Osna tehtnica NTP – produkt Albe d.o.o. iz Celja ima veliko prednosti, oglejte si video predstavitev. Klik na -  VIDEO predstavitev .  Več informacij na spletni strani podjetja – klik.

Najvidnejše prednosti prevozne osne tehtnice TIP NTP

Tehtnica omogoča statično in dinamično tehtanje

• pri dinamičnem tehtanju voznikom osebnih ali tovornih vozil ni potrebno ustaviti na tehtnici, ampak jo le enakomerno prevoziti s hitrostjo do 10 km/h
• sistem tehtanja z NTP terminalom omogoča avtomatizirano tehtanje brez operaterja (sodelavca)
• AFT sistem omogoča neprekinjen video nadzor; vsako tehtanje se avtomatsko arhivira z maso vozila, časom dogodka in slikovnim zapisom
• ABT sistem omogoča brezžični nadzor stehtanega vozila z možnostjo izpisa časa dogodka, imena voznika, registrske tablice, vrste tovora in mase vozila
• stroški vgradnje tehtnice tipa NTP so več kot 50% nižji kot pri klasični 50 tonski tehtnici, saj zajemajo le 3m³ izkopa (prej 180m³) im samo 2,5 m² konstrukcije (prej 54m³)
• prav tako je pomembno poudariti, da lahko tehtnico tipa NTP z minimalnimi stroški prestavimo na drugo lokacijo (največ 2 dni)
• garancija tehtnice NTP je 2 leti

sveavägen, 28, stockholm, sverige.

skogskyrkogården, stockholm, sverige.

finn malmgrensväg 22, stockholm, sverige.

Hvor ville vi være uden den sorte klæbrige ting kaldet asfalt? Vi vandre, cykle og køre biler på det. De fly, flyver vi i start fra og lande på det. Og undertiden det klæber til vores sko.

“Omkring 70 billion lb af asfalt bruges årligt alene i USA, og asfalt brugen vil stige dramatisk i Asien i løbet af de næste 10 år,” bemærker Arthur M. Usmani, Chief Scientific Officer af Usmani Development Co, Indianapolis, i forordet af hans bog “Asfalt videnskab og teknologi” (New York: Marcel Dekker, 1997). Han tilføjer, at asfalt-holdige materialer finder anvendelse, ikke blot i bane-og vejanlæg, men også i tagdækning, overfladebehandling, klæbestoffer, og batterier.

Den udbredte brug af asfalt er afhængig af sin bemærkelsesværdige fugtisolering og bindende egenskaber. Den hårde overflader af veje, for eksempel, afhænger af evnen til af asfalt til cement sammen aggregater af sten og sand. De fleste asfalt er også perfekte absorbere lys. Det er derfor, de er sorte.

The American Society for Testing & Materials definerer asfalt som en mørk brunsort cementbaseret materiale, som overvejende er bitumen, der forekommer i naturen eller er fremstillet i olie behandling. Bitumen er en generisk betegnelse for fysisk eller fremstilles sort eller mørk-farvede fast, halvfast stof, eller tyktflydende cementbaserede materialer, der består hovedsageligt af højmolekylære kulbrinter. Betegnelsen omfatter tjære og beg stammer fra kul.

“Næsten alle asfalt anvendes i dag, stammer fra bunden af tønden – det vil sige den sidste skæres i olieraffinaderi efter nafta, benzin, petroleum og andre fraktioner er blevet fjernet fra råolie,” Usmani fortæller C & DA. “Meget lidt er fremstillet af andre naturlige kilder.”

Asfalt er meget komplekse og ikke godt karakteriseret materialer, der indeholder mættede og umættede alifatiske og aromatiske forbindelser med op til 150 kulstofatomer. Deres sammensætning varierer afhængigt af kilden af råolie. Mange af de forbindelser, der indeholder ilt, nitrogen, svovl og andre heteroatomer. Asfalt typisk indeholder omkring 80% af vægten af kulstof, omkring 10% brint op til 6% af svovl; små mængder af ilt og kvælstof, og spormængder af metaller som jern, nikkel og vanadium. Den molekylvægt det konstituerende forbindelser rækker fra nogle få hundrede til mange tusinde.

De stoffer, er klassificeret som asphaltenes eller maltenes efter deres opløselighed i hexan eller heptan. Asphaltenes er højmolekylære bestanddele, der er uopløselige i disse opløsningsmidler, mens maltenes har lavere molekylvægt, og er opløselige. Asfalt indeholder normalt mellem 5 og 25% af vægten af asphaltenes og kan betragtes som kolloider af asphaltene miceller spredt i maltenes.

Mange af de forbindelser i asfalten er polære, da de indeholder alkohol, carboxyl-, phenol-, amin, thiol, og andre funktionelle grupper. Som et resultat af denne polaritet,-molekylerne selv samles for at danne multimolecular klynger med molekylvægt op til 100.000. Den vedhæftning af asfalt til at sammenlægge menes også at afhænge af den polare tiltrækning mellem molekylerne i asfalt og de polære overflader af aggregater.

“Asfalt har en polymer-type netværk, som er enestående,” Usmani siger. Selvom det ikke er en polymer i snæver forstand, det er et termoplastisk materiale – det blødgør, når det opvarmes og hærder ved afkøling. Inden for et bestemt temperaturområde en asfalt er også viskoelastiske, hvilket betyder, at det udstiller mekaniske egenskaber af tyktflydende flow og elastisk deformation.

Selv asfalt har eksisteret i millioner af år i råolie, er det ikke vare evigt, når de anvendes til brolægning veje. Få af os kan have forpasset voldsomme stød i løbet af revner og hjulspor i stærkt trafikerede veje.

En række faktorer har indvirkning på udførelsen af asfalt. Disse omfatter dens sammensætning og råolie kilde, typen og mængden af den samlede anvendte, tilstedeværelse af fugt, metoden med vejanlæg, temperatur, og, naturligvis, trafikmængden.

Ideelt set, asfalt, der anvendes til at bane veje bør forblive viskoelastiske under alle vejrforhold. Men mange asfaltveje blødgøre i sommeren og lider af brunst, eller blivende deformation, som det også kaldes. Ved lave temperaturer, arrangere neutrale molekyler i asfalt sig i mere organiseret strukturelle former. Som et resultat heraf, materialet hærder bliver sprød, og revner under stress af den tunge trafik belastninger. Dette er kendt som termisk og udmattelsesrevner.

Asfalt, også mister deres plasticitet og derfor hård og knæk eller smuldre, når de mister deres mere volatile lavere molekylvægt bestanddele eller når disse vælgere er oxideret. Denne proces kaldes ældning. Fugt fra regn og andre kilder, kan også invadere og skader asfalt, især i alderen eller oxideret asfalt, fordi de har et større antal af polære bestanddele at tiltrække vandmolekyler.

Udførelsen af asfalt kan forbedres ved hjælp af forskellige modifikation. For eksempel, vind, der blæser gennem varm flydende asfalt fjerner mere flygtige forbindelser og resultater i et produkt med højere viskositet. Tilsætning af modifikatorer, såsom polybutadien i form af krummen gummi fra brugte dæk og andre polymerer, også stivner asfalt.

A l’anterior denuncia, ja apuntàvem el lamentable estat en el qual es trobava tota l’urbanització dels Tremolencs. Realment no entenem com l’ajuntament pot abandonar un sector del poble d’una manera tan esgarrifosa.

A les fotos que adjuntem, podeu comprovar l’estat en què es troba. Convidem a tots els ciutadans a endinsar-se dins el Far West de La Garriga… (gag montilla sobre la part Oest del poble, “xist”) un es pregunta, que no paguen impostos com tots? Oi que l’ajuntament no es descuida de cobrar fins a l’últim cèntim? Per què aquesta deixadesa? Com pot estar tant deteriorada aquesta urbanització? Quants anys fa que ningú mou un dit per Els Tremolencs? Com podem veure, hi ha zones del poble mes prioritaries que omplir de formigo la plaça del poble i deixar-nos sense plaçes de parking. La reforma del centre pot esperar (a que tinguem el parking soterrat i la supresio del pas a nivell), l’urbanització d’ Els Tremolencs fa massa temps que espera! Necessiten solucions demà mateix!

No només la deixadesa afecta a l’asfalt. Però anem a pams. Quan un paviment te certa edat, és normal que es deteriori. Si es fa un manteniment puntual, evites que els forats es facin mes grans i que un petit problema es converteixi en un mal de cap per a tots els veïns. Aquí ve la nostra queixa.

Perquè no s’ha fet un manteniment? Què costa reparar un parell de sots? Quatre duros i ho pot fer la mateixa brigada. Però clar… al final el sot es fa gran i gran.. i el costat d’aquest n’apareix un altra, i l’altra també es fa gran, fins que arriba el moment on circular per aquella via (de pendent pronunciat) es converteix en un perill si has de frenar.  Hi ha sots de mes de 10 centimetres! Un autènitc perill per a qualsevol vehícle de dues rodes! Fins quant continuarà igual?

Però la deixadesa no es queda aquí. Les aceres tenen un estat ruïnós! Ens fixarem per exemple amb les del SEK, una escola privada que acull moltíssima canalla. No sabem com descriure aquesta acera, jutgin vostès mateixos amb aquesta imatge i les dues següents.  On son les mesures de seguretat? On son els passos de zebra, les aceres i els elemets de seguretat?

Aquest ajuntament es caracteritza per pintar tots els carrers del poble, fer línies i mes línies i de tots colors… verdes, grogues, blanques, taronges… qualsevol excusa és bona per pintar el terra. A falta de fitons (pivots de color verd, els quals van portar molta polèmica), bona és la pintura.

En canvi en tota l’urbanització no hem trobat ni rastre de pintura, ni passos de zebra a la zona de l’escola, ni línes d’aparcament, ni les verdes de prioritat per a bicicletes, ni les taronges de rasalt, ni les grogues d’escombraries o d’ “aquí no es pot aparcar”. Potser és massa lluny per anar-hi… Com que està a l’altra banda de la C-17, no compta?  Sembla que haguem tornat als anys 80, on La Garriga semblava que s’acabava amb el riu congost i tot el què quedava a l’altra banda era “territori comanche”.

En ple segle XXI encara hi ha discriminació entre zones del poble?

Però la denuncia no es queda aquí. Sembla que no hi pugui haver res pitjor del què ja hem comentat fins ara, oi? Jutgin vosaltres mateixos aquesta imatge. Les aceres de l’urbanització estan plenes de deixalles. S’imaginen les aceres de Ca N’Illa així? Oi que no? I les de Can Poi? Oi que tampoc? No entenem com l’empresa que treballa pel poble i neteja els carrers, no ho fa en aquella zona. Que fa massa pujada?

Avui és quan et preguntes un altra cop si això no és Lepe! Perquè ja em diràs, deixar de la mà de deu tota una urbanització, no te nom!

Esperem que l’ajuntament solucioni immediatament la neteja! I esperem que en un curt espai de temps arregli les greu deficiències que presenten les aceres i l’asfalt!

Els Tremolencs també és La Garriga!

Fes-te Sentir!

skanstullsbron, stockholm, sverige.

Vreau iarba verde, vreau soare, vreau caldura, vreau plimbari prin Herastrau, vreau mare, vreau terase, vreau timp liber, vreau rochite, vreau maneca scurta noaptea afara, vreau dormit pana tarziu, vreau apa sarata, vreau stat pe iarba, vreau asfalt fierbinte, vreau sandale, vreau sa ma plang de caldura. Vreau vara asta inapoi. Vreau toata vara asta inapoi.

In Slok op Utrecht vertelde Jos van Kloppenborg van de Vrienden van Amelisweerd over de ‘asfalttoekomst’ van Utrecht. De Vrienden zijn niet tevreden met het ‘besluit’ om bestaande wegen zoals de A27 ’te verbreden.

Het onderwerp verleidde dichter Maarten Das tot het volgende gedicht:

Vangrail

Vor uns liegt ein weites Tal
Die Sonne scheint mit Glitzerstrahl
Kraftwerk – Autobahn

Er loopt een vangrail door het landschap.
Overwoekerd, afgetroefd.
Roestplekken camoufleren het bloed.
Mos bedekt de deuken en butsen in de rondingen.

Niemand weet precies hoe lang de vangrail is.

Soms schrikt het heksenkruid wakker,
als beukennootjes en kastanjes over het ijzer stuiteren
en boomklevers kwetterend, klapwiekend wegstuiven.
Dan keert de stilte weer.

Er loopt een vangrail door het landschap.
Als je er je oor tegenaan legt, kun je het voorbij horen razen.

sysslomansgatan 7, uppsala, sverige.

In Slok op Utrecht worden actuele zaken besproken met actuele gasten. Komende woensdag, 11 november, vanaf 20.30 uur in cafe Willem Slok staan op de agenda:

De asfalttoekomst van Utrecht. Waarom zijn Vrienden van Amelisweerd niet tevreden met het ‘besluit’ de verbindende snelweg flink uit te stellen en de bestaande wegen ’slechts’ te verbreden? Gast: Jos van Kloppenborg van Vrienden van Amelisweerd.

De lingerieroof bij lingeriezaak Sandrabra. Na deze roof zijn er in Utrecht meerdere zaken overvallen. De buit: tienduizenden euro’s aan lingerie. De dieven wisten precies wat ze wilden hebben, waar gaan ze dit aanbieden? Gast: Theo de Groot, eigenaar van Sandrabra.

In Slok op Utrecht geven talentvolle dichters hun reactie op het nieuws en lezen voor uit bestaand werk. Dit keer zijn de dichters: Kila & Babsie, het populaire dichteressenduo, en Maarten Das, geprezen podiumdichter met twee bundels.

Tot woensdag

Anne Broeksma, Alexis de Roode

Regele Arthur si Lancelot, Tristan, Hercule, Ajax, Ioana d’Arc si asa mai departe. Noi nu-i avem, asa ca uneori ne multumim cu Bula. Personaj aproape mitologic din care, pentru ca nu poate face exceptie, isi trage radacinile inca presedintele Romaniei.

Poti sa-i vorbesti de locuri de munca. Poti sa-i atragi atentia despre impozitele prea mari. Poti sa-i zgudui gardul de la Cotroceni, nervos ca nu ai primit subventiile la care ai dreptul. Poti sa mori in spital, nu se stie exact daca de frig sau pentru ca nu ai avut bani sa-ti cumperi singur medicamentele. Nu conteaza, el vorbeste despre castravete. Adica despre mogului si oligarhi.

Azi a trantit-o iar, amenintandu-ne ca daca nu-l votam, tarisoara va incapea pe mana oligarhilor. Un click care dureaza cateva milisecunde ne informeaza ca oligarhia este forma de conducere a statului in care puterea politica si economica este detinuta de un numar restrans de persoane.

Aha. Pai sa le luam pe rand.

Puterea politica. Doua probleme simple de artitmetica, domnule presedinte. Care numar vi se pare mai „restrans”, 35% sau 65%? Pentru ca ne explicati de cateva saptamani ca este absolut normal ca 35% sa detina puterea, iar 65% sa fie fericiti pentru ca au dreptul sa taca din gura, pentru ca ar putea avea chiar si alta soarta, cea pregatita pentru cei care nu sunt buni romani. Sau una mai simpla. 1 este mai „restrans” decat 480, chiar cu tentativa de scadere la 300? Nu sunteti dumneavoastra de parere ca unul singur, presedintele Romaniei, dar numai daca este vorba de dumneavoastra, trebuie sa aiba mai multa putere decat nenorocitii si hotii de parlamentari? De parca presedintele este ales de popor si Parlamentul este ales de martieni sau tras la sorti.

Puterea economica. E si mai rau. Cati au dreptul sa asfalteze? Cati castiga licitatii? Pe cine distruge impozitul forfetar? Pana si cand vine vorba de incalzit casele, numai putinii primari PD primesc, iar cetatenii care au votat altfel mor de frig.

Sper ca cei care il mai cred si il mai voteaza sa fie oligarhi. Adica foarte putini.

Läser att det går bra för Höganäs – trots finanskris i hela världen. Jätte bra, verkligen. Duktiga de är.

Läser vidare att:

— En duktig socialchef Göran Jönsson och en stark socialordförande i Anita Söderlind (M) har vänt siffrorna. Till och med Råd och Stöd som socialnämnden tog över i somras från utbildningsnämnden har redan visat ett minskat underskott, säger Péter Kovács.

och även att:

det som är klart redan är att det blir en asfaltering av flera gator i centralorten för 1,3 miljoner kronor.

Ok… På punkt ett svarar jag A och på punkt 2 svarar jag B… Jag kan inte hjälpa det, men att höra att socialnämnden gjort ett förträffligt jobb med att minska underskottet som de så tragiskt fick ta över från utbildningsnämnden, får mig att bli orolig. Varför? För att jag är rädd att man på grund av ekonomiska läget (vilket är naturligt visserligen) faktiskt inte tar beslut om insatser för de ungdomar och barn som så väl behöver det. Inte för att man inte vill att allt ska gå bra för dem, utan för att pengarna hänger över huvudet.

Hur man än gör som människa, hur objektiv man än är och hur påläst och klok man än månne vara, så fattar man till syvene och sist sina beslut på subjektiva grunder och utifrån sin egen erfarenhet och kontext…

Jag hade förmånen att delta på Fryshus-seminariet i Helsingborg för ett år sedan. Vi fick ta del av ett mycket intressant föredrag och medföljande socioekonomiska bokslut. Det kan vara intressant läsning för den som känner sig hågad – men sammanfattningen är att kostnaderna för att INTE ge rätt insatser i tid är fruktansvärt mycket högre än att GE insatserna i tid.

Punkt 2… asfalt!? Det var det där med mjuka och hårda värden… Jag är inte så bra på de hårda värdena, och vi behöver säkert ny asfalt i kommunen – men det känns lite… hmm… fel?

Men hårda värden jag tycker man borde satsa på är:
Skolgårdarna inklusive Eric Ruuth
Anpassning av allmänna platser för funktionshindrade – som ingår i handikapp-planen och ska vara färdigt 2010

När det gäller fältassistenten har jag väl inget att tillägga förutom att: TJOHOO! Folkpartiet har kämpat hårt för fältare – både i utbildningsnämnden och kommunstyrelsen – och att alliansen nu är enig i frågan gör mig fantastiskt glad. Det är inte svaret på allt, men i alla fall ett steg i rätt riktning.

Lolo

intressant

En medlem i Kulturkommitténs trio bestämde sig för ett tag sedan för att göra något otippat och börja läsa Ryska. Sedan länge hade nyfikenheten på ryska språket varit stor hos medlemmen, utan att kunna mer än något enstaka ord och utan att någonsin ha satt sin fot i landet.
Varför ryska?
Varför inte?

 ”Ett tjusigt språk!”, blev motiveringen.

…. 

Den tredje ryskalektionen bjöd på ett plötsligt skifte av tempo. Det var som att klassens ryskafröken, en mycket fin kvinna från Vladivostok, tyckte att det gått bra långsamt när klassen nu i två hela lektioner bara kämpat med att uttala de krylliska bokstäverna, och säga ett ryskt ”hej”. Så hon bestämde sig helt enkelt för att öka takten.

Hon löpte amok kan man kanske säga. Helt plötsligt. Hon fyllde whiteboarden med krylliska bokstäver av alla de slag, en mängd meningar som var olika frågeställningar och vägbeskrivningar. En vit tavla proppfylld med, för eleverna, slumpvis utvalda krumelurer. Ett språkligt kaos som ingen hjärna hade en chans att memorera den måndagskvällen.

”Da, paschalosta, ge en vägbeskrivning….”

Detta var alltså ett ganska drastiskt hopp från ”hej”, ”hej då” och ”jag heter…”.
Eleverna tittade på varandra med fasa i blicken. Det gick heller inget vidare att ge en vägbeskrivning. Men tappra som klassens elever var, (dvs. pensionärerna, affärsmännen och Kulturkommittérepresentanten), så kämpade de med att få fram något som åtminstone var nästan rätt. Ingen visste vad den gjorde.
Fröken kunde i alla fall inte dölja sin lätta besvikelse när klassen fallerade med att ens kunna säga ”rakt fram”, ”till höger” eller ” är det långt borta?” på korrekt ryska.

Eleverna skulle nog fortfarande ha hållit sig till att uttala några vanliga och lätta ord i övningsboken. …De klassiska språkglosorna:

Tunnelbana. Biljett. Restaurang. Frimärke. Soppa. Kaffe. Te…
… Asfalt. Betong. Atom. Asbest.

Atom? Asbest?

Ryssland är ett spännande land… men valet av glosor i det första kapitlet i ryskaboken var fullkomligt magiskt.
Hårdkokt och rått ska det va, kamrat. Grå betong, asfalt och asbest; här är dina drömmars Moskva!….

Diskret undangömda låg orden. Ibland de väldigt vanliga första språkglosorna, som var allt ifrån ”tunnelbana” till ”mamma” och ”pappa”, så fann man Asbest.
Logiken fattades. Men komiken fanns där.

[Minja Zavót Asbest. Da Svidanja.]

Ryska är vackert… och överraskande.
Och tydligen; hårdkokta ryssar lär sig tidigt säga asbest.

åsögatan 140, stockholm, sverige.

                                                                                                             solutia ideala pentru spatii inguste – latime 0,8 m.

• echipat cu instalatie de apa pentru asfalt;
• echipat cu instalatie hidraulica de vibrare;
• robust, manevrabil, sigur in exploatare.
• masa utilajului – 1,5 to

M 26 este un compresor portabil realizat pentru solicitari maxime. Actioneaza cu usurinta doua ciocane pneumatice si lucreaza silentios economisind combustibil.

Dimensiunile reduse si greutatea sub 500 kg. garanteaza o maxima manevrabilitate.

Operarea simpla prin actionarea unui singur comutator si parametrii functionali indicati de pictograme usor de recunoscut fac acest utilaj deosebit de accesibil.

ACCESORII:

 2 x ciocan pneumatic 20 kg (sau 10 kg – ptr. lucrari deosebite, inaltime, etc.), spitz, dalta ingusta, dalta asfalt, furtun cu cuple rapide 2×20 m.l.

La cerere se asigura transportul utilajului la santierul dvs.

Pretul este negociabil, in functie de aplicatie si durata inchirierii !

Ciocane demolatoare (pickhammere), de la 8kg pana la 29 kg, alimentate la 220 V, la indemana oricarui utilizator.

Pot fi inchiriate impreuna cu generatorul de curent adecvat, in situatia unor lucrari in locatii fara acces la reteaua electrica.
Au ca echipare dalta, spitz, adaptor pentru placa de tasare si placa de tasare cu dimensiuni de 200×200 mm.
Placa de tasare face din acest demolator utilajul ideal pentru compactarea solului in cele mai greu accesibile locuri.

Oferim si solutia compresorului de aer cu ciocan pneumatic, pentru lucrari de anvergura mai mare.

Rulou compactor Dynapac – sol si asfalt

- instalatie de vibrare – 20 kn.
- instalatie de apa pentru asfalt

Rulou compactor pentru compactare pamant si asfalt. Masina este dotata pentru vibrare hidrostatica pentru un efect optim de compactare. Controlul vitezei si a miscarii inainte / inapoi faciliteaza pornirea si oprirea.

Toate comenzile pot fi usor accesate de operator. Datorita centrului de gravitatie aflat foarte jos, masina poate fi usor manevrata. Partile laterale ale masinii au proeminente foarte mici, facand astfel posibila utilizarea in locuri inguste si apropiate de obstacole. Rezervoare mari de apa cu cu gauri de umplere largi permit functionarea indelungata, astfel obtinand productie superioara. Rulourile nu lasa urme pe materialul fierbinte. Greutatea utilajului – 700 kg.