanol, vi har skog så det räcker.

Genom att omvandla EU:s jordbruksstöd till effektiv rökgasrening i äldre förbrännings- och energianläggningar i Europa kan utsläppen minskas kraftigt, därefter kan jordbruksstödet avvecklas helt och hållet.

Vårt stora problem i vår värld är egentligen överkonsumtionen. Om man försöker minska denna så kommer detta leda till kraftigt ökad massarbetslöshet, politisk instabilitet och garanterat krig. Den sura sanningen innebär att vi måste fortsätta denna “galna väg”, annars leder detta till katastrof och ändå kommer vi att få uppleva denna katastrof, människan lär sig aldrig.

C-G Boström
Civilingenjör energi
Provvalskandidat nr: 0981
Kandidat till Riksdagen
Nya Moderaterna (M)
Tillhör: Stockholms stad

En tafatt politik under snart 30 års tid och helt utan politiskt intresse eller styrning har lett till att Vattenfall inte har fått ett ÄGARDIREKTIV som bygger på en långsiktig och uthållig energipolitik.

Flummiga influenser från Centerpartiets (C) och Miljöpartiets (Mp) s.k. “trädkramarintressenter” och danska “vindkraftsintressen” har lett in vårt land i en mycket svår återvändsgränd. Vart tog den politiska vilja vägen ? Även den flummiga folkomröstningen om kärnkraften, utan ja eller nej har gett ett s.k. “deadlock” inom det energipolitiska livet.

Jag kan förstå att INGENJÖRSMÄSSIGA företag inte faller vissa på läppen, såsom politiker, ekonomer, administratörer och hopplöst självcentrerade halvfigurer. Men dessa företag har faktiskt byggt upp grundförutsättningarna för vårt gemensamma samhälle !!!

Vattenfall skall sälja ALLA sina tillgångar utanför Sveriges gränser och investera detta i Sverige, i form av NY energi och infrastruktur. Allt annat är pajaspolitik på en alltför hög nivå för vissa figurer.

Hårt arbete byggde denna nation – hårt arbete krävs för att fortsätta vårt samhällsbygge och lösa de energi- och miljöproblem som vi står inför. Då gäller det att fylla Riksdagen med politiker som har en vilja av svenskt rostfritt stål.

C-G Boström
Civilingenjör energi
Provvalskandidat nr: 0981
Kandidat till Riksdagen
Nya Moderaterna (M)
Tillhör: Stockholms stad

Energipolitiken har varit styvmoderligt behandlad i över 30 års tid nu !

Det är dax att sätta ned foten…

Politiska motsättningar och initiativlöshet har präglat vardagen i Riksdagen alltför länge…

VI BEHÖVER EN NY VASS ENERGI POLTITIK I SVERIGE
SOM GER OSS EN KLAR OCH VETTIG FRAMTID !

Förslag på tänkbara mål för en ny energipolitik:

Kraftproduktion till basindustrin:

• Bygg totalt 5 st nya kärnkraftverk, 3 st i Karlshamn och 1 i Ringhals och 1 i Forsmark, snarast !
• Tillåt upparbetning av Uranavfall i Sverige, vi har tillräckligt med utbränt Uran som vi kan och bör hantera.
• Tillåt Uranbrytning i Billingen och Härjedalen.
• Lägg ned Karlshamns och Stenungsunds fossila kraftverk.

Kraftproduktion till hushållsenergi:

• En ny skattepolitik som främjar en större utbyggnad av vindkraftsparker i hela Sverige och vågkraftverk i södra Sverige.

Drivmedelsproduktion:

• Inför nya “ENERGIBÖNDER” från jord- och skogsbruken som skall leverera energi enligt samma princip som ARLA när detta byggdes upp och ägdes av bönderna själva.
• Vi skall satsa på EL, VÄTGAS, METANOL och BIOGAS så att vi helt och hållet kan ersätta BENSIN och DIESEL i vårt land. Målet är att vi skall bli först i världen med detta.
• Vi skall använda äldre bruksorter med att producera drivmedel som METANOL och på många ställen så att vi blir helt oberoende från stater runt Persiska viken och Ryssland.

EU Energiharmonisering globalt:

• Avtal med Island att tillåta överflyttning av tung industri dit eller en mycket kraftig utbyggnad av kraftverk som använder Islands naturliga energikällor på ett maximalt sätt. Distribution av el via havskablar från Island.

Detta tycker jag verkar bra för vår gemensamma miljö och framtid !

C-G Boström
Civilingenjör energi
Provvalskandidat nr: 0981
Kandidat till Riksdagen
Nya Moderaterna (M)
Tillhör: Stockholms stad

Mitt förslag är att bygga 3 st nya kärnkraftverk och där ett av dessa kan användas till renodlad vätgas produktion. Dessa nya verk bör byggas i Karlshamn och vara på 4500 MW installerad effekt. Södra Sverige har störst behov av el samt att distributionsförlusterna blir lägre om man bygger där behovet är störst.

Idag har Karlshamn ett reservkraftverk på 1000 MW, som drivs med fossilt bränsle (olja), detta bör ersättas med ny kärnkraft. Genom att bygga nytt i Blekinge län så ger man även nya jobb i en hårt ansträngd region. Man kan även lägga till att dessa nya kärnkraftverk inte kan ”ses” med kikare från Danmark.

Det tycker jag verkar bra för framtiden !!!

C-G Boström
Civilingenjör energi
Provvalskandidat nr: 0981
Kandidat till Riksdagen
Nya Moderaterna (M)
Stockholms stad

Mitt förslag är att bygga 3 st nya kärnkraftverk och där ett av dessa kan användas till renodlad vätgas produktion. Dessa nya verk bör byggas i Karlshamn och vara på 4500 MW installerad effekt. Södra Sverige har störst behov av el samt att distributionsförlusterna blir lägre om man bygger där behovet är störst.

Idag har Karlshamn ett reservkraftverk på 1000 MW, som drivs med fossilt bränsle (olja), detta bör ersättas med ny kärnkraft. Genom att bygga nytt i Blekinge län så ger man även nya jobb i en hårt ansträngd region. Man kan även lägga till att dessa nya kärnkraftverk inte kan “ses” med kikare från Danmark.

Att starta byggandet av nya kärnkraftverk ger många arbetstillfällen i denna djupa lågkonjunktur, ett byggjobb ger ofta flera andra arbetstillfällen och här handlar det om tusentals nya jobb på kort sikt och hundratals jobb på längre sikt, även företagandet och lärosätena påverkas positivt i regionen.

Detta innebär att basindustrin får ett stabilt lägre elpris och där vi även gör oss av med den baskraft som produceras genom fossila bränslen. Ekonomiskt är det så att storskalighet inom kärnkraft alltid ger en lägre prisbild på längre sikt och långsiktighet är viktigt i energibranchen.

Genom att använda ett av de nya kärnkraftverken till ren vätgasproduktion kan vi satsa på en ny infrastruktur för drivmedel till tung yrkestrafik. Konsekvensen av detta är en starkt förbättrad miljö i våra största tätorter som Stockholm, Göteborg och Malmö. Att kombinera detta med Metanol-produktion för drivmedel i skogslänen kan vi bli helt oberoende av import av drivmedel i framtiden.

Eftersom kärnkraft även är en kunskapsintensiv verksamhet så garanteras även säkerhetstänkandet genom en garanterad satsning inom detta energiområde. Vi kan se att all diskussion om avskaffande av kärnkraft även leder till att den säkerhetsmässiga “garden” ej kan hållas på en hög nivå, vilket alltid måste garanteras när det gäller denna teknologi.

Alternativen från Vattenfall med politisk styrningen från Centerpartiet (C) att köpa europeisk kärnkraft eller kolkraft är en helt vansinnig politik. Maud Olofsson och vänner bör tänka sig för ordentligt innan de äventyrar hela vår industrination.

C-G Boström
Civilingenjör energi
Provvalskandidat till Riksdagen
Nya Moderaterna (M)
Stockholms stad

Mitt förslag är att bygga 3 st nya kärnkraftverk och där ett av dessa kan användas till renodlad vätgas produktion. Dessa nya verk bör byggas i Karlshamn och vara på 4500 MW installerad effekt. Södra Sverige har störst behov av el samt att distributionsförlusterna blir lägre om man bygger där behovet är störst.

Idag har Karlshamn ett reservkraftverk (1000 MW) som drivs med fossilt bränsle (olja), detta ersätts helt med dessa nya kärnkraftverk. Genom att bygga nytt i Blekinge skärgård så ger man även nya jobb i en hårt ansträngd region. Man kan även lägga till att dessa nya kärnkraftverk inte kan “ses” med kikare från Köpenhamn i Danmark.

Att starta byggandet av nya kärnkraftverk ger många arbetstillfällen i denna djupa lågkonjunktur, ett byggjobb ger ofta flera andra arbetstillfällen och här handlar det om tusentals nya jobb.

Genom att använda ett av de nya kärnkraftverken till ren vätgasproduktion kan vi satsa på en ny infrastruktur för drivmedel till tung yrkestrafik. Konsekvensen av detta är en starkt förbättrad miljö i våra största tätorter som Stockholm, Göteborg och Malmö m.fl. Denna permanenta förändring av drivmedelssidan som ersätter fossila bränslen (diesel, bensin) i större skala ger även fler arbetstillfällen i vårt land.

Eftersom kärnkraft även är en kunskapsintensiv verksamhet så garanteras även säkerhetstänkandet genom en garanterad satsning inom detta energiområde. Vi kan se att all diskussion om avskaffande av kärnkraft även leder till att den säkerhetsmässiga “garden” ej kan hållas på en hög nivå, vilket alltid måste garanteras när det gäller denna teknologi.

Tänk Er en kall mörk vinterkväll norröver med en islagd bottenvik, där solpanelerna inte genererar el, vindsnurrorna står stilla och vågkraftverken fryst fast, då är det bra med kärnkraft !

C-G Boström
Civilingenjör energi
Provvalskandidat till Riksdagen
Nya Moderaterna (M)
Stockholms stad

Lyssna på den stenhårda debatten mellan C-G Boström (M), provvalskandidat till Riksdagen 2010 och Anders Englesson (Mp) på Sveriges Radio (SR) Kanal P4 Blekinge i radioprogrammet FREKVENS Torsdagen den 12 november kl 15:00:

http://www.sr.se/cgi-bin/blekinge/program/index.asp?programid=714

C-G Boström
Civilingenjör energi
Provvalskandidat till Riksdagen
Nya Moderaterna (M)
Stockholms stad

En mycket hård debatt utbröt i dag i Sveriges Radio (SR) P4 Blekinge om
nya kärnkraftverk i Karlshamn, Blekinge län.

Debatt mellan:

C-G Boström (M)  för kärnkraft
Anders Englesson (Mp) emot kärnkraft

Summering:

C-G Boström (M) la fram sina tunga argument:

1. Arbetslösheten i Blekinge behöver nya jobb genom att bygga ny kärnkraft i Karlshamn,
ger tusentals arbetstillfällen.
2. Det finns befintlig infrastruktur för elproduktion i Karlshamn som balanserar
nätet på ett bra sätt.
3. Att ersätta det fossileldade kraftverket i Karlshamn är en självklarhet.

Anders Englesson (Mp) lade fram sina tunga argument:

1. Kärnkraften är jättefarlig och bygger på en ändlig råvara uran.
2. Kärnkraften stoppar upp satsning på förnyelsebara alternativ
3. Det är odemokratiskt att frågan tas upp, det är typiskt moderaterna.
  
Debatten var stundtals mycket hård och tydlig, det var en bra debatt.

Länkar:

Blekinge Läns Tidning:
http://www.blt.se/nyheter/karlshamn/moderat-vill-bygga-karnkraftverk-i-karlshamn(1623711).gm

Sveriges Radio P4 Blekinge
http://www.sr.se/blekinge/nyheter/artikel.asp?artikel=3233801

C-G Boström
Civilingenjör energi
Provvalskandidat till Riksdagen
Nya Moderaterna (M)
Stockholms stad

Epn.dk skriver i dag, at den danske vindmølleproducent Vestas skal levere møllerne til den store Lake Tukana vindmøllepark i Kenya, som jeg tidligere har skrevet om.

Planen er at møllerne skal producere MW, hvilket angiveligt vil udgøre omkring 30 % af Kenyas energiproduktion.

Læs mere om projektet på Lake Turkana Wind Powers websted.

Dette er en gammel nyhed (et begreb, der vel ikke rigtig giver mening), men den skal med alligevel.

William Kamkwamba fra landsbyen Mastala i Malawi måtte forlade skolen som 14-årig, fordi hans forældre ikke havde råd til at betale hans skolepenge mere. Det stoppede dog ikke teenageren. En dag så han et billede af en vindmølle og tænkte at hvis man havde sådan en, så kunne man lave sin egen elektricitet og drive en pumpe, der kunne vande markerne.

(Billede fra williamkamkwamba.typepad.com)

Han besluttede så at bygge sin egen vindmølle og begyndte at samle skrot og affald til at bygge den af. Mange af de andre folk i landsbyen grinede af ham. Men den dag han startede vindmøllen og satte strøm til en elpære holdt folk op med at gøre nar af ham og hyldede ham som en helt. Ja, man skulle tro at det var en historie fra H.C. Andersen, men det er det ikke.

BBC har en artikel om William Kamkwamba i anledning af at der udkommer en bog om ham.

William Kamkwambas websted hvor han blogger om sine projekter og oplevelser.

Se William Kamkwambas tale ved TED-konferencen i 2007:

Tusenfotingen

Jag har inte scannat nätet efter vågkraftprojekt. Kanske blir det så när men bor i inlandet och inte har nån direkt erfarenhet av vågor. Men även här syns projekt med påfallande tillkrånglade koncept som rimligen måste sluka massor med material och vara utsatt för oerhörda brytkrafter när det stormar. I dagens NyTeknik e-brev presenteras danska Tusenfotingen. Fungerar säkert men kan det bära sig? En närmare titt på Wave Stars hemsida inger dock visst förtroende. Samtidigt tror jag mer på det svenska Lysekilsprojektet Seabased som NyTeknik skrivit om vid flertal tillfällen. Enkla bojar, rep och linjärgenerator på botten, skyddad mot hårt väder. Jag tror starkt på moduluppbyggda system där varje enhet kan massproduceras. Uppskalningen sker genom antal inte storleksförändring. Då får vi lägre kostnader, fler aktörer kan leverera och vi blir mindre sårbara för tillverkarkonkurser och flaskhalsar.

Jag har inte släppt idén om en egen hydrikinetisk turbin att sätta i lämpligt strömmande vatten. I tidigare inlägg har jag länkat till en handfull intressanta projekt. Jag är fortfarande av uppfattningen att det bör finnas potential för små turbiner på max 1 kW men frågan är hur många vattendrag som egentligen har nåt att erbjuda. Det har därför känts nödvändigt med nån enkel testutrustning för att mäta strömningshastigheten. Jag har funderat på U-rör, båtloggar mm men till slut fastnat för något mycket enklare. Jag tillverkade en enkel “modellbåt” av frigolit och fäste två byggvinklar på undersida för att få bra grepp i vattnet. Sen fäster jag båten i ett fiskespö och släpper ut farkosten i strömfåran. Med en fjädervåg mäter jag sedan den kraft som behövs för att hålla emot. Jag har kalibrerat genom att bogsera efter eka med elsnurra i olika hastigheter uppmätta med GPS. Dragmotståndet tycks proportionellt mot hastigheten i kvadrat så nu har jag ett diagram där jag kan avläsa hastigheten på vattenströmmen.

Till min besvikelse strömmar Klarälven här i Skåre mycket långsammare än jag trodde. Som mest mätte jag 0,7m/s men oftare under 0,5m/s. Det kanske trots allt är mindre åar som är intressantare? Jag skall ut på lite jakt framöver för att få lite referenser. Sen lär ma nog kunna se med blotta ögat ungefär hur snabbt det strömmar. I somras var vi vid Fjätfallet i Idre. Det dånade på som bara den men när jag kaste en pinne i vattnet och försökte uppskatta hastigheten så var den inte mer än ca 2 m/s. Är det kanske så att turbulensen sätter gränsen så att det inte går att förvänta mycket mer?

Jag inser att jag inte uppmärksammat alla projekt jag stött på så här kommer några till.

Seabell stream turbine

 Seabell jobbar med motroterande radialturbiner med mycket järnskrot för att bilda en tratt som ökar strömningshastigheten. Prototypen tycks ju fungera men jag befarar att det blir alldeles för dyrt för att ge nån kommersiell ekonomi.

Open Hydro tidvattensturbine

Open Hydro är ett annat bolag som verkar ha kommit långt med tidvattenkraftverk på havsbotten. De kör med en axialturbin som ser ut som en stor höfläkt utan nav i mitten. De har har integrerat generatorfunktionen så att lagring sker i periferin för att skona djurlivet. En säl kan åka rätt genom turbinen utan att skadas av bladen. Även dett projekt måste bli tokdyrt. Undervattensmontage och mycket material för begränsad effekt. Prototypen tycks ju fungera men jag befarar att det blir alldeles för dyrt för att ge nån kommersiell ekonomi.

Gulf Stream Turbine

Golf Stream Turbine eller Ocean Power Project  verkar drivas från Florida Atlantic University. Konceptet har visat en del animationer på olika nyhetssajter. Likt segelflygplan eller drakar, fast under vatten, sitter dessa konstruktioner svävande mellan havsbotten och ytan infästa med en lina till förankringen. På vingarna två turbiner likt stora flygplanspropellrar. Tanken är att kluster av “drakar” kopplas samman. Elströmmen leds via förtöjningen till en station på botten som producerar vätgas. Tack vare det stora trycket på botten blir gasen lätt att komprimera. Tankfartyg hämtar gasen från en boj vid ytan. Extremt storskaligt men enligt mitt tycke realistiskt koncept med relativt liten materialåtgång. Varje enhet relativt liten så att de kan massproduceras och servas genom att byta ut enskilda enheter under pågående drift. Men visst känns det tufft med anläggningar långt ut till havs. Fast kan man leta olja så varför inte…

Tidvattensturbin

 Slutligen vill jag lyfta fram ett holländskt team Van den Noorth som designat ett koncept för kostnadseffektiva tidvattenturbiner. Här finns inte mycket bildbevis på hur långt man kommit men jag tycker det är en elegant lösning för att öka strömningshastigheten. En strömlinjeformad kropp likt en cigarr inne i ett jämntjockt rör. Turbinen som en cigarrgördel där spalten mot ytterröret är som smalast. Det här gänget verkar fokusera på projektekonomi. Däremot blir jag lite orolig när man blandar ihop kW och kWh på sin sida. Att turbinen har en kapacitet på 80 kWh verkar lite förvirrat men å andra sidan verkar en effekt på 80kW lite i överkant med en diameter på 2,5 m.  Om vi antar 25% verkningsgrad så behövs det ca 5m/s i strömningshastighet. 10 knop, tja det kanske finns såna gatt i tidvattenzoner så att det kan stämma.

Hvert år pleier min venninne Henriette og jeg å ta en kjøretur til noen av kystområdene rundt Bergen, og ta en liten spasertur. Vi har vært mange steder, men favoritten er kanskje noen av turstedene langs ytterkantene av Sotra. Der er det mye fint, mye forblåst landskap, og flott utsikt mot havgapet mot vest. Hver tur skiller seg ut fra de andre, hver av dem har sin egen identitet, så å si, men i dag ble den veldig spesiell, for i dag besøkte vi et nedlagt bølgekraftverk.

Dette kraftverket er noe å tenke på for dem som vil kaste friske penger etter alle mulige miljøprosjekter. Det er ikke sikkert det er lønnsomt, bare fordi det er godt for miljøet. Og det er heller ikke sikkert det vil gi noen god energiproduksjon, bare fordi det benytter seg av fornybar energi. For at det skal fungere, må det være effektivt. Og man kan godt se på prosjektene med sunn fornuft og sunn skepsis, og ikke hive seg på enhver populær bølge nye energikilder. Denne posten skal bli litt om turen, litt om natur og miljø, og mest om det nå forlatte bølgekraftverket på Toftestallen på Sotra, og hvordan 80-tallets store miljøprosjekt her først gikk opp i bølgene, så opp i luften.

Veien til anlegget

Jeg må gi litt reklame til GoogleEarth. Det har jeg gjort før, og det gjør jeg gladelig igjen. Det var GoogleEarth som gjorde at vi fant frem til kraftverket, at vi fikk rede på det eksisterte. Det var Henriette som var på jakt etter turområder, hun brukte GoogleEarth, og så dukket altså dette kraftverket opp. Dere som prøver selv, må skru på funksjonen “GoogleEarth community” (Dere finner den under “Gallery”) for å finne frem. Og så skrifter dere Toftøy i søkerfeltet, og zoomer dere inn i riktig område. Det dukker opp en I, og dere kan lese. Det finnes også bilder, hvis dere skrur på noen av de andre funksjonene.

På GoogleEarth så det lett ut å finne frem, i følge Henriette (jeg er ikke helt enig med henne, når jeg har sjekket selv), i virkeligheten er det ikke noe lett i det hele tatt. Man kjører fra Bergen lett og greit til Sotra, riksvei 555 over Fjell, og så følger man like greit riksvei 561 nordover til man kjører over Svelgen bro, og kommer til Toftøy (eller Toftøyna, som den heter på GoogleEarth). Der blir det vanskeligere. Man skal ta av innover til Toft (skiltet), og så skal man omtrent umiddelbart ta til venstre for å komme innover dit kraftverket lå. Om vi ikke hadde spurt etter hjelp, hadde vi aldri funnet det. Det er en usannsynlig vei, liten, og man tar av ved et rødt “Hans og Grethe-hus”, som de som forklarte oss veien sa. Det var en ikke så verst beskrivelse.

Når man kjører innover denne smale, lille veien, som ikke virker som den skal føre noe sted, så skal man holde mot høyre alle de stedene det ser ut til å være noe valg. Det er også beskrivelse fra dem som forklarte oss veien, og også det stemmer godt. Hold til høyre. Etter en kort stund kommer man til en bom, og der parkerer man. Fra bommen er det lett å finne frem nedover til fots. Den tidligere så stolte “Bølgekraftvegen” er nå stengt for biler.

Litt mild underholdning får man når man passerer en av de to broene utover mot anlegget. Det er satt opp stort, flott skilt ved siden av: “Kryssing av broen skjer på eget ansvar”. Jeg lurer på hvem som har satt dette skiltet opp, og hva de mener med det. Henriette og jeg tok ansvaret, og gikk over.

Anlegget som vi så det

Da vi kom over denne broen, så kom vi til et sted som så ut slik det ser ut på film, steder som er helt forlatt. Det var brakker og småbygg, alle med knuste vinduer og dører, ofte også knuste vegger, og alle med tydelig preg at her hadde ingen vært på en stund. Det var et merkelig forsøk på å lage en slags vei, det var liksom ryddet slik at det skulle være mulig å kjøre, men for å komme til denne øyen, hadde vi jo passert broer som i alle fall var umulige å kjøre på. Det var også en ny bro, vanvittig bro, midt på øyen. Det var skjellettet av den, støttepilarene var der, tre stykker av dem, og den ene brohalvdelen var plassert på – skjevt – to av dem, den andre brohalvdelen lå sykt på bakken noen meter unna. På andre siden av denne ødelagte broen, fortsatte det merkelige forsøket på vei.

Så fikk vi øye på en renne, som vi kom til måtte være selve anlegget, selve kilden til kraftverket. Den var lang og smal, og lå i et sund, der det var støttet opp med betong, tilsynelatende for å gi bølgene størst mulig kraft innover rennen. Og bølgene gikk da også ganske bra innover der, smalt i veggen på den andre enden, og sprutet vann opp i luften. Men hvordan i all verden kom det kraft ut i fra dette? Både Henriette og jeg har studert våre vekttall realfag, hun har hovedfag mikrobiologi og søker nå til doktorgraden, jeg har matematikken på plass, og studerer for tiden fysikk. Vi skulle ikke være helt forblåst når det gjelder å forstå hvordan man får elektrisk kraft ut i fra vannkraft. Men ingen av oss skjønte hvordan de skulle få til en turbin nedi eller utav denne rennen, eller hvordan de skulle få et roterende hjul til å rotere jevnt samme vei, når vannet så tydelig gikk frem og tilbake i rennen.

Selve området var fra naturens side vakkert. Det er Sotra på sitt beste, stein og hav, vilt og fint. Bølgeanlegget var ypperlig plassert. Det var tungvint å komme seg bort dit, så det forstyrrer ikke noe turterreng for ille. Når man først skulle gjøre et inngrep, var det greit her. Det lå også inne i et sund, mellom to øyer, der bølgene kom inn med stor kraft, men samtidig ikke for bredt og uhåndterlig. Hvis det ikke lykkes her, er det vanskelig å se hvordan det skal lykkes, tenkte jeg.

Henriette og jeg spratt opp på den ytterste øyen for å få oversikten fra alle mulige kanter og vinkler. Det skiftende, vestlandske været ønsket meg velkommen tilbake fra Krim, da vi gikk fra bilen angret jeg at jeg ikke gikk i kortbukse, nå blåste det opp med kaldt regn og kald vind, og jeg angret at jeg ikke hadde tatt med jakken. Men det forblåste, sure været satte også anlegget i sitt rette element. Her var det naturen som hadde kontrollen. Det passet også med Henriette som sa at bølgekraftverket var ødelagt av bølgene. Vi ble filosofiske og småhumoristiske der ute i uværet, og i de surrealistiske, uforståelige betongkonstruksjonene blant de mektige naturkreftene, mennesket forsøker å kontrollere og legge under seg naturen. Det er kjekt når naturen av og til får siste stikk. Det er naturen som er sjefen.

Når vi gikk opp og ned fjellsidene, og inn i kriker og kroker, så fant vi enda mer betong, og enda flere forsøk på å tilrettelegge naturkreftene for menneskelig kraftproduksjon. Det virket på meg som all betongen var laget for å sende bølgene med renest mulig kraft inn i anleggssystemet, men noen steder virket det temmelig meningsløst, hvorfor de eventuelt trengte denne ekstra, siste kraften. Henriette mente også at de måtte ha sprengt litt langs fjellsidene, for å lage det til, ellers ville det være vanskelig å forklare alle steinrestene, og de kanskje litt for rette bergveggene her og der. En stund mente vi – i hvert fall jeg – at anlegget ikke var blitt forlatt, men at det aldri var blitt ferdig. Det var den eneste forklaringen jeg kunne finne på den ødelagte broen, for eksempel, og på flere av de andre merkverdighetene som var der.

På vei tilbake tok vi en titt inn i det som vi trodde var et kontorbygg, noen små titallsmeter fra enden av renden. Der inne var det en turbin. Der var det flere innretninger som nok kunne brukes til å lage strøm fra vann. Men hvorfor ha den så langt unna selve bølgene? Og hvordan har det egentlig fungert? Utenfor denne bygningen var det demmet opp med helt stille vann. Vi tenkte at steinsamlingen mellom rennen og bølgene og det stille vannet og kontorbygningen, var fylt på i ettertid, og at rennen da anlegget var aktivt, gikk helt opp til denne bygningen med turbinen. Om vannet gikk gjennom der, ville det forklare problemet med hjulet som bare måtte snurre en vei. Men da vi kontrollerte, var det under huset helt tett, og støpt slik at det måtte ha vært det fra første stund. Gåten var ikke løst.

Og gåten ble ikke løst mens vi var der. Vi skjønte ikke dette. Det var et forfallent monument over menneskets feilslåtte forsøk på å kontrollere naturen i ett og alt. Henriette lurte på hvem som hadde ansvaret for å rydde opp i alt dette, der jeg hadde forslaget om hvem det enn var, så må de ha gått dundrende konkurs, og det må personlige ansvaret har ingen. Nå ligger det der åpent, for alle å se.

Anlegget som det var

Trygt hjemme i leiligheten på Nordnes var det for meg å slå opp på internett, og finne forklaringen. Den overrasket meg. Og den overrasket meg ikke.

http://tea.blogg.no/tur_og_natur.html er en turblogg med mange turer i Bergensområdet. 16. apr 2007 var skribenten som kaller seg Tor Erik på tur til Toftestallen, og han legger ut om turen med informasjon om bølgekraftanlegget der. Han skriver det har vært to kraftverk på stedet. Det første ble bygget i 1985 av Kværner brug, og det var dette som ble tatt av bølgene og sendt på sjøen i 1988. Noen av de uforklarlige restene vi så der, hørte antagelig til dette anlegget, men det var ikke nok å se, til å skjønne hvordan det har fungert. Systemet med rennen ble bygget i 1986, her var nok selskapet Norwave med, og dette anlegget var i drift frem til 1991. Det var ikke bølgene som tok det, men en sprengningsulykke i forsøket på å utvide rennen. Så Henriette hadde rett i at det var sprengt her.

Løsningen på gåten hvordan rennen og turbinen hadde fungert, var at det ikke på vei opp turbinen hadde hentet kraft, men på vei ned. Rennen hadde fått vannet opp i et reservoar, dette var det rolige vannet vi så demmet opp og ikke forstod noe av, reservoaret var noen meter høyer opp, og når det rant ned igjen, hentet turbinen ut kraft. Merkelig. Det kan vel neppe bli særlig mye kraft ut av et vannfall på en par meter?

Stor kraft ble det heller ikke. Det første anlegget produserte 450 kW, det andre 350 kW. To vanlige bolighus ville være tøft nok for disse kraftverkene å holde liv i.

Internettsurfingen bekrefter også mistankene om dundrende konkurs, og legger i tillegg til at det er mistanke om økonomisk kriminalitet også. Her er det mange statlige midler som har gått i mange lommer, men som det ikke har kommet så mye ut av. Bergens tidende skriver om det her, og professor emiritus Johann Falnes ved NTNU uttaler seg her.

Oppsummert

En gang var disse bølgekraftverkene skryteprosjekt og miljøbestinger, slik vindkraft, biodisel og hurtigtog er det i dag. Selv om anlegget knapt produserte kraft i det hele tatt, påkalte det stor oppmerksomhet både i Norge og internasjonalt. Selveste FNs miljøvernkonvensjon, den gang styrt av Gro Harlem Brundland, tok turen for å se på pionerprosjektet (i følge nevnte BT-artikkel). Det minner om omreisende politikere og komiteer i våre dager. Det er ikke et godt tegn når alle pengene som er tjent er tilførsel fra staten, og all energi som blir produsert, knapt dekker energien brukt til å lage anlegget. Man må bruke sunn og grei matematikk med tallene, vil dette lønne seg, er dette fornuftig? Hvis ikke risikerer vi flere mounment over vår storslåtte begredelighet, som bølgeanlegget på Toftestallen.

Interesserte i Bergensområdet bør bare ta turen bort og se selv. Det er et veldig fredelig turistområde, nesten ingen som er der, og overhodet ikke tilrettelagt for noen ting. Det er et ærlig og redelig bevis for hva som har skjedd. Det er forsøplet natur, men samtidig også naturens hevn. Her har naturen tatt siste stikk. Og så lenge man ikke finner ut hvem som skal betale for opprydningen, vil stikket ligge der til syne for alle som vil ta turen ut.

Sustainable Africa er er webportal om miljøspørgsmål i Afrika. Portalet er et projekt fra AllAfrica.com, der er et nyhedsportal, som samler nyheder fra en masse afrikanske medier.

Sustainable Africa samler nyheder, rapporter, videoer, videnskabelige artikler om afrikanske miljøspørgsmål.

Bloggaren Cornucopia har ett intressant inlägg om hur Usa skall klara sin energiförsörjning efter att produktionen av olja, gas och kol har “peakat”. Oljan tar som alla borde veta aldrig slut. Det kommer bara att produceras mindre och mindre för varje år som går med stigande priser som följd. I Cornucopia’s inlägg kan man läsa att en kombination av vind och vattenkraft på sommaren skall användas till att producera ammoniak ur havsvatten.

Det var många år sedan jag läst kemi, men jag kommer ihåg att ammoniak inte är någon trevlig kemikalie.

Det hände en tågolycka i den skånska orten Kävlinge för knappt 15 år sedan. Med tanke på vad jag läst om den, ärr skeptisk till att vanligt folk får lov att själv handskas med denna kemikalie i stora mängder.

“Ammoniak är en färglös, frätande gas med stickande lukt. Vid mycket kraftig exponering kan andnings- och cirkulationsstillestånd inträffa.”

Länk till Socialstyrelse där olyckan beskrivs i detalj.

Någon som kan detta ämne bättre får gärna kommentera.

Jag tycker själv att vi skall bygga fler vind, vatten och våg kraftverk i Sverige istället för att importera dyr olja och gas. Varje nybyggt hus med tak åt solsidan borde ha solfångare som standard.

Kostnaden för ett nybyggt hus bör inte stiga med någon större siffra. Att låna 4,5 eller 4,6 Mkr för ett hus spelar ingen större roll på månadskostnaden. De som har arbete klarar det lätt medan de som är arbetslösa får besök av kronofogden.

indexawards er blevet uddelt og better place har selvfølgelig fået en for deres fantastiske arbejde med at udbrede elbilen. Check den dejlige og beskrivende video her.

Se alle de andre vindere, som har lavet design, der gør en forskel i verden her.

I detta inlägg skall jag försöka länka till så många intressanta havsströmprojekt jag kunnat hitta. De bekräftar bilden i mitt förra inlägg att tekniken finns och fungerar men att det handlar om ganska storskaliga satsningar ungefär som vindparker. Det talas till och med om kombinationer där fundament för vindkraft till havs skulle kunna bära en tidvattenturbin under vattnet.

SeaGen tidvattenturbin i Strangford Lough

SeaGen är ett sådant exempel och det är fascinerande att se hur likt en vindturbin det är i proportioner, antal turbinblad osv. Visserligen är vatten 800 ggr tätare än luft men eftersom vindhastigheterna är så mycket högre än havsströmmar som kanske kan nå max 5m/s så blir det belastningar i ungefär samma storleksordning. Rörelseenergin ökar ju med kuben så t ex 15m/s vind motsvarar 1,6m/s vattenström.

Verdant Power har ett intressant pilotprojekt i New Yorks East River. Redan snurrar en handfull turbiner med 5 meters diameter på på botten av Hudson River och förser ett parkeringshus med ström. På deras hemsida finns både videoklipp och beskrivningar av ambitionen att utvinna energi ur både tidvatten och oreglerade floder.

Jag kommer att utveckla denna artikel senare. Nu är det läggdags.
Bra sökord är Stream Turbine, Tidal Turbine. Skicka gärna tips!

Ibland tror man att man kommit på den ultimata snilleblixten som skall göra en ekonomiskt oberoende. Man involverar några förtrogna, skissar och räknar. Den här gången trodde jag verkligen att jag hade nåt på kroken men som vanligt finns det där redan nånstans. Med internet ges otroliga möjligheter att ta del av pågående utvecklingsprojekt världen över. Nu släpper jag ut idén och hoppas på idéstöd så kanske det kan bli en “öppen-källkod-utveckling” där många är villiga att bidra för att snabba upp idéerna och förhoppningsvis att nå en prototyp. Att jag hittat konceptet på nätet visar ju trots allt att jag tänkt rätt men att andra ligger före.

Detta är idén: Vindkraft utnyttjar ett strömmande medium och utvinner en delmängd av vindens rörelsenergi enligt den klassiska fysikformeln W=mv2/2. Det sk Betz lag säger att man aldrig kan utvinna mer än 60% av energin och de bästa vindkraftverken ligger idag på nära 50%. Visst borde man kunna utvinna energi ur strömmande vatten enligt samma princip?
Lunar Energys koncept ovan är gjort för tidvattenströmmar på ca 6 knop (3m/s) Om jag räknar på siffrorna angivna i bilden ovan skulle den teoretiska rörelseenergin vara ca 2,4MW och de anger effekten till 1 MW vilket ger en verkningsgrad på 42%. Ganska rimligt. Medan de siktar på storskaliga anläggningar för miljontals kronor tror jag att det finns en nisch i den riktigt lilla skalan. Jag har tidigare skrivit om Egen-el, idén att producera lokalt för egen förbrukning utan att gå via mätning på näte, produktionsskatt, moms mm. Här blir varje  producerat kWh värd över en krona när du även slipper betala nätavgift mm. För tillämpning helt utanför nätet blir förstås värdet eller betalningsviljan ännu högre.

Min idé är att i princip konvertera en elaktersnurra på 400W till generator. På samma sätt som Lunar Energy skall jag ha en dubbelkon, ett venturirör, som ökar strömningshastigheten och samtidigt skyddar turbinen. Överslagsmässigt borde en turbindiameter på ca 1 m kunna ge ca 400W vid 1m/s och en tratt som tredubblar hastigheten. Tratten borde kunna göras synnerligen enkel i form av grov pressenning som spänns ut av några stålringar och sträcks av strömningen om den förankras i mynningen uppströms. Själva turbinen får ett stadigt rör som dysa och förbinds med undersida på en enkle flotte, boj etc. Kanske skall generatorn sitta över ytan och drivas via vinkelväxel, typ konverterad utombordarigg så att man lättare kan serva. Med turbinen ca en meter under ytan borde den tåla infrysning och kan fortsätta snurra under isen. Om man har ett flöde året runt på 1 m/s skulle turbinen vid 95% drift på årets timmar och en verkningsgrad på 35% kunna ge 3300kWh eller lika många kronor. När jag ser att andelar i kooperativa vindkraftverk kostar mellan 5-8000kr per 1000kWh och år borde utrustningen kunna kosta minst 30.000kr i investering. Jag tror den skulle kunna produceras för under 10.000 kr om man utgår från massproducerade produkter t ex en elsnurra för 1800:- osv. Om man ser priset för solceller och egen vindsnurra på 50-80.000 per installerad kW och vet att dessa knappast ger mer än 1600-2500 kWh om året så skulle mitt aggregat få kosta mellan 50-100.000:-!

Är det nån som tror att detta kan vara en affärsidé? Men frågan är hur man kan tjäna pengar när det knappast går att ta patent eller mönstersskydda. Här står jag verkligen rådlös!

Här är en länk till Hydro Volts, ett gäng som jag tycker tagit fram en produkt i den anda jag är ute efter. De har även en artikel ger en samlad bild av de olika principer som står till buds för att nyttja strömmande vatten sk In-Stream-Turbines. Bilderna nedan är hämtade därifrån.

strömningsturbinkoncept 1

strömningsturbinkoncept 2

strömningsturbinkoncept 3

strömningsturbinkoncept 4

Det etiopiske elektricitetsselskab Ethiopian Electric Power Corporation underskrev i efteråret 2008 en kontrakt på opførelsen af en vindmøllepark med det franske selskab Vergnet. Parken skal producere 120 Megawatt og den skal efter planen står klar i 2011.

Vindmølleparken i Etiopien vil angiveligt være det første større vindenergiprojekt på det afrikanske kontinent.

Etiopiens nuværende elektricitetsproduktion stammer i høj grad fra vandkraftværker på Awashfloden. Denne produktion er naturligvis følsom overfor tørke, som er et problem Etiopien har kæmpet med i mange år. Ved at satse på flere forskellige energikilder vil landet kunne opnå en mere stabil elproduktion.

Fundet via Timbuktu Chronicles

Vergnet

Ethiopian Electric Power Corporation