Det morsomme produktet FireGlo er rett og slett “flammer i en boks”. En gave til alle som ikke har peis eller de som ønsker ekstravagante borddekorasjoner til julefesten.

I boksen er en alkoholbasert gele som skaper genuine flammer og en realistisk “sprake lyd” når den er antent. Det flotte er at den ikke soter, er luktfri og kan brenne trygt i alle slags rom. En boks brenner mellom 2-3 timer, og kan gjenbrukes til boksen er tom. Smart eller hva?

Kan handles her!

Show this website in English

Dem Umweltschutz zu Liebe sollte man sich schon Gedanken machen, welche Chemikalien im Haushaltsreiniger enthalten sind, sonst erlebt man/Frau vielleicht eine “schmutzige”  Überraschung.

Sudah lama aku merasakan banyak keuntungan dengan adanya Internet. Banyak hal yang kurasakan sebagai keajaiban dalam hidup .  Dengan adanya inet, yang pada awalnya aku tidak tahu menjadi tahu, yang pada awalnya merasa sendiri ketika di dalam ruangan kerja, menjadi serasa punya teman banyak. Ketika suatu saat aku menemukan satu kata yang aneh, maka dengan bantuan inet aku mendapat penjabaran dengan beraneka ragam sudut pandang.  Wawasanku menjadi sedikit bertambah,  yang ternyata juga mempengaruhi cara dan sikapku memandang sesuatu hal.

Hingga suatu hari aku berpikir, mengapa inet menjadi begitu penting dan berarti di era sekarang ? jika di samakan dengan manusia maka ada seseorang yang menjadi begitu istimewa dan selalu memenuhi imajinasi semua orang di sekitarnya.  Seseorang yang menjadi sumber untuk menjawab segala pertanyaan, mencari yang kita butuhkan, tempat segala curahan perasaan, dan Seseorang yang menjadi tumpuan harapan ketika sedang putus asa terlilit hutang ( hehe …. bisa melakukan penipuan dengan tameng si kantung ajaib ini). 

Seperti halnya kehidupan nyata, maka kehidupan mayapun harus di jalani dengan hati-hati dan digunakan dengan cara yang bijak kalau tidak mau tersesat. Segala sesuatu yang sudah memberikan kenikmatan dan kepuasan adalah bisa menjadi candu. Jadi … pilih ..pilih …dipilih … mana yang layak dijadikan candu dan mana yang tidak layak.

Huaaahhh ….. kok jadi sok menggurui begini sih. Ah gak papa, anggap aja itu preambule sebelum masuk kedalam isi yang sesuai dengan judul tulisan ini.

Internet dan Manusia, secanggih dan sekomplit apapun tetaplah hanya benda yang tidak bisa menyediakan keperluan kita dengan sendirinya, karena mereka berdua bukanlah Tuhan. Kantung ajaib ini tidak akan menjadi ajaib tanpa adanya saling berbagi.  Berbagi yang terjadi diantara pengguna inet itu sendiri. Istilah kerennya SHARING FILE.

Beruntung kita bisa menemukan yang kita butuhkan didalam kantung ajaib, beruntung ada orang yang mau berbagi tentang yang kita butuhkan, seandainya orang itu mempunyai jiwa yang pelit, maka tidak akan ada file yang dia sharing untuk bisa kita nikmati. Ketika kita berbagi kue, maka kue milik kita akan berkurang, tetapi kebahagiaan bisa berbagi akan menjadi kepuasan dalam hati yang tidak akan pernah hilang. Ketika kita berbagi uang, maka uang kitapun akan berkurang, saat itu mungkin akan ada rasa bahagia atau pula akan ada rasa dongkol. Lain halnya ketika kita telah berbagi Ilmu, apalagi ketika Ilmu itu adalah manfaat bagi yang membutuhkan. Kadangkala ilmu atau file yang kita punya seakan tidak banyak orang yang akan memanfaatkan dan mencarinya. Tetapi apa salahnya tetap sharing, sebab suatu saat segala sesuatu yang kecil akan menjadi besar dan yang remeh akan menjadi suatu yang sangat penting. Suatu saat yang kecil dan remeh itu akan  menemukan seseorang yang menjadikannya sangat besar dan penting dalam hidupnya. Berbagi Ilmu tidak akan menjadikan ilmu yang kita punyai berkurang, justru akan menjadi bertambah karena ketika berbagi ilmu, maka kita akan mendapatkan feedback atau masukan dari yang lain. Diibaratkan pisau, semakin sering digunakan maka semakin tidak mudah berkarat dan tumpul. Justru akan semakin tajam dan selalu dicari untuk digunakan sehari-hari.

So … Teman-teman. Tetaplah berbagi … dan sharing file, karena berbagi itu takkan pernah rugi. Ilmu yang manfaat adalah Ilmu yang barokah, tidakkah senang jika tidak ada lagi yang bisa mengantarkan dan berdiam menyertai kita dalam liang lahat, maka Ilmu yang manfaatlah yang bisa menemani diri ini.

║║║

Jag behöver en paus….det har varit en lång dag…..den blev det utan någon vettig anledning…..förmiddagen bara sprang iväg i en hast……fick inte bloggat som jag ville men Vi fick lite andra administrativa saker gjorda som måste till för att de skall vara attraktiva att besöka…….

Så nu efter maten kan man ju komma igång igen med för-nyad energi…..idag blir det kålpudding….skall bli smaskigt, men vet é katten vad barnen kommer att säga? Då för de äta potatis och ta ett kycklingbröst som jag förberett tills imorgon…..Tänkte ha lite ledig halv-helg……vad det nu kan innebära…..

Fick ta SON2 till Vårdcentralen eftersom han är hemma nu igen med feber……förkyld snorig och täppt i näsan samt värsta hostan…….Han hade ont i bihålorna och hade utåt-buktande trumhinnor eftersom det stod för mycket snor i skallen……Usch nu skall jag vara snäll…..tyst min mun får du socker……Han fick korticonspray till och börja med så får vi se om det släpper…..om inte skulle vi komma tillbaka då får det bli antibiotika…….Vi håller en tumme att vi slipper gå tillbaka.

Beppe har nog haft en släng av något…..han har matvägrat i 2 dagar ABSOLUT ALLTING…..och bara sovit……dåligt väder därtill har ju inte gjort honom mer benägen att gå ut precis….jag tror han har varit övergödd!!!!!….så idag testade jag med Norrländs Pölsa(som jag förövrigt älskar med stekt ägg och rödbetor)Och idag hade fisen på tvären släpp så snacka om att han gillade det…….så nu får man väl slåss om det…..Jag har varit bortskämd att få äta det själv hitintills…..

Ja nu är det helg igen…..SOM SAGT……

Och dessutom 1:e i advent…….julens högtid står för dörren…..jag har lite svårt för julen och att finna julefrid……jag är ingen stor älskare av julen….ÅÅÅÅÅ så fick jag sagt det…….pust….en del blir upprörda och andra jublar för att det finns en till….jag tror vi är många……Jag skulle vilja fira jul med människor som inte skulle haft en jul om inte donationer och frivilla ställde upp och ordnade så att det blir en. Jag har haft tanken i flera år och det känns dags att göra slag i saken….istället för de trista jularna vi annars firar……

Klösan

Med tanke på förra inlägget så tänkte jag idag tipsa om några nyttiga och goda alternativ till kött i matlagningen.

Istället för kyckling - fryst produkt
Mycket gott alternativ till kyckling. Kan hällas frysta direkt i stekpannan med lite olja eller margarin. Kryddas som vanligt kött kryddas dvs salt och peppar. Gott bara stekt som det är tillsammans med ris och en sallad som på förpackningen, men passar även utmärkt i grytor och liknande.

Vegetariska kebabbitar – fryst produkt
Perfekta att snabbt steka upp till ris och en sallad, eller till pitabröd tillsammans med en god vitlökssås. Fungerar också utmärkt i en vegetarisk pytt-i-panna!

Vegetariskt bacon – fryst produkt
Steks precis som grisbacon. Kan med fördel användas i t ex en vegetarisk carbonara.

Vegetariska burgare – fryst produkt
Mycket saftiga och köttiga burgare som är helt utmärkta i stekpannan såväl som på utegrillen. En klar sommar-favorit!

Vegetariska filéer – torkad produkt
Kokas 5-10 min i buljong. Används sedan som t ex kycklingfileer eller biffar. Blir mycket saftigt och gott. Marinera gärna och stek och servera med ris eller potatis.

Vegetariska bitar – torkad produkt
Kokas 5-10 min i buljong. Används sedan som köttbitar i t ex en vegetarisk kalops eller annan gryta.

Vegetarisk färs – torkad produkt
Kokas 5-10 min i buljong. Steks sedan som köttfärs i en stekpanna. Passar lika bra i vegetarisk färssås till pasta som till moussaka eller andra färsrätter.

Vegetariska strimlor – torkad produkt
Kokas 5-10 min i buljong. Används sedan som köttstrimlor i  t ex en vegetarisk kalops eller thaigryta.

De torkade produkterna ovan har lång hållbarhet och ett lågt kilopris.
I Umeå kan man hitta de frysta produkterna hos Hemköp och de torkade hos Hälsokraft.

Den frysta "Istället för kyckling" med ris och jordnötssås

Marinerade sojafiléer med hasselbackspotatis, pepparsås och sallad

När en fotbollsförenings sanna jag flyter upp i form av en skuggfurstlig panel som säger hur det ska var. Hur vi övriga inte anses ha en talan. Det är tränaren och ordföranden som bestämmer om vi ska spela, inte vi som faktiskt spelar. Hur frågan om alternativ tränare och ordförande inte dök upp, trots påtryckningar från oss rötter.

Hur jag ändå älskar klubben.

Och så var det vår lilla pojke (bokstavligen talat). Som är svårt sjuk i AIDS och som kliniken ägnat hela dagen åt att pumpa i vätska och få honom på fötter igen.
Vi träffade läkaren under eftermiddagen och han snirklade sig mycket när vi frågade “hur länge kommer han att leva?”. Han ville inte riktigt svara rakt ut, men på frågan hur länge de som smittas vid födseln normalt sett överlever var det “upp till femton år”.
Och då behöver man inte vara Sherlock Holmes för att förstå vad han inte ville säga. Att pojken inte har länge kvar att leva.

Detta hade vi redan förstått av det vi sett.
Och vi diskuterade redan igår kväll (eller natt, snarare) olika alternativ på hur man skulle kunna ordna en dräglig tillvaro för honom.
Och kom fram till slutsatsen att han ska få bo hos oss tillsvidare.
För att WSG har inget arbete med AIDS-sjuka barn och för att han behöver lugn, ro och inte så mycket smittkällor/bakterier.
Och för att det är vårt ansvar om vi vill fortsätta kalla oss kristna. (Vi kan skriva sen om exakt hur det kom sig att våra vägar korsades.)

Och för att han, till skillnad från alla “vanliga” gatukillar, inte har någon framtid. Inte behöver lära sig att bli självförsörjande och stå på egna ben. Han behöver vila.

Så vi har redan involverat hela huset vi bor i.
Och märkligt nog så accepterade vår hyresvärd detta helt utan några invändningar. Och hon är inte direkt socialt engagerad om man säger så. (Och det är inte direkt socialt accepterat att ha AIDS.)

Läkaren ville ha pojken på kliniken ett dygn till för att få honom i bättre skick och få ordning på hans mage innan han skrivs ut.
Men sannolikt så flyttar han in här hos oss imorgon.

auf Consolers of the Lonely drauf. Is übrigens die andere Band von Jack White von den White Stripes.

Gibt bei Youtube noch ein paar gute Liveversionen..
Die hier zum Beispiel.

Noch ist das positive Echo auf das letzte Werk “Suffering” nicht ganz verhallt, schon stehen Battle Scream bereits mit einem neuen Album in den Startlöchern.

Als eines der engagiertesten und ehrgeizigsten Projekte im Underground bezeichnet, bietet das Quintett um Sänger Alex tadellosen Elektro-Rock mit dezenten Metal- und Industrialanklängen. Vielfalt, die nicht in Beliebigkeit endet, ein Mix aus bekannten Zutaten, der nicht zu Langeweile führt.
Battle Scream wissen mittlerweile genau, was sie wollen und wie sie dahin gelangen. Mit ihrem neuen Release werfen die Dresdner ein weiteres geniales Album auf den Markt, welches abwechslungsreicher und vielfältiger nicht sein kann und wohl keine Zweifel mehr daran lässt, dass hier eine neue großartige Szeneband auf den Durchbruch drängt.
„Suffering VS. Salvation“ kombiniert 9 Remixe größtenteils namhafter Bands der Szene mit 6 neuen eigenen Tracks und vereint somit in ungewöhnlicher Weise die jüngere Vergangenheit und die Zukunft.
U. a. haben sich Project Pitchfork, Die Krupps, Das Ich, Staubkind, Agonoize und auch die Herren der „Letzten Instanz“ für dieses Projekt begeistern können und einem Song des Vorgängers „Suffering“ ihren eigenen Stempel aufgedrückt.

Zudem gibt es nun endlich auch das langerwartete Video:

Videolink:
http://www.youtube.com/watch?v=VRb8r7wV8VA

Bandmitglieder:
Alex – songwriting, vocals
René – guitar, programming, vocals
Toni – guitar
Simon – programming, arranging keyboards and synthi
Heiko – drums
Ines – management

Crew:
Lutz the SOUND – Machine
Vince the LIGHT – Machine

Gründungsjahr:
2001

Diskographie:
Suffering vs. Salvation (2009)
SUFFERING
STALKER (2007)
SICK (2004)

Genre:
Rock / Electro / Metal

Trackliste:
01. Intro
02. Unborn
03. Secret Invasion
04. Ghost In The Machine
05. Circus of Hope
06. Salvation
07. Blood!
08. Child Of Fire/ AGONOIZE RMX
09. Fearful Eyes/ CEPHALGY RMX
10. Child Of Fire/ STAUBKIND RMX
11. Animus Tuus Sum/ PROJECT PITCHFORK RMX
12. Creatures/ LETZTE INSTANZ RMX
13. Heuchler/ DAS ICH (ATHEISTEN) RMX
14. War Machine/ MODULAR MAJESTY RMX
15. Suffering/ DIE KRUPPS RMX
16. Mother Russia/ ACCESSORY RMX

Erscheinungsdatum:
27.11.2009

Bestell-LInk

http://www.attack-promotion.com

BATTLE SCREAM @ MySpace

http://www.myspace.com/battlescream

BATTLE SCREAM @ www

http://www.battlescream.de

Labelwebsite:

http://www.attack-promotion.com/

Modelle alternativ mit Gas Strom

Minden télen újra előveszem az Antimatter albumokat, egyszerűen iszonyatosan jók. Nagyon király hangja van Mick Moss-nak, mindig újra és újra beleszerelmesedem !
Imádom az összes albumukat, de azért vannak kedvencek is, mint pl. Leaving Eden és a Planetary Confinement.
Ízelítőnek pár (kedvencem) számuk!

Leaving Eden

Saviour

The Last Laugh

Ja, jag åkte till Netto som öppnat på nya köpcentret här på Skolgärdet och gick runt och kollade lite på allt möjligt. Var dit för att i första hand köpa toapapper men tänkte att jag tar den balen när jag går mot kassan.  Och så var jag då klar och tog en stor bal som låg under skylten med toapapper 69kr/bal…och så klart gick den sönder i ena sidan så jag fick vända den åt fel håll vid kassan. Kassörskan stönade lite och försökte vända på den men nej…så hon fick läsa av koden. Precis när jag skulle trycka ok för köpet  såfrågar hon om det är nåt mer jag ska ha… nej säger jag ochtrycker… och då säger hon : du vet väl att det är hushållspapper det här??  VA??? näe… och det är det… och eftersom jag tryckt på ok blev det ett väldigt trassel för att få tillbaka köpet.. och ändra.. och en man i överrock la sig i ochtalade om för henne hur hon skulle göra och hon blev ännu mer nervös och irriterad… och då kände jag bara ett stoiskt lugn lägga sig över mig… så ja Moniqa…lugn och fin… kassörskan råkade kasta det gamla kvittot i papperskorgen och fick gröpa i den och leta..men hittade det…och sen ett returkvitto som jag fyllde i oläsligt för jag har svårt att skriva i den ställningen med min högerhand…och ja… haha…allt var så himla knäppt…. men så tog den där mannen balen och gick tillbaka med och då insåg jag att antingen var  han nån sorts kontrollant eller jobbade där.. och jag följde efter för att hämta den “riktiga” balen….men hittade ingen…och då sa han att DE LIGGER UTANFÖR där… men jävelberg..va lätt att hitta dom då när skylten är inne i affären???

Jaja…. det ordnade upp sig till slut…men jag tänkte på den stackars kassörskan som satt där ensam med en jättelång kö och hur hon tänkte om mig och mitt vimsande först där och snabbhet att trycka ok….  men jag undrar också varför i hela friden det inte stod på den skylten för det papperet att det var utanför?? Det stod visserligen en skylt där ute… men där var ju inte jag?!

Träffad en arbetskamrat senare vid Leklådan som stod med sin dotter som slog in en present. Vi pratade lite om hur virriga vi blivit och vi är inte ensamma…. är nog nåt sorts virrvirus i luften? För åldern kan det väl inte vara??

Ha en skön kväll och nu har jag i alla fall en stooor bal toapapper hemma!!

Novelle Vague – Dance With Me – Bande a Part

Middlefinger. alter(n)ativ

!!!½

2000, SoftPlus Records

Firma relativ nouă de discuri din Bucureşti (SoftPlus, condusă de Romulus Arhire) se ocupă de talentele tinere care refuză să se alinieze ritmurilor comerciale din discoteci sau manelelor de pe tarabe. Middlefinger este un cvartet de muzică punk rock care cântă în limba română şi engleză. Băieţii atacă problemele sistemului şi a societăţii din anul 2000 (care foarte probabil sunt valabile şi astăzi) pe ritmuri mai mult sau mai puţin depresive. Datorită piesei PRO.fanii, şansele să fie invitaţi în vara 2000 în emisiune la Mihaela Rădulescu au scăzut sub 0! Cea mai rock piesă este Religii. Blestemul pare că se leagă de Adrian Păunescu şi ale lui Cenacluri.

Cred că orice formaţie care începe un album de debut cu o piesă intutulată Ce se petrece în sufletul unei sperietoare de ciori are potenţial. Este păcat că nu s-a ţinut de treabă şi că a pornit la drum în vremuri în care o formaţie nu prea avea cluburi unde să poată cânta prin ţară. Managerul formaţiei bucureştene era Ernesto Bianchi.

Ja, visst är det gott nån gång att äta det, men inte fasen om jag måste motionera en halvtimme för S J U  stycken!!!

Det är lika mycket sockerenergi i sju geléhallon som i  400 gram sockerärtor!!! Alltså man kan nästan äta ett halvt kilo ärtor för att komma upp i godisnivån!!

Sabla tur att jag älskar sockerärtor. Brukar ha en liten låda i kylskåpet som jag tar och knaprar på när jag blir sugen på nåt. Var alltså inte så dum idé!!

http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/viktklubbse/article6104528.ab

… körül-belül ilyen hozzáállással gondoltam én a blogírásra. Nem éreztem testhezállónak, személyemre szabottnak, valahogy soha nem vonzott. Azonban mások bejegyzéseit mindig örömmel és kíváncsian olvastam.

Harmadéves újságírókként azonban ezt a feladatot kaptuk: indítsunk blogot – ez lenne az alternatív média egyik ága, könnyen megközelíthető, kezelhető, hajrá, próbáljátok ki!

Hiába minden vita, hogy: nem, mert én nem akarok, nem szeretek, nincs témám stb., az évfolyam nagy része útjára indította saját kis blogját.

Ha információim nem csalnak (és egy újságíró információi nem csalhatnak), én vagyok az utolsó, aki még tegnap este is győzködte a többieket, hogy majd egyszer lesz blogom nekem is. Igen ám, de a kedvesek már fenyegetőzni kezdtek, hogy kiközösítenek, ha nem lesz blogom, s egyikük már az összes lehetséges alkalmat kihasználta arra, hogy megemlítse: indíts blogot! (remélem, hogy magára ismer ) Messengeren, sms-ben és szemtől szembe – köszönés után érkezett a felszólítás, vagy az ironikus kis megjegyzés a még meg sem született blogomról… hümhüm, kedves, mostmár itt a hús-vér blog, várom a hozzászólásokat!

Nos, tisztelettel, s bár elképzelésemben megtörten jelentem: világkörüli útjára indult Pogácsa sajtós blogja (már most leszögezem, hogy a sajtós szándékosan hosszú o).

És akkor lássuk együtt, hogy mi lesz belőlem, belőlünk! Nincsen konkrét profilja a blognak, ezért mindenféle bolondság, boldogság, szép, vicces, idegesítő, szekszi, ropogós, kispárnás és déligalvós sztori lesz majd, amit bátran kommentálhattok, sőt!

auf Hold On Now Youngster und Sticking Fingers Into Sockets drauf.. Gibt irgendwie 2 Versionen, das hier is meiner Meinung nach die bessere…

Gute Laune olé!

New Young Pony Club – Talking – Fantastic Playground
schon älter, aber ich hörs immer wieder gern, lieeebe den beat/rhytmus..

Am vorbit cu pretenul Vladut, sa facem o introspectie a trupelor pe care le admiram si ascultam cand eram mai mici, dar care intre timp au fost uitate sau nu mai sunt la fel de cunoscute in randul tinerilor sperante de azi. Asadar, prima trupa mai veche, sau de care lumea a cam uitat, pe care o prezint, este Busted.

Busted s-a format in anul 2001 la Londra, si a rezistat timp de 4 ani, pana in 2005. Trupa era formata din 3 tipi, James Bourne, Charlie Simpson si Matt Willis.Au avut hit dupa hit, cu care au cucerit inimile multora. Piese ca “What i go to school for”, “Sleeping with the lights on”, “You said no”, “Year 3000″, “She wants to be me”, “Air hostess” au acaparat multe frecvente in cei 4 ani de Busted. 2 albume, 1 EP si un Live Act au patruns in multe din casele fanilor lor.

Dupa 2005, fiecare sia continuat cariera pe cont propriu.

• James Bourne canta acum alaturi de inca 4 nebuni in trupa Son Of Dork, alaturi de care a avut de asemenea succes.
• Charlie Simpson canta alaturi de Fightstar, o trupa de alternative, ce difera foarte mult de sound-ul Busted adoptat de Charlie inainte.
• Matt Willis este singurul care nu mai canta. Acum mai poate fi vazut ca prezentator la unele emisiuni si evenimete.

Förnuft och känsla

finns det ingen manual
råder ingen relevans

att skrika och förtvivla är fult

vad gjorde du
med ditt avskärmade allvetande

 om det var du
som blev nedtryckt och utsatt

cool man

då gjorde du helt enkelt
det enda raka

en jävligt elegant ;

 Hemingway…

thats it

Carola Zettergren

Bild:Moniqa Klintestrand Öberg

Gerade gestern habe ich über die Demokratisierung der Universität nachgedacht. Noch immer stehe ich dazu, dass Hochschulen auf der demokratischen Ordnung aufgebaut und nach dieser geführt werden müssten.

Doch heute hat sich mir ein neues, facettenreicheres Bild des Protests gezeigt. Und zwar habe ich mir die Zeit genommen, mich ein wenig mit den Protestierenden bzw. den Demonstranten auseinanderzusetzen.

Es sind hauptsächlich Studierende der Philosophisch-Historischen Fakultät, welche ihrem Unmut freie Luft verschaffen. Es sind alternativ denkende, vorwiegend links ausgerichtete und politisch wie kulturell sehr vielseititge Personen. Es sind nicht Naturwissenschaftler, Wirtschafter oder Juristen. Es sind auch nicht diejenigen, welche studieren, um später einer Arbeit nachzugehen. Es sind die Vertreter derjenigen, welche einfach ihre jungen Jahren mit Spass, Diskutieren, Denken, Alkohol und Gesellschaftskritik verbringen möchten. Sie sollen das ruhig tun, müssen aber dabei aufpassen, dass sie nicht Dinge zu ändern oder zu kritisieren zu kritisieren versuchen, welche eigentlich gar nicht so recht zusammenhängen.

Das Studium an der Phil.-Nat. Fakultät (Chemie, Bio, Pharma, Geo, Physik, Nano) ist ein bisschen was anderes, als das in anderen Fakultäten. Das Bachelorstudium setzt sich zusammen aus “auswendig lernen” und “Praktika”, während diesen man bis zu 50 Stunden pro Woche an der Universität ist. Ein Naturwissenschaftler muss für die Examina wesentlich mehr Wissen beherrschen, als das auf den ersten Blick erkennbar ist – zum Grundstudium der Biologie gehören die Grundlagenfächer Mathematik, Physik und Chemie. Die Zeit für ein “vertieftes Auseinandersetzen mit der Materie” fehlt chronisch, da das Studium ansonsten mehr als 20 Jahre dauern würde. Deshalb übernimmt die Privatwirtschaft einen Teil der Kosten und erwartet auch eine gewisse Schwerpunktsetzung in der Ausbildung der Studierenden. Und das ist meiner Meinung nach durchaus vertretbar. Wie sonst könnten Institute wie das FMI oder das Biozentrum finanziert werden? Die Phil.-Hist. Fakultät hingegen hat den Anspruch, die Leute zu bilden statt sie auszubilden. Das wirkliche Problem liegt also an der Wirtschaftswissenschaftlichen und der Juristischen Fakultät. Dort bilden die Reichen und Mächtigen ihre Eliten aus, dort gilt es, anzusetzen. Schluss mit der neoliberalen Lüge in den Volkswirtschaftsvorlesungen, Schluss mit der kapitalistischen Betrachtung des Menschen und der Erde, Schluss mit der Rechtsverdreherei zu Gunsten der Konzerne.

Doch genau diese Leute sind wohl nicht in der Aula anzutreffen. Nein, denn sie haben ihre Fakultäten in riesigen Neubauten überall in der Stadt. Sie sind nicht betroffen und wollen das auch nicht sein. Ich ziehe den schmerzhaften Schluss, dass die Falschen Personen auf Kosten der falschen Studierenden, Professoren und Institute ihre Wut über ein System rauslassen, an welchem etwas zu ändern sie zu faul oder zu versoffen dazu sind.

Soviel zum aktuellen Eindruck. Vielleicht täusche ich mich ja komplett und trete nun ein paar Leuten gehörig auf die Füsse. Aber das wäre auch “OK”, denn es wird genug auf andere Füsse getreten. Zum Beispiel auf diejenigen der Studierenden, welche gerne Vorlesungen besuchen möchten oder auf diejenigen der Dozenten, Professoren und anderen Verantwortlichen, welche seit Jahrzehnten für eine gute und demokratische Uni kämpfen und nun unberechtigterweise alle in einen Topf geworfen werden.

Link zu www.unsereuni.ch

Link zum Twitter-Stream von unsereunibasel

Lumea este plină de muzică. Fără sunete, fără muzică am fi mult mai săraci. Nu toată lumea devine dependentă de muzică, dar nimeni nu trăieşte fără ea. Sau mă rog, aproape nimeni.
Ne-am obişnuit unii cu radioul, alţii, mai pretenţioşi sau fiţoşi, ne punem singuri muzica care ne place. Cu radioul nu-ţi baţi capul, însă – cu excepţia unora din posturi via internet – rişti să ratezi o grămadă de muzică interesantă, rişti să crezi că doar ce emit posturile de radio există. Şi nu este deloc aşa.
I-am văzut pe Spin într-o zi la televizor şi se plângeau că foarte rar şi doar baladele lor sunt difuzate… şi Spin sunt o trupă chiar comercială, adică sunt un Pop-Rock mai mult Pop. Apoi i-am văzut pe Kumm la Cârcotaşi şi spunea Huidu că la radio nu poate să-i dea, dar la emisiune ia invitat….What the fuck?!

Dar nu despre asta vreau să vă povestesc ci despre Geneviéve Pasquier. Am „descoperit-o” pe MySpace şi în ciuda numelui – şi titlul noului album – este o bavareză, cum declară chiar ea: „A little pink girl almost lonely in the middle of Bavaria” (o fetiţă mică şi roz aproape singură în inima Bavariei).
Îşi identifică rădăcinile în Frank Sinatra, Pink Floyd, SPK, Minamata, Jean Michel Jarre, Edith Piaf şi Buddy Holly şi cântă un Industrial experimental şi minimalist. Are o voce senzuală, un parfum de anii ’50, burlesc, creează o atmosferă de cabaret parizian transplantată într-o lume sintetică, reaşezată în abordarea minimalistă şi sumbră tipic germană.
Noul ei album, „Le Cabaret Moi” a fost lansat de casa de discuri Ant-Zen (sau pagina de MySpace), un label independent tot din Bavaria, profilat pe zona Electro experimental şi Industrial, şi este al treilea album al artistei după debutul cu „Virgin Thoughts” (2003) şi „Soap Bubble Factory” (2006).

„La Cabaret Moi” este un album foarte colorat, de la momente zgomotoase („Fusion”, „Trance”, „Warm Leatherette”), la piese ce combină experimentalul cu ambientalismul minimalist („Emotion I”, „Nobody’s Darling”, „Some days Ago”) până la abordări chiar Pop – „Rubberpop” ce mi-a amintit uşor de Madonna -, discul este o călătorie în diferite atmosfere şi stări de spirit. Vocea artistei leagă lucrurile, le aduce la un numitor comun şi ne călăuzeşte misterios.
Mi-a plăcut mult „Fusion” care are un groove antrenant şi este zgomotos în mod pozitiv, „Warm Leatherette” – o piesă emblematică pentru curentul Electro-Post Punk, scos de Daniel Miller (şeful casei de discuri Mute) în 1978 sub numele de The Normal – într-o interpretare zgomotos distorsionată, „Some Days Ago” pentru aerul mistic, invocator, „All the Other Girls” şi „Mon Cabaret” pentru amestecul de şansonetă-muzică de cabaret cu electronica minimalistă, „Emotion I” şi „Emotion II” pentru experimentalismul straniu.

În ciuda minimalismului dominant, nu este un disc uşor, dar este o experienţă cel puţin interesantă şi în spatele răcelii aparente,  Geneviéve Pasquier este plină de sentimente şi vibraţie.