Małgorzata Hilar

My z drugiej połowy XX wieku
rozbijający atomy
zdobywcy księżyca
wstydzimy się
miękkich gestów
czułych spojrzeń
ciepłych uśmiechów
Kiedy cierpimy
wykrzywiamy lekceważąco wargi
Kiedy przychodzi miłość
wzruszamy pogardliwie ramionami
Silni cyniczni
z ironicznie zmrużonymi oczami
Dopiero późną nocą
przy szczelnie zasłoniętych oknach
gryziemy z bólu ręce
umieramy z miłości

Andreas Johnson – Glorious

Noterar att det i september/oktober är dags för årets härligaste tjejkväll. Utropstecken. Så underbart, tycker ni inte kära systrar?

Snart får vi se Martin med sängkammarblicken, den norrländske Tornving och han den där som sjöng med Carola i melodifestivalen showa loss enbart för oss damers skull. Känner ni inte redan att behovet av att brista ut i ett falsettskrik är nästintill ohanterbart?

För egen del skippar jag nog att köpa biljett till evenemanget då jag är smått allergisk mot gallskrik i kör. Men att årets härligaste tjejkväll är på gång får mig ännu en gång att fundera på vad grejen är med att sätta prefixet “tjej” framför allting som vi flickor ska företa oss i grupp och då det samtidigt föreligger en avsaknad av manlig fägring. Tjejkväll, tjejmiddag, tjejband, tjejmil, tjejtramp, tjejträff. Och det värsta exemplet av dem alla: tjejmys. En riktigt otäck lek med ord är vad det är.

Och fånigt. Varför måste man säga tjejmiddag bara för att samtliga deltagare är av kvinnligt kön? Vad är det för fel på middag? Att se det endast som en middag även fast deltagarna heter Sara, Lisa och Marie och inte Sara, Peter och Kalle.

Jag har mycket svårt att tro att arrangörerna av Ladies Night filar på att följa upp evenemanget med årets härligaste killkväll, Gentlemens Night. Att de sitter och brainstormar kring en kväll då Marie Serneholt, Charlotte Perrelli och Petra Mede uppträder framför ett gäng brölande testosteronstinna män som kastar upp kalsonger på scenen. Inte heller tror jag att vi kan förvänta oss någon killmiddag, något killtramp eller att ett gäng karlar som samlas en fredagkväll framför tv:n kallar det hela för killmys. Och det tycker jag känns sunt. Något för oss flickor att ta efter. Hädanefter säger vi middag när tar oss en bit mat tillsammans med Sara, Lisa och Marie, okej?

Nu är de på gång igen – klädjätten som bygger sin reklam på att sätta sina plagg på kända kroppar. Jag talar naturligtvis om MQ. De har tidigare gett oss Andreas Wilson från Ondskan gulligt pussandes med Marie Serneholt (är hon numera mest känd som A-Teens-Marie eller Måns Zelmerlöws flickvän?). Vi har även sett Måns själv hånglandes med Idol-Agnes Carlsson samtidigt som de sjunger en mycket tveksam version av Mariah Careys “All I Want for Christmas Is You”. Och icke att förglömma – Brolle Jr:s mangling av David Bowies “Fashion” som i alla fall jag plågades av hösten 2008.

Deras nya kampanj heter “Urban Love” och går ut på att kända par visar upp sin lycka. Givetvis stiligt dressade i MQ-kläder. De senaste dagarna har jag därför mötts denna äktenskapliga kändiskonstellations lyckliga nunor varje gång jag går till spårvagnen.

Jag förstår inte riktigt hur tänket går bakom kampanjen. Visst, här har vi ju ett ganska känt par. Andreas “jag hade en gång en hit som hette Glorious och har sjungit med Carola i melodifestivalen” Johnson och Lisa “jag var med i Robinson 1999 och blev bjuden på middag med stupfull Robinson-Robban – ett av dokusåpornas mest minnesvärda ögonblick” Knapp.

Men resten av paren de skrapat ihop i sin kampanj får man ju sitta inne med en imponerande kändiskunskap för att kunna identifiera (som kändiskännare av rang lyckades jag i och för sig pricka in de flesta). De är snygga förälskade människor som har förmågan att se tjusiga ut i MQ:s rätt så intetsägande kläder. Vackert så. Men vilka är de egentligen? Antingen får ni fixa namnstarkare kändisar MQ, eller också lägger ni ner celibritetskonceptet. Ska vi säga så?

Ett roligt klipp, apropå MQ, är när 1000 apors egen stilguru Style by Mats-Mats besöker MQ:s ettårsjubileum för deras Stureplansbutik och kommer i samspråk med butiksföreståndaren Erik.

Style by Mats-Mats: - Det är din MQ-butik det här? Berätta!
MQ-Erik: - Ja, det är den största MQ-butiken som finns i hela världen.
Style by Mats-Mats: – I hela världen? För det finns i hela världen, MQ?
MQ-Erik: - Nej, men det är den största som finns i Sverige. Så det blir ju världen.
Style by Mats-Mats: - Ja …

Det går ju faktiskt inte att argumentera emot denne Eriks logik. Gå till Stureplan mina vänner. Så hittar ni planetens största MQ-butik. Och kanske en och annan kändis.

Inatt drömde jag att Andreas Johnson (den kända alltså, han med Glorious) ville ha M-I-G. Han riktigt jagade M-I-G. Ville klämma på M-I-G. Själv ville jag bara att han skulle vara med på ett kort med mina barn eftersom han är deras idol (i drömmen alltså, i verkligheten har de inga idoler, de vet inte ens vem Andreas är). Det var en väldigt trovärdig dröm (jodå, det var det visst). Jag är ju trots allt en 40-årig (men ack så stilig) småbarnsmamma med valk på magen. Vem kan motstå det? 

Jag nobbade honom (i drömmen alltså, men jag hade, S-Ä-K-E-R-T, gjort det i verkligheten också). ”Jag är faktiskt gift med M,” sa jag till Andreas som suckade förtvivlat i sina kalsonger (av någon anledning hade han bara hade vita kalsonger och en tröja på sig, inte några snygga kalsonger heller, ingen CK-reklamighet alls, tyvärr). Väldigt ohyfsat av dig Andreas att dyka upp i min dröm så där o-rockstjärnigt klädd!  

Kanske nobbade jag honom inte bara på grund av kalsongerna (de var grymt fula), det kan ha varit ren självbevarelsedrift också. Rockstjärnor verkar liksom lite jobbiga och självupptagna (till motsats från mig själv); det är bara turnéer och skivsigneringar och groupies.  

Min M är kanske inte en rockstjärna, men han har definitivt snyggare kalsonger än Andreas (dröm-Andreas, kan inte uttala mig om den riktiga), bland annat.

Bara för att jag anser mig vara en hyvens skribent så förefaller en publicering av tisdagens eminenta powerpointföreläsning av Johan Kohlin nästan som en ren och skär självklarhet. Ni som alltså glömt av vad han snackade om har här fått en gratischans att “catcha up.” Jag vet att det inte är lördag, men jag bjuder ändå på extramaterialsgodis av dignitet i form av Staffan Sundins breda spektra av sköna utlägg.

Detta ska inte tolkas som fjäsk utan enbart strikt informativt.

Men först.

4 saker som undertecknad funderade kring under skapandet av denna blogg.

• Vem läste egentligen avtalet/användarvillkoren på wordpress? (Utan valde istället enbart att klicka i rutan.)
• Varför det är ballt att inte ändra designen, utan att rent konservatistiskt bevara originallayouten.
• Att datorer har ip-nummer i enlighet med Maria Mattus uttalande. (som förövrigt är oändligt felaktigt.)
• Att kombinationen Jan Bylund och Kristin Kasperssen tillsammans bildar Andreas Johnson rent look-a-likemässigt.

———————————————————————————-

“En liten progress bar där nere”

Avd. Johan Kohlin i svenska D.

Lägg tid på att göra egna mallar. Så det inte känns som man har sett det förut. Problem med tråkiga PowerPoints är punktlistor. Försök komma förbi detta fenomen. Oflexibelt, om man tänker sig en gammal OH projektor när man kunde ta fram en speciell sida i sliden. Ett annat problem är att det inte ser ut likadant på alla datorer. Typ, filmer, typsnitt etc. Därför ska man skapa det på en cd istället för att lägga det på en usb. Sen kopiera till mapp för att sen lägga det på usb. Alltså inte direkt till usb utan paketera så allt länkas rätt.

Bilder är viktigt i PowerPoints mer än tråkiga rutor med information, går att köpa bilder på stockphoto för nån dollar eller två. Bilder är bättre än text, du ska inte läsa upp en PowerPoint utan du ska berätta. På en punktlista ska du ha, fakta, årtal, svåruttalad namn, emfas på det jag säger, ord svåra att minnas samt lite nertonade punkter så man fokuserar på den senaste. Animera endast för att förstärka. Inga långsamma effekter, eller ljudeffekter. Kan man motivera varför man har en animation är det bra.

2 saker att rekommendera vid punktlistor är “ta fram” eller “tona” som ingång.

“Så finns det lite andra coola grejer man kan göra…”

-Johan Kohlin avd. PowerPoint

———————————————————————————-

“Vi hade nån som håller på Brynäs här också…det håller min fru på.”

- Staffan Sundin avd. avslappnad inledning

Har man det segt på jobbet kan man lyssna på SR Melodifest, som jag tipsat om tidigare. Men nu har jag lyssnat ett tag på den och det börjar kännas reklamradio – samma låtar i en loop. Så nu har jag gått över till Spraydios Schlagerradio.

Det här kan vara en tröst efter den misslyckade andra chansen. Trist att Nordman och Carola och Andreas Johnson hamnade på samma halva, jag hade velat se dem båda i final. Nu blev det väl bästa möjliga, eller jag hade hellre sett Caracola i final framför Sibel. Men hellre Sibel än Ola i alla fall.

Jag är uppåt ikväll. Det finns hopp om Sverige och svenska folket. Androla röstades bort i melodifestivalen med rätta. Låten håller inte. Den är okej, men sticker inte ut och Carola skriksjunger med sin som vanligt nasala röst. Tycker dock lite synd om Andreas, men han borde ha fattat bättre än att göra en duett med Carola som uppfattas som ett UFO av de flesta med ett uns av skärpa. I sanningens namn hade nog också Jante ett finger med. Många ville nog säga till Carola att sluta upp med att bete sig som en diva. Såg ni förresten Carolas min när det framgick att Nordman gått vidare? Obetalbart! By the way, så borde Rongedal vinna hela kittet alternativt Linda Bengtzing.

Läs mer i Aftonbladet genom att klicka på bilden

Hemkommen och landad efter en hysterisk upplevelse. Tyckte själv att jag var ute i god tid med ca 50 minuters marginal, men tji fick jag. Kyrkbacken var knökafull med folk och rusningen in var väl att likna vid rusningen in på en större/bättre rockkonsert. Väl inne fick långt ifrån alla plats att sitta, många (däribland jag) fick lov att sätta oss ner på altargången. Men jag fick en grym utsikt därifrån

Avsomnade ben och raspiga högtalare till trots blev det dock en trevlig stund som vi fick i kyrkan. Carola hade, förutom Nordman också fått med sig Andreas Johnson och Jakob från The Poodles. Kul! Reflekterade över Carola och Andreas glädje och energi på “scen” jämfört med Nordman och The Poodles-Jakob. I dag var det Androla som stod för artisteriet. Det är nästan så att jag börjar få ågren över att vi inte ska gå på Andra Chansen. Antar att vi får ikläda oss galastasserna här hemmavid och följa Andra Chansen från TV-soffan. Det passar nog barnen bäst… Men visst är det roligt med schlageryran här i stan. Det är det onekligen…

 Mer läsning om kvällens begivenhet:

http://www.aftonbladet.se/nojesliv/melodifestivalen2008/article1996447.ab

http://www.aftonbladet.se/webbtv/noje/schlager/article1996459.ab

http://www.expressen.se/noje/melodifestivalen/1.1075465/kaotisk-stamning-under-carola-konserten

http://www.nsd.se/artikel.aspx?artid=86194&cat=5&pageIndex=0&arkiv=False

http://www.nsd.se/artikel.aspx?artid=86412&cat=5&pageIndex=0&arkiv=False

http://www.schlagerklick.se/nsd/news.html?newsId=6031
Återkommer med foton senare. Nu tycker maken att det är dags för mig också att sova och jag tror att han har rätt

Andreas och Carola, Androla, gick till andra chansen läser jag i Bladet. Så de gick inte direkt till Globen? Gött mos. Ska lyssna på reprisen imorgon, men har aldrig gillat Carolas sätt att framföra sina sånger. Hon låter tillgjord och sjunger på samma trista sätt i alla sina framföranden. Att hon sen tror att bögar går att bota med Jesu kraft gör inte saken bättre.

Gillar han, Andreas Johnson, snygg och bra artist.  Men hans låt tillsammans med Carola vart ju mindre bra. Så här skriver han på sin hemsida igår;

…dag tre….
Written: 2008-02-16
…. lite sent…..men det har varit en lång dag………rep på dagen och chatt med expressens läsare bland annat……….sen genrep på kvällen där man kör hela programmet med skillnad att de lottar vilka som går vidare istället för att riktiga röster gäller………. tack alla ni underbara som var där och hejade på mig, ni vet vilka ni är…………..det värmer alltid………….nu har vi avslutat en sen middag på hotellet…………nu behöver jag min skönhetssömn……ha ha……….i morgon bär det av………shit………..det är lite nervöst………..hoppas bara det märks att vi har så in i h—– att vi har roligt……….och hoppas att jag är lika glad i morgon natt när jag skriver till er som jag är nu……….håll tummarna……..det gör tiger familjen……

Kärlek i massor

Källa
AJ

Om Melodifestivalen. Är glad att Carola & Andeas inte gick direkt vidare (no Carola fan). Killarna i rött, Rongedahl, var ju grymma! Så far gillar jag E-Type, Rongedahl och Sanna. Sedan fanns det med någon ryska om jag förstog rätt… Vad hade hon där och göra varken låten var bra eller killarna som såg ut som kussaker (?). Är det inte en typisk svensk låt man ska skicka?

Nu har alla bidrag sjungit. Jag tror det går så här:

Till Globen går Carola/Johnson och Sanna
Till Andra chansen går Rongedal och Ola

Bedrövliga låtar ikväll var Razborka och Kebabpizza, herregud! Vilka är det som väljer ut bidragen egentligen?

Synd bara att inte Andreas Johnson sjöng låten själv utan Carola, han skulle ha gjort den minst lika bra utan henne för låten var ganska okej ändå. Carola står bara och vrålar!

Sanna är jätteduktig och har en himla bra röst, men jag skulle ha velat att hon sjöng en lite mer “uppåt” låt.

Lasse Lindh är ganska bra, men passar inte riktigt in i Melodifestivalen. Tyvärr.

Ja vi får väl se hur rätt jag har om röstningen…

Jagmichael’s Weblog

När jag till min stora fasa såg att Christer Sjögren skulle medverka i årets melodifestival tog jag mig för pannan.

Här har vi vinnaren av årets festival, tänkte jag direkt. Eller så blir han kanske tvåa efter vår allas Carola. Hon medverkar ju också, naturligtvis, som ett stående epitet. Varför överhuvudtaget låta Christer Sjögren medverka i festivalen är för mig en gåta. Är det hans namne Christer Björkman som väljer enhetligt. Nää, det tror jag naturligtvis inte. Men något finger har han helt klart med. Jag hade för mig att Christer Björkman i någon intervju för ett tag sedan sa: Vi måste självklart förnya och göra melodifestivalen bättre och bättre för varje år. Nu har du fått din förnying, Christer. Vem kommer nästa år? Jan Malmsjö kanske, eller varför inte Svante Thuresson igen…

Den här Christer Sjögren…Dansbandens slemiga snobb, som får de äldre kvinnorna att skrika av lycka bara han visar sig i rutan eller på scen, går inte till finalen i Stockholm för att han har någon bra låt, utan bara för att han ÄR Christer Sjögren.

Samma sak förr förra året med Carola. Inte bästa låten men hon ÄR ju Carola.

Antagligen så insåg ledningen av festivalen, vem det nu må vara förutom Christer Björkman, att så var fallet förr förra året när Carola vann, men Andreas Johnson hade bästa låten, att här måste vi tänka till lite extra.

Vi låter Carola sjunga duett med Andreas så får vi en perfekt kombination. En Carola som alla älskar och röstar på i alla väder, fast låten inte är något speciellt, och en Andreas med en internationell rockig röst och en kille som dessutom ser bra ut.

Var detta nyskapande? Eller kanske bara ett nytt tänk? Vi svenska är så djäkla båögda att vi inte lyssnar riktigt på låten utan bara fokuserar på artisten. Detta måste vara en kombination. Bra artist med lyskraft + bra låt = Har en chans att vinna hela den stora Europeiska festivalen. Inte Carola med en dålig låt och absolut inte Christer Sjögren med en ännu sämre låt, “I love Europe ”, som tyvärr mycket riktigt, men säkert till glädje för alla medelålders damer,  gick till final i Stockholm.

Är det dessutom nytänkande att ha kvar den där gängliga figuren som programledare, Kristian Luuk? Nä, jag tror inte det! Det kanske är meningen att han  ska vara kvar som någon ny Arne Weise, varje år, varje år, varje år….

Till syvende och sist är detta en festival för inbördes beundran för Stockholare, med Luuk i spetsen naturligtvis. Sen att man ska försöka göra det folkligt genom att lägga ut delfinaler till olika städer är bara ett förklätt tramseri. Den stora finalen går i Stockholm och kommer alltid att göra så. Varför inte lägga finalen i Visby eller i Kiruna och ha en delfinal i Stockholm istället?

Hace unos días se confirmó que Carola y Andreas Johnson iban a participar en el Melodifestivalen 2008. La canción con la que intentarán ganar el pasaporte a Belgrado se titula “Lucky Star”.

Aquí tienes el vídeo:

El rumor lo ha confirmado la SVT: Carola y Andreas Johnson participarán como “superduo” en el Melodi de este año.

Carola se había mostrado en varios medios interesada en volver a intentarlo. De conseguir el triunfo, y ser la elegida junto a Andreas para representar a su país en el Festival, sería su cuarta participación: ya lo hizo en 1983, 3ª posición con “Främling”, en 1991, ganadora con “Fågad av en stormvind” y en 2006, 5ª con “Invincible”.

Los otros artistas invitados son: Eskobar, Amy Diamond y Nilas Strömstedt.

Si quieres ver las quién participará en cada una de las Semifinales, pincha aquí.

Après mon billet sur Devendra Banhart, j’ai réalisé que la dose de publicités dont on nous bombarde massivement (et encore, il paraît que c’est pire outre-atlantique) a au moins le mérite de nous faire découvrir (ou redécouvrir) quelques perles…
Si comme moi, vous êtes du genre à ne plus pouvoir dormir la nuit parce que vous n’en connaissez pas le titre, Musiquedepub.tv est fait pour vous!
Ne me remerciez pas, c’est bien la moindre des choses ^^

Mr Blue Sky – Electric light Orchestra :

She’s a rainbow – The Rolling Stones :

Song 2 – Blur :

Heartbeats – Jose Gonzales :

The one you love – Rufus Wainwright :

Glorious – Andreas Johnson :

Sunday Morning – The Velvet underground :

Baby love – The Supremes :

Direct to Helmet – The Spinto Band :

How it ends – Devotchka :

Heroes – David Bowie :