Finns lite nya options i wordpress bloggstatistik.
Bland annat kan man kolla de mesta sökorden genom tiderna.
Här är de tio i särklass vanligaste sökorden som gör att folk hittar hit:

Säger mer om folks intressen än om den här bloggen, ska väl sägas.

Läs även andra bloggares åsikter om Bloggstatistik

Det var ett tag sedan jag gick igenom sökningar folk gjort för att hamna i min blogg, men nu är det dags.

På fråga ett svarar jag nej. Man får inte skriva vad som helst. Det beror visserligen på vilken typ av tidning man skriver i, men en utgångspunkt bör vara att man håller sig till sanningen. En annan att man håller sig till övrgia lagar som gäller exempelvis vad gäller förtal, olaga hot och liknande. Häromsistens dömdes Se & Hörs chefredaktör Tua Lundström för grovt förtal sedan tidningen kallat en artist för “ökänd”.

Vad gäller nakna lärarinnor så hittar man inga sådana i den här bloggen, och inte lyckades jag bättre när jag gjorde en sökning.

Dialektala skillnader har jag däremot skrivit om.
Men ännu bättre är väl kanske att klicka på den här länken så får man lyssna och höra hur de verkligen låter.

Mina godispåsar finns här, här och här. Fler kommer.

På fråga fem svarar jag Ja, ja ja! Detta har jag upprepat så många gånger. Man får länka till sidor på nätet. Artiklar, bloggar, andra sajter. Om man länkar till något som är väldigt personligt kan det kanske vara läge att fråga, men i annat fall – kör! Vissa sajter skriver uttryckligen att de inte vill länkas, men rent juridiskt finns inget hinder. Däremot får man inte kopiera en hel artikel eller bild och klistra in i sin egen blogg. Då kan man råka illa ut.

Bakgrundsbilder är något som jag inte alls är intresserad av. Jag föredrar personliga sådana, och tycker det är aptrist att ladda ner en spejsig landskapsbild eller skog eller delfin eller vad det nu kan vara för att använda som bakgrund. Visserligen kan jag gilla vissa grafiska mönster men näe. Vill man ha något matnyttigt som har med bild att göra ska man nog surfa vidare härifrån.

Park Life är ett underbart album som gjordes av gruppen Blur för 14 år sedan. Oasis är ett annat brittiskt band som samma år släppte sitt debutalbum. Jag har skrivit helt kort om Blur och Oasis här.

Bajsmannen är en populär sökning. Bajs generellt är något som folk verkar gilla. Själv är jag inte särskilt förtjust i det, men jo, jag har nämnt Bajsmannen här. Bajsmannen som för övrigt inte är en vandringssägen, även om kanske alla historier om honom inte är helt med sanningen överensstämmande.

Näst sista är lite knivig. Var kommer ordet bög ifrån? Jag vet inte. Någon av mina läsare kanske har svaret?

Hur de vanliga internetuttryck stavas är kanske svårt att svara på då jag inte vet exakt vilka uttryck det frågas efter. Men om man läser den här bloggen regelbundet kanske man får svar på en del. Vad jag däremot kan berätta för den som gjorde sökningen är att det heter “de vanligaste internetuttrycken”.

Läs även andra bloggares åsikter om sökord, frågelåda,

Intressant experiment.

Vill bara berätta att det gjorts förr. På Pipeline i Sundsvall. Då var det Bajsmannen som hängdes upp på ett kors och sedan piskades med en slags piskruska doppad i grisblod.

Jag minns det väl eftersom jag jobbade där och var den som fick städa upp dagen efter. Blod fulla golvet, på väggarna och i taket.

Däremot minns jag inte i vilket skick han var när vi tog ner honom från korset, så det kan inte ha varit så farligt…

Uppdatering: “Blod fulla golvet” är visst dialektalt men betyder ungefär “blod över hela golvet”.

 
Läs även andra bloggares åsikter om korsfästning, filip och fredrik, pipeline, bajsmannen
 

“Mikael slog till med ett riktigt topplopp i Göteborgsvarvet. Med nytt personligt rekord sprang han i mål på 21:a plats som bästa junior och som 5:e bästa svenska löpare. Mickes målsättning innan loppet var att springa på under 1.10 och öppna första milen på ca 32 minuter. Trots oerhörda problem med kramp i magen som varade mellan två och tolv kilometer!! lyckades Micke med sin målsättning. Milen öppnades på ca 32 minuter och sluttiden blev mycket imponerande 1.09,43. Mickes insats har en bragdstämpel över sig med tanke på magproblemen. Det är inte många löpare som hade visat den järnvilja och sprungit i mål på ett så imponerande sätt efter sådana problem som Micke hade. På köpet blev det ett nytt personligt rekord

Jag var ganska ensam som barn. Inte mobbad, inte alls. Jag fick vara med och leka på rasterna. Men ingen bad mig följa med hem. Jag hade inga kompisar på fritiden. Ingen riktig bästis och jag var aldrig en del i något gäng som hittade på saker tillsammans.

Så när jag var 16 år började jag hänga på Pipeline. Jag fick också förmånen att jobba där ett år. Pipeline, för er som inte vet, är en rockklubb i Sundsvall. En idéell förening som funnits sedan punkeran på sjuttiotalet, som fostrat ett par generationer musiker och människor. För man behövde inte vara musiker för att hänga på Pipeline. Jag kan inte ta en ton rätt, inte spela något instrument, ingenting. Men Pipeline blev för mig första anhalten i livet där jag kände mig som en del i ett sammanhang, där jag kände mig omtyckt utan att behöva göra mig till, där jag fick riktiga vänner som hängt kvar genom livet, och finns kvar. Där träffade jag Hamlets pappa, där målade jag loger och satt i replokaler och pratade om livet med diverse långhåriga killar nätterna igenom. Där hade jag långa samtal med bajsmannen på morgnarna, där hånglade jag och där söp jag i smyg för det var ju en idéell drogfri förening på den tiden.

Jag träffade mina idoler, söp med Thåström och Ebbot och Joppe Pihlgren, och såklart söta pojkarna i Popsicle och This Perfect Day. Åt middag med Monika Zetterlund och Peter Wahlbeck. Städade toaletter och kopplade upp PA-anläggningar och lärde mig hur ett mixerbord fungerar. Jag häftade upp affischer över hela stan inför konserterna och stod i insläppet under konsertkvällarna. För att inte tala om alla fantastiska konsertupplevelser, med The Creeps, Mano Negra, Freddie Wadling och Fläskkvartetten, Di Leva, Jakob Hellman och alla andra…

På slutet har min dotter varit där ett par gånger. Jag tror hon skulle kunna känna samma som jag. Tillhörighet, att få vara som man är och bli älskad för det. Men. Nu kanske Pipeline måste lägga ner. För att Sundsvalls kommun tycker att Nationaldagsfirande för folket med ballonger och godisregn är viktigare än att ha en plats dit tonåringar och vuxna också för den delen, kan hänga, umgås över generationsgränserna, repa, träffas, umgås och få vara med och jobba och känna att de betyder något. Sundsvalls kommun vill inte betala det det kostar att ha Sveriges bästa ungdomsgård kvar.

Det tycker jag är hemskt sorgligt. Och även om det inte är många Sundsvallsbor som läser här, så vill jag ändå skriva detta. Gå med i facebookgruppen om ni känner för det. Skriv på här. Och ni som finns i stan – var med och demonstrera nästa torsdag!

Pipeline behövs.

Läs även andra bloggares åsikter om rädda pipeline, thåström, sundsvall,

Via Josh hittar jag den här artikeln i Aftonbladet.

Och det får mig osökt att tänka på Bajsmannen.

Ni vet hans om välte bajamajor och kletade ner sig själv och andra i bajs på festivaler runt om i Sverige på det glada nittitalet.

Då framstår ju bajsterroristen som ganska normal ändå, för han verkar ju inte ha velat befatta sig själv med bajset på samma sätt som Bajsmannen och hans efterträdare. Eller kanske, men det framgår inte av artikeln.

Det diskuterades länge om ifall Bajsmannen var myt eller verklighet. Jag undrar – är det någon som har sett honom själv? Som har egna bajsmansminnen från Hultsfred eller Roskilde eller så?

(jag vet vem han är och tvivlar inte, men är ändå nyfiken på andras berättelser.)

Och vad blev det av hans efterträdare, finns han kvar?

Här kan man titta på bajsmannen.

Och nej. Det är inte en så stark bild.

Andra bloggar om: bajsmannen, hultsfred, roskilde, festivaler, myt, verklighet, terrorist, bajsterrorist, aftonbladet