<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><!-- generator="wordpress.com" -->
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	>

<channel>
	<title>bibliotek &amp;laquo; WordPress.com Tag Feed</title>
	<link>http://en.wordpress.com/tag/bibliotek/</link>
	<description>Feed of posts on WordPress.com tagged "bibliotek"</description>
	<pubDate>Sat, 28 Nov 2009 14:29:14 +0000</pubDate>

	<generator>http://en.wordpress.com/tags/</generator>
	<language>en</language>

<item>
<title><![CDATA[E-bøker i biblioteka - vinn eller forsvinn?]]></title>
<link>http://bibpol.wordpress.com/2009/11/27/e-b%c3%b8ker-i-biblioteka-vinn-eller-forsvinn/</link>
<pubDate>Fri, 27 Nov 2009 16:04:01 +0000</pubDate>
<dc:creator>Vidar Lund</dc:creator>
<guid>http://bibpol.wordpress.com/2009/11/27/e-b%c3%b8ker-i-biblioteka-vinn-eller-forsvinn/</guid>
<description><![CDATA[Etter ein mislukka freistnad rundt tusenårsskiftet ser det ut til at det blir fart i den norske ebok]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p>Etter ein mislukka freistnad rundt tusenårsskiftet ser det ut til at det blir fart i den norske ebokmarknaden igjen. <a title="Digitalbok.no" href="http://www.digitalbok.no" target="_blank">Digitalbok.no</a> sel allereie bøker, og snart er <a title="Den norske bokdatabasen" href="http://www.bokdatabasen.no">Den norske bokdatabasen</a> i gang med <a title="Digital distribusjonssentral" href="http://www.bokdatabasen.no/index.gan?id=11025224&#38;subid=0" target="_blank">Digital distribusjonssentral</a>, som eit tilbod for alle forlag og bokhandlarar. Tanken har nok vori der eit par år, men det ser ut til at lanseringa av <a title="Amazon Kindle" href="http://www.amazon.com/Kindle-Wireless-Reading-Display-Generation/dp/B0015T963C/ref=amb_link_86172951_2?pf_rd_m=ATVPDKIKX0DER&#38;pf_rd_s=center-1&#38;pf_rd_r=0NPJKX32SVDD6J8VYM5Z&#38;pf_rd_t=101&#38;pf_rd_p=501372471&#38;pf_rd_i=507846" target="_blank">Amazon Kindle</a> i Europa er det som verkeleg har fått fart i sakene.</p>
<p>Korleis kjem dette til å slå ut for biblioteka?<!--more--> Det er mi sterke overtyding at vi må vera på plass heilt frå byrjinga. Vi kan ikkje late eit heilt nytt medium som leverer same innhald som papirbøker gå forbi oss. Likevel: det er openbert nokre utfordringar, både for bibliotek og forlag!</p>
<p>Gratisprinsippet er noko av det mest &#8220;heilage&#8221; i bibliotekverda. Det må vi klare å halde fast på. Din privatøkonomi skal ikkje avgjera kva litteratur du har tilgang til. Spørsmålet er KORLEIS vi kan halde fast på gratisprinsippet. Her må det samtalar til med dei som har opphavsretten til verka. Biblioteka kan ikkje bli sentralar for ulovleg fildeling.</p>
<p>Morten Harry Olsen har skrivi ein rapport for Norsk kulturråd der han dreg opp nokre utfordringar/krav som han meiner bør stillast for at biblioteka skal kunne &#8220;låne ut&#8221; digitale bøker &#8211; eller digitalt materiale generelt som det eigentleg er snakk om. <a title="E-boka og innkjøpsordningene" href="http://www.kulturrad.no/sitefiles/1/Litteratur/RAPPORTOME-BOKAOGINNKJoPSORDNINGENE.pdf" target="_blank">Heile rapporten ligg hjå Norsk kulturråd</a>. Her er hovudkonklusjonane hans som gjeld bibliotek:</p>
<blockquote><p>[Konklusjon] I forhold til biblioteksektoren</p>
<p><a title="Norsk kulturråd" href="http://www.kulturrad.no" target="_blank">NKR</a> [Norsk kulturråd] vil snarest innlede samtaler med aktører i biblioteksektoren med henblikk på å drøfte og avklare de nedenstående spørsmålene og mulighetene.</p>
<p>NKR mener det er viktig at:</p>
<ul>
<li>e-boka inntil videre også må utgis som papirbok innenfor samme år</li>
<li>IO-bøkene og andre bibliotekeksemplarer har samme DRM og utlånsbegrensninger</li>
<li>e-boka ikke øker bibliotekenes kostnader på grunn av tilrettelegging eller klargjøring, utover det som er naturlig å regne med, og betinget av bibliotekets egne behov</li>
<li>bibliotekfilene er selvdestruerende idet utlånstiden går ut</li>
<li>en e-bok som meldes til innkjøpsordningene, må være nyskrevet og ikke tidligere utgitt i papirversjon; at den originale førsteutgaven skiller seg ettersporbart fra senere utgaver, og at det innføres sikre rutiner for at det skjer; og at det blir belyst om plagiatprogrammer som benyttes i undervisningssektoren eller andre tekniske løsninger kan bidra til dette</li>
</ul>
<p>NKR vil selv:</p>
<ul>
<li>følge med de pilotprosjektene (Bokhylla, Buskerud o.a.) som er i gang i egen eller andres regi, for å trekke lærdom av disse</li>
</ul>
<p>NKR vil i samarbeid med aktører innenfor biblioteksektoren søke å få belyst:</p>
<ul>
<li>hvorvidt deres DRM-system bør inneholde metadata om låneren, og være ”hardere” enn for kommersielle eksemplarer</li>
<li>om det bør innføres absolutte sperrer for viderelån av bibliotekeksemplarene, og om de følger opp de mulighetene som ligger i de teknologiske systemene de har valgt</li>
<li>spørsmålet om digital sentral i lys av e-bokutviklingen</li>
<li>mulige løsninger som kan virke besparende, forutsatt at det ikke slår negativt ut for forfatterne eller forlagene, deriblant:
<ul>
<li>undersøke om tekniske løsninger i grensesnittet mellom forlagets pliktavlevering til Nasjonalbiblioteket, leveranse av e-bøker til bibliotek/IO, og leveranse til kommersielle bokdatabaser kan frigjøre midler og f.eks. gi rom for å fjerne avkortingen i arkprisen (jfr. spørsmålet om digital sentral, ovenfor)</li>
</ul>
</li>
<li>nye punkter om leveringsbetingelsene, bl.a. valg av format, DRM-system og andre metadata, hvor filene skal leveres, og tidspunkt for levering i retningslinjene og avtalene for IO-titlene, deriblant:
<ul>
<li>om IO’s samhandling med logistikkdelen av verdikjeden må vurderes særskilt i forhold til e-boka, med henblikk på om det bare skal stilles en kravspesifikasjon til forlagene, som sørger for at e-boka avleveres korrekt til et uspesifisert distribusjonsledd (kommersielle eller offentlige), hvoretter disse aktørene styrer prosessen videre selv</li>
</ul>
</li>
<li>om Lyd- og blindeskriftsbibliotekets spesielle og fremskredne kompetanse kan gi fruktbare innspill til de teknologiske standarder som IO-titlene vil benytte seg av, og/eller mulige samarbeidsområder innenfor de prøveprosjektene som NKR vil være en del av</li>
<li>om det bør tenkes nytt om en digital formidling av IO-bøkene, og om det bør knyttes et formidlingsaspekt til IO</li>
</ul>
</blockquote>
<p>DRM sigler opp som eit viktig tema her. Dette blir løyst på ulikt vis i dag. Kjøper du ei ebok frå Digitalbok.no står namnet ditt på kvar einaste side i boka du kjøper. Kjøper du ei bok hjå somme engelskspråklege bokhandlar kan du laste ned inntil 6 gonger. Hjå Amazon kan du i utgangspunktet berre lesa på Kindle, og dei kan t.o.m. slette boka dersom det syner seg at dei eigentleg ikkje har lov til å selje henne til deg. Biblioteksentralen promoterer BS Weblån, der du &#8220;låner&#8221; eit digitalt dokument ein viss periode. Når perioden går ut blir fila øydelagd. Noko liknande ligg inne i Buskerud fylkesbibliotek sitt prosjekt òg.</p>
<p>Utfordringa med ein slik DRM-modell er at ein hermar etter papirboka når det gjeld lånetid, innlevering (sletting), ventelister m.m. Det gode med modellen er at det kan gjera økonomien til biblioteka meir føreseieleg, ved at ein kjøper &#8220;eksemplar&#8221; og ikkje treng å betale noko per nedlasting. Likeins blir det ikkje noko nytt system, ein forheld seg til same modell som før: biblioteket sikrar deg gratis tilgang for ei viss tid. Vil du ha dokumentet permanent må du kjøpe det.</p>
<p>Løysinga er ikkje uproblematisk i høve til dagens praksis heller. Vi skal hugse at det er fullt lovleg å kopiere ei bok du har lånt på biblioteket, eller spele lydboka over til iPod-en din. Du har berre ikkje lov til å spreie kopien utanfor din eigen krins av slekt og nære vener. Modellen med automatisk sletting gjev altså lånarane færre rettar enn dei har i dag, særleg om ein vurderer at det ikkje skal vera mogleg å vidarelåne innanfor lånetida heller.</p>
<p>Når det gjeld metadata om lånaren meiner eg at dersom ein har ei fil som er sjølvdestruerande og ikkje kan kopierast (vidarelånast) trengst det ingen metadata om lånaren, berre om biblioteket. Dersom det derimot skulle bli slik at ei fil kan delast med andre innanfor &#8220;lånetida&#8221; og alle kopiar blir destruert samstundes, kan det vera eit poeng med vassmerking av fila for å sikre at ho går innanfor dei som elles blir rekna til den nære krinsen.</p>
<p>Utgangspunktet for rapporten er innkjøpsordningane og e-bøker. Eg trur at det blir få e-bøker på innkjøpsordningane dei nærmaste åra, det kjem an på ting som momsfritak og prisstruktur. Det kan godt bli ulike løysingar på ulike media. Dersom innkjøpsordninga for musikk kunne komi digitalt kunne det vori med på å auke merksemda rundt slike løysingar i biblioteka. Det same gjeld somme litteraturformer som poesi og skodespel. Poesi er ei form som kan eigne seg godt for små skjermar som mobiltelefonar, medan digitale skodespel kan lesast på skjerm av dei som har lyst til å prøvelesa før teaterlaget set opp eit stykke. Biletbøker for barn er meir slitesterke på papir, mange av dei har òg ein funksjon der ungane kan ta eller bite i dei&#8230;</p>
<p>Biblioteka kan få viktige roller i utbreiinga av e-boka. For det fyrste vil vi kjøpe dei. For det andre, som både bokhandlarar og forlag bør ta til seg, kan vi vera med på å lære opp folk i denne måten å tileigne seg litteratur på. Slik kan biblioteka vera med på å skape ein kritisk masse av kundar, og gje e-boka eit løft allereie frå starten. Men då må vi få lov til å vera med.</p>
<p><strong>Ressursar</strong></p>
<ul>
<li>Eirik Newth: <a title="Kulturrådet om eboka" href="http://newth.net/eirik/2009/11/13/kulturradet-om-eboka/" target="_blank">Kulturrådet om eboka</a></li>
<li><a title="Ebokprosjektet til Buskerud fylkesbibliotek" href="http://ebok.dbib.no" target="_blank">Prosjektblogg for Buskerud fylkesbibliotek sitt ebokprosjekt</a></li>
<li>Biblioteksentralen: <a title="BS Weblån" href="http://www.bibsent.no/bsweblan/" target="_blank">BS Weblån</a></li>
</ul>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Att inte bromsa sig ur en uppförsbacke]]></title>
<link>http://bibliobuster.wordpress.com/2009/11/27/att-inte-bromsa-sig-ur-en-uppforsbacke/</link>
<pubDate>Fri, 27 Nov 2009 12:36:22 +0000</pubDate>
<dc:creator>BiblioBuster</dc:creator>
<guid>http://bibliobuster.wordpress.com/2009/11/27/att-inte-bromsa-sig-ur-en-uppforsbacke/</guid>
<description><![CDATA[Det verkar vara en avgörande tid för biblioteken, en brytningstid. Det gäller att välja riktning och]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p>Det verkar vara en avgörande tid för biblioteken, en brytningstid. Det gäller att välja riktning och arbeta i enlighet med den. Både nationellt och lokalt. Projektet <a href="http://www.bibliotek24.org/" target="_blank">Bibliotek24</a> avslutas vid årsskiftet. Tanken bakom är att via en gemensam ingång ge alla Sveriges medborgare tillgång till all den digitala information som finns på biblioteken. Databaser, kataloger, e-böcker, you name it, via en enda inloggning. Vad händer efter projekttidens utgång? Även <a href="http://www.fragabiblioteket.se" target="_blank">Fråga biblioteket</a> är under evaluering. Vad som egentligen kommer att ske under nästa år är det troligen väldigt få personer som vet.</p>
<p>Att ge upp dessa satsningar som vänder sig till en nationell målgrupp &#8211; våra invånare &#8211; vore på sätt och vis att ge slaget förlorat gentemot våra &#8220;konkurrenter&#8221;, vare sig de kan heta Google eller 118 100. Det vore att säga att vi inte tror på att vi kan erbjuda ett gratis alternativ med kvalificerade kunskapsresurser och vägledning från biblioteken i Sverige. Att vi gör allt detta samlat och tydligt (biblioteket som varumärke), tror jag är av stor vikt. Tillsammans kan vi kanske slå igenom mediabruset, det är svårare varje bibliotek för sig.</p>
<p>Samtidigt ser vi en tendens där allt fler bibliotek säger upp abonnemang på databaser. Bibliotek lämnar Fråga biblioteket-samarbetet. Allting kostar och då måste man prioritera på en lokal nivå. Vad är värt mest, att kunna hålla öppet den där extra timman på fredagar eller den där svindyra databasen. Som ändå ingen använder, eftersom vi inte ens på biblioteket begriper oss på hur den egentligen fungerar. Lokalt kan det vara omöjligt att göra den prioriteringen så att den gynnar något annat än verksamheten i det fysiska biblioteket, det är den man ser framför ögonen varje dag.</p>
<p>Samtidigt har många människor biblioteksvanor ungefär som jag själv: besöker ganska sällan ett fysiskt bibliotek, använder biblioteket främst som en bank för den fördjupade och bearbetade kunskapen som finns i böcker och ibland i databaser. Såna som jag vill ha tillgång till bibliotekets kunskap direkt via vår egen dator, så att vi slipper  gå dit. Och ändå tycker den här gruppen att bibliotek är jätteviktigt i ett demokratiskt samhälle (många icke-användare är för övrigt oerhört positiva till bibliotek).</p>
<p>Samtidigt vill vi gå till det fysiska biblioteket med våra barn, för att botanisera bland bilderböcker och datorspel. I detta sammanhang: mötesplats &#8211; helt ok.</p>
<p>Vi som Googlar oss fram i livet blir ju inte färre och som jag ser det är det jätteviktigt att biblioteken möter dessa behov. Jag har förstått att man lokalt ofta har svårt att se hur man ska hantera detta. Jag tror som sagt att man har mycket större förutsättningar nationellt, men att <a href="http://www.lansbiblioteken.se/lansbibliotek.htm" target="_blank">länsbibliotek</a> och kommande nationell samordnande funktion, <a href="http://www.kb.se" target="_blank">KB</a>, har ett stort ansvar i att stödja biblioteken lokalt om de vill kunna arbeta på bästa sätt framöver. Någon måste ha överblicken, visionerna och kunskaperna. Därför har jag stora förhoppningar på att KB tillsammans med länsbiblioteken kommer att stödja bibliotekens samverkan i nationella satsningar framöver. I det här läget får vi inte bromsa.</p>
<div class="wp-caption aligncenter" style="width: 510px"><a href="http://www.flickr.com/photos/nypl/3109284185/"><img src="http://farm4.static.flickr.com/3059/3109284185_f7c2bb341f.jpg" alt="" width="500" height="468" /></a><p class="wp-caption-text">Information Desk in Public Catalog Room, NY Public Library 1926</p></div>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[November 26]]></title>
<link>http://rikardandreas.wordpress.com/2009/11/26/november-26/</link>
<pubDate>Thu, 26 Nov 2009 13:38:22 +0000</pubDate>
<dc:creator>rikard</dc:creator>
<guid>http://rikardandreas.wordpress.com/2009/11/26/november-26/</guid>
<description><![CDATA[Hon skakade på huvudet ännu en gång. &#8220;Tyvärr finns det ingen bok med titeln du söker&#8221; sv]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p><strong>Hon skakade på huvudet ännu</strong> en gång. &#8220;Tyvärr finns det ingen bok med titeln du söker&#8221; svarade hon mig kort och sneglade än en gång på lappen jag så snabbt skrivit ner. Samtidigt kände jag en smärre panik långsamt växa inom mig; är det kört nu? Vad blir nästa steg? Jag stod och trampade på stället, svetten som uppenbarade sig i pannan orkade jag inte fokusera på. Lyckligtvis tog jag mig en snabb titt på skärmen och ganska snart utbyttes min desperation till irritation; kostym stavat &#8220;kostum&#8221; brukar inte ge några träffar. Efter detta missförstånd gjorde hon en ny sökning med min blick stadigt vilande på skärmen och denna gång med positivt resultat &#8220;Nej men, se där. Undrar varför jag inte fick upp den första gången?&#8221; svarade hon förvånat. Jag himlade med ögonen, tog ett stadigare tag om väskan och lät mig ledas bort till de bortersta hyllorna fyllda med historisk litteratur. Med boken i min hand, lånekortet i andra och en viss lättnad lämnade jag biblioteket; nu äntligen var jag på gång!</p>
<p>x</p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Sarpsborg hovedbibliotek er stengt i deler av desember]]></title>
<link>http://kultursentersarpsborg.wordpress.com/2009/11/26/sarpsborg-hovedbibliotek-er-stengt-i-deler-av-desember/</link>
<pubDate>Thu, 26 Nov 2009 12:55:40 +0000</pubDate>
<dc:creator>buske</dc:creator>
<guid>http://kultursentersarpsborg.wordpress.com/2009/11/26/sarpsborg-hovedbibliotek-er-stengt-i-deler-av-desember/</guid>
<description><![CDATA[Det skal legges nytt gulvbelegg på Sarpsborg hovedbibliotek. Derfor vil dessverre biblioteket være s]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p><a href="http://kultursentersarpsborg.wordpress.com/files/2009/11/open-closed-sign.jpg"><img class="alignright size-full wp-image-639" title="open-closed-sign" src="http://kultursentersarpsborg.wordpress.com/files/2009/11/open-closed-sign.jpg" alt="" width="101" height="101" /></a>Det skal legges nytt gulvbelegg på Sarpsborg hovedbibliotek.</p>
<p>Derfor vil dessverre biblioteket være<strong> stengt</strong> i perioden f.o.m. torsdag 3. desember t.o.m. lørdag 19. desember.</p>
<p>Bøker og annet materiale kan leveres gjennom luka i døra i Grotterødgata (gå 20 meter til venstre, 90% grader til høyre og 20 meter til…) eller på ett av de andre bibliotekene.</p>
<p><strong>Utvidet åpningstid på Tune bibliotek:</strong><br />
Mandag og tirsdag:                   10.00 – 19.00<br />
Torsdag:                                        13.00 – 19.00<br />
Onsdag og fredag:                      10.00 – 16.00</p>
<p>Vanlige åpningstider på Skjeberg bibliotek:<br />
Mandag og tirsdag:                  13.00 – 19.00<br />
Onsdag, torsdag og fredag:      10.00 – 16.00</p>
<p>Vanlige åpningstider på Skjebergsletten bibliotek:<br />
Mandag 10 – 13 og torsdag 16 – 19</p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Salander - Stieg Larssons Pippi]]></title>
<link>http://tioockendroppe.wordpress.com/2009/11/25/salander-stieg-larssons-pippi/</link>
<pubDate>Wed, 25 Nov 2009 19:00:54 +0000</pubDate>
<dc:creator>tioockendroppe</dc:creator>
<guid>http://tioockendroppe.wordpress.com/2009/11/25/salander-stieg-larssons-pippi/</guid>
<description><![CDATA[Jag är en av dessa som fastnat för Stieg Larssons Millenium-serie. De kändes lite fräscha och nyskap]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p>Jag är en av dessa som fastnat för Stieg Larssons Millenium-serie. De kändes lite fräscha och nyskapande i svensk deckarhistoria efter att det kört i samma hjulspår i ett trettiotal år efter alla Beck-böcker.</p>
<p>Och precis som många andra fastnade jag för Salander eller Pippi Långstrump. Jag undrar om Stieg Larsson själv hade tänkt liknelsen men jag tror det. En vuxen mer våldsam Pippi, som på ett vis fixar sin egen skattkista och kastar upp folk i träden &#8211; eller tatuerar dem.</p>
<p>Det är intressant att den starka, självständiga flickan är någonting som får folk att fastna. Bägge är på ett vis föräldrarlösa, har haft en frånvarande pappa och en snäll mamma &#8211; och där finns redan någonting man fastnar för. Men framförallt har de ett eget rättspatos. De skapar sin egen rättvisa när Kling och Klang inte räcker till.</p>
<p>Nu har ju filmerna haft sina premiärer och självklart kan inte en film mäta sig med en bok. I mitt fall är det enbart Gudfadern som har nått samma nivå på film och bok &#8211; men där bär Marlon Brando hela filmen i sin tolkning och miljöerna är fantastiska.</p>
<p>Det vi kan spekulera i är ju fortsättningen av böckerna. Salanders sökande efter sina rötter, den försvunna systern och övriga syskon och Mikael Blomqvist jakt efter sanningar. Jag tror säkert det kommit in på trafficking och främlingsfientlighet i böckerna, om de fått fortsätta. Det finns ett starkt patos hos Stieg Larsson, som lyser igenom i både Salander och Blomqvist. Kampen för ett mer rättvist samhälle och mot den rättssnedvridning det ibland kan vara.</p>
<p>För det som alla sådana här filmer och böcker är, är dessa ett avtryck av en slags nutid &#8211; de är tidsdokument som visar strömningarna som finns. Det finns en möjlighet till stor anonymitet i dagens samhälle, där du faktiskt kan gå osedd genom ett vimmel av människor. Och det finns även en värld som samtidigt bevakar varje steg du tar. Telefonsamtal, bankutdrag, datatrafik. Det är en slags kollision &#8211; bevakningssamhället som bevakar den osynlige. Jag tycker han fångar det väldigt bra i böckerna. Och det finns någonting olustigt i det. För vem som helst kan idag bli utsatt för en övervakning och ett intrång i det privata utan att vara medveten om det.</p>
<p>Jag tror att George Orwell läst med intresse.</p>
<p>Så för er som ännu inte läst, läs böckerna, om inte annat för er egen allmänbildnings skull.</p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Kulturarvet, de sociala medierna och digitaliseringen]]></title>
<link>http://bibliobuster.wordpress.com/2009/11/25/kulturarvet-de-sociala-medierna-och-digitaliseringen/</link>
<pubDate>Wed, 25 Nov 2009 17:44:46 +0000</pubDate>
<dc:creator>BiblioBuster</dc:creator>
<guid>http://bibliobuster.wordpress.com/2009/11/25/kulturarvet-de-sociala-medierna-och-digitaliseringen/</guid>
<description><![CDATA[Rubriken på inlägget har en väldigt ambitiös ansats, men det som följer här är bara några personliga]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p>Rubriken på inlägget har en väldigt ambitiös ansats, men det som följer här är bara några personliga reflektioner som jag har fått efter att lyssna till ett par föreläsningar de senaste dagarna.</p>
<p><a href="http://www.infotrender.se/pelle-snickars-bin%C3%A4ra-fl%C3%B6den" target="_blank">Pelle Snickars</a> bekräftade under sin föreläsning på konferensen Infotrender de fördomar som man möjligen kan ha när det gäller KB. Att dela material som finns på <a href="http://www.kb.se" target="_blank">KB</a> digitalt (och fritt) på nätet är en tanke som fortfarande ter sig ganska främmande på nationalbiblioteket.</p>
<p><a href="http://ilshammar.se/about/" target="_blank">Lars Ilshammar</a> bekräftade i en paneldebatt på <a href="http://www.dik.se/kongress" target="_blank">DIK-kongressen</a> att det inom kulturarvssektorn finns en generell rädsla för att göra fel. Man vill inte publicera saker utan att ha alla rättigheter fullständigt klart för sig innan. För några rättsprocesser har man inte råd med. Den fullständiga klarheten går ofta inte att uppnå och då avstår man.</p>
<p>Jag tänker att det handlar en del om vilken kompetens som man rekryterar till institutionerna. Det handlar om att se värdet av att dela kulturarvet till/med allmänheten, att detta inte är ett nytt sätt att bara lagra och tillgängliggöra, utan också att få mer kunskap om materialet genom brukarinnehåll som tillkommer och att göra det historiska materialet till en levande del av vår verklighet idag.</p>
<p>Mitt strålande exempel, som jag har skrivit om tidigare, är<a href="http://www.flickr.com/photos/swedish_heritage_board/" target="_blank"> Riksantikvarieämbetet på Flickr</a>. Jag älskar att surfa runt på de gamla bilderna från Bohuslän i Curman-samlingen, se miljöerna och människorna. I Flickr commons finns många fler institutioner internationellt som valt att dela med sig av bilder på detta sätt.</p>
<p>Lars Ilshammar tipsade också om Vitterhetsakademin som utan några stora åthävor bestämt sig för att digitalisera alla gamla utgåvor av <a href="http://fornvannen.se/fornvannen.html" target="_blank">Fornvännen</a> och göra dem fritt tillgängliga. Vill man göra något för att t ex minska den påstådda historielösheten i samhället, så kan man göra så.</p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Trött, tröttare, tröttast]]></title>
<link>http://kattmorsblog.wordpress.com/2009/11/24/trott-trottare-trottast/</link>
<pubDate>Tue, 24 Nov 2009 19:55:01 +0000</pubDate>
<dc:creator>Kattmor</dc:creator>
<guid>http://kattmorsblog.wordpress.com/2009/11/24/trott-trottare-trottast/</guid>
<description><![CDATA[&nbsp; &nbsp; Trött &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; Tröttare ..och så skulle det varit en bild på mig hä]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p><a href="http://kattmorsblog.wordpress.com/files/2009/11/sova-hur-som-helst.jpg"><img class="alignleft size-medium wp-image-848" title="Sova hur som helst" src="http://kattmorsblog.wordpress.com/files/2009/11/sova-hur-som-helst.jpg?w=300" alt="" width="300" height="225" /></a></p>
<p>&#160;</p>
<p>&#160;</p>
<p>Trött</p>
<p>&#160;</p>
<p>&#160;</p>
<p>&#160;</p>
<p>&#160;</p>
<p><a href="http://kattmorsblog.wordpress.com/files/2009/11/trott-russell.jpg"><img class="aligncenter size-medium wp-image-849" title="Trött Russell" src="http://kattmorsblog.wordpress.com/files/2009/11/trott-russell.jpg?w=300" alt="" width="300" height="225" /></a></p>
<p>Tröttare</p>
<p>..och så skulle det varit en bild på mig här, men jag är så trött så jag orkar inte vara med på bild:)</p>
<p>Det har varit en sån dag idag, att jag snubblat på mattkanter, tappat saker i golvet, fingrarna har inte gjort som jag velat, jag har varit utslagen fast i full gång om ni förstår hur jag menar. Därför tänker jag hålla ut till klockan nio sen ska jag i duschen och sen i säng tänkte jag. Så i morgon är jag pigg och på gång på &#8220;lilla&#8221; biblioteket igen.</p>
<p>Jag får många kommentarer och synpunkter från låntagarna som kommer, och det är bra att man reagerar tycker jag, sen vet jag inte riktigt om det är jag som ska ta emot kritiken över hur våra politiker agerar, men det gör inget, det måste finnas något ställe där man får uttrycka sin ilska och frustration också, för jag vet ju att det inte är jag personligen som står i skottgluggen egentligen.</p>
<p>Jag har också fått ta del av konstruktiva och bra förslag från insatta personer som ser en möjlighet att utveckla den egna verksamheten och då också låta fler ta del av det som snart ska läggas ner.</p>
<p>Nu har jag sju minuter på mig innan klockan är nio, så nu säger jag godnatt, och hoppas vi ses i morgon kanske?</p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Sinter Klaus, parents and "diverse annat"]]></title>
<link>http://renstroem.wordpress.com/2009/11/24/sinter-klaus-parents-and-diverse-annat/</link>
<pubDate>Tue, 24 Nov 2009 19:17:03 +0000</pubDate>
<dc:creator>Magnus</dc:creator>
<guid>http://renstroem.wordpress.com/2009/11/24/sinter-klaus-parents-and-diverse-annat/</guid>
<description><![CDATA[Hoi. Hej. Hi. Ciao.  (chinese?) My parents were in town and of course they made it all the way here]]></description>
<content:encoded><![CDATA[Hoi. Hej. Hi. Ciao.  (chinese?) My parents were in town and of course they made it all the way here]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Tim Bowler]]></title>
<link>http://bookwitchpasvenska.wordpress.com/2009/11/24/tim-bowler/</link>
<pubDate>Tue, 24 Nov 2009 07:51:57 +0000</pubDate>
<dc:creator>bookwitch</dc:creator>
<guid>http://bookwitchpasvenska.wordpress.com/2009/11/24/tim-bowler/</guid>
<description><![CDATA[Jag ville märkas, så jag skrev på svenska. Det är föralldel inte det vanligaste sättet att skicka me]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p>Jag ville märkas, så jag skrev på svenska. Det är föralldel inte det vanligaste sättet att skicka mejl till en författare, men jag tänkte att om Tim får hundratals mejl om dagen, så måste man ju synas. Att skriva på svenska var inte riktigt så förryckt som det kan verka, eftersom han faktiskt har läst svenska på universitetet. Så Tim kunde både läsa och svara på det jag skrev.</p>
<p>Vad jag ville, var att han skulle komma till Glinas skola, där vi hade valt honom till terminens författare. Vi hade inte råd med hans vanliga avgift, så jag tänkte att en muta vore lämplig. Eftersom han ringde skolan och sa att han gärna kom ändå, kan man tänka att han inte blev bekymrad över det hela. <a href="http://normblog.typepad.com/normblog/2009/06/writers-choice-212-tim-bowler.html" target="_blank">Tim</a> är helt underbar, och mycket bra på att underhålla en hop trettonåringar. Han hade t o m en förklaring till sitt val av universitetskurs. I tonåren åkte han på språkresa till kontinenten, och tyckte att de blonda tjejerna från Sverige var så fina att han bara måste läsa svenska! Pojkar&#8230;</p>
<p>Tim är dessutom en juste kompis, eftersom han tillbringade en hel del tid med att övertyga oss att hans gode vän och författarkollega Melvin Burgess hade skrivit en utomordentligt bra och rolig <a href="http://biblioteket.se/default.asp?id=8227&#38;extras=313582%2FID" target="_blank">bok</a>, trots den sensationella behandlingen boken fått i pressen den våren.</p>
<p>Själv är han inte dålig på att skriva <a href="http://www.timbowler.co.uk/" target="_blank">böcker</a> heller. Just nu har han nio s k vanliga romaner, ett par kortare och mera lättlästa böcker, samt ett halvdussin eller så av en serie som heter Blade. Av den senare har jag bara hunnit med de två första, och de är fantastiskt bra. Jag hade inte räknat med att en tonårspojke på rymmen, som är bra på att hantera en kniv, skulle vara så, ja, trevlig.</p>
<p>De kortare böckerna är spökhistorier, och intressanta. Att de är lättlästa är bra, för det finns för många pojkar som inte läser alls, eller tillräckligt mycket.</p>
<p>Av de nio romanerna är min absoluta favorit Starseeker, och det är inte dåligt att kunna ha en favorit i så utmärkt sällskap. Nästan alla av Tims böcker handlar om det övernaturliga, fast på ett ganska normalt sätt. Starseeker handlar om en pojke som spelar piano som en gud och är en baddare på att klättra, men som mobbas av några killar i skolan till den grad att jag tänkte att &#8220;den här boken kommer inte att sluta bra.&#8221; Starseeker har också gjorts om till teater, och för ett par år sedan var Dottern och jag iväg och såg den i Northampton.</p>
<p>Tims första bok, Midget, är även den en skrämmande historia. Mycket ondska, men även lite soligare bitar här och var, och fantastiskt bra. Några av Tims böcker finns på <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Tim_Bowler" target="_blank">svenska</a>, men jag har inte riktigt fått klart för mig vilka. Jag rekommenderar en Tim Bowler-jakt på det starkaste.</p>
<p>Min första bok av Tim var River Boy, som jag hittade i bokbussen och tyckte såg lovande ut. Svensktalande Carnegievinnare verkade perfekt för mig, och var det också. Bokbussen bjöd på ytterligare två eller tre av Tims böcker, när jag väl lärt mig att jag ville leta efter fler.</p>
<p>Så fastän bokbussen och jag inte längre träffas, så var den mycket användbar en gång i tiden.</p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Dragedag]]></title>
<link>http://destinacionmundo.wordpress.com/2009/11/23/dragedag/</link>
<pubDate>Tue, 24 Nov 2009 01:31:18 +0000</pubDate>
<dc:creator>destinacionmundo</dc:creator>
<guid>http://destinacionmundo.wordpress.com/2009/11/23/dragedag/</guid>
<description><![CDATA[Jeg spredte budskabet om en eftermiddag med dragebygning på folkebiblioteket onsdag d. 18. november ]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p>Jeg spredte budskabet om en eftermiddag med dragebygning på folkebiblioteket onsdag d. 18. november og da dagen oprandt var der da også flere børn jeg stødte på om formiddagen som spurgte om det blev til noget med dragebyggeriet, hvilket jeg så kunne bekræfte.</p>
<p>Kl. 14.00 var jeg da også klar ved biblioteket, men der kom bare ingen bibliotekar og åbnede efter frokostpausen. Jeg synes nu ikke at det skulle ødelægge vores planlagte arrangement, så jeg satte mig ude foran det aflåste bibliotek med de 5-6 børn der dukkede op og byggede nogle fine drager ved navn &#8220;Kiskee Dee&#8221; eller kampdrager. Her er <a href="http://www.4ben.dk/dragedag/kiskeedee.php">opskriften</a></p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Omfattande IPRED-dokument: argument, studier, svenska fildelningsrättsfall]]></title>
<link>http://calandrella.wordpress.com/2009/11/23/omfattande-ipred-dokument-argument-studier-svenska-fildelningsrattsfall/</link>
<pubDate>Mon, 23 Nov 2009 20:41:09 +0000</pubDate>
<dc:creator>calandrella</dc:creator>
<guid>http://calandrella.wordpress.com/2009/11/23/omfattande-ipred-dokument-argument-studier-svenska-fildelningsrattsfall/</guid>
<description><![CDATA[På min riksdags-PRAO för Vänsterpartiet &#8211; som slutade för ett par veckor sedan &#8211; skrev j]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p><strong>På min riksdags-PRAO</strong> för Vänsterpartiet &#8211; som slutade för ett par veckor sedan &#8211; skrev jag som jag berättat om här på bloggen ett dokument om IPRED som respons på Vänsterpartiets IPRED-motion, innehållande argument mot, bakgrundsfakta (lista över svenska fildelningsrättsfall och studier om fildelningens verkan på kulturskapande), samt analys av Socialdemokraternas nyliga <a href="http://www.svd.se/nyheter/politik/artikel_3737195.svd">kongressbeslut</a> rörande IPRED. Dokumentet fick jag i uppgift att skriva av <a href="http://vansterteknik.wordpress.com/">Mikael von Knorring</a> (informationspolitiskt aktiv vänsterpartist på deras riksdagskansli; <a href="http://vansterteknik.wordpress.com/2009/11/22/oppna-acta-forhandlingarna-for-att-avbryta-dem/">regelbunden</a> bloggare; sympatisk människa). <strong>Sprid mycket gärna dokumentet</strong>; ju mer IPRED-förhandingarna mellan (S) och (V) uppmärksammas, desto mer lär (S) följa medborgarnas åsikt i den (så pusha gärna inlägget med pusha-länken i slutet). Jag skall inte uppehålla mig vid inledningen av detta blogginlägg, utan publicerar nedan helt enkelt dokumentet nedan.</p>
<div>
<div>
<p><span style="font-family:Times New Roman;font-size:x-large;"><strong><span style="text-decoration:underline;">Respons på  Vänsterpartiets IPRED-motion</span></strong></span></p>
<p><span style="font-family:Times New Roman;font-size:medium;"><span style="text-decoration:underline;">Respons på  Vänsterpartiets motion till riksdagen 2008/09:v033: med anledning av  proposition 2008/09:67 Civilrättsliga sanktioner på  immaterialrättens område – genomförande av direktiv 2004/48/EG</span></span></p>
<p><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">Vänsterpartiets motion är  generellt mycket välskriven, och behandlar de flesta invändningar  som i debatten hörts mot proposition 2008/09:67 Civilrättsliga sanktioner  på immaterialrättens område – genomförande av direktiv 2004/48/EG  (hädanefter kallad ”IPRED”). Nedan listas så komplett som möjligt  de argument som anförts mot IPRED:</span></p>
<p><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">Rättssäkerhetsrelaterade  argument</span></span></p>
<p><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">Den brottsuppklarande processen  flyttas i och med IPRED i praktiken över till privata bolag (främst  i exemplarförsäljningssektorn). De får möjlighet att skicka ut egna,  godtyckligt satta skadeståndskrav till privatpersoner, som i praktiken  ofta torde vara ovilliga att möta bolagen i rätten. Det är visserligen  möjligt för bolag att även utan IPRED skicka ut brev med skadeståndskrav  i mängder, men i praktiken torde inte det ske (verksamheten hjälps  i alla fall på traven av IPRED; utan IPRED skulle kravbreven snarare  blott väcka förvåning hos dem som krävs på pengar; lagstiftningen  bör inte på något sätt uppmuntra eller förenkla för sådan verksamhet).  Dessutom är det mycket enklare för eventuella bolag som ägnar sig  åt missbruk om de kan skicka kravbrev till bara barnfamiljer som är  låginkomsttagare. Oavsett det är argumentet att bolagen hursomhelst  kan skicka ut kravbrev av teoretisk art; de gör det inte i praktiken  utan IPRED, men gör det i praktiken med IPRED.</span></p>
<ul type="disc">
<li><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">Bolag får vidare    befogenheter än vad polisen har i nuläget. Polisen får enbart begära    informationsföreläggande då fängelse, eller  villkorlig dom,    är ett möjligt straff för brottet. Att privata bolag får större    möjlighet till brottsundersökning än polisen är inte godtagbart    i ett rättssamhälle. Visserligen föreslogs i ett utredningsdirektiv    år 2007 att polisen skulle få begära ut personuppgifter bakom IP-adresser    även i fall då personen bakom IP-numret inte misstänks för brott    belagda med fängelsestraff/villkorlig dom (möjligtvis till och med    då ingen misstanke om brott alls föreligger), men det förslaget har    än så länge inte blivit lag (”</span><a href="http://svt.se/2.22620/1.1134469/fildelare_domd_till_villkorligt" target="_blank"><span style="font-family:Times New Roman;color:#0000ff;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">Polisen    ska få lättare att spåra all datortrafik</span></span></a><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">”,    Dn.se. Publicerat 26 december 2007.). Det är inte heller önskvärt    att polisen får sådana befogenheter, då privatlivet faktiskt har    ett egenvärde i och med att det skyddas från godtyckliga ingripanden    i FN.s deklaration över mänskliga rättigheter samt Europakonventionen    (se vidare ”Integritetsrelaterade argument”).</span></li>
<li><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">De begränsningar    i möjligheten att begära ut informationsföreläggande som i debatten    påtalats är i praktiken av mycket liten betydelse; enbart människor    som misstänks för kopiering i större skala skall enligt propositionen    kunna utsättas för informationsföreläggande. Som kopiering i större    skala räknas offentliggörande av upphovsrättsskyddat material utan    upphovsrättsinnehavarens tillåtelse. Således spelar den så kallade    begränsningen egentligen ingen större roll, då de allra flesta personer    som sysslar med upphovsrättsbrott på Internet.</span></li>
<li><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">Den enskilda kan    inte vara säker på att domstolen kommer döma korrekt; generellt finns    en misstro mot domstolars tekniska kompetens (vilket kan ses i exempelvis    jävsanklagelserna mot Tomas Norström, domare i det så kallade Pirate    Bay-målet i Stockholms tingsrätt; huruvida jävsanklagelserna är    korrekta eller ej spelar mindre roll; det relevanta är huruvida folk    instämmer i dem och agerar efter dem eller ej). Detta avskräcker folk    från rättegång, och många personer betalar säkerligen hellre vad    bolagen kräver i sina kravbrev än riskera att betala mångdubbelt    efter en rättegång.</span></li>
<li><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">Det finns en risk    för att så kallade skärmdumpar (det vill säga kopior av hur skärmen    på en dator sett ut vid givna tillfällen) i rätten anses vara tillräckliga    bevis för att upphovsrättsinnehavarens yrkanden på utlämnande av    personuppgifter skall beviljas. Problemet med skärmdumpars bevisvärde    är att de är mycket enkla att fabricera, något som enklast visas    genom ”Bevismaskinen”, en webbsida där vem som helst kan fylla    i IP-nummer och Bevismaskinen sedan konstruerar en skärmdump som visar    på att det IP-numret ägnat sig åt fildelning av en viss fil. Om skärmdumpar    skulle godtas som något som helst slags bevisliknande företeelse,    skulle alltså det inte vara svårare att lura rättsväsendet än att    använda Bevismaskinen, något så gott som vilken datoranvändare som    helst troligen skulle klara; fabriceringen tar inte mer än högst någon    minut i anspråk av användaren. Skärmdumpars bevisvärde är, kort    sagt, noll, och räcker inte för att de ”sannolika skäl” att upphovsrättsbrott    begåtts av IP-adressen som IPRED kräver för informationsföreläggande    ska ha påvisats. </span></li>
<li><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">I fall som hör    till civilrätten bör parterna vara ekonomiskt någorlunda jämställda;    så är inte alls fallet i de rättegångar IPRED skulle kunna leda    till. Privatpersoner saknar ofta en särskilt djup juridisk kunskap,    och vet därför inte hur de bör hantera situationen om de får ett    kravbrev från en upphovsrättsinnehavare. Denna okunskap riskerar leda    till att den som får ett kravbrev för säkerhets skull betalar vad    personen krävs på.</span></li>
<li><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">Det föreligger    en stor risk för missbruk av IPRED. Medan polisen är noga kontrollerad    av staten och under statlig styrning och insyn, och dess syfte just    är att upprätthålla lagarna, och risken för missbruk av deras befogenheter    därmed minskar radikalt, är bolagens per definition syfte inte att    upprätthålla lagarna, utan att tjäna så mycket pengar som möjligt.    Om det skulle vara kommersiellt lönsamt, skulle bolagen troligen inte    dra sig för att skicka ut kravbrev i mängder (även till personer    som enbart på lösa grunder av bolagen misstänks för illegal fildelning),    och hoppas på att några av dem som mottar kravbreven inte skulle våga    riskera en rättegång utan istället betalar direkt. Ett sådant förfarande    vore naturligtvis önskvärt om syftet med IPRED är att bolagen ska    tjäna så mycket pengar som möjligt; om syftet med IPRED istället    är att förhindra och klara upp brott, är förfarandet naturligtvis    icke önskvärt.</span></li>
<li><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">Det går inte att    säkert säga att ägaren av ett IP-nummer är den som bedrivit samtlig    verksamhet som skett via den Internetuppkoppling som har IP-numret.    Är nätverket trådlöst går det att hacka sig in i nätverket och    själv använda det, och ägare kan även öppna upp nätverk medvetet,    så att vem som helst kan använda nätverket. Även om nätverket är    inte trådlöst kan förstås andra personer sitta vid datorn och använda    Internet. Således är det inte säkert allt att ägaren av ett IP-nummer    är den som begått eventuella brott som leder till det IP-numret.</span></li>
</ul>
<p><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">Det hittills enda fall av användning  av IPRED där beslut nåtts i en domstol, är det så kallade Ephone-målet,  där några ljudboksförlag begärt att få tillgång till personuppgifter  bakom en IP-adress tillhörande Internetleverantören Ephone. Tingsrätten  menade att bokförlagen visat att det fanns sannolika skäl för att  upphovsrättsbrott begåtts; huruvida de sannolika skälen består av  skärmdumpar eller ej är oklart, men klart är i alla fall att huvudargumentet  för att inte beordra informationsföreläggande Ephone drivit är att  servern fildelning skett på skulle ha varit privat (”</span><a href="http://www.dn.se/dnbok/ipred-lagen-1.898368" target="_blank"><span style="font-family:Times New Roman;color:#0000ff;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">Förlagen vann i  första Ipred-domen</span></span></a><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">”,  Dn.se. Publicerat 25 juni 2009.) När hovrätten senare tog upp fallet  gick de på Ephones linje och menade att det inte visats några sannolika  skäl för att upphovsrättsbrott begåtts (”</span><a href="http://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/hovrattsdom-gar-fildelares-vag-1.973330" target="_blank"><span style="font-family:Times New Roman;color:#0000ff;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">Hovrättsdom går  fildelares väg</span></span></a><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">”,  Dn.se. Publicerat 13 oktober 2009.); återigen rapporterar inte media  om huruvida det ljudboksförlagen framförde som sannolika skäl var  skärmdumpar eller ej, och själva domen förefaller svår att hitta  på Internet. Således kan Ephone-ärendet tyvärr varken styrka eller  avslå någon av ovanstående misstankar om rättsosäkerhet.</span></p>
<p><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">Integritetsrelaterade argument</span></span></p>
<p><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">Undantag görs i och med IPRED  från personuppgiftslagen; samtliga undantag bör vara mycket väl motiverade.  Hinder av illegal fildelning är inget giltigt sådant motiv; upphovsrättsbrott  är helt enkelt inte så illa att det motiverar sådana privatlivsinskränkningar  människor skulle utsättas för.</span></p>
<ul type="disc">
<li><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">I och med IPRED    riskeras (jag innehar inte den juridiska kunskap som krävs för att    avgöra om det verkligen är så som ibland </span><a href="http://www.newsmill.se/artikel/2008/12/05/upphovsindustrin-kan-agera-polis" target="_blank"><span style="font-family:Times New Roman;color:#0000ff;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">hävdas</span></span></a><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;"> i debatten) bolagen i praktiken få    rätt att gå in i privatpersoners hem (de får, möjligtvis, möjlighet    att beordra Kronofogden att göra det), en rätt som enligt grundläggande    rättsprinciper bör reserveras för polisen då det finns en konkret    misstanke om brott från dess sida. Se kapitel 9 Kvarstad och civilrättsligt    beslag i IPRED (regeringens proposition 2008/09:67). </span></li>
<li><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">Godtyckliga ingripanden    i privatlivet kommer äga rum om skärmdumpar anses räcka som bevisvärde    (om de inte anses räcka som bevisvärde kommer IPRED bli meningslös;    se ”Effektivitetsrelaterade argument”). Alla människor är i FN:s    deklaration över mänskliga rättigheter, artikel 12, skyddade från    godtyckliga ingripanden i privatlivet. Tillåtande av en kränkning    av en mänsklig rättighet är inte acceptabel i något lagstiftningssammanhang    överhuvudtaget, allra minst för att förhindra och uppklara fall av    ett sådant oviktigt brott som illegal fildelning. </span></li>
</ul>
<p><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">Effektivitetsrelaterade  argument</span></span></p>
<ul type="disc">
<li><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">Räknas skärmdumpar,    i enlighet med rättssäkerhetsmässiga principer, inte som giltig bevisning    för att rätten skall ålägga Internetleverantörer att lämna ut    personuppgifter, kommer i praktiken IPRED aldrig kunna användas, och    därmed är den onödvändig. Det finns ingen anledning att i ett rättssamhälle    ha en lag som i praktiken aldrig kommer användas. Skärmdumpar bör,    då de har noll bevisvärde (se ”Rättssäkerhetsrelaterade argument”),    varken räcka för att domstolen skall beordra informationsföreläggande,    eller för att en person som misstänks ägna sig åt illegal fildelning    skall dömas. Detta faktum – att skärmdumpar inte lever upp till    beviskraven – har i Danmark, där IPRED funnits ett par år, lett    till att ingen kan i rättegång dömas för illegal fildelning om personen    inte själv erkänner (”</span><a href="http://www.dn.se/kultur-noje/danmarks-ipred-en-flopp-1.838848" target="_blank"><span style="font-family:Times New Roman;color:#0000ff;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">Piratjägarlagen    en flopp i ”föredömet” Danmark</span></span></a><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">”,    Dn.se. Publicerat 6 april 2009.). Alltså: om skärmdumpar inte räknas    som tillräcklig bevisning för att <em>personuppgifter ska tvingas lämnas    ut</em>, kommer IPRED redan i det stadiet aldrig kunna bli använd. Om    skärmdumpar i det stadiet räknas som tillräcklig bevisning, kränks    å andra sidan rättssäkerheten, då skärmdumpar har noll bevisvärde.    Vidare: om någon anklagas för illegal fildelning i rätten, och <em> skärmdumpar inte räcker som bevis för fällande dom</em>, kommer i    praktiken ingen kunna dömas för illegal fildelning och då uppklarande    i rättsväsendet, med den rättssäkerhet det medger, torde vara det    som eftersträvas av IPRED, kommer IPRED på det viset bli verkanslöst.    Om skärmdumpar skulle räknas som tillräcklig bevisning för fällande    dom mot misstänkt upphovsrättsbrottsling, skulle rättssäkerheten    kränkas. Mycket sällan finns några andra försök till bevismaterial    i fildelningsrelaterade mål än skärmdumpar Således finns det bara    två möjligheter när det gäller IPRED: antingen blir den i praktiken    verkningslös (förutom att en del personer på orättssäkra sätt    blir ”utpressade” på pengar och inte vågar ta en rättegång och    därför betalar, och därmed både verkningslös och rättsosäker),    eller rättsosäker (om skärmdumpar skulle räcka som bevisvärde).    Oavsett hur det blir är IPRED en dålig lag.</span></li>
<li><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">Möjligheten att    öppna sina trådlösa nätverk finns, vilket kan leda till att IPRED    blir verkanslös om många öppnar sina nätverk (se ”Övriga argument”).</span></li>
<li><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">En stor del av Internetanvändarna    lär som sagt använda diverse olika anonymiseringstjänster; enligt    Cybernormer gömmer sig, som sagt, 10 procent i gruppen som är 18-25    år, kanske några procent i hela befolkningen. I takt med den tekniska    utvecklingen kommer anonymiseringstjänster troligtvis bli enklare att    använda och billigare, och fler lär komma att använda dem (enligt    Cybernormer skulle, som sagt, varannan svensk vilja det). Om folk använder    en anonymiseringstjänst finns det inget sätt, åtminstone ej i dagsläget,    att ta reda på vilket IP-nummer personen har.</span></li>
<li><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">Risken den enskilda    uppfattar för att ”¨åka fast” lär, om rättsprinciperna tillämpas,    vara mycket små, varför folks illegala fildelning därför troligen    ej i längden minskar i särskilt stor omfattning. Internettrafiken    minskade 1 april 2009 i relativt stor utsträckning, men trafiken rapporterades    i Dagens Nyheter i juni 2009 vara uppe på samma nivåer som före den    1 april (”</span><a href="http://www.dn.se/ekonomi/ipred-1.891962" target="_blank"><span style="font-family:Times New Roman;color:#0000ff;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">Nättrafiken    tillbaka efter IPRED</span></span></a><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">”,    Dn.se. Publicerat 15 juni 2009.). 11 juli skrev dock DN att den på    den illegala fildelningen minskande effekten av IPRED var kvar (”</span><a href="http://www.dn.se/kultur-noje/fildelningen-kvar-pa-lag-niva-1.909382" target="_blank"><span style="font-family:Times New Roman;color:#0000ff;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">Fildelningen kvar    på låg nivå</span></span></a><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">”,    Dn.se. Publicerat 11 juli 2009.). Det verkar föreligga oklarhet i IPRED:s    effekter på den illegala fildelningen; medan branschorganisationer    och butiker hävdar att IPRED haft en positiv effekt på deras försäljning    (se bland annat ”</span><a href="http://www.dn.se/kultur-noje/film-tv/ipred-okar-dvd-forsaljningen-1.858058" target="_blank"><span style="font-family:Times New Roman;color:#0000ff;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">Ipred    ökar dvd-försäljningen</span></span></a><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">”,    Dn.se. Publicerat 4 maj 2009 – vad gäller just påståendet att dvd-försäljningen    skulle ha ökat tack vare IPRED, </span><a href="http://www.second-opinion.se/so/view/398" target="_blank"><span style="font-family:Times New Roman;color:#0000ff;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">bemöts    det argumentet effektivt på second opinion</span></span></a><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">,    där det redovisas siffror som visar på att dvd-försäljningen visserligen    ökar, men att den gjort det under en lång tidsperiod, inte alls bara    sedan IPRED implementerade; relevant i sammanhanget är dock att det    enligt siffrorna redovisade på second opinion sker en stagnering av    ökningen av dvd-försäljningen), sade en person som företrädde Netnodstiftelsen    att det var viktigt att inte övertolka effekten på den statistik de    förde över Internettrafiken i Sverige. Således är det inte säkert    huruvida IPRED haft stor effekt på den illegala fildelningen eller    ej. </span></li>
<li><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">Folk kommer troligen    i högre grad, för att skydda sig mot de potentiella privatlivsingripanden    IPRED medför, använda anonymiseringstjänster, vilket försvårar    uppklarande och förhindring av viktiga, ”riktiga” brott. Detta    har redan visat sig stämma sedan implementeringen av IPRED för några    månader sedan (och även debatten om FRA-lagen); enligt det rättssociologiska    forskningsprojektet Cybernormers (som hör till Lunds universitet) använder    redan tio procent av befolkningsgruppen som är 15-25 år något slags    anonymiseringstjänst, och drygt varannan person uppgav i undersökningen    att de vill använda någon anonymiseringstjänst (se ”</span><a href="http://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/en-av-tio-unga-gommer-sig-for-fra-och-ipred-1.986610" target="_blank"><span style="font-family:Times New Roman;color:#0000ff;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">En av tio unga gömmer    sig för FRA och IPRED</span></span></a><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">”,    DN.se. Publicerad 2 november 2009.).</span></li>
<li><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">Det är möjligt    för Internetleverantörer att omedelbart radera de uppgifter de har    om vem som använt vilket IP-nummer vid vilken tidpunkt. I och med Datalagringsdirektivet,    som nuvarande regering föreslår införa efter riksdagsvalet 2010 (och    därmed, förhoppningsvis, hamna på de rödgrönas bord, så att Vänsterpartiet    och Miljöpartiet får möjlighet att invända mot den godtyckliga privatlivsinskränkning    Datalagringsdirektivet innebär; tyvärr är (S) med Bodström i spetsen    mycket positiva inför Datalagringsdirektivet), skulle Internetleverantörerna    tvingas spara dessa uppgifter. Dock kan det vara så att Datalagringsdirektivet    enbart medger utlämnande av de enligt Datalagringsdirektivet tvångssparade    uppgifterna till polisen, vilket alltså totalt skulle omintetgöra    IPREDs funktion. Observera att detta är en möjlighet; huruvida Interleverantörer    verkligen inte skulle få lämna ut uppgifterna till rättighetsinnehavare    om Datalagringsdirektivet implementeras är mycket osäkert, och därom    tvista de lärde (”</span><a href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2921657.svd" target="_blank"><span style="font-family:Times New Roman;color:#0000ff;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">Regeringen    skjuter sönder Ipred</span></span></a><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">”,    Svd.se. Publicerat 19 maj 2009.). Om Datalagringsdirektivet inte skulle    innebära att uppgifterna enbart kan lämnas ut till polisen, skulle    istället den potentiella så kallade ”effektivitetsluckan” (i själva    verket förefaller det vara en högst medveten lucka; enligt lagen om    elektronisk kommunikation är det inte tillåtet för Internetleverantörer    att lagra personuppgifter längre än nödvändigt; se </span><a href="http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&#38;bet=2003:389" target="_blank"><span style="font-family:Times New Roman;color:#0000ff;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">själva lagtexten</span></span></a><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">, 6 kap. Integritetsskydd, 5 § för    bestämmelserna rörande detta) vad gäller IPRED – Internetleverantörers    möjlighet att radera personuppgifter – täppas igen, då alla Internetleverantörer    skulle tvingas spara uppgifterna och därmed inte kunna radera dem.    Ett par Internetleverantörer har bestämt sig för att omedelbart eller    åtminstone efter en mycket kort tidsperiod (så kort att IPRED i praktiken    ändå torde bli verkanslös på användare av de Internetleverantörerna)    radera personuppgifter; till och med har ett initiativ kallat </span><a href="http://www.integrity.st/" target="_blank"><span style="font-family:Times New Roman;color:#0000ff;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">Integrity</span></span></a><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;"> startats, som samlar Internetleverantörer    som bland annat säger sig övervaka sina kunder i minsta möjliga (lagliga)    utsträckning (”</span><a href="http://www.dn.se/ekonomi/fler-operatorer-trotsar-ipred-1.847068" target="_blank"><span style="font-family:Times New Roman;color:#0000ff;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">Fler    operatörer trotsar Ipred</span></span></a><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">”,    Dn.se. Publicerat 19 april 2009.).</span></li>
</ul>
<p><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">Kulturrelaterade argument</span></span></p>
<ul type="disc">
<li><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">Pengarna som kommer    in kommer troligen inte i hög grad gå kreatörer, utan snarare stora    bolag, till godo (”</span><a href="http://www.dn.se/kultur-noje/skadestand-ipred-danmark-1.838921" target="_blank"><span style="font-family:Times New Roman;color:#0000ff;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">Danska    piratskadestånd direkt till bolagen</span></span></a><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">”,    Dn.se. Publicerat 6 april 2009.); i Danmark går skadeståndspengar    i praktiken till bolagen, som inte förefaller ha någon vilja eller    skyldighet att ge en del av pengarna till kreatörer. Således fallerar    argumentet att IPRED skulle se till att kulturskaparna kan tjäna pengar    och på så sätt skapa mer kultur. </span></li>
<li><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">Visserligen skulle    folk kunna skrämmas till att inte fildela, och vissa därmed övergå    till att köpa kulturexemplar lagligt, men inte heller när pengar kommer    in till exemplarförsäljarbolagen på det viset brukar särskilt mycket    pengar gå till kreatörerna. Enligt ett flertal undersökningar spenderar    personer som fildelar illegalt mer pengar på kultur än icke-fildelare.    Skillnaden är ofta att illegalt fildelandes personer snarare lägger    pengar på kulturupplevelser än –exemplar, och pengar till kulturupplevelser    går i högre utsträckning till kreatörerna än pengar till kulturexemplar.    Således kan fildelning till och med gynna kreatörer (även om det    missgynnar exemplarförsäljningsbolag). Nedan listas några undersökningar    gällande fildelningens påverkan på kulturskapande (naturligtvis är    de undersökningar som är gjorda senare i tiden de mest relevanta,    men även tidigare undersökningar kan vara intressanta för IPRED-diskussionen):</span>
<ul type="disc">
<li><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">En undersökning      från Harvard 2004 (om jag förstått årtalet rätt) visar att nedladdad      musik inte affekterar skivförsäljningen. </span><a href="http://www.news.harvard.edu/gazette/2004/04.15/09-filesharing.html" target="_blank"><span style="font-family:Times New Roman;color:#0000ff;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">Källa,      Harvards webbplats</span></span></a><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">.</span></li>
<li><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">En undersökning      från det EU-finansierade projektet Music Lessons där bland annat forskare      på KTH och Göteborgs universitet deltagit 2005 visar att musikförsäljningen      inte påverkas negativt &#8211; till viss del faktiskt positivt &#8211; av fildelningen.      Källor: </span><a href="http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_478175.svd" target="_blank"><span style="font-family:Times New Roman;color:#0000ff;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">SvD</span></span></a><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">, </span><a href="http://www.expressen.se/1.276816" target="_blank"><span style="font-family:Times New Roman;color:#0000ff;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">Expressen</span></span></a><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">, </span><a href="http://www.aftonbladet.se/pryl/article330240.ab" target="_blank"><span style="font-family:Times New Roman;color:#0000ff;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">Aftonbladet</span></span></a><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">.</span></li>
<li><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">En undersökning      från SOM-institutet 2006 visar att nedladdad film inte drar ner på      biobesöken. Faktum är att fildelare går dubbelt så mycket på bio      som andra (även om detta dels kan tillskrivas det faktum att fler unga      går på bio, och fler unga fildelar). </span><a href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/fildelning/artikel_330966.svd" target="_blank"><span style="font-family:Times New Roman;color:#0000ff;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">Källa,      SvD</span></span></a><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">.</span></li>
<li><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">En undersökning      från Göteborgs Universitet 2007 visar att nedladdad film inte minskar      antalet biobesök, utan tvärtom ökar det. Källor: </span><a href="http://www.idg.se/2.1085/1.104838" target="_blank"><span style="font-family:Times New Roman;color:#0000ff;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">IDG</span></span></a><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">, </span><a href="http://www.som.gu.se/SOMseminariet2007/Antoni.pdf" target="_blank"><span style="font-family:Times New Roman;color:#0000ff;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">själva      undersökningen</span></span></a><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">, </span><a href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/fildelning/artikel_220091.svd" target="_blank"><span style="font-family:Times New Roman;color:#0000ff;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">SvD</span></span></a><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">.</span></li>
<li><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">En undersökning      från holländska staten 2009 visar att piratkopieringen är bra för      musikindustrins, och framförallt i stort för samhällets ekonomi,      samt att en nedladdad fil absolut inte innebär ett förlorat inköp.      Källor: </span><a href="http://www.idg.se/2.1085/1.206761/studie-visar-fildelning-positivt-for-ekonomin" target="_blank"><span style="font-family:Times New Roman;color:#0000ff;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">IDG</span></span></a><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">, </span><a href="http://www.metro.se/se/article/2009/01/22/10/3924-48/index.xml" target="_blank"><span style="font-family:Times New Roman;color:#0000ff;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">Metro</span></span></a><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">, </span><a href="http://svt.se/2.22620/1.1445050/fildelning_bra_for_samhallet" target="_blank"><span style="font-family:Times New Roman;color:#0000ff;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">SvT</span></span></a><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">, </span><a href="http://www.ez.nl/pv_obj_cache/pv_obj_id_A426D60BC3C67FD783781FB4C9C200AFC2A61000" target="_blank"><span style="font-family:Times New Roman;color:#0000ff;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">själva      undersökningen</span></span></a><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">.</span></li>
<li><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">En undersökning      från norska Handelshögskolan 2009 visar att folk som laddar ned musik      illegalt också är de som köper mest musik. Källa: </span><a href="http://nyhetskanalen.se/1.956975/2009/04/22/illegala_nedladdare_koper_mest_musik" target="_blank"><span style="font-family:Times New Roman;color:#0000ff;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">Nyhetskanalen</span></span></a><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">.</span></li>
<li><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">En undersökning      från den brittiska tankesmedjan Demos 2009 visar att folk som laddar      ned musik illegalt också är de som köper mest musik. Källa: </span><a href="http://www.metro.se/2009/11/02/65444/fildelare-spenderar-mer-pengar-pa-mus/" target="_blank"><span style="font-family:Times New Roman;color:#0000ff;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">Metro</span></span></a><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">, </span><a href="http://www.idg.se/2.1085/1.266182/fildelare-spenderar-mer-pa-laglig-musik" target="_blank"><span style="font-family:Times New Roman;color:#0000ff;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">IDG</span></span></a><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">, </span><a href="http://www.dailymail.co.uk/news/article-1224460/Illegal-downloaders-spend-MORE-music-obey-law.html" target="_blank"><span style="font-family:Times New Roman;color:#0000ff;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">Mailonline</span></span></a><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">.</span></li>
<li><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">En nyhetsartikel vars research är gjord av en medborgare och inte en journalist (?) visar på siffror som visar att exemplarförsäljning gått ned de senaste åren (vilket missgynnat skivbolag och i viss grad artister), medan inkomster från live-uppträdanden ökat (vilket gynnat artister), och att artister generellt tjänar mer nu än förr. Källa: <a href="http://labs.timesonline.co.uk/blog/2009/11/12/do-music-artists-do-better-in-a-world-with-illegal-file-sharing/">TimesOnlineLabs</a>.<br />
</span></li>
</ul>
</li>
<li><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">Kulturskapande kan    finansieras på andra sätt, exempelvis i större utsträckning än    idag via skattemedel.</span></li>
<li><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">Bara för att exemplar    av kulturella verk finns gratis, är det inte nödvändigtvis omöjligt    att försörja sig på kulturskapande. Ett mycket gott exempel på detta    är biblioteken. Sedan drygt hundra år har det funnits flera bibliotek    öppna för allmänheten i Sverige. Biblioteken har knappast påverkat    skrivandet negativt, utan snarare positivt; det har lett till att fler    personer blivit intresserade av litteratur, och därmed mer benägna    att betala för litteratur (trots att det finns en möjlighet att gratis    läsa litteraturen). Biblioteksavgiften – som är mycket låg och    enbart går till svenska författare – har möjligtvis haft viss betydelse    för att biblioteken inte hotat litteraturen, men den betydelsen torde    inte spela särskilt stor roll (och dessutom är det förstås möjligt    för staten att ersätta kulturskapare för fildelning på dylikt sätt).    En i sammanhanget måhända relevant skillnad finns förstås mellan    biblioteken och fildelning på Internet; en lånar enbart böcker på    biblioteken och måste lämna tillbaka dem efter en viss tidsperiod,    medan en naturligtvis har tillgång till exemplar av kulturella verk    en fildelat så länge en själv vill. Principiellt är det dock ingen    stor skillnad; i båda fallen är det möjligt att nyttja det kulturella    verket gratis.</span></li>
</ul>
<p><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">Övriga argument</span></span></p>
<ul type="disc">
<li><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">Från IPRED-försvararnas    sida i debatten hävdas ofta att Sverige har implementeringsskyldighet    gällande IPRED. Det är mycket riktigt att Sverige till viss del måste    införa IPRED, men den kontroversiella delen – den som ger privata    bolag möjlighet att få tillgång till personuppgift om personer som    av de misstänks för illegal fildelning – har av EG-domstolen slagits    fast inte behöver implementeras.</span></li>
<li><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">IPRED och jakt på    personer som ägnar sig åt illegal fildelning i stort rimmar illa med    den allmänna rättsuppfattningen. Några särskilt nyliga studier –    och det är rimligt att anta att då denna fråga aktualiserats extra    mycket detta och förra året är äldre studier än bara något år    utdaterade – kan tyvärr inte hittas, men en undersökning gjord av    Göteborgs universitet 2007 visar att det ” inte finns något brett    folkligt stöd för kriminaliserandet av fildelning av upphovsrättsligt    material.” (”</span><a href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/fildelning/artikel_220091.svd" target="_blank"><span style="font-family:Times New Roman;color:#0000ff;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">Nästan    varannan vill tillåta fildelning</span></span></a><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">”,    Svd.se.Publicerat 20 april 2007.)</span></li>
<li><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">IPRED förefaller    ogillas av majoriteten av folket (eller åtminstone ha fler kritiker    än anhängare), varför det är odemokratiskt att ha lagen. 48 procent    uppgav sig ogilla IPRED i en opinionsundersökning gjord av Sifo på    uppdrag av SvD, medan 32 procent gillade den, och resten sade sig vara    tveksamma eller inte visste (”</span><a href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2604781.svd" target="_blank"><span style="font-family:Times New Roman;color:#0000ff;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">Klart    nej till ny fildelningslag</span></span></a><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">”,    Svd.se. Publicerat 17 mars 2009.). Intressant i detta sammanhang är    att 59 procent av de tillfrågade personerna som röstar på Vänsterpartiet    ansåg IPRED vara fel; således har Vänsterpartiet helt klart sina    väljares stöd i sin kritik av IPRED.</span></li>
<li><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">Ägare av öppna    nätverk riskerar erhålla skadeståndskrav för vad andra personer    – kanske till och med utan ägarens kännedom – använt deras öppna    nätverk (det vill säga trådlösa nätverk ansluta till Internet vilka    är öppna för vem som helst som är i räckvidden för Internetanslutningsutsändaren    att använda, utan lösenord eller särskilt tillåtelse från ägaren    av nätverket). Detta är ett reellt hot mot öppna nätverk, då antagligen    ingen person skulle vilja få ett skadeståndskrav, alldeles oavsett    huruvida en begått brottet eller ej. Det är osäkert om rätten skulle    förstå vad öppna nätverk innebär; det föreligger åtminstone en    osäkerhet bland människor om rätten skulle göra det, som en del    i många människors misstro mot domstolars tekniska kompetens. Det    viktiga i sammanhanget är inte om domstolarna har den tekniska kompetens    som krävs; det viktiga är om personer tror att domstolarna har det    eller ej. Denna oro för att få skadeståndskrav som ägare av ett    öppet nätverk är ett faktum (”</span><a href="http://www.dn.se/kultur-noje/ipred-hot-mot-oppna-natverk-1.834903" target="_blank"><span style="font-family:Times New Roman;color:#0000ff;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">Ipred    hot mot öppna nätverk</span></span></a><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">”,    Dn.se. Publicerat 31 mars 2009.) och inga lösa spekulationer. Vidare    kan nämnas att det i Danmark framgångsrikt hävdats i fildelningsärenden    i rätten att svararen haft ett öppet nätverk, och att personen inte    själv fildelat illegalt utan någon annan antagligen gjort det på    personens öppna nätverk. Om samma praxis – med att det ska räcka    för en anklagad att skylla på ett öppet nätverk för att gå fri    – skulle IPRED kunna bli verkanslös, om samtliga Internetanvändare    öppnade sina nätverk.</span></li>
</ul>
<p><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">Sammanfattningsvis är IPRED  en lag som hotar och/eller inskränker rättssäkerheten, den personliga  integriteten och öppna trådlösa nätverk, öppnar upp för vad som  skulle kunna kallas ”utpressning”, inte i längden lär vara särskilt  effektiv, med stor sannolikhet inte märkbart kommer gynna kulturskapandet,  illa stämmer överrens med den allmänna rättsuppfattningen och inte  heller verkar ha stöd av det svenska folket. Det finns kort sagt få  eller inga hållbara skäl att ha IPRED som en del i Sveriges lagstiftning,  utan istället mängder av goda argument mot IPRED.</span></p>
<p><span style="font-family:Times New Roman;font-size:medium;"><span style="text-decoration:underline;">Jämförelse med Socialdemokraternas  IPRED-beslut på sin kongress</span></span></p>
<p><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">På Socialdemokratiska  arbetarpartiets (hädanefter kallade ”(S)”) nyliga kongress beslutades  att IPRED skall förändras. Några detaljer gick (S) dock ej in på. </span><a href="http://www.socialdemokraterna.se/Media/nyheter/Kulturfragorna-ska-prioriteras--okad-tillganglighet-i-fokus/" target="_blank"><span style="font-family:Times New Roman;color:#0000ff;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">På sin webbplats</span></span></a><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;"> uppger (S) som viktigt beslut på  det kulturpolitiska området från sin kongress vara bland andra: ”IPRED  bör förändras så att rättssäkerheten och integritetsskyddet stärks,  samtidigt som upphovsrätten värnas och kulturskaparnas rätt att kräva  ersättning för sina verk garanteras”. I media sägs istället att  upphovsrättsinnehavare skall få sina legitima krav på ersättning  tillgodosedda. Denna skillnad i ord torde inte ha någon större relevans  (det kan fås uppfattningen att upphovsrättsinnehavare snarare syftar  på exemplarförsäljningsbolag än kulturskapare, men tekniskt sätt  är det fel att kalla skivbolag och dylika bolag för upphovsrättsinnehavare;  de är, om jag förstått saken rätt, juridiskt, enbart ”innehavare  av närstående rättigheter”). </span></p>
<p><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;"> </span></p>
<p><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">Huruvida (S) önskade version  av IPRED är förenlig med rättssäkerhet, personliga integriteten  et cetera är mycket oklart, då det är okänt vilka önskemål på  förändringar rent konkret (S) har. Det är svårt att i nuläget se  något sätt alls att förändra IPRED på som skulle göra den godtagbar,  utan att helt och hållet ta bort den del som rör förhindrande och  uppklarande av fall av illegal fildelning (och därmed göra IPRED till  vad den från början var; ett sätt att bekämpa kommersiella immaterialrättsbrott).  En version av IPRED som bara går ut på att bekämpa immaterialrättsbrott  som sker i förvärvssyfte skulle med största sannolikhet inte vara  särskilt förkastlig. </span></p>
<p><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">(S) förefaller, tyvärr, dock  inte vilja förändra IPRED på ett sådant sätt, då de fortfarande  vill att IPRED (eller lagstiftning i övrigt; det förefaller som att  det är IPRED som skall syfta till detta) skall garantera kulturskaparnas  så kallade ”rätt att kräva ersättning för sina verk” (om uppgifterna  på deras webbplats, där (S) använder ordet ”kulturskapare”, och  termen ”rätt att kräva ersättning”, stämmer). I media florerar  istället ”upphovsrättsinnehavare” och deras ”legitima krav”.  Den exakta ordalydelsen i själva beslutet som fattades vore intressant,  men i syfte att kunna ge respons på (S) beslut överhuvudtaget utgår  jag från att texten på deras webbplats är någorlunda korrekt.</span></p>
<p><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">Om texten på deras webbplats  stämmer överrens med hur (S) vill förändra IPRED, menar (S) att  kulturskaparnas krav på rätt till ersättning bör garanteras. Det  finns felaktigheter i den formuleringen. Det finns nämligen ingen rätt  att kräva (och, underförstått, beviljas) ersättning för sina verk  ens med nuvarande upphovsrättslagstiftning. Det enda som finns, som  ens liknar den rätten, är en rätt att bestämma över användning  av ens verk. I praktiken innebär denna rätt oftast att kulturskaparen  genom att mot ersättning bevilja en viss användning av ens verk kan  tjäna pengar på sitt kulturskapande, men det finns på intet sätt  en möjlighet för en kulturskapare att skapa kultur och sedan utan  vidare kräva betalt för kulturskapandet; det behövs någon som är  villig att betala för rätten att nyttja verket för att kulturskaparen  ska få pengar för kulturskapandet. (Naturligtvis finns mängder av  alternativa inkomstkällor för kulturskapare, men detta är hur de  kan använda upphovsrätten för att få betalt; de alternativa inkomstkällorna  existerar oberoende av upphovsrättslagstiftningens utformning.) </span></p>
<p><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">Vill (S) verkligen utöka upphovsrätten  så att alla som skapar ska ha en rätt att kräva och beviljas  betalning? Det verkar som ett väldigt ogenomtänkt förslag, då  tiotusentals småbarn som ritar teckningar skulle kunna kräva och beviljas  ersättning för sitt teckningsmålande. Förhoppningsvis var (S) bara  oförsiktig med formuleringen. Att staten ger vissa kulturskapare betalt,  i syfte att gynna kulturen och inte för att kulturskaparna skulle ha  någon märklig ”rätt” att få betalt, är något helt annat än  vad (S) verkar föreslå.</span></p>
<p><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">(En mycket intressant parentes,  också rörande upphovsrätt, är att (S) på sin webbplats, </span><a href="http://www.socialdemokraterna.se/Media/nyheter/Kulturfragorna-ska-prioriteras--okad-tillganglighet-i-fokus/" target="_blank"><span style="font-family:Times New Roman;color:#0000ff;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">på webbsidan om  vad kongressen beslutade i kulturpolitiska frågor</span></span></a><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;"> bland annat skriver: ”Socialdemokraterna  tar starkt avstånd från dem som anser att det rent principiellt ska  vara tillåtet att ladda ned upphovsrättsskyddat material utan att  den som har skapat filmen, musiken eller boken får betalt.”. Då  Vänsterpartiet anser att det rent principiellt ska vara tillåtet att  ladda ned upphovsrättsskyddat material utan att den som har skapat  filmen, musiken eller boken får betalt, tar (S) starkt avstånd från  Vänsterpartiet – och, för den delen, även Miljöpartiet. Det är…  klart anmärkningsvärt, särskilt som (S) säger sig vilja bilda regering  tillsammans med (V) och (MP). Hur kan det komma sig att (S) vill bilda  regering med några de tar starkt avstånd ifrån?)</span></p>
<p><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">Något viktigt att minnas vid  diskussioner mellan Vänsterpartiet och (S) rörande IPRED är att majoriteten  av båda partiernas väljare är – eller åtminstone var, i mars,  enligt en Sifo-undersökning gjord på uppdrag av SvD – kritiska till  IPRED (”</span><a href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/fildelning/artikel_220091.svd" target="_blank"><span style="font-family:Times New Roman;color:#0000ff;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">Nästan  varannan vill tillåta fildelning</span></span></a><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">”,  Svd.se.Publicerat 20 april 2007.). En varning gällande tolkning av  resultatet av opinionsundersökningen finns dock i artikeln, som det  vore ohederligt att inte ta med: ”Antalet tillfrågade är inte tillräckligt  många för att dra några säkra slutsatser, men siffrorna ger en ungefärlig  bild över opinionen.”. Naturligtvis kan även opinionen ha ändrats  sedan i mars, men då snarare – enligt min lekmannabedömning –  åt att den blivit mer kritisk mot IPRED (ett indicium på detta är  Piratpartiets framgångar i EU-parlamentsvalet; Piratpartiet, och troligen  i viss mån även dess åsikter, var inte lika populära tidigt på  våren som vid EU-valet, enligt opinionsundersökningar publicerade  i våras).</span></p>
<p><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">De argument (S) torde vara  mest mottagliga för i IPRED-diskussion är:</span></p>
<ul type="disc">
<li><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">Arbetarrörelsen    har traditionellt sett stått på medborgarnas sida mot mäktiga privata,    kommersiella intressen. Att den ordningen nu ändrats – då (S) förefaller    i mångt och mycket vilja gå exemplarförsäljningsbolagens till viljes    vad gäller IPRED – är märkligt.</span></li>
<li><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">Det förefaller    finnas en stark folkopinion mot IPRED, särskilt bland de yngre väljarna    (som i EU-parlamentsvalet inte var den grupp (S) klarade sig bäst hos,    precis). Att gå till val på att verkligen ta bort de delarna av IPRED    många anser dåliga/ändra de delarna många anser dåliga till något    många anser bra, och rent konkret specificera vad som (S) vill ta bort/ändra,    och sedan naturligtvis hålla sina vallöften (dels inför framtida    val, men även för att politiker inte principiellt bör ljuga) torde    vara betydligt mer framgångsrikt, än att litet luddigt utlova förändring    av IPRED/utlova viss förändring rent konkret av IPRED som dock ej    förbättrar eller tar bort de delar många anser dåliga.</span></li>
<li><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">IPRED handlar inte    främst om upphovsrätt, utan om medborgarrätt, fundamentala demokratiska    principer som rättssäkerhet. Oavsett vad en anser om upphovsrätten    kan en ogilla (vissa medborgarrättsfientliga delar av) IPRED.</span></li>
<li><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">Straffsatserna för    upphovsrättsbrott är orimligt höga. Nedan listas samtliga fildelningsfall    i rätten jag lyckats hitta:</span></li>
</ul>
<ul>
<li>
<ul type="disc">
<li><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">En man, 28, från      Västerås döms år 2005 i tingsrätten till <span style="text-decoration:underline;">80 dagsböter</span> (det      vill säga ett belopp motsvarande 80 dagars nettoinkomst för den dömde;      16 000 svenska kronor i detta fall) för att <span style="text-decoration:underline;">tillgängliggjort ett      filmverk</span> (<em>Hip Hip Hora</em>) på Internet (det vill säga brutit      mot lagen på det sätt ”vanliga” fildelare idag gör). Bevisningen      som lagts fram och godtagits av rätten består i <span style="text-decoration:underline;">skärmdumpar</span> (vilket är helt förkastligt; se ”Rättssäkerhetsrelaterade argument”;      skärmdumpar är så usla försök till bevis, att de inte bör räcka      som ens något indicium på någonting i rätten). Källor: </span><a href="http://www.dn.se/kultur-noje/fildelare-fick-dagsboter-1.403186" target="_blank"><span style="font-family:Times New Roman;color:#0000ff;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">DN</span></span></a><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">, </span><a href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_470865.svd" target="_blank"><span style="font-family:Times New Roman;color:#0000ff;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">SvD</span></span></a><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">. Glädjande nog (ur en rättssäkerhetssynpunkt)      river dock hovrätten upp domen senare, då bevisningen inte anses tillräcklig.      Källor: </span><a href="http://computersweden1.idg.se/2.139/1.77882" target="_blank"><span style="font-family:Times New Roman;color:#0000ff;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">ComputerSweden</span></span></a><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">, </span><a href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/fildelning/artikel_362432.svd" target="_blank"><span style="font-family:Times New Roman;color:#0000ff;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">SvD</span></span></a><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">.</span></li>
</ul>
</li>
</ul>
<ul>
<li>
<ul type="disc">
<li><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">En man, 32, döms      år 2006 i Norrköpings tingsrätt till <span style="text-decoration:underline;">80 dagsböter </span> (det vill säga ett belopp motsvarande 80 dagars nettoinkomst för den      dömde) för att ha <span style="text-decoration:underline;">tillgängliggjort ett filmverk </span> (<em>Rånarna</em>) på Internet (det vill säga brutit mot lagen på      det sätt ”vanliga” fildelare idag gör). Media rapporterar inte      i vad bevisningen stod. Källor: </span><a href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/fildelning/artikel_362432.svd" target="_blank"><span style="font-family:Times New Roman;color:#0000ff;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">SvD</span></span></a></li>
</ul>
</li>
</ul>
<ul>
<li>
<ul type="disc">
<li><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">En man, 44, döms      år 2006 i Borås tingsrätt till <span style="text-decoration:underline;">80 dagsböter </span> (det vill säga ett belopp motsvarande 80 dagars nettoinkomst för den      dömde; 20 000 svenska kronor i detta fall) för att ha <span style="text-decoration:underline;">tillgängliggjort      fyra musikverk </span>på Internet (det vill säga brutit mot lagen på      det sätt ”vanliga” fildelare idag gör). Media rapporterar inte      i vad bevisningen stod; dock har mannen nekat till brott, varför någon      form av ”bevisning” (om än skämt till bevisning, som skärmdumpar)      rimligen måste ha funnits. Källor: </span><a href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/fildelning/artikel_362432.svd" target="_blank"><span style="font-family:Times New Roman;color:#0000ff;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">SvD</span></span></a><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">.</span></li>
</ul>
</li>
</ul>
<ul>
<li>
<ul type="disc">
<li><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">En man från Trollhättan      döms år 2007 i hovrätten (?) till <span style="text-decoration:underline;">80 dagsböter</span> (det vill      säga ett belopp motsvarande 80 dagars nettoinkomst för den dömde;      24 000 svenska kronor i detta fall) för att ha tillgängliggjort <span style="text-decoration:underline;"> fyra musikverk</span> på Internet (det vill säga brutit mot lagen på      det sätt vanliga fildelare idag gör). I media uppges den tekniska      ”bevisningen” bestå av <span style="text-decoration:underline;">skärmdumpar</span>, men då mannen tydligen      även <span style="text-decoration:underline;">erkänt</span> brottet, är det oklart huruvida rätten hade ansett      skärmdumpar vara tillräckligt även utan erkännande för en fällande      dom (låt hoppas att de inte gjort det; se ”Rättssäkerhetsrelaterade      argument”; skärmdumpar är så usla försök till bevis, att de inte      bör räcka som ens något indicium på någonting i rätten). Källor: </span><a href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_236829.svd" target="_blank"><span style="font-family:Times New Roman;color:#0000ff;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">SvD</span></span></a><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">, </span><a href="http://www.idg.se/2.1085/1.135585" target="_blank"><span style="font-family:Times New Roman;color:#0000ff;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">IDG</span></span></a><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">.</span></li>
</ul>
</li>
</ul>
<ul>
<li>
<ul type="disc">
<li><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">En man, 31, döms      år 2008 i Linköpings tingsrätt till <span style="text-decoration:underline;">40 dagsböter</span> (det vill      säga ett belopp motsvarande 80 dagars nettoinkomst för den dömde)      och <span style="text-decoration:underline;">villkorlig dom</span> för att ha tillgängliggjort ett par tusen      musik- och filmverk på Internet. I media uppges inte vad (eventuell      men ifrånutgådd) bevisningen består i, men advokaten till 31-åringen      har sagt att tingsrätten ”i allt för liten grad beaktat den tekniska      bevisningen. Man kan inte med stöd av bevisningen peka ut [advokatens]      huvudman som den som har fildelat, menar [advokaten]”. Det förefaller      – baserat på advokatens uttalande &#8211; vara skärmdumpar som spelat      rollen som bevisning (vilket är helt förkastligt; se ”Rättssäkerhetsrelaterade      argument”; skärmdumpar är så usla försök till bevis, att de inte      bör räcka som ens något indicium på någonting i rätten). Att straffet      inbegriper villkorlig dom kan ha särskild relevans i sammanhanget,      då polisen – verkar det som – kan begära ut personuppgifter bakom      IP-nummer från Internetoperatörer inte bara i fall som är belagda      med fängelsestraff, utan även fall där domen kan bli villkorlig.      Källor: </span><a href="http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_1211875.svd" target="_blank"><span style="font-family:Times New Roman;color:#0000ff;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">SvD</span></span></a><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">, </span><a href="http://www.dn.se/ekonomi/fildelare-domd-i-linkoping-1.735113" target="_blank"><span style="font-family:Times New Roman;color:#0000ff;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">DN</span></span></a><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">, </span><a href="http://svt.se/2.22620/1.1134469/fildelare_domd_till_villkorligt" target="_blank"><span style="font-family:Times New Roman;color:#0000ff;font-size:small;"><span style="text-decoration:underline;">SvT</span></span></a><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">.</span></li>
</ul>
</li>
</ul>
<p><span style="font-family:Times New Roman;font-size:small;">Slutsatsen är att (S) önskemål  om förändring snarare än avskaffande av IPRED förefaller ogenomtänkt  och mycket svårgenomförbart (då det är svårt att se hur någon  version av IPRED som är till för att stoppa fildelning skulle vara  förenlig med grundläggande medborgerliga rättigheter), och tyvärr  inte kan bemötas mer konkret förrän (S) specificerat på vilket sätt  rättssäkerheten och integriteten skulle skyddas från ingrepp.</span></p>
<p><em> </em></p>
<h2 style="text-align:center;"><a rel="#someid30" href="http://www.pusha.se/ipred-dokument-argument-studier-rattsfall">Pusha</a> gärna inlägget!</h2>
<p>Detta inlägg finns på <a href="http://intressant.se/intressant">http://intressant.se/intressant</a>.  Du kan läsa andra bloggares tankar rörande <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/samh%C3%A4lle">samhälle</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/politik">politik</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/argument">argument</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/argumentation">argumentation</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/pirat">pirat</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/riksdagen">riksdagen</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/PRAO">PRAO</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/skola">skola</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/skolan">skolan</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/utbildning">utbildning</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/V%C3%A4nsterpartiet">Vänsterpartiet</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/IPRED">IPRED</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/IPRED1">IPRED1</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/R%C3%A4ttss%C3%A4kerhet">rättssäkerhet</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/V">(V)</a>, <a rel="#someid36" href="http://bloggar.se/om/upphovsr%C3%A4tt">upphovsrätt</a>, <a rel="#someid36" href="http://bloggar.se/om/copyright">copyright</a>, <a rel="#someid36" href="http://bloggar.se/om/immaterialr%C3%A4tt">immaterialrätt</a>, <a rel="#someid36" href="http://bloggar.se/om/piratkopiering">piratkopiering</a>, <a rel="#someid36" href="http://bloggar.se/om/upphovsr%C3%A4ttsbrott">upphovsrättsbrott</a>, <a rel="#someid36" href="http://bloggar.se/om/fildelning">fildelning</a>, <a rel="#someid36" href="http://bloggar.se/om/illegal%20fildelning">illegal fildelning</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/kulturspridning">kulturspridning</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/kulturspridande">kulturspridande</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/demokrati">demokrati</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/Socialdemokraterna">Socialdemokraterna</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/S">(S)</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/Sossarna">sossarna</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/studie">studie</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/studier">studier</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/undersökning">undersökning</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/undersökningar">undersökningar, </a><a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/medborgarr%C3%A4tt">medborgarrätt</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/m%C3%A4nskliga%20r%C3%A4ttigheter">mänskliga rättigheter</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/medborgerliga%20r%C3%A4ttigheter">medborgerliga rättigheter</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/FN:s%20deklaration%20%C3%B6ver%20m%C3%A4nskliga%20r%C3%A4ttigheter">FN:s deklaration över mänskliga rättigheter</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/F%C3%B6renta%20Nationernas%20deklaration%20%C3%B6ver%20m%C3%A4nskliga%20r%C3%A4ttigheter">Förenta Nationernas deklaration över mänskliga rättigheter</a>, <a rel="#someid11" href="http://bloggar.se/om/F%C3%B6renta%20Nationernas%20allm%C3%A4nna%20f%C3%B6rklaring%20om%20de%20m%C3%A4nskliga%20r%C3%A4ttigheterna">Förenta Nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna</a>, <a rel="#someid11" href="http://bloggar.se/om/FN:s%20allm%C3%A4nna%20f%C3%B6rklaring%20om%20de%20m%C3%A4nskliga%20r%C3%A4ttigheterna">FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna</a>, <a rel="#someid11" href="http://bloggar.se/om/F%C3%B6renta%20Nationernas%20deklaration%20om%20de%20m%C3%A4nskliga%20r%C3%A4ttigheterna">Förenta Nationernas deklaration om de mänskliga rättigheterna</a>, <a rel="#someid11" href="http://bloggar.se/om/FN:s%20deklaration%20om%20de%20m%C3%A4nskliga%20r%C3%A4ttigheterna">FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna</a>, <a rel="#someid11" href="http://bloggar.se/om/Europakonventionen">Europakonventionen</a>, <a rel="#someid11" href="http://bloggar.se/om/den%20europeiska%20konventionen%20ang%C3%A5ende%20skydd%20f%C3%B6r%20de%20m%C3%A4nskliga%20r%C3%A4ttigheterna%20och%20de%20grundl%C3%A4ggande%20friheterna">den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/personlig%20integritet">personlig integritet</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/privatliv">privatliv</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/integritet">integritet</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/%C3%B6vervakning">övervakning</a>, <a rel="#someid39" href="http://bloggar.se/om/storebror">storebror</a>, <a rel="#someid39" href="http://bloggar.se/om/godtycke">godtycke</a>, <a rel="#someid39" href="http://bloggar.se/om/storebrorssamh%C3%A4lle">storebrorssamhälle</a>, <a rel="#someid39" href="http://bloggar.se/om/storebrorssamh%C3%A4llet">storebrorssamhället</a>, <a rel="#someid39" href="http://bloggar.se/om/%C3%B6vervakningssamh%C3%A4lle">övervakningssamhälle</a>, <a rel="#someid39" href="http://bloggar.se/om/%C3%B6vervakningssamh%C3%A4llet">övervakningssamhället</a>, <a rel="#someid39" href="http://bloggar.se/om/1984">1984</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/registrering">registrering</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/lag">lag</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/lagar">lagar</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/lagf%C3%B6rslag">lagförslag</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/lagstiftning">lagstiftning</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/öppna nätverk">öppna nätverk</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/lag">lag</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/anonymitet">anonymitet</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/bibliotek">bibliotek</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/biblioteksväsendet">biblioteksväsendet</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/litteratur">litteratur</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/bok">bok</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/böcker">böcker</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/filmer">filmer</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/film">film</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/musik">musik</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/kultur">kultur</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/informationspolitik">informationspolitik</a></p>
<h2>VARNING!</h2>
<p>E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)</p>
<h2>WARNING!</h2>
<p>E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)</p>
</div>
</div>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[...og etter en alvorlig opptur...]]></title>
<link>http://bentebing.wordpress.com/2009/11/23/og-etter-en-alvorlig-opptur/</link>
<pubDate>Mon, 23 Nov 2009 09:09:38 +0000</pubDate>
<dc:creator>bentebing</dc:creator>
<guid>http://bentebing.wordpress.com/2009/11/23/og-etter-en-alvorlig-opptur/</guid>
<description><![CDATA[Sist jeg var inne og tasset over tastaturet var det konferanse og høy stemning i salen/rommet. For s]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p>Sist jeg var inne og tasset over tastaturet var det konferanse og høy stemning i salen/rommet. For selv om de ivrige arrangørene av konferansen <em>Frie og åpne bibliotek </em>hadde annonsert heftig på alle nettkanaler, var det ikke så mange sjeler som møtte opp. Men de som var tilstede fikk to interessante dager. Jeg kommer lett i en slags halleluljastemning når alle snakker varmt om  et tema jeg har en viss interesse eller sympati for. Og temaet frigjøring fra Microsoft &#8211; er midt i blinken for denslags følelser! Når jeg så vender tilbake til dagliglivet og alle dets skjærmydslerier, så svinner stemingen straks jeg begynner å tenke på hvem eller heller hvor mange som må overbevises, snakkes med, snakkes rundt for å lette litt på Microsoft grepet. Dvs. jeg skal nå prøve med et snev av rettferdighet: gutta på IKT er ikke værst. Jeg kan holde på med mitt, bare jeg ikke gjør noe som tukler med deres system&#8230; det er jo noe. Siden jeg er total ignorant på de dypere nivå av maskineriet og er helt avhengig av at de trår til når maskinene har gått i heng, lås eller what ever, så er alvorlig finsnakking en nødvendig strategi og så langt har jeg ikke kommet ennå.</p>
<p>På konferansen ble det selvsagt Twittret og blogget, men hva er en tonull konferanse uten egen <a href="http://fribib09.wordpress.com/" target="_self">blogg</a>? Her kan man gjenoppleve eller bli nyinformert om hva som foregikk. Bra tiltak! Hva fikk jeg ut av dette, bortsett fra å treffe mange hyggelige folk? Jeg lærte at skal man bruke frie program, må man regne med å bruke tid på både å løse sine egne problemer og være villig til å yte på ett eller annet nivå. Man kan ikke alltid betale seg ut av oppgaver som skal løses. Troen på at Nordhordlandsbiblioteka sin nettside er liv laga med bruk av <a href="http://cms.netteam.no/" target="_self">Joomla</a> er gjenopprettet &#8211; og det er stort! Skal jeg gjøre noe med dette? Hm, jaaaaa&#8230; skal bare &#8230;.. men det blir nok!</p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Lång arbetsvecka]]></title>
<link>http://kattmorsblog.wordpress.com/2009/11/22/lang-arbetsvecka/</link>
<pubDate>Sun, 22 Nov 2009 20:56:20 +0000</pubDate>
<dc:creator>Kattmor</dc:creator>
<guid>http://kattmorsblog.wordpress.com/2009/11/22/lang-arbetsvecka/</guid>
<description><![CDATA[.. för jag jobbade i lördags också. Ingen bra dag att vara inomhus, alla andra var hursom helst ute,]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p>.. för jag jobbade i lördags också. Ingen bra dag att vara inomhus, alla andra var hursom helst ute, de var i alla fall inte på biblioteket. Jag hade behövt den där soliga dagen som november klämde ur sig till sist. När jag väl kom hem och hade stoppat något i munnen så skyndade jag mig ut i skogen för att plocka lite grönt som ska användas till smyckning inför första advent. Lite mattlummer, björnmossa, enris och blåbärsris. En hel del av enriset har jag kokt för att göra enbärsdricka. Det ska svärmor få lite av, för hon behöver både uppmärksamheten och lite bubbel! Jag har försökt att övertyga henne om att enbärsdricka också innehåller alkohol, ungefär som öl, men se då slår hon ifrån sig direkt och säger att -Nehej, det kan det inte vara. Jag dricker det ju! (Glasklar logik, eftersom hon är nykterist!) Alltså kan jag med gott samvete bjuda henne på lite enbärsdricka!</p>
<p>I morgon ska jag, mot det vanliga faktiskt jobba på &#8220;lilla&#8221; biblioteket tillsammans med min kollega. Då blir det full rulle och massor gjort(?).</p>
<p>Nu är det i alla fall dags för sängen, jag är jättetrött!</p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Så varför bloggar jag så här?]]></title>
<link>http://bookwitchpasvenska.wordpress.com/2009/11/22/sa-varfor-bloggar-jag-sa-har/</link>
<pubDate>Sun, 22 Nov 2009 12:43:24 +0000</pubDate>
<dc:creator>bookwitch</dc:creator>
<guid>http://bookwitchpasvenska.wordpress.com/2009/11/22/sa-varfor-bloggar-jag-sa-har/</guid>
<description><![CDATA[Egentligen är ju jag personligen inte särskilt intressant. Men, ganska ofta får jag frågan varför ja]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p>Egentligen är ju jag personligen inte särskilt intressant. Men, ganska ofta får jag frågan varför jag gör det här, och vad jag gjort förut, och ska jag bli vuxen någon gång? Det senare är lika idiotiskt som att fråga om jag ska lära mig att dricka kaffe. Om det har gått så här många år utan, borde det gå bra i fortsättningen också, tycker jag.</p>
<p>Men jo. Som barn läste jag barnböcker, så klart. I trettonårsåldern tyckte jag att jag uttömt det som var intressant på biblioteket, så gick en trappa ner till vuxenavdelningen. Efter att tag tyckte bibliotekarien att om jag nu skulle hållas där, så var det lika bra att jag fick ett vuxenkort. Så jag läste mig igenom deras Agatha Christie, och när de svenska översättningarna tröt, så tog jag Agatha på engelska, så blev det lite till.</p>
<p>Andra omgången barnboksläsande blev det på Litteraturvetenskap i Göteborg, där det ingick 2 poäng barnböcker. Då upptäckte jag att Anne på Grönkulla var en bra bok, och inte alls så töntig som jag hade trott som barn. Fortsatte läsa lite barnböcker då och då, för det var roligt.</p>
<p>Tredje gången (gillt) var när Glina lärt sig läsa. Sonen läste Roald Dahl parallellt med Blyton, och jag hade aldrig läst Dahl som barn. För gammal, gissar jag. Så jag började arbeta mig igenom Roalds böcker, men halvvägs visade det sig att Sonen blivit äldre, och jag övergav Dahl för allt det nya vi hittade. Philip Pullman kom strax efter Blyton fått stryka på foten, och sedan var det ingen gräns för vad de små Glina läste.</p>
<p>På högstadiet (secondary school) skaffade Sonen sig jobb på rasterna med att arbeta i skolbiblioteket, och jag hamnade snart där också, som volontär en gång i veckan. Det var roligt att komma ut, och barnböcker var i alla fall något jag kunde.</p>
<p>Där kom jag i kontakt med en nystartad liten bokhandel, och både biblioteket och affären ordnade författarbesök och annat roligt. Jag insåg att författare var vanliga människor, fast ovanligt trevliga sådana. Efter denna djupa upptäckt, gick jag vidare till att skriva till dem vars böcker jag speciellt gillade, och 2004 kom jag i kontakt med Meg Rosoff, vars första roman just kommit ut och vunnit pris och annat.</p>
<p>Sedan dess har Meg och jag varit i sporadisk kontakt och för några år sedan när jag var nere i London och hälsade på henne, fick Meg idén att jag skulle blogga. Så jag åkte hem och började med det. Meg har nog inte riktigt hämtat sig från chocken att någon faktiskt lyssnade till henne och följde hennes råd.</p>
<p>Ju mer författare man lär känna, desto mer växer kontaktnätet, med introduktion till andra, och deras förlag och deras PR personer.</p>
<p><a title="Philip Pullman (and ice cream) signs by Ian Giles, on Flickr" href="http://www.flickr.com/photos/9014509@N06/4123281216/"><img src="http://farm3.static.flickr.com/2728/4123281216_be4fc49fba.jpg" alt="Philip Pullman (and ice cream) signs" width="500" height="375" /></a></p>
<p>Och Sonens favorit Philip Pullman hade en roll i det hela också. Sonen och jag stack iväg till bokmässan i Göteborg för fyra år sedan. Jag hade ju lärt mig att man kan fråga om allt möjligt, så på något hastigt och lustigt sätt blev Sonen erbjuden att intervjua Pullman. Vi lånade en kamera (sådana amatörer!) av Skolkompisen i Borås och fick en fin pratstund med Philip. (Medge att Philips glass matchar hans kläder ganska perfekt!)</p>
<p>Efter det ansåg jag att kan Sonen, så kan jag.</p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Jag undrar om det finns något sätt att ta reda på hur många bibliotek som har en viss bok?]]></title>
<link>http://fragabiblioteket.wordpress.com/2009/11/21/jag-undrar-om-det-finns-nagot-satt-att-ta-reda-pa-hur-manga-bibliotek-som-har-en-viss-bok/</link>
<pubDate>Sat, 21 Nov 2009 10:10:26 +0000</pubDate>
<dc:creator>fragabiblioteket</dc:creator>
<guid>http://fragabiblioteket.wordpress.com/2009/11/21/jag-undrar-om-det-finns-nagot-satt-att-ta-reda-pa-hur-manga-bibliotek-som-har-en-viss-bok/</guid>
<description><![CDATA[Det finns egentligen två kataloger som du kan söka i. Dels www.bibliotek.se (folkbibliotekens bestån]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p>Det finns egentligen två kataloger som du kan söka i.<br />
Dels <a href="http://www.bibliotek.se" target="_blank">www.bibliotek.se</a> (folkbibliotekens bestånd) och dels <a href="http://libris.kb.se/" target="_blank">http://libris.kb.se/</a> (forsknings- och specialbiblioteken). I de katalogerna kan du söka efter valfri titel.</p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Vatten och lånade böcker!]]></title>
<link>http://quantity.wordpress.com/2009/11/20/vatten-och-lanade-bocker/</link>
<pubDate>Fri, 20 Nov 2009 21:46:30 +0000</pubDate>
<dc:creator>camerashutter</dc:creator>
<guid>http://quantity.wordpress.com/2009/11/20/vatten-och-lanade-bocker/</guid>
<description><![CDATA[La här om dagen upp ett inlägg där jag sa att ni kunde få köpa lite kläder (längst ner i förra inläg]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p>La här om dagen upp ett inlägg där jag sa att ni kunde få köpa lite kläder (längst ner i förra inlägget) om ni hann säga till innan jag la ut dem på annons. Ingen hörde av sig, så om någon faktiskt är intresserad kan du alltid lägga bud på någon av annonserna <a href="http://www.tradera.com/category/category.aspx?ftgnr=1660845&#38;listtype=1">här</a>.</p>
<p>Jag har förresten börjat låna böcker på biblioteket nu. Det är ju väldigt mycket bättre än att köpa dem eftersom det inte går åt lika mycket träd om man återanvänder böckerna. Tycker absolut att ni också ska göra så! Så länge böckerna finns så ska det ju inte vara något problem, om man inte nödvändigtvis vill ha dem (vilket jag vet att man ibland vill). Alla böcker finns ju inte på biblioteket heller, men så länge de finns så är det ju faktiskt ett väldigt bra sätt att få böcker att cirkulera från person till person!</p>
<p>Jag har även bättrat mig med att spola vatten. Jag brukar i vanliga fall spola väldigt länge för att få kallare, men jag har nu börjat ha vattnet i kylskåpet och kyler ned det där istället för att spola onödigt länge. Tänk på miljön och alla människor som faktiskt har något vatten! Så står jag där och spiller vatten som kunde räckt till flera tusen bara för att få ett glas vatten. Så nu är det stopp på det.</p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Foredrag om virtuelle verdener]]></title>
<link>http://doctorasp.wordpress.com/2009/11/20/foredrag-om-virtuelle-verdener/</link>
<pubDate>Fri, 20 Nov 2009 11:33:44 +0000</pubDate>
<dc:creator>doctorasp</dc:creator>
<guid>http://doctorasp.wordpress.com/2009/11/20/foredrag-om-virtuelle-verdener/</guid>
<description><![CDATA[I går torsdag var jeg på Nationalmuseet i København og fortælle Rådet for Udvikling af det Nationale]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p>I går torsdag var jeg på Nationalmuseet i København og fortælle Rådet for Udvikling af det Nationale Arkiv/Bibliotek/Museum Samarbejde (RUNAS) om virtuelle verdener med fokus på Second Life og OpenSim. Jeg var en tur rundt i Wonderful Denmark efterfulgt af en tur i OpenSim i Museum Lolland-Falster´s klimatidsmaskine.<br />
Selvom jeg havde en stribe PowerPoint slides med, så er der intet der slår, at kunne vise en virtuel verden online med teleport, inventory, søgefunktion, byggeværktøjer, andre avatarer osv.</p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Frequently asked questions]]></title>
<link>http://debutantbloggen.wordpress.com/2009/11/18/frequently-asked-questions/</link>
<pubDate>Wed, 18 Nov 2009 22:16:34 +0000</pubDate>
<dc:creator>Kevin Frato</dc:creator>
<guid>http://debutantbloggen.wordpress.com/2009/11/18/frequently-asked-questions/</guid>
<description><![CDATA[Ibland ställer folk bokfrågor, och gång på gång är det olika varianter på samma teman 1) Huvudkarakt]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p>Ibland ställer folk bokfrågor, och gång på gång är det olika varianter på samma teman</p>
<p>1) Huvudkaraktären i boken, är det du?</p>
<p>Nej, jag har aldrig tagit värvning, brukar jag svara.</p>
<p>Fast du flyttade väl till Sverige? Vissa detaljer i boken överensstämmer onekligen med dig?</p>
<p>Jadu, känslomässigt men inte faktamässigt, brukar jag svara.</p>
<p>2) När ska du ge ut bok nummer två?</p>
<p>Om jag bara visste det, är svaret. I helgen åt jag middag med två andra debutanter, varav den ena redan fått sitt andra manus antaget. Vi andra kände oss lite svettiga.</p>
<p>3) Sedan vill folk veta om de ska köpa boken av mig direkt, eller på bokhandeln. Och jag brukar svara att den även går att få tag i på bibblan. En elev sa att hon skulle ha lånat den hos sin filial, men att det redan stod flera i kö. Det kändes som ett högt betyg. Som en bra folklig recension.</p>
<p>Och sen har jag hört att endast om boken lånas ut tvåtusen gånger på ett år så får jag biblioteksersättning.</p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Onsdagskväll efter jobbet]]></title>
<link>http://kattmorsblog.wordpress.com/2009/11/18/onsdagskvall-efter-jobbet/</link>
<pubDate>Wed, 18 Nov 2009 21:27:10 +0000</pubDate>
<dc:creator>Kattmor</dc:creator>
<guid>http://kattmorsblog.wordpress.com/2009/11/18/onsdagskvall-efter-jobbet/</guid>
<description><![CDATA[Fick för mig att tömma sopskåpet,stället där vi samlar sopor innan de ska slängas vidare. Jag hade s]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p>Fick för mig att tömma sopskåpet,stället där vi samlar sopor innan de ska slängas vidare. Jag hade slängt ut mattorna och vädrat sängkläderna, så nu lastade jag i papper, kartonger, plast och plåt i lastutrymmet på bilen. Tänkte jag skulle slänga det på väg hem från jobbet. Hade för mig att jag sett nån återvinningsstation i närheten av biblioteket i Nås. Jag trodde att det var vid macken jag sett det, men se det var då alldeles fel, för där fanns inget att slänga såna mängder med skräp i. Så jag åkte hemåt och när jag kommit halvvägs kom jag på att de där containrarna stod nog vid När Dig, men jag är ju inte alldeles säker, så jag tog med mig skräpet hem igen. Det hamnar nog där det ska, så småningom.</p>
<p>Väl hemkommen blev dammsugarpåsen full, och dammtrasan smutsig, så idag har jag gjort en rejäl arbetsdag tycker jag. Jag var inte klar förrän halv tio-tiden i kväll.</p>
<p>God natt med er.</p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Behovet av omvärldsbevakning]]></title>
<link>http://bibliobuster.wordpress.com/2009/11/18/behovet-av-omvarldsbevakning/</link>
<pubDate>Wed, 18 Nov 2009 15:33:53 +0000</pubDate>
<dc:creator>BiblioBuster</dc:creator>
<guid>http://bibliobuster.wordpress.com/2009/11/18/behovet-av-omvarldsbevakning/</guid>
<description><![CDATA[Idag lyssnade jag till Stefan Pålsson som talade utifrån rubriken Biblioteket i framtidens lärande. ]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p>Idag lyssnade jag till Stefan Pålsson som talade utifrån rubriken Biblioteket i framtidens lärande. Vi hade bjudit honom till <a href="http://www.regionbiblioteket.se/templates/OneColumn.asp?id=14430" target="_blank">Regionbibliotek Stockholm</a>. Föreläsningen kan man hitta <a href="http://www.slideshare.net/hyperfinder/biblioteket-i-framtidens-lrande" target="_blank">på Slideshare</a>. Det som slog mig är kontrasten mellan att bara kunna se det som är eller har varit, och förmågan att se framåt mot vad som komma skall. Enligt Stefan Pålsson kan ett skifte, där äldre teknik och tankesätt är oåterkalleligt passé, hända snabbt och vi är nu på väg mot det skiftet. Från det gamla industrisamhällets tänkande till något nytt.</p>
<p>Föreläsningen aktualiserade många tankar hos mig. Kommer biblioteken att stå kvar med sina medier och arbetssätt? Lika användbara som katalogkort i ett RFID-chippat bibliotek. Eller kommer vi att vara en del i lärandet framöver? Det är mest upp till oss själva. För att kunna veta vad som händer och arbeta fram strategier måste vi omvärldsbevaka. Många gillar oss fortfarande precis som vi är och vill inte att biblioteken ska förändras (det räcker med att läsa en vanlig dagstidning för att förstå det). Men det kan vi inte slå oss till ro med, den gruppen kommer successivt att minska och biblioteken blir irrelevanta om vi tror att det räcker att förbli som vi är.</p>
<p>Här är några rader som <a href="http://twitter.com/NoraGreta" target="_blank">jag twittrade</a> från föreläsningen:</p>
<blockquote><p>Kan biblioteket hjälpa till med att utveckla och träna viktiga kompetenser?<br />
Vilken roll får biblioteken då alla böcker blir digitaliserade?<br />
Messengergenerationen tillhör det nya samhället, men det är ingen klockren generationsfråga<br />
Mejlgenerationen tillhör fortfarande industrisamhället<br />
Vårt synsätt och skoldebatten är formade av industrialismens kultur, därför är den så instrumentell<br />
Att man är digital inföding betyder inte att man föds med alla nödvändiga kunskaper<br />
För att förstå samhället måste man vara en del av deltagandekulturen<br />
När mediaskiftet sker, ändras synen på verkligheten, kunskap och lärande</p></blockquote>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Bjørn Venn: Hvordan trenger fri programvare bibliotekene?]]></title>
<link>http://fribib09.wordpress.com/2009/11/18/bj%c3%b8rn-venn-hvordan-trenger-fri-programvare-bibliotekene/</link>
<pubDate>Wed, 18 Nov 2009 15:18:44 +0000</pubDate>
<dc:creator>ragnizlotos</dc:creator>
<guid>http://fribib09.wordpress.com/2009/11/18/bj%c3%b8rn-venn-hvordan-trenger-fri-programvare-bibliotekene/</guid>
<description><![CDATA[&nbsp;]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p><!-- SlideShare error: doc is missing or has illegal characters /[^-_a-zA-Z0-9]/ --></p>
<p>&#160;</p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Apropå framtidens bibliotek och pappersbokens vara eller inte vara….]]></title>
<link>http://ombiblioteket.wordpress.com/2009/11/15/apropa-framtidens-bibliotek-och-pappersbokens-vara-eller-inte-vara%e2%80%a6/</link>
<pubDate>Sun, 15 Nov 2009 17:07:35 +0000</pubDate>
<dc:creator>vasterasstadsbibliotek</dc:creator>
<guid>http://ombiblioteket.wordpress.com/2009/11/15/apropa-framtidens-bibliotek-och-pappersbokens-vara-eller-inte-vara%e2%80%a6/</guid>
<description><![CDATA[…och efter att ha läst utropet ”ut med pappersboken”, http://www.bokensframtid.se/2009/10/den-langa-]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p>…och efter att ha läst utropet ”ut med pappersboken”,</p>
<p><a href="http://www.bokensframtid.se/2009/10/den-langa-posten-om-bibliotekens-framtid/">http://www.bokensframtid.se/2009/10/den-langa-posten-om-bibliotekens-framtid/ </a></p>
<p>känner jag mig manad att skriva ett försvarstal för Boken. Att bibliotekens framtid bara skulle handla om att ställa om till den digitaliserade världen, att folk om några år inte kommer att läsa/låna fysiska böcker tycker jag känns som en framtidsdystopi, som jag inte tror stämmer. </p>
<p>E-böcker och läsplattor är ju ett utmärkt komplement till boken, men kommer aldrig att kunna ersätta den. Om man tror det hör man kanske till den skara som aldrig har haft någon större skönlitterär upplevelse. Hur många finurliga tekniska finesser en läsplatta än erbjuder, kommer den ändå aldrig att kunna mäta sig med Boken, om man gillar att läsa skönlitteratur, eller, för den delen, bläddra i en vacker faktabok. </p>
<p>Läsning handlar nämligen inte bara om råtext. Det handlar inte om att läsa så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt. Det handlar inte alltid om information eller aktuell fakta. Det handlar inte heller om tekniska finesser, som att göra sökningar eller markera text.</p>
<p>Att läsa skönlitterära texter handlar om helt andra saker &#8211; jag skulle vilja påstå om det nästan precis motsatta: det handlar om att släppa tagit lite, att varva ner, att komma till ro, att låta sig ta sig tid att känna.  </p>
<p>Det handlar om texten som ett flöde, en helhet som ryms mellan den Boks pärmar som man just läser. </p>
<p>Det handlar också om en djupare förståelse av en text, ja, varför inte kalla det meditativt läsande.</p>
<p>Det handlar om att hålla en Bok i handen, att få vända blad efter blad, stanna upp ibland, och begrunda det skrivna. </p>
<p>Det handlar om att vilja läsa om just den Boken, eller kanske läsa något särskilt avsnitt igen. </p>
<p>Det handlar om att vilja äga en Bok, att kunna ställa den i sin bokhylla, och kanske rekommendera den för en vän.  </p>
<p>Det handlar om Bokens själ! </p>
<p>Det handlar om att få sätta sig till rätta i sin läsfåtölj, eller krypa ner i sängen efter en stressig dag med en Bok.</p>
<p>Det handlar faktiskt inte om att lägga sig där med sin läsplatta och låta sig uppslukas (av dess tekniska finesser möjligen?). Men får man inte nog av dator- &#38; tv-skärmar under dygnets övriga vakna timmar?</p>
<p>Kanske är det just därför som pappersboken (bland mycket annat naturligtvis,<br />
t ex e-böcker &#38; snabb uppkoppling) är bibliotekens framtid?</p>
<p>Det hoppas jag. Vad tror du? </p>
<p>/Carin S</p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Dagens wordle]]></title>
<link>http://bibliobuster.wordpress.com/2009/11/13/dagens-wordle/</link>
<pubDate>Fri, 13 Nov 2009 11:01:02 +0000</pubDate>
<dc:creator>BiblioBuster</dc:creator>
<guid>http://bibliobuster.wordpress.com/2009/11/13/dagens-wordle/</guid>
<description><![CDATA[Vad handlar den här texten om? Vi kan ta som ett litet bloggpyssel att gissa på sammanhanget! Wordle]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p><img class="aligncenter size-full wp-image-1046" title="worlde" src="http://bibliobuster.wordpress.com/files/2009/11/wfb.jpg" alt="worlde" width="540" height="832" /></p>
<p>Vad handlar den här texten om? Vi kan ta som ett litet bloggpyssel att gissa på sammanhanget!</p>
<p><a href="http://wordle.net">Wordle.net</a></p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Frie og åpne bibliotek]]></title>
<link>http://bentebing.wordpress.com/2009/11/12/frie-og-apne-bibliotek/</link>
<pubDate>Thu, 12 Nov 2009 12:35:47 +0000</pubDate>
<dc:creator>bentebing</dc:creator>
<guid>http://bentebing.wordpress.com/2009/11/12/frie-og-apne-bibliotek/</guid>
<description><![CDATA[Idag og i morgen er det seminartid! Fri og åpen programvare i bibliotekene &#8211; er det noe da? I ]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p>Idag og i morgen er det seminartid! Fri og åpen programvare i bibliotekene &#8211; er det noe da? I følge de vi har hørt hittil                  <a href="http://www.web2learning.net/" target="_self"> Nicole C. Engard</a> og Nicolas Morin er det god økonomi for både små og store bibliotek å satse på OS (open source &#8211; disse forkortingene som jeg aldri klarer å få med meg).  Nå skal Magnus Enger snakke om <em>Hva er fri og åpen programvare? </em>Ja, fri &#8211; men ikke gratis, jobben skal gjøres, server skal betales og alle de kjekke dubedittene som gjerne følger med&#8230;. Men likevel, her må det være noe å hente!</p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Tredje biblioteksklubben]]></title>
<link>http://filipstadsbibliotek.wordpress.com/2009/11/11/tredje-biblioteksklubben/</link>
<pubDate>Wed, 11 Nov 2009 10:04:25 +0000</pubDate>
<dc:creator>therese hallenquist</dc:creator>
<guid>http://filipstadsbibliotek.wordpress.com/2009/11/11/tredje-biblioteksklubben/</guid>
<description><![CDATA[Igår hade vi tredje träffen för den här terminen. Förra gången skrev jag aldrig något inlägg men då ]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p>Igår hade vi tredje träffen för den här terminen. Förra gången skrev jag aldrig något inlägg men då var vi minsta gruppen någonsin med bara två deltagare och då gick vi igenom lite släktforskning. Hur man börjar och vad man kan hitta i olika databaser till exempel.</p>
<p>Den här gången kom fem stycken och vi gjorde en slags &#8220;biblioteksjakt&#8221;, ett antal uppgifter där man letar upp olika böcker och svarar på frågor. På det sättet kan man lära sig hur böckerna står i biblioteket.</p>
<p>Vi tittade också på nya böcker som kommit till biblioteket den senaste månaden.</p>
<p>Nästa gång ses vi för sista gången den här terminen. Det är 8 december och eftersom det då börjar närma sig jul kommer vi prata om julen och dessutom går vi ner i magasinet.</p>
</div>]]></content:encoded>
</item>

</channel>
</rss>
