I skrivande stund bogserar vi en plattform med det synnerligen oromantiska namnet Sedco 714. Det är lite dåligt väder och hon ska in i docka för översyn. Tålamod samt uthållighet är A och O när man pysslar med offshore. Ibland går det dagar innan vädret passar för arbetsuppgiften, vid såna tillfällen ligger man helt enkelt bredvid plattformen och väntar in det.

Tillsammans med vårt systerfartyg Odin Viking…

…tuffar vi nu dock sakta fram mot Invergordon.

Samtidigt ombord så pysslar vi på med lite reparationer, modifieringar och tillverkningar. Eftersom det finns både verktyg och material ombord så saknas oftast ursäkter för att sätta besättningens händighet prov.

På däck svetsas det.

Daniel snickrar ställ för gängstavar

Jag skär ut målarschabloner…

…till en verktygslåda som renoverats upp.

På fritiden så har jag dels både badat bastu samt druckit te. Veckans höjdpunkten bestod dock av kalkonkavalkaden Donkey Punch som, tack vare Sjöfartsverkets sjömansservice, finns ombord på DVD. I denna yachtbaserade thriller med brittiska ungdomar i huvudrollerna hackar bl.a. en upprörd dam, som vid tillfället inte är nämnvärt adekvat i samtal, en flyktig bekant till råbiff med en aktersnurra; detta utan att vare sig koppla in bensintank eller startbatteri (!). Fantastiskt smetigt.

Nu är ju jag en svag själ för just splatter och dessutom brukar jag ju skänka pengar till uteliggare. En som kanske inte skriver splatter utan modern kvalitetslitteratur är den blivande riksdagsledamoten Anna Troberg vars namn fick mitt kryss redan i EU-valet. Nu håller hon på att så när bli hemlös och därför tänkte jag donera en månatlig slant till just henne. Jag ser det dels som en investering i en bättre värld och dels som en syndernas förlåtelse för allt upphovsskyddat jag laddat ner de senaste åren.

Det gäller ju att sova gott om natten, trots att hela sängen tiltar omkring ett tiotal grader per minut.

Nu kan man äntligen anmäla sig till Disruptive Media, “The Really Realtime Conference”, som arrangeras av Annika Lidne. Brukar vara hur bra som helst, jag förstår inte hur hon lyckas få ihop så ytterst intressanta talare varje gång.
På den spännande talarlistan återfinns exempelvis Anna Troberg, Emanuel som alltid är bra, och så är jag väldigt nyfiken på vad Thomas Mattsson har att säga.
Jag kommer att vara där, den 20 oktober. Du också?

Läs mer här, anmäl dig här.

Mattias Karlsson skriver:

” Nedan följer lite relevant information för den värdekonservativt eller invandringskritiskt sinnade medborgare, som pågrund av fildelningsfrågan funderar på att proteströsta på Piratpartiet i EU-valet:

/Fröken Sverige

Jag läste Peter Stjernströms text på newsmill för ett tag sedan, men jag kan inte ens minnas om jag skrev vad jag tyckte här på bloggen eller bara gav upp. Den är ett typexempel på vad som har gått fel i debatten, upphovsrättskramare som inte förstår att frågan är om det ska fildelas eller inte, utan vad de bästa sätten att garantera en fortsatt kulturproduktion på är.

Själv tror jag ju, som jag skrivit tidigare, både på att folk är fortsatt beredda att betala för sig, bara man gör det lätt nog. Jag försökte senast idag skänka 20 dollar till Joe England eftersom jag vill att han ska fortsätta skriva, teckna och publicera Zebra Girl. Men eftersom Firefox kraschade när jag försökte verifiera min betalning på PayPal får han tyvärr vänta ett par dagar till medan jag försäkrar mig om att inget gått knas på mitt konto. Men ändå, 20 dollar… hur många papperstidningar a 3 dollar styck skulle han behöva sälja för att få ihop 20 dollar? (Nog för att jag skulle köpa hans serie i albumform om Joe bara kom ut med den)

Hur som helst, det var ett sidospår… jag tror att folk är beredda att betala för sig, och jag tror det finns tillräckligt många som är beredda att skapa kultur bara för att de inte kan tänka sig något annat, och de vill bli lästa/hörda/sedda/uppskattade mer än de vill bli rika, eller ens leva på sin konst. Självklart unnar jag alla att leva på sin konst om de kan, annars skulle jag inte skicka pengar till Joe England, men jag inser också det orimliga i att alla ska kunna göra det. Var tog min rätt att livnära mig som Kreatör vägen? Jag vill också ha ett mediajobb istället för att göra IT-support och blogga helt gratis (samt då och då skriva ännu mer gratis för Bulldozer.nu) men det är ingen som är beredd att lyfta ett finger för att möjliggöra den drömmen.

Åter till Peter Stjernström, någon som faktiskt orkat ta honom på allvar och givit honom svar på tal är Piratpartiets number two Anna Troberg det är värt att läsa det, men jag förväntar mig inte att någon upphovsrättskramare skall ta det till sig. Är du tveksam så kanske det kan övertyga dig, men jag tror säkert att någon minister går ut och kallar fildelning “stöld” snart igen och då svänger du tillbaka.

Jag har som liten tradition (likt många andra) att summera året som passerat såhär runt nyår, och jag tänkte göra så igen. Året har minst sagt varit innehållsrikt, och på hela taget ett bra år för mig rent personligt, men ett dåligt år sett rent politiskt.

Om man börjar från början med det personliga började året med en trevlig familjeresa till Sälen, annars kom första halvan av året att domineras av min sambos sorg efter hennes pappa som hastigt gick bort strax innan jul 2007. Mycket av de praktiska arrangemangen kring hans företag och huset och den förbannade hunden som aldrig lärt sig vara ensam ens en timme har upptagit mycket av bådas tid och energi. Men efter hand som tiden gick, praktiska arrangemang ordnade sig någorlunda blev mitten på året mycket spännande. Vi lämnade min Universitetsstad och flyttade till Eskilstuna. Jag fick en mycket fin praktikplats i Stockholm och ett enormt förtroende av en framstående forskare. Denna praktik varade från april tills nu vid nyår och den har fått utgöra slutet på min studietid. Det som återstår nu är seminarium på min Magisteruppsats i Statsvetenskap och lite pappersarbete för att finalisera min examen… Och att söka jobb jobb jobb. Usch, känns verkligen inte kul det där i dessa tider. Hittills har jag bara fått avslag, men med lite tur ska det lösa sig snart.

2008 har varit viktig på ett annat vis, det har nämligen inneburit något av ett politiskt uppvaknande. Saken är den att trots att jag är statsvetare har jag varit djupt involverad i onlinerollspelens värld sedan 2004. Under min studietid innan jag träffade min sambo spelade jag ungefär 8 timmar om dagen 7 dagar i veckan. Jag var tämligen ointresserad av världen utanför även om jag klarade mina studier på ett tämligen föredömligt vis. 2008 förändrade detta, dels spelar jag avsevärt mindre idag, dels hade jag som nyårslöfte att börja nutidsorientera mig. Därför började jag varje dag på svd.se och denna tradition lever kvar. Och det är tack vare detta som jag fick upp ögonen för FRA lagen, för Piratpartiet och för alla dessa politiska intressanta bloggar som finns där ute. Det fick mig att börja småblogga själv. Och nu är jag onekligen fast, jag stödjer helhjärtat Piratpartiets arbete och från att tidigare ha tyckt att inrikespolitik är ointressant pga frånvaron av verkligt viktiga frågor, tycker jag nu mig se ett reellt hot och en mission. I allt elände har jag funnit något att brinna för, och det får jag väl åtminstone vara regeringen tacksam för. Jag ska ärligt erkänna att jag inte är guldpirat ännu. Men jag lovar att den dagen jag får min första lönesedel kommer jag bli det.

Min favorit av bloggarna är utan tvekan Blogge Bloggelito, ingen annan blandar på ett så fantastiskt fräckt och utmanande vis frågor kring politik, etik och moral som han gör. I ärlighetens namn är jag lite mer vänsterlagd än han är i ekonomiska frågor, men i övrigt håller jag med honom i mångt och mycket. Framförallt tycker jag det är mycket modigt att våga göra det han göra, det bästa jag skulle kunna uppbåda är en lightvariant. Men man kan lugnt säga att min sambo har blivit “tvingad” att diskutera en hel del av de ämnen Blogge fört fram.

Andra honorable mentions är givetvis Rick Falkvinge och Christian Engström som alltid skriver helt lysande om partiets hjärtefrågor. Bättre partiledare kunde vi inte haft och jag hoppas verkligen partiet fortsätter växa så vi har råd att anställa människor. Det behövs mycket engagemang för att nå ut, inte minst för att få människor att se partiet bakom namnet. I ärlighetens namn var det namnet som länge fick mig avfärda partiet som oseriöst utan att ens närmare ta reda på vad de stod för. Man lever och lär.

Inte heller att förglömma bland mina favoriter är Opassande och Anna Troberg, och en rad andra som jag just nu håller på att lära känna bättre. Min RSS lista växer ideligen och lär göra så även i framtiden.

Vad händer nu under 2009? Jo till att börja med kommer jag att ta ut min examen och börja arbeta, lite mer klirr i kassan så att säga och förhoppningsvis får jag chansen att arbeta med något jag finner stimulerande. I EU-parlamentsvalet kommer jag rösta på Piratpartiet och jag hoppas verkligen vi får in lite folk där. I övrigt får vi se, lite med charmen kring nyår är trots allt att man inte vet vad som ska hända, och tur är väl det? Det hade blivit våldsamt tråkigt att leva annars.

Nyårslöftet för 2009 är tråkigare än tidigare, men det är att hitta en träningsform jag kan syssla med och hålla igång med viss regelbundenhet. Jag avskyr allt vad gym heter och alla schemalagda aktiviteter är pest och kolera. Så jag tänkte mig simning, det är skönt och avslappnande och bra all-roundträning. Så blir det nog!

Gott nytt år alla!
Midnattsvarg

Igår skrev jag en kommentar till Andreas Ekströms inlägg i Journalisten om Piratpartiet. Med risk för viss upprepning vill jag ändå följa upp de reaktioner jag fått.

Det var en i mitt eget tycke inte särskilt kontroversiell kommentar. Jag rekommenderade läsning av Ekströms artikel, jag var tydlig med att jag inte höll med honom i allt, jag berömde Piratpartiet för deras engagemang i FRA och Ipred-diskussionerna och uppmanade till nyanserad diskussion.

Jag är inte Piratpartist.

Att säga det är uppenbarligen som att släppa en bomb i vissa delar av bloggosfären. Jag har själv skrivit en hel del om både Ipred och FRA, dock mest länkat till andra som gör det så mycket bättre. De flesta har varit piratpartister. Jag är för fildelning, men jag är mot lagbrott. Jag är för personlig integritet och mot statlig övervakning in absurdum.

Jag är inte Piratpartist.

Jag gillar upphovsrätten. Jag anser att den bör skyddas och tas omhand. Men jag ser också behovet av en diskussion om hur upphovsrättsintrång ska dels motverkas och dels beivras. Jag brukar försöka plocka fram exempel på sådana som hittar vägar att tjäna pengar och ha en viss kontroll över sitt material också i det nya medielandskapet.

Jag är inte Piratpartist.

I Ipreddiskussionerna har Upphovsrättsfrågan mest handlat om pengar. Det finns något som i min mening är viktigare, och det är den ideella upphovsrätten och kontrollen över sitt material och hur det används. Samtidigt som det på internet är omöjligt att ha kontroll. Och det är i praktiken också omöjligt att försöka tjäna stora pengar på vissa saker som tidigare gett betalt, eftersom i samma ögonblick som något publiceras på nätet är det också allmän egendom. Därför behöver vi ett nytt förhållningssätt till Upphovsrätten, som inte är att ge privatpersoner rätt till myndighetsutövning. Detta har jag skrivit om mer här.

Jag är inte Piratpartist.

Men jag tycker att det är fascinerande att vi som inte är det av vissa anses vara utskickad av etablissemanget och medierna för att dissa Piratpartiet.
Jag är för fasen en av dem i det här landet som jobbar hårdast för att skapa en förståelse mellan etablissemanget och den nya folkrörelsen på nätet. Jag skriver tillsammans med Niclas en hel blogg som går ut på att bygga förståelse och fatta att vi lever i en revolution som kommer att få konsekvenser, för medierna, demokratin och politiken.

Jag är inte Piratpartist.

Jag använder enligt vissa“svepande formuleringar”. Jag kommenterade Andreas Ekströms krönika. Den var mindre svepande kanske, och bara för att jag inte höll med honom, och inte heller tog klar ställning emot honom, får jag plötsligt inte vara med i något av lagen. “Är du inte för oss är du emot oss”. Så känns det.

Jag som brukar anses svartvit upplever att så fort man försöker lägga sig i mitten, för att man ser att båda sidor har sina poänger, räknas man ut.
Och därmed bekräftas också det jag försökte säga. Det är som två lag som står på varsin sida i ett rum och skriker, utan att lyssna på varandra, utan någon som helst självkritik.

Jag är inte Piratpartist.

Men jag uppskattar att Piratpartiet finns. Jag är nämligen för demokrati. Jag är för yttrandefrihet och jag tycker det är viktigt att det finns folk som sätter fingret på viktiga frågor och engagerar sig. Men jag ger mig själv rätten att ändå komma fram till att Piratpartiet inte är något för mig.
Och det känns märkligt att vissa blir ledsna.
Samtidigt som det är intressant det Klara skriver:

Efter Anders Ekströms krönika har mymlan skrivit ett inlägg som går rakt in i min stackars Piratsjäl och som tog mig timmar att sätta ord på. Vad var det som berörde mig så djupt? Varför blev jag så fruktansvärt sårad?
För det första handlade det om att någon återigen gjort Piratpartiet till ett parti som ser fildelning som den viktigaste frågan, när så många av oss finner den ointressant. För det andra om en märklig uppfattning att vi alla skulle vara proselyter. (Undertecknad har varit politiskt aktiv hela sitt liv. Men mer om detta i ett senare inlägg.) Men det var ju mymlan som slog an något hos mig, något annat…
Det var i en intern chat med andra Pirater som jag plötsligt hörde mig säga att det ligger något i det hon säger. Och det var då jag förstod att det inte handlar om vår politik. Det handlar om vår “grabbighet”, om vårt hårda språk och om något som jag nästan uppfattar som ett förakt för svaghet. Det går igen i vår retorik och det går igen i vår interna debatt. Och när mymlans inlägg idag skapade en vild intern debatt föreslogs det att vi i stället skulle föra den öppet på våra bloggar. So here I am.

Jag är inte Piratpartist.

Men nu måste jag faktiskt få ge en stor hög med credd åt Piratpartiet.
Oavsett var de står i sakfrågor, oavsett politik, populism eller estetiska brister, så är det väldigt bra på något som fler politiska partier borde lära av: De vet hur man använder nätet. De kan det här med bloggar, opinionsbildning och transparens på nätet. Att besluta att ta diskussionen och navelskådningen av det egna partiet i det offentliga rummet är ett utomordentligt bra initiativ.

Mattias Bjärnemalm har skrivit ett inlägg där han bemöter Andreas Ekströms punkter. Christian Engström svarar på frågor här. Rick Falkvinge har hittills inte uttalat sig alls om Ekströms krönika. Jag väntar med spänning.

Rekommenderad läsning är också kommentarerna i Andreas Ekströms egen blogg. Och jag måste få påpeka för er som av någon anledning anser mitt inlägg intressantare än hans för att ni “känner mig”, att han är fan ingen bloggrookie från ingenstans. Han är Andreas Ekström, en bloggpionjär bland journalister som begåvats med både hjärna och förmåga att sätta ord på saker han tänker. Han har också skrivit ett uppföljande inlägg till gårdagens krönika:

Så, om reaktionerna. I flera fall är det saker som jag uppfattar som extremt grundläggande och självklara som ändå måste förklaras – om man nu vill försöka få alla att förstå. Som till exempel vad en krönika är, eller vad ordet estetik betyder.
Man kan naturligtvis välja en annan strategi också, och bara skriva nästa grej utan att delta i efterdebatten. På sätt och vis tror jag att det är ett bättre sätt att använda min tid – men lika roligt är det inte. Alltså ska jag återkomma med fler korta svar och kommentarer, även i andra forum.
Mest av allt gillar jag Christian Engströms sansade svar på min krönika, som finns som kommentar till krönikan på Journalistens sajt. Jag är dessutom glad över att frågans vikt numera begrips av fler, vilket gör att journalister, politiker och analytiker i större utsträckning sätter sig in i den och formulerar något slags linje för sig själva.

Här tycker jag att Andreas också visar att han inte hör till dem som står i ena änden av rummet och skriker. Och jag rekommenderar den som är intresserad att gå in och läsa Engströms kommentar (och de övriga) på Journalisten.

Till sist, det som allt detta kanske egentligen handlar om, myntat en gång i tiden av Voltaire: “Jag delar inte dina åsikter men jag är beredd att dö för din rätt att uttrycka dem.”
Låt oss inte glömma det, ok?

Läs även andra bloggares åsikter om Piratpartiet, Andreas Ekström, Bert och Ian, Rick Falkvinge och Christian Engström, Upphovsrätt, Ipred, FRA, Demokrati

BLÅSFISK A LA FRA OCH KANSKE AMENDMENT 138 & 166

 Bilden är skapad för FRA lagsdebatten av Margareth Osju

Innan jag gick hemifrån så lyssnade jag lite på 24an. Det var ett inspelat seminarium angående Sverige och vårt omfattande arbete internationellt med de mänskliga rättigheterna MR. Jan Nordlander ambassadör för MR sa att mänskliga rättigheter är Sveriges utrikespolitiks DNA.

Jag fick också veta att Sverige nu antagit en skrivning inom UD “att Sverige ska vara en tongivande röst i världen” Det förpliktigar. Men om vi samtidigt har en lagstiftning som bryter mot en av portalparagraferna i de mänskliga rättigheterna och dessutom mot svensk grundlag så ger det mig en lätt kvalmig känsla.

Kanske är det fel av mig att dra in FRA lagen och samtidigt även tala om Responsibility 2 Protect. För begreppet som sådant kanske främst till är till för länder som befinner sig i konflikter,  i krig eller gemomgår förändringar mot en mognare demokrati. Men någonstans så tycker jag att vi ska tillämpa begreppet reponsibility 2 protect när det gäller så vackra fundamentala värden som rätten att få yttra oss fritt och vår personliga integritet i vårt land. Det handlar om omsorg om dessa.

Det är därför FRA -lagen ska rivas upp göras om och göras rätt. Då har vi nämligen ytterligare ett redskap som kan bli en tongivande svensk röst i världen. En klar och stark stämma som kan ge ytterligare ekon globalt. Ett integritets-bistånd till de länder som befinner sig i transformation och utveckling.

Ett verktyg som de kan omvandla och göra till sin Best Practise vad gäller att integrera den personliga integriteten. En signal som ger dessa länder möjlighet att utkräva ett tydligare ansvar om fel begås mot mänskliga rättigheter av dessa länders underrättelsetjänster. Vår nation ska vara en tydlig och pådrivande kraft även i dessa frågor.  Vi ska inte bara bygga fred och stabilitet. Vi ska driva på utvecklingen i ämnessfärer som handlar om den personliga integriteten.

Idag är det den 11 september. En sorgens dag på många sätt. Inte minst för oss i Sverige, men i hela världen. Mitt ljus brinner för alla dem som bär sorgen i sitt hjärta. Jag gör det. Jag vet att hon sitter där i sin himmel och är sitt bästa jag. Det var så jag skrev då jag kondolerade en av mina politiska förebilder, Anna Lindh.

Idag citerar jag Anna Troberg som har ansvaret för nedräkningen idag. !

“Om nu regeringen var så ofantligt upptagen av tanken på att skydda medborgarna mot “yttre hot”, varför monterar man då ned försvaret? Vi kan signalspana hur mycket som helst, men om vi inte har ett försvar att mobilisera så kan FRA sitta ute på Lovön och ropa “code red!” hur mycket de vill.

Det “yttre hotet” kommer att marschera rakt in över våra gränser i vilket fall. Det finns liksom ingen logik i att hyperutrusta FRA, samtidigt som man monterar ner försvaret. Eller finns det kanske det? “

Läs hela inlägget här. Vargen kommer inte, den är redan här…

Imorgon är det Rick Falkvinge (pp)

Andra bloggar om underrättelsetjänst signalspaning kommunikationsspaning Alliansen Sten Tolgfors försvarspolitik

Läs även SVD Vore det så himla farligt med en bättre FRA-lag då?

Läs Mark Klambergs Blogg idag. Lysande! Riksdagsmajoriteten hade bristande underlag för sitt beslut

“Jag har tagit del av det underlag som presenterades inför riksdagsledamöter från alliansen som röstade ja till FRA-lagen den 18 juni 2008. Det är ganska oroväckande att läsa när man förstår hur bristfälligt och ensidigt underlaget var. Nedan kan ni se mina kommentarer markerade med” (MK). Källa Mark Klambergs blogg.

Att Ingvar Åkesson skulle svara jakande på frågan om FRA bedriver aktiv signalspaning var väl ingen som inbillade sig, hoppas jag. Och att han bestrider med argument som att det skulle vara dataintrång, gör varken till eller från. Då statshackning förekommer. FRA är en av de som fanns på PTS post och telestyrelsen lista för dataintrång. Och att Ingvar Åkesson inte var förtjust i det kunde vi läsa i Computer Sweden för något år sedan. Och vad menas med alternativa formuleringar? Finns det en ovilja till att tala klartext, och i så fall varför?  Pär Ström tar upp det här in sin blogpostning idag och även som en del i senaste i BBB bullentinen

Jag är fortfarande frågande till varför man inte tog upp överenskommelsen om informationsutbyte och koordinering av forskningsprogram med U.S försvarsminister Robert Gates. Vad har överenskommelsen för inflytande för FRAs del.

Vad betyder egentligen en skrivning som “adapt more flexibly to the dynamic threat environment” och artikel 2 i överenskommelsen.

“The objective of this Agreement is to establish a framework to encourage, develop and facilitate bilateral Cooperative Activity in science and technology that contributes to the homeland security capabilities of´both Parties in:

a) the prevention and detection of, response to, and forensics and attribution applied to, terrorist or other homeland security threats and/or indicators

Här tror jag det finns ett och annat för hugade politiker och journalister att nagelfara. Och jag är inte så säker på att detta avtal inte har påverkan på svenskars integritet. Och som vanligt är det en tolkningsfråga.

Lästips: AGREEMENT BETWEEN THE GOVERNMENT OF THE UNITED STATES OF AMERICA AND THE GOVERNMENT OF THE KINGDOM OF SWEDEN ON COOPERATION IN SCIENCE AND TECHNOLOGY FOR HOMELAND  SECURITY MATTERS

Sverige har tecknat samarbetsavtal med USA inom säkerhetsområdet

The homeland securitys site

Skarpa analysverktyg avslöjar terrornätverk

FRA vill dela med sig av IT-säkerhet och utlovar kunder full diskretion

Uppdaterad! 2008 06 19

Hoppsan Generaldirektören för FRA Ingvar Åkesson tvingas ut ur FRA’s och faraday’s bur.

Imorgon är Generaldirektören kallad av försvarsutskottet för att svara på ett antal frågor ang vårt svenska Swechelon. De som brukar blogga om detta har givetvis varit i fas med ny tekniks artikel och ventilerat ämnet.

FRA pysslar möjligen med det som kallas aktiv signalspaning. Eller med ett finare ord SIGINT och underkategorin COMINT. Och det har de gjort i alla tider. Men att få någon klartext från SIGINTS Control ang evetuell statshackning är nog att hoppas på för mycket. Samt att jag har tidigare tagit upp problematiken med COMINT och förvanskad eller planterad data av Cyberagenter.

Personligen skulle jag vilja veta mer om kostnaderna för denna massövervakning. Och om pengarna används effektivt. För när det kommer till prat om pengar som investeras i denna form av motmedel mot hot och risker, så är distortionen markant och frekvent.

Men det kan likväl vara så att det är en lönsam affär för den civila myndigheten. I Sverige liksom i många andra länder är dessa kostnader hemliga eller det är svårt att få en överblick.

Att att regeringen eller någon i beslutande kabinettet skulle vara omedvetna om att den s.k aktiva signalspaningen förekommer håller jag för osannolikt. Snarare är det nog så att det inte är satt i skrift. Och då hamnar vi i need to know semantiken.

Samt att vi måste få ett bättre fungerande FUN Fösvarets Underättelsenämd som skall kontrollera att FRA sköter sig.  Ett sätt att lösa det på är att omvärdera eller på ren engelska “re-think the need to know och analys problematiken”

Och det behövs tillsättas en utpekad kontrollperson eller en grupp av integritetskontrollanter som utövar tillsyn och värnar om vår integritet. Och det under ett mycket mycket tidigt skede i underättelseanalysprocessen. Vi får hoppas att generaldirektör Ingvar Åkesson berättar om det imorgon

Och våra politiker i riksdagen/regeringen kommer heller inte att ge tydliga besked i frågan. Eftersom jag anar att även FRA kan spana på uppdrag av utländska samarbetspartners samt omvänt. Det finns alltså möjlighet för andra samarbetspartners att övervaka på s.k misstänkta inre hot på uppdrag av “någon” inhemsk kund. Vi kan kalla det signalspaning via proxy. Denne kund skulle möjligen då kunna vara FRA själva som fått uppdraget av någon svensk myndighet.

Den civila myndigheten FRA kan troligen göra beställningsarbeten åt andra utländska myndigheter, militära eller polisiära via s.k jointness och jag har tidigare hävdat att det är där nyckelargumenten kommer att hittas.

Jag vet inte men jag tror det kallas interoperabilitet. En förmåga att samarbeta eller effektivt utbyta tjänster och utnyttja system, bilateralt eller multilateralt. Och utfrågningen känns mest som ett spel för galleriet.

Att missbruka ordet är att visa förakt för människan.
Det underminerar broarna och förgiftar källorna.
Så för det oss bakåt på människoblivandets långa väg.
(Dag Hammarskjöld vägmärken 1954)

 LÄSTIPS Intelligence Spending: Public Disclosure Issues Updated February 15, 2007 Richard A. Best Jr. Specialist in National Defense Foreign Affairs, Defense, and Trade Division

Lästips Två. Rosetta Sten Dvs Anna Trobergs debattartikel SVT Att avlyssna folket ger bara falsk trygghet

Samt Intelligence oversight in norway  en publication från Geneva Centre for the Democratic Control of Armed Forces 2003 Allti nydeli o vete va vore naebor har for si.