Rakel Chukri skriver i Sydsvenskan och kängar Metro och avslutar med en klack mot mig

>Länk<

Läs även andra bloggares åsikter om folkmord, metro, folkmordsförnekelse, pressetik,

En månadslång kampanj över hela USA har inletts för att Obama ska erkänna det armeniska folkmordet, som han lovat, när han möter Turkiets PM den 7:e december i Vita huset.

Tidigare i år under en presskonferens i Ankara med sin turkiske kollega Abdullah Gül så sa Obama att hans åsikter inte hade förändrats men han var extremt noga med att inte använda ordet “folkmord” för att inte förvärra situationen och uttryckte i stället en förhoppning om samtalen mellan Turkiet och Armenien, sanningen begraver man alltså under säkerhetspolitiken.

Saxat från Obamas löfte om att erkänna folkmordet  Januari, 2008:

…

I also share with Armenian Americans – so many of whom are descended from genocide survivors – a principled commitment to commemorating and ending genocide. That starts with acknowledging the tragic instances of genocide in world history.

As a U.S. Senator, I have stood with the Armenian American community in calling for Turkey’s acknowledgement of the Armenian Genocide.

…

The facts are undeniable. An official policy that calls on diplomats to distort the historical facts is an untenable policy. As a senator, I strongly support passage of the Armenian Genocide Resolution (H.Res.106 and S.Res.106), and as President I will recognize the Armenian Genocide.

Genocide, sadly, persists to this day, and threatens our common security and common humanity.

…

Hör även vad Serj Tankian från System Of A Down och Tom Morello har att säga om saken:

]]> http://gurgin.wordpress.com/2009/11/09/mollergren-om-metrobraket-2/ Mon, 09 Nov 2009 21:29:11 +0000 gurgin http://gurgin.wordpress.com/2009/11/09/mollergren-om-metrobraket-2/

Glenn Möllergren skriver i Journalisten om hur Metro drar sig för att skriva om folkmordet 1915, han offentliggör även delar ur en mailkonversation som han haft med chefredaktören Per Gunne.

>Länk<

“Jag står för mitt beslut att inte publicera krönikan och kan konstatera att den trots detta nådde allmänheten via andra vägar. Ett gott betyg till ett väl fungerande samhälle där medierna inte kontrollerar informationen. Precis som det ska vara.”

I det förra uttalandet som Metro gjorde om krönikan så sa drog de till med en fuling och gjorde det hela till en fråga om kvaliteten på krönikan.

“Det var på grund av kvalitén på krönikan. Den höll inte måttet helt enkelt”

Jag svarade med då med deras egna ord ur vår mailkonversation (läs här!)

Läs även andra bloggares åsikter om folkmord, metro, folkmordsförnekelse, pressetik,

Glenn Möllergren skriver i Journalisten om hur Metro drar sig för att skriva om folkmordet 1915, han offentliggör även delar ur en mailkonversation som han haft med chefredaktören Per Gunne.
>Länk<

"Jag står för mitt beslut att inte publicera krönikan och kan konstatera att den trots detta nådde allmänheten via andra vägar. Ett gott betyg till ett väl fungerande samhälle där medierna inte kontrollerar informationen. Precis som det ska vara."

I det förra uttalandet som Metro gjorde om krönikan så sa drog de till med en fuling och gjorde det hela till en fråga om kvaliteten på krönikan.

"Det var på grund av kvalitén på krönikan. Den höll inte måttet helt enkelt"

Jag svarade med då med deras egna ord ur vår mailkonversation (läs här!)
Läs även andra bloggares åsikter om folkmord, metro, folkmordsförnekelse, pressetik,

>Länk<

Läs även andra bloggares åsikter om folkmord, metro, folkmordsförnekelse, pressetik,

In der Eucharistischen  Liturgie werden nun einige Heilige genannt.

Wer waren diese Heiligen? Dem wollen wir jetzt nachgehen. hier weiter

Den 29 oktober 2009 vid 21.00 tiden fattade den socialdemokratiska kongressen beslutet att socialdemokraterna skall verka för att folkmordet Seyfo skall erkännas av Sverige, EU och FN.

Enligt de demokratiska spelreglerna så ska man ha rätt att tycka vad man vill och att på olika sätt få uttrycka sina åsikter.

Detta kallas åsiktsfrihet och yttrandefrihet, dessa två saker finns inte i länder som t ex Sverige och Tyskland. Man både ser och hör exempel på detta dagligen.

På tal om vad som gäller i Tyskland så stod ikväll följande artikel på SVT text-tv:

Böter för förintelseförnekare

En tysk domstol har dömt biskop Richard Williamson till 120.000 kronor i böter för att han förnekat Förintelsen i en intervju i SVT.

Den brittiske katolske biskopen Richard Williamson åtalades för uppvigling efter en intervju i Sveriges Televisions “Uppdrag Granskning” den 21  januari i år.

Rättegången hölls i tyska Regensburg eftersom det var där som rättegången ägde rum.

Att straffet skulle bli böter var väntat.

Ja, att Tyskland inte är ett demokratiskt land vet vi ju, se bara på vad som hände från c:a 1938 och fram till 1945 under andra världskriget.

Att förintelsen har ägt rum är inte så mycket att orda om, däremot är det mer osäkert hur många människor som mördades på ett visst sätt, hur många som mördades på andra sätt och hur många som dog på grund utav andra orsaker som t ex svält och sjukdomar. Vissa källor säger en sak, andra en helt annan.

För det var ju inte bara judar som dog under denna tid, utan också människor av andra folkslag. Detta finns det god bevisning för, och ändå finns det människor som fullaste allvar tror att det enbart var judar som dog under förintelsen.

Dessa personer borde ta reda på hur saker och ting ligger till, innan de uttalar sig om både det ena och det andra som har med detta att göra.

När det gäller intervjun av biskop Richard Williamson så är det mycket märkligt att Tysklands rättsväsende anser sig ha rätt att lägga sig i vad som har sagts i en intervju i ett program i ett annat lands TV-kanal.

Men det hade inte blivit något åtal om den ryggradslöse SVT-”journalisten” Ali Fegan, alltså han som gjorde intervjun, för den tyska polisen efter intervjun inte hade ljugit ihop en trevlig liten lögnhistoria för dem.

Men vad var det som Williamson hade sagt? Jo, han sade bl a att han ansåg att c:a 300 000 judar hade dött i förintelselägren och att han ansåg att det inte hade funnits några gaskamrar.

Jag såg hela intervjun med honom, så jag vet.

Är det som han sade att förneka förintelsen? Om så är fallet så är både “journalisten” Ali Fegan och alla personer i det tyska rättsväsendet redo för en enkel biljett i form utav grovt tvångsomhändertagande till mentalsjukhus för psykiskt sjuka personer som har liten kontakt med verkligheten, om ens någon alls.

Williamson förnekade inte förintelsen, däremot ansåg han att färre judar än det som sägs hade dött. Om han hade förnekat förintelsen så hade han ju sagt att inte en enda människa, oavsett jude eller ej, hade dött i förintelselägren.

Och DET hade däremot varit att förneka förintelsen.

Sedan har vi det här med ordet “död”, det förefaller nämligen som om både Ali Fegan och det tyska rättsväsendet inte vet vad detta ord betyder.

Man kan dö på olika sätt, t ex av svält och sjukdomar, vilket också många människor dog utav i dessa förintelseläger. Det är bevisat att det dog människor på dessa sätt, och inte bara genom avrättning i form av t ex gasning.

Ordet avrättning, ja, det innebär att någon blir mördad. I förintelsens fall så betyder detta inte bara gasning, utan också avrättning genom t ex handeldvapenskott i huvudet.

När det gäller hans uppfattning om huruvida det fanns gaskamrar eller inte så sade Richard Williamson att han trodde att de inte fanns, att säga en sådan sak är inte detsamma som att säga att inga människor på olika sätt dog i dessa förintelseläger.

Han sade ju alla dessa saker var för sig, och inte i samma mening. Man får skilja på olika saker här.

Att ifrågasätta saker och ting är varje människas demokratiska och mänskliga rättighet, såvida man inte befinner sig i en diktatur som t ex Tyskland.

När det gäller folkmord förresten så undrar jag när de turkar som förnekar Turkiets folkmord på assyrier och armenier i början på 1900-talet ska ställas inför rätta i icke-turkiska länder för detta.

Det finns de som påstår att detta folkmord inte har ägt rum, nämligen vissa turkar och “journalisterna” på gratistidningen Metro. Intressant är att de på Metro förnekar det som nästan alla vet, eftersom dessa typer har förnekat detta folkmord så borde de polisanmälas och åtalas för det.

Att Metro förnekar Turkiets folkmord på assyrier och armenier stod det om i förra veckan i bl a en artikel på Newsmill.

Jag har själv också personlig erfarenhet av att Metro har förnekat detta folkmord.

Och de på denna tidning kallar sig för “journalister”, ha, ha, ha.

Hela världen vet om att det som Turkiet beskylls för när det gäller detta är sant, det finns även turkar som säger att det har skett. Dessutom är detta folkmord grundligt och genomgående bevisat av bl a historieforskare ifrån olika håll i världen.

Men i Turkiet är detta folkmord en känslig fråga, en del turkar anser att det har ägt rum medan andra inte gör det.

Men när ska de turkar som förnekar Turkiets folkmord på assyrier och armenier i början på 1900-talet (har för mig att det ägde rum från 1907 och fram till 1915) och som gör det i andra länder än Turkiet ställas inför rätta för detta?

Rätt ska vara rätt!

Läs mer om biskop Richard Williamsons rätt till sina åsikter om förintelsen på http://www.newsmill.se/artikel/2009/10/02/forsvara-forintelsefornekares-ratt-att-forsvara-sig-sjalva

Debatten kring Metro och min krönika fortsätter i Journalisten där Dilsa Demirbag-Sten skriver om hur rädda publicister skadar det offentliga samtalet.

>Länk<

Läs även andra bloggares åsikter om folkmord, metro, folkmordsförnekelse, pressetik,

Idag är det kolumnisten Charlotte Wiberg som i City skriver om Metros folkmords tvivel.
Wiberg har publicerat texten om min refuserade Metro krönika på sin blogg.

>Länk<

Läs även andra bloggares åsikter om folkmord, metro, folkmordsförnekelse, pressetik,

Claes Nordmark skriver om sin motion och om att Socialdemokraterna måste erkänna folkmorden Seyfo/armeniska folkmordet och Al-Anfal kampanjen (Saddams folkmord i södra Kurdistan, norra Irak) på Newsmill. Intressant och direkt relaterat till den pågående debatten om Metro, Sverige måste närma sig ett erkännande av de svarta fläckar av brott i Turkiet och Iraks historia.

>Länk!<

Läs även andra bloggares åsikter om folkmord, metro, folkmordsförnekelse, pressetik,

Sverige:

• Sveriges Radio – Midia Osman

Metro debatten har även uppmärksammats internationellt:

• Nouvelles d’ Armenié Magazine – Génocide des Arméniens : L’affaire Metro en Suède prend de l’ampleur
• Lragir – ԱՐՁԱՆԱԳՐՈՒԹՅՈՒՆ. ՊՏՈՒՂՆԵՐԸ
• CollectifVan – Génocide des Arméniens : L’affaire Métro en Suède prend de l’ampleur
• Kurdistanan – چی ده‌بێت ئه‌گه‌ر نكۆڵی له‌ (قركردن) و (ژینۆساید) بكرێت؟؟؟ میدیا ئاكره‌یی
• Hyemedia – Swedish Newspapers Question – Whether The Armenian Genocide Occurred? (Tyvärr så felciteras Metro i denna artikel)
• Historyoftruth.com – Swedish newspapers call so called Armenian genocide into question (Folkmordsförnekande sida som upprättats av fascistiska grupper i Turkiet)

Läs även andra bloggares åsikter om folkmord, metro, folkmordsförnekelse, pressetik,

Claes Nordmark (s) har skrivit en motion om det armeniska folkmordet (även kallat “Seyfo”) och Anfal kampanjen (folkmordet på kurder), en motion som partistyrelsen föreslår inte ska gå igenom nu på onsdag då årets socialdemokratiska partikongress i Stockholm äger rum, där dras de nya politiska riktlinjer upp. Men partiledningen vill slå ner förslaget.

Förra året så debatterade riksdagen debatterade det armeniska folkmordet och det slutade med att 245 ledamöter sade nej till ett erkännande av folkmordet medan 37 sade ja.
För några veckor sedan beslutade Broderskapsrörelsens (Kristna Socialdemokrater) kongress att rörelsen ska bifalla den motion som inkommit om att aktivt verka för ett politiskt erkännande av folkmordet.

Allt det här visar på hur känslig frågan om folkmord är. Trots att förövarna till det väldokumenterade folkmordet i Kurdistan (182.000 döda, 1988) har dömts eller dödats och att den Saddams grymma regime störtats så vågar man fortfarande inte rubricera händelserna som folkmord.
Frågan om det armeniska folkmordet är kontroversiell eftersom Turkiet gjort den till en politisk fråga, något som omvärlden, Metro och våra svenska partier även gjort.

Länkar:

Claes Nordmark - NSD – Dagen.se – Beyan.net - Hiwa Abdelzadeh -

Läs även andra bloggares åsikter om folkmord, metro, folkmordsförnekelse, pressetik,

>Länk!<

Sakine Madon skriver om händelserna i Metro och påminner även om hur deras konkurrent City behandlade henne när hon skrev om folkmordet på armenier (Seyfo), då drog de in hennes krönika efter att den väckt känslor och sedan så publicerade de en ursäkt.. i hennes namn. Den dåvarande chefredaktören Nestius kunde inte ställa sig bakom att ett folkmord hade begåtts, hans folkmordsförnekelse skrev jag även om.

Läs även andra bloggares åsikter om folkmord, metro, folkmordsförnekelse, pressetik,

Artiklar:

• Beyan.net – Kritik mot Metro efter stoppad krönika

• Pressmeddelande – Chefsredaktör på Metro får bok om Armeniska folkmordet
• + Armenisk och azerisk som publicerat felaktig information (därför länkas ej)

Bloggare om samma ämne:

• Johan Norberg (Som även han är kolumnist i Metro )
• Nima Dervish

• Gunilla´s travelogue

• Magister Nyman
• Ozymandias Suspensoar

Läs även andra bloggares åsikter om folkmord, metro, folkmordsförnekelse, pressetik,

Hujådå har publicerat två artiklar (“Metro vägrar publicera folkmordskrönika” och “Metro: Krönikan höll inte måttet“) och den refuserade krönikan (“Folkmordsförnekelse på Stureplan“).

I “Metro: Krönikan höll inte måttet” så kan man komma över deras första kommentarer kring händelserna och där pekar man på att min text inte höll måttet, vilket inte stämmer och inte alls var den anledning som jag fick i min mail.
Allt detta är svepskäl och det handlar inte alls om kvalitet.

I artikeln säger Mona Johansson:

“Det var på grund av kvalitén på krönikan. Den höll inte måttet helt enkelt”

…

“Bara för att man skickar in en krönika så innebär inte det att den kommer att publiceras”

Men så här mailade hon till mig:

“Dessutom blandar du tempus och gör syftningar som jag inte hänger med på (En av dessa tog sitt liv…) så det vore bra om du går igenom hela texten ett varv till innan det kan bli aktuellt med publicering.”

Helt rättfärdigad och konstruktiv kritik där det alltså inte framkommer att krönikan inte höll måttet, tvärtom så arbetade vi mot att den skulle publiceras.

Sedan trillar det här in i mailen:

“Din kolumn är aktuell för publicering nästa vecka om ingenting oförutsett inträffar.”

Efter två veckor kommer tills slut det här mailet till mig:

Hej,

Som du vet var min tanke att publicera den här veckan, men tyvärr har det visat sig att chefredaktören är av en annan mening. Vi brukar vara eniga, men just i det här fallet känner chefredaktören att han vet för lite om de historiska förhållandena för att kunna stå för publiceringen och eftersom det är han som är ansvarig utgivare så är beslutet definitivt.  Jag inser att du lagt ner tid i onödan och är förstås ledsen att det blev så här. Det är okej för mig om du ändå fakturerar åtminstone halva summan med tanke på att jag först gav klartecken.

Mvh, Mona

Så… Avgör själva nu om det är för att jag skriver som en kratta eller inte.

Läs även andra bloggares åsikter om folkmord, metro, folkmordsförnekelse, pressetik,

Följande har hänt under det första dygnet efter att min redogörelse i Newsmill publicerats

Artiklar:

• Dagensmedia.com “Kritik mot Per Gunne efter stoppad krönika“
• Expressen “Med Metro mot folkmordet” – Dilsa Demirbag-Sten
• Newsmill “Metro låter sig styras av politikernas populistiska agenda” – Hiwa Abdelzadeh
• Newsmill “Metro har gjort ett stort fel!” – Bawar Ismail

Bloggar:

• Gulan Avci “Metro och City ägnar sig åt censur” och “Mitt i prick, Dilsa“
• Sakine Madon “Metro och folkmordet” och “Dilsa om Metro-Gunne och folkmordet“
• Ashna “Gurgin Bakircioglu om Metros feghet“

…och nuförtiden Twittrar ju folk.
Lite avslutande cliffhanger kuriosa:

Armeniska Riksförbundet har även skickat “Armeniska folkmordet 1915: Frågor och svar” till Per Gunne på Metro.

Läs även andra bloggares åsikter om folkmord, metro, folkmordsförnekelse, pressetik,

Idag skriver jag i Newsmill om hur Metro förnekat folkmordet på armenier och något säger mig att jag inte kommer att bli vara så populär till-och-frånare hos Metroledningen från och med idag.

>Länk!<

Läs även andra bloggares åsikter om folkmord, metro, folkmordsförnekelse, pressetik,

Forderung nach einem Abzug Armeniens aus Aserbeidschan

Der türkische Regierungschef Erdogan sieht nach dem Abkommen von Zürich primär Armenien gefordert. Er betont, dass ohne einen Abzug Armeniens aus Aserbeidschan keine Grenzöffnung möglich sei.

Der türkische Regierungschef Recep Tayyip Erdogan hat das mit Armenien unterzeichnete Abkommen zwar als wichtigen Schritt gelobt. Gleichzeitig machte er am Sonntag aber klar, dass es auf dem Weg zur Umsetzung der in Zürich signierten Protokolle noch grosse Hindernisse zu überwinden gilt. Namentlich mit Blick auf den Konflikt um die von Armenien besetzte Enklave Nagorni-Karabach in Aserbeidschan signalisiert Erdogan keine Kompromissbereitschaft: Armenien müsse sich aus der besetzten Enklave zurückziehen, forderte der Regierungschef. Solange es in diesem Gebiet armenische Truppen gebe, könne die Türkei keine Schritte zur Grenzöffnung unternehmen.

weiterlesen

ISTANBUL – Jeder dritte Türke will keinen Juden oder Christen zum Nachbarn haben. Das geht aus einer Studie hervor, die mit EU Unterstützung von der jüdischen Gemeinde in der Türkei vorgenommen und am Mittwoch von mehreren türkischen Zeitungen veröffentlicht wurde.  Die Resultate seien “erschreckend”, sagte Vize-Regierungschef Bülent Arinc nach einem Bericht der Zeitung “Radikal” ( Mehr…. )

(Bild: Ekrem Bilek)

Imorse trillade ett mail in om ett utlåtande som den kurdiska doktorn Ekrem Bilek, ordförande för Läkaresällskapet i norra Kurdistan (SÖ Turkiet), Siirt, har gjort. I ett offentligt pressmeddelande yttrar han sig om folkmordet på assyrier (Seyfo), armernier och greker under första världskriget.

Pressmeddelandet rakt av:

In order for past sorrows and tribulations not to be repeated again and for those with inter-cultural differences to live together in a harmonious way, one must directly confront his or her own history. Normally, the first degree of responsibility for the crimes that are committed and that continue to be committed against humanity falls upon political authorities and powers. However, to remain silent about them is to indirectly become a party to the same crimes.

Anyone who sides with humanitarian values, especially intellectuals and democrats, have the responsibility to confront, condemn and punish these crimes. Fulfilling this responsibility by prosecuting the culprits will contribute to inter-faith dialogue and for cultures to live together in peace.

Any leading action taken by individuals, even though it may be considered a small step, will enable political powers and authorities to confront their past as well as give hope for past grievances to be cleared away. Most importantly such actions will prevent further tragedies from taking place and will contribute towards peace prevailing amongst peoples. In light of this consideration and the humanitarian action taken by Mr Berzan Boti and Mr Sabri Atman, I think similarly, this will mark the beginning of the dialogue between the Kurdish and Assyrian peoples.

While wholeheartedly supporting this humanitarian action which took place late last year, as responsibility falls upon any intellectual, similarly, I would like to point out that I impose upon myself to build the first house for the first family that will return to its land. I hope that this additional small step taken by myself will contribute further towards the peace, brotherhood and tolerance of differences and towards individuals living together freely in peace.

Dr. Ekrem Bilek
President, Siirt Medical Society

När Berzan Boti överlämnade sina nedärvda egendomar (som innan folkmordet ägdes av en assyrisk släkt) till det assyriska Seyfo center så lade han grund för detta, Dr Bileks hopp om dialog ligger nära verkligheten.
Jag har tidigare försökt sätta upp en dialogkväll i Södertälje mellan assyrier och kurder men utan framgång, jag vädjar därför till läsarna att komma med tips och att rycka lite i sina nätverk för att förverkliga idéen om försoning i den kurdisk-assyriska diasporan.

Inget är så förödande för arbetsdisciplinen (jag tänker på dammråttor i hörnen, oklippta gräsmattor mm) som det nyfikna surfande som kan föranledas av en liten artikel i en tidning eller en notis på nätet. Man följer den ena tråden efter den andra och så har man inom loppet av någon timma skaffat sig ytterligare värdefullt eller värdelöst vetande (fast egentligen är ju inget vetande värdelöst).

Den här gången började det med en liten artikel av Magnus Ljunggren i Svenska Dagbladet. Han skrev om armeniern Stepan Gapetsian som kom till Paris från Konstantinopel, tog sig namnet Norayr Byuzandatsi (Bysantinaren), gifte sig med den svenska fotografen Selma Jacobsson och som så småningom – med hjälp av hennes pengar – 1884 publicerade sitt livsverk  Dictionnaire français-arménien d’après les Dictionnaires d’E. Littré et de l’Académie Française under namnet Néandre (Norayr) de Byzance. Denna tegelsten på 1298 sidor kom inte oväntat att ges ut i just  det gamla Bysans/Konstantinopel (fast Ljunggren i sin artikel uppger att det var i Paris).

Norayrs tegelsten – i mikroformat

Jag kom att googla lite på Selma Jacobsson, en av tidens mest framgångsrika porträttfotografer i Stockholm med ateljé på Fredsgatan 15. Det var rätt många svenskar som fastnade på hennes plåtar under åren fram till 1899 då hon dog. Hon skapade sig en förmögenhet som hennes efterlevande make senare – i linje med Selmas livs- och samhällssyn – testamenterade till Fredrika Bremer-förbundet.

Ett av Selmas foton

Det var inte bara svenskar som besökte hennes ateljé; en av dem som poserade framför hennes kamera var en annan armenier, den store marinmålaren Ajvazian, mera känd under sitt ryska namn Ivan Konstantinovitj Ajvazovskij – hans målningar säljs ju numera för miljontals dollar på den internationella marknaden. Hade Norayr och Ivan kanske träffats i Konstantinopel även om Ajvazovskij var betydligt äldre? Vem vet? Den virtuose målaren var i varje fall en flitig besökare i den kosmopolitiska metropolen vid Bosporens stränder.

Ett motiv från Konstantinopel av Ajvazovskij

Det lite planlösa surfandet förde mig hur som helst till några andra svenska fotografer med porträttateljéer i Stockholm. En av dem var John Hertzberg (1871-1935). Men Hertzberg var mer än en vanlig porträttfotograf. Han var också en av de första lärarna i fotografi vid Kungl. Tekniska Högskolan, han blev så småningom docent där och senare, på 1930-talet, världskänd för sin bragd att lyckas framkalla en del av de 33 år gamla och tidvis nedfrysta negativen från Andrée-expeditionen.

Tänkande man porträtterad av John Hertzberg

Var hade Hertzberg lärt sig konsten att fotografera och arbeta i mörkrummet? På flera ställen. Han var 1890–96 elev hos den svenska fotografen Alfred J:son Dahllöf i Stockholm, studerade sedan i Wien 1896–97 och (läs nu noga) gick 1897-98 i lära hos Otto Wegener i Paris – den man som under sommaren varit en följetong på denna blogg.

Så kan det gå när man börjar surfa. Cirklarna sluts.