Jag vet inte om Du läst det utmärkta debattinlägget på bibliotek25 om att biblioteken bör satsa på unga eller inte? Det kan rekommenderas och de lösningar som presenteras i inlägget är mycket tänkvärda och genomförbara. Att arbeta med unga kan ju annars tyckas vara ett Sisyfos-arbete, precis som bibliotekens allmänna premisser att vara till för “alla”, givet den mycket heterogena målgruppen, men Pia M-K gör det hela hanterbart.

Det är dock vad som INTE sägs som föranleder mig att skriva detta inlägg, och detta ämne har jag tänkt skriva om sedan många månader tillbaka. Nu fick jag liksom inspirationsgnistan. Det är väl ganska symptomatiskt för biblioteksvärlden idag att man vurmar den traditionella föreställningen om bibliotek med rötterna i antiken (det fysiska rummet) och den mer moderna uppfattningen från 1990-talet: Internet och hemsidor. Däremot är det pinsamt tyst om att som bibliotek verka i 2000-talets och den socialt nätverkande generationens miljöer, nämligen sociala media och sociala nätverk. Eller annorlunda uttryckt, att biblioteken idag inte anpassar sig till de interaktionsbeteenden som gäller i samhället i övrigt.

Som jag ser det, har nätverkssamhällets framväxt, skapat ett lika stort trauma för biblioteken som Järnridåns fall och Sovjetunionens kollaps för de tidigare kommunistiska staterna. Jag menar då det mentala och digitala vakuum som råder efter informations-och kulturmonopolets fall, den annorlunda världsbild som möter biblioteken och de demokratiska användarbeteenden och pluralismen såsom nätverkande och delning av information, vilka är en följd av socialt nätverkande och som biblioteken idag är tämligen ovana vid. Biblioteken av idag är en aktör av många och är konkurrensutsatta. Vad man konkurrerar om är medborgarnas tid och intresse så om det finns aktörer som kan fylla potentiella låntagares behov bättre än folkbiblioteket så kommer folk att söka sig dit istället. Många stater har dock som bekant valt att agera utifrån sin nyvunna frihet som t.ex. Polen, f.d. kommunistland och numera en naturlig del i såväl EU som NATO. Några står emot som Vitryssland, Europas sista diktatur. För all del Kina också, som faktiskt ser sociala medier som ett hot mot den kommunistiska enpartidiktaturen vilket är bra, då dessa medier ju faktiskt främjar demokratin. Mindre bra är ju naturligvis att man förbjudit användandet av vissa tjänster. I Storbritannien ser man å andra sidan sociala medier som något som kommer att förändra public service och ser dess potential. Frågan är om man som bibliotek är ett Polen eller ett Vitryssland? Är sociala medier ett hot eller en möjlighet? Våra politiker kommer att använda sig av sociala medier för att nå ut till medborgarna i valet 2010, varför kan inte biblioteken göra detta i sin dagliga verksamhet med samma syfte?

Det skall också sägas att när det gäller sociala medier är de i de flesta fall gratis. Våga släppa in låntagarna att tagga i katalogen och att skriva egna recensioner! Börja blogga, Twittra och använd mobila lösningar för t.ex. boktips. Nätverka på t.ex. Facebook och andra ställen där människor finns!

//BloggNisse

Dagens samhälle kan etiketteras olika, men två distinkta karaktärsdrag är dess nätverksstruktur och IKT som bakomliggande nödvändiga förutsättningar. Men platsar verkligen folkbiblioteken i dagens samhälle annat än som reliker över en förgången tid? Som bok- och folklivsmuséer för en period då biblioteken hade informationsmonopol och då medborgarna ännu inte hade tillgång till Internet hemma eller i mobilen? Detta inlägg kan uppfattas som provocerande, det skall medges. Det som stimulerade mig till att skriva detta, var dock vissa artiklar om IKT och samhällsnytta, varav några går att läsa nedan. Inlägget är också ett fördjupande komplement till mitt tidigare inlägg.

En modell för utveckling är det hegelianska schemat med tes-antites-syntes som jag gärna förfäktar. Om man sätter in folkbiblioteket i detta så har det förgångna mött verkligheten och utvecklats till intressanta synteser på några viktiga områden som själva folkbibliotekens bildande, bibliotekens digitalisering och datorisering samt bibliotekslagen. Detta är tyvärr allt som jag kan komma på upp till dags dato. Pinsamt nog har det sociala nätverkandet och sociala medier inte mött tesen om biblioteket och bildat en fruktbar syntes eller snarare den digitala verkligheten med ett radikalt annorlunda förhållningssätt till information och med sina förändrade användar- och kommunikationsbeteenden har ännu inte vunnit insteg i 2000-talets bibliotekssyntes.

Vilka är de gängse etiketterna på vad ett bibliotek är? Ett bibliotek idag är någonting fysiskt och uteslutande fysiskt där information, kultur, lärcentra, mötesplats, demokrati och folkbildning kan sägas beskriva , mer eller mindre uttömmande, detta fysiska. Det digitala är bara ett bihang för det är det fysiska biblioteket som är det “riktiga” biblioteket. Biblioteken har också en digital front d.v.s. sin hemsida som inte är så lätt att hitta till alla gånger, vilket i sin tur innebär att man tappar en stor del av sina besökare. De riktigt föredömliga biblioteken har också t.ex. Facebook-konton eller Twitter-flöden man kan följa. Men låt oss återgå till det stora flertalet. Med utgångspunkt i nätverkandet och IKT, skall jag som skattebetalare behöva betala för de fysiska folkbiblioteken? Absolut inte. De har spelat ut sin roll i 2000-talets Sverige och är, menar jag, fullkomligt överflödiga som en aktiv del i dagens samhälle. De kostar bara pengar som skulle kunnat användas till äldre, handikappade och våra barn och unga.

Har biblioteken informations- eller kulturmonopol. Svar nej. Lärcentra då? Nja, som Du ser så behövs det inga bibliotek, bara en utbildningsanordnare, en lämplig mobiltelefon och en mobiloperatör. Demokrati då? Hur då? Sociala medier kan ju fylla detta genom att skapa en gemensam grund. och ge ökad kulturell kompetens och tolerans på ett globalt plan. Men folkbildningen då? Tja, exakt vilken roll har de fysiska biblioteken i folkbildningen? Just det. Jag säger bara wikipedia och folksonomier. Men de gamla och de handikappade? Behöver inte de ha det fysiska biblioteket? Nej, med hjälp av servicehemmet eller syncentralen kan de ju via TPB, få hjälp att fylla sina minneskort till Daisyspelarna.

Låt oss våga tänka tanken fullt ut: fysiska folkbibliotek behövs inte. Eller?

//BloggNisse

En hyfsat ny dansk undersökning visar att var tredje biblioteksanvändare går till biblioteket för att låna datorspel, ljudböcker och musik. Om det skulle finnas fler digitala medier på biblioteken kommer var femte användare att utnyttja biblioteket mer.
Undersökningen visar också att bokens ställning på folkbiblioteken är fortfarande stark – rentav orubbad.

Resultatet av undersökningen finns att fördjupa sig i här.
T ex frågan vilka förändringar skulle  kunna få dig att använda biblioteket mer om två år än idag?

Från tankesmedjan First Monday:

Public libraries and the Internet 2008-2009: Issues, implications, and challenges

Abstract

Biblioteken i Århus gör det igen!

www.aakb.dk/netmedier

“Would you like to watch a good film, listen to a CD or read a new book – without regard to time and place? Legally and free of charge, Aarhus Public Libraries now offers access to a broad range of feature films. As is the case with music and literature, you can download films to your computer for your immediate pleasure – without first having to visit the library.

Citizens in the City of Aarhus, who have a library card with a pin code, now have fast and easy-to-use access to Net Music, Net Films, Net Audio Books, Net Books and a broad range of Net Databases through the Internet. It is legitimate. It is free. And it’s open 24/7. www.aakb.dk/netmedier provides easy access to the many offers.

‘Aarhus Public Libraries are known around the world for their innovative initiatives. This is yet another example of the seriousness with which the libraries of Aarhus treat their role as information mediators.

They gladly break new ground to benefit their users’, says Alderman for Culture and Citizens’ Services Jacob Bundsgaard Johansen.

Many new features
As a new service, the libraries now offer access to 150 feature films and 60 short films and documentaries on www.filmstriben.dk. Users can borrow up to 10 films per month – for free. At the same time, the libraries have strengthened a range of other Net Media: e.g. the Libraries’ Net Music, which now has 2.2 million music tracks (or about 190,000 albums) available. This is an increase of almost 40 % since April.

Almost 2,000 new net books are available and the selection of net audio books has been dramatically increased with new titles from two major publishers. Furthermore, new net databases have been added, including Student Resource Center with more than one million articles from various periodicals, magazines and news papers plus biographies, analyses and selected source material. The database covers, among other subjects, history, literature, science, and geography.

Almost 1,000 of the world’s news papers are now available via Library PressDisplay – searchable and in their original layout – and including a 90-day archive. Just to mention the most significant.

Through the libraries’ website, users can thus use all the digital materials when it suits them – they are not limited by the opening hours of the library. Users have access to the latest music, to new and classical quality films – 24 hours a day. They can downloan net audio books and net books: fictional, non-fictional or children’s books.

Users can also use the wide range of net databases provided for free by the library: digital periodicals, news papers and encyclopaedia from all over the world – which is especially suited for those seeking a specific knowledge, here and now.

Apart from the digital net databases available to users through their computers at home, Aarhus Public Libraries provides access to a range of other databases, which users can use through the libraries’ more than 300 public PCs.”

Ni som inte hade möjlighet att deltaga i seminariet i Stockholm den 7/10, anordnat av Svensk Biblioteksförenings nätverk för omvärldsbibliotek och betitlad “Omvärlden förändras- Vad gör vi?”, kan nu läsa en rapport på Omvärldsbevak.ning Ni får här också tillgång till föreläsarnas material.

Till Dig som redan är medlem och fick massutskicket om att rapporten var utlagd, vill jag passa på att be om ursäkt för den ostrukturerade layouten i detta utskick. Tydligen kommer det med en textmassa om själva den aktuella NING:en automatiskt och som är osynlig då man formulerar själva utskicket. Men det viktigaste är ju trots allt att ni kan få mer kött på benen och att ni får tillgång till föreläsarnas presentationer.

//BloggNisse

Läste i senaste Bibliotekspressen om nyhetsbiblioteket i Herning, Danmark – ett djärvt grepp att bara satsa på nyheter. Man satsar på populära böcker, massor av ex av nya böcker så att folk slipper köa, fördjupning i ett antal nyheter med artiklar, utställningar. Inget för ett huvudbibliotek, men ett intressant sätt för en filial att profilera sig på. Jag blir nyfiken – inte främst på var man sen gör av de 25 exen av Vold og magt när ingen är intresserad av dem – utan på djärvheten, det utmanande sättet att tänka. Vi måste ta ut svängarna så långt det går, åtminstone i tanken för att vi ska åstadkomma en förändring som inte bara blir mer av samma sak. Vad är det som gör att just danskarna vågar vara så utmanande?

Kairos Future bjuder ger svar på bokens, bokhandelns och bibliotekens framtid:

“Framtidens böcker och morgondagens läsare. Idag utvecklas boken som form antingen i en digitalisering tex Kindle, Googlebook, creative commons etc, men även genom den ökade mängden ljudbaserade böcker, cd, podcaster mm.

Det forskas om nya former för trådlös överföring till ”textbärare”, som mest kan liknas vid en plastmapp. Den kan uppdateras med den text, oavsett det är tidning, tidskrift eller bok, allt efter önskemål. Framtidens bokhandel och bibliotek kommer därför att behöva utvecklas för att säkra sin existens. Vilka förändringar står vi inför? Hur ser det ut i en bokhandel 2015? Och hur kan bokbranschen locka unga till sig?”

Tid: Fredagen den 27 november – kl 8.30-10.00 (Kaffe och smörgås serveras från kl 8.00)
Plats: Kairos Exploration Center, Vasagatan 40
Deltagaravgift: 995 kr ex moms/deltagare och föreläsning

Smaken är ju lyckligtvis som baken. Å andra sidan är ju delad (läs)glädje, dubbel (läs)glädje. Därför vill jag passa på att delge er följande “tegelsten” på 836 sidor text: “Mänsklighetens minne- en bibliotekshistorisk antologi” redigerad av Erik Carlquist och Harry Järv, Schildts förlag, 2008. Antologin omfattar 48 kapitel och tar upp allt från skriftsystemens utveckling, antikens bibliotek, svensk och utländsk biblioteksutveckling, artiklar av och om Valfrid Palmgren och Ranganathan, bibliotekariens bildning och kompetenskrav och datorisering på biblioteket. För oss kristna bibliotekarier finns det även med en bibliotekariebön från 1675 i modern svensk språkdräkt.

Tillåt mig att citera ett stycke ur förordet:

Skriften, boken och biblioteket är medier. De formulerar och representerar på olika sätt och nivåer ett tankeinnehåll som är menat att förmedlas. De är led i en informationsprocess som går från en upphovsman till andra människor, läsare som lever någon annanstans eller senare.
Skriften, boken och biblioteket är separata företeelser med olika historia, upphovsmän, teknik och syften. Var och en av dem kan beskrivas och förklaras från mer eller mindre generella utgångspunkter.
Men deras ändamål och utveckling har så mycket gemensamt, att den bästa utgångspunkten är att se dem ur ett helhetsperspektiv. De utgör då en läsningens infrastruktur , ett komplex av teknik och organisation- historiskt sett en ram som satt villkor för kulturlivet i de skriftbärande samhällena. Skrift-,bok-och bibliotekshistoria i den meningen skildrar ett centralt område av kultur-och idéhistorien.
Ett bibliotek är (eller undervisar om) en intellektuell eller kulturell struktur, en kunskapssyn, t.o.m. en världssyn.
Urvalet av böcker och ordningen mellan böckerna i ett bibliotek återspeglar de biblioteksansvarigas värderingar av vad som anses intellektuellt och kulturellt viktigt; jämför med varandra biblioteket vid en koranskola i Teheran, patientbiblioteket vid ett sjukhus, en biblioteksfilial på en skärgårdsö, ett nationalbibliotek, ett militärt bibliotek och ett institutionsbibliotek vid en teknisk högskola. Skillnaderna är stora därför att uppdragsgivarens avsikter och målgrupper i mycket skiljer sig åt.

Boken rivstartar alltså bokstavligen från den allra första sidan, vad gäller att fånga intresset. Bokens bredd speglas också att jag köpt den via bokklubben Svenskt militärhistoriskt bibliotek. I dess medlemstidning Pennan & Svärdet var dock fokus i bokpresentationen på bibliotekens repressiva och censurerande funktioner i händerna på personer som Hitler och Stalin. Boken är ännu inte påbörjad, annat än lite nyfiket “ströblädder”. Jag har annat som pockar på uppmärksamheten i “läslistan”, men den är så pass intressant att jag vill sprida kännedom om boken vidare. Förresten, vad tycker Du som redan har läst den?

//BloggNisse

Mycket kan sägas om bibliotekens framtid. Debatter och samtal i olika grader brukar inte sällan kretsa kring vissa nyckelbegrepp, som mötesplats, digitalisering, läsfrämjande och andra kärnuppgifter under bibliotekens flagga. I ekonomiskt svåra tider talas det ofta om bildning och bibliotekens roll att vara ett stöd till utsatta grupper. Det hela kokar till slut ner till en diskussion kring vad som egentligen är ett bibliotek.

Läs och ladda ner  det senaste numret av Framsteget Special från Regionbibliotek Västra Götaland; temat är “Spelet om samtiden”.

Det här kommer att vara ett av flera underlag för mig när jag ska prata om det som jag tror är bibliotekens kärnverksamhet på SFIS höstkonferens INFOtrender lite senare i höst.

Varför skall bibliotek syssla med sociala medier över huvud taget? Elin och Siska har själva gett en nästintill fulländad förklaring och ett skolboksexempel ,för andra bibliotek som vill ta sociala medier på allvar, hur en handlingsplan för bloggar och sociala medier skall se ut och på den anda som erfordras för att nå målet. Läs själva och låt er inspireras! Tack Bibliobuster för tipset om Elin och Siskias manifest och för ett i övrigt intressant inlägg.

Jag hoppas på en “ketchupeffekt” vad gäller dylika dokument och på att de kommer att få en naturlig del i alla biblioteksplaner.

//BloggNisse

Undertecknad är en varm anhängare av såväl användandet ,som utvecklandet, av sociala medier, vilket jag gärna, i tid och otid, låter omgivningen veta. (Dock utan att vara fanatisk och med insikten att det är människorna inom nätverken som betyder något och inte nätverken i sig.) Några f.d. kollegor skulle säkert kunna misstänka att jag får betalt av Facebook för att puffa för detta sociala nätverk. Faktum är att jag kan bli både ledsen och frustrerad när jag ser att bibliotek m.m. är så pass tröga och ovilliga att nyttja dessa sociala medier och låta de bli en naturlig och integrerad de i sina respektive verksamheter. Det är svårt att lära gamla hundar sitta, och för att spinna vidare på Anna-Stina Axelssons åsikt på Facebook när det gäller mediediskursen: Det handlar också om en diskursernas kamp för vad ett bibliotek är. Hur ser bibliotekens diskursordning ut?

Men det handlar inte om att Facebooka eller inte etc. eller att använda det och det sociala webbverktyget, utan vad det handlar om är att i alla led se potentialen för sociala media som en omistlig del i kommunikationen med sin omvärld. Detta gäller både för undertecknad i egenskap av privatperson men i ännu högre grad för organisationer som bibliotek. För biblioteken vill jag gå så långt som att säga att det är en överlevnadsfråga kopplad till omvärldsbevakning: Är de kommunikationskanaler vårt bibliotek använder up to date med samtiden och är det via dessa våra låntagare finns? Eller finns det risk att de överger oss, ansedda såsom omoderna och inte uppfyllande deras behov, så att de söker andra arenor som bättre kan motsvara vad de söker? Ett intressant och givande meningsutbyte om vikten av att fokusera inte enbart på webbsidor utan att också använda sociala nätverk kan Du läsa här. Denna debatt belyser också till viss del problemet ur en generationssynvinkel.

Men det som verkligen “made my day” var följande inspirerande artikel hämtat ur RSS-flödet. Lancashire är full av kvitter d.v.s. man använder Twitter med flera sociala medier precis som jag tycker att de skall användas: kreativt, samhällsutvecklande och till medborgarnas fromma. Det är dylika nyheter som gör det värt att kliva upp ur sängen om morgnarna. Något överdrivet kanske, men Du förstår min poäng?

Så låt oss alla kvittra på (Twittra) och bygga våra “fågelbon” (Twittergrupper) till samhällsmedborgarnas fromma! Nästa steg vore ju att läsa en svensk artikel om att “Biblioteken i Sydost kvittrar” eller i alla fall biblioteken i Kalmar län, med tanke på Vision 2010.

//BloggNisse

“Omvärlden förändras- Vad gör vi?” var alltså titeln på det seminarium i systematisk omvärldsbevakning som hölls i Stockholm onsdagen den 7/10 i Svensk Biblioteksförenings regi. Ett 40-tal deltagare hade slutit upp på Klara konferens. Programmet för dagen visade sig vara en sällsynt lyckad och uppskattad mix av 4 högklassiga föreläsare med olika perspektiv, som trivdes i den engagerade åhörarskaran. Detta inlägg handlar om denna dag, men som undertiteln antyder, kommer det mera. Detta är bara lite spontana, men strukturerade reflektioner som jag skrev ner på tåget hem och som jag nu renskriver. Ett utökad inlägg med mer kött på benen och med föreläsarnas presentationer kommer att publiceras på Omvärldsbevak.ning

Allt eller ingenting? Vår väg mot systematisk omvärldsbevakning

Först ut var Gun Larsson från Vitterhetsakademiens bibliotek/Riksantikvarieämbetet. Hon berättade hur man gick från ingenting till systematisk omvärldsbevakning. Ett nav i detta är det webbaserade omvärldsbevakningsverktyget Perspective från Wide narrow. Till Perspective kan man koppla upp till 50 olika inflöden inklusive press- och mediabevakning. Fördelen är ju att “alla” kan ta del av samma information och att all omvärldsinformation är samlad till ett ställe. Något för folkbiblioteken måhända?

Att tänka i förväg och röra sig framåt

Inger Edebro-Sikström, chef på Umeå stadsbibliotek och ledamot av Svensk biblioteksförenings styrelse, gav en inblick i verkligheten. Hon bad oss fundera över våra bibliotekserfarenheter från 1983 och även tänka oss några Umeåbarn ,på en bild hon visade, 25 år framåt i tiden. Poängen är alltså en långsiktigt hållbar biblioteksutveckling där samverkan och integration är viktiga för verksamhetsutvecklingen. (Att ha samarbetspartners är inte heller fel. ) London’s Idea stores lyftes fram som goda exempel på detta. Något som fastnade var hennes idé om en fokusförskjutning, från bibliotekens sida, från information literacy (informationskompetens) till participation literacy. Det sistnämnda ett begrepp som undertecknad hörde för första gången. Intressant därför att det, som jag ser det, dels fokuserar mycket mer på besökaren och dennes skaparglädje och dels också erkänner att biblioteken inte längre har informationsmonopol och myndigförklarar individens IKT-beteende. Den som samlar på information utan att dela med sig är snart ute, men istället kan ett ökad fokus på participation literacy skapa en ny spännande dynamik i mötet mellan bibliotek-användare i sociala media.

Bloggo ergo sum- Att använda sociala media för omvärldsbevakning.

Tyvärr kunde inte Anna-Stina Axelsson närvara men hennes “föredragshållarpartner” länsbibliotekarien i Örebro Peter Alsbjer berättade om sociala medier som naturliga verktyg i omvärldsbevakningen. Intressant parafrasering på Descartes förresten, även om Descartes filosofi lämnar en hel del övrigt att önska. Jag bloggar, alltså finns jag. Att skanna av omvärlden (läs bloggar, mikrobloggar, dagstidningar och hemsidor och dylikt) genom att RSS:a är ett bekvämt och bra sätt att hålla koll. 1 RSS-läsare och 1000 prenumerationer för att låna lite från Åhléns reklamen. Delicious och NetVibes är två verktyg som är synnerligen väl lämpade för användning på bibliotek. Som Deliciousanvändare kan jag bara hålla med och i det senare fallet används detta av Christchurch’s huvudbibliotek på Nya Zeeland. Tyvärr så misstänker jag att det kommer att dröja innan biblioteken kommer att nyttja potentialen i sociala medier. I alla fall i denna regionen.

Kreativitet + Disciplin = SANT

Margareta Nelke, I.C. at Once, är en välkänd expert på systematisk omvärldsbevakning. Hon gav oss en verktygslåda för systematisk omvärldsbevakning  i form av FIBAK-modellen. FIBAK står för Fokusering, Informationsinsamling, Bearbetning, Analys och Kommunikation och är en kontinuerlig cyklisk process. Nelke  tog också upp vita fält i omvärldskartan, hämtade från Choo, en teoretiker inom området. Vita fläckar uppstår när:

• Vi tror att vi vet allt vi behöver veta.
• Vi uppfattar bara det som sker i vår egen handlingsmiljö.
• Vi ser bara det vi vill se.
• Vi tolkar det vi ser i ljuset av tidigare erfarenheter.
• Faktor X

Högmod går som bekant före fall. Just därför behöver vi hålla koll på våra vita fläckar. Vad behövs då för att omvärldsbevaka systematiskt? Ett syfte är en bra början. Utan syfte är omvärldsbevakningen beroende av eldsjälar. 3E & B är också bra. Employees, Eyes, Ears & Brains. (Man bör komma ihåg att systematisk omvärldsbevakning är en lärandeprocess som kräver lagarbete.)  Slutligen kan sägas att den kreative spanaren:

• är nyfiken och ifrågasättande
• jagar efter svaga signaler
• använder okonventionella källor
• ser vad som händer andra i branschen
• utsätter sig för nya situationer
• spanar efter sådant som bryter mönstret
• lägger pussel

Summa summarum: Omvärlden förändras. Vad gör vi?

//BloggNisse

“Omvärlden förändras! Vad gör vi?- systematisk omvärldsbevakning för strategisk utveckling” är rubriken på det seminarium som går av stapeln i Stockholm on 7/10 i Biblioteksföreningens regi på Klara konferens.  Ses vi där förresten? Det har puffats för seminariet på en mängd olika ställen: Biblioteksföreningens hemsida, Biblioteksföreningens Facebookgrupp, BIBLIST, Bibliobuster och Peter Alsbjers blogg för att nu nämna några. Så även om jag har haft förmånen att vara delaktig i dess planering, tänker jag inte försöka sälja in den nu. Däremot tänkte jag passa på att puffa för Omvärldsbevak.ning den bibliotekstypsöverskridande Ning för omvärldsbevakningsfrågor som tillkom på initiativ av styrgruppen för nätverket för omvärldsbibliotek för att möta de bibliotek som inte är med i Biblioteksföreningen. Nåväl, nu till mitt egentliga ärende.

Detta inlägg skall snarare ses som en påminnelse att inte förglömma den systematiska omvärldsbevakningen såsom en nyckel till bibliotekens överlevnad och konkurrenskraft (Seminariet kommer att ge verktyg för “hjälp till självhjälp” samt ideéer för den egna verksamheten, inom systematisk omvärldsbevakning, med återkommande tillfällen till interaktion föreläsare-deltagare.) och att nu finns det tillfälle att fördjupa sig i detta. Nyckelordet är här just “systematisk” d.v.s det finns ett klart definierat syfte och mål med denna, omvärldsbevakning är en cyklisk process, omvärldsbevakning är INTE lika med omvärldsanalys eller enbart analysdelen, systematisk omvärldsbevakning är hela organisationens och personalens angelägenhet och den skall INTE syfta till att befästa den enskilde medarbetarens egna begränsade föreställningsvärld med all vad det innebär med förförståelse och fördomar, utan tvärt om rubba medarbetarnas cirklar visavi omvärlden. Framför allt bör det också finnas en metaförståelse bland medarbetarna för den systematiska omvärldsbevakningen som sådan, den systematiska omvärldsbevakningens betydelse för organisationens överlevnad och att alla områden bör genomsyras av denna typ av tänkande.

Vem som helst och vilken organisation som helst kan “omvärldsbevaka” men det krävs ett klart definierat syfte och mål, mod, målmedvetenhet, engagemang, utvecklingsbenägenhet, vilja att överleva och förändras, förankring i hela organisationen och en mental övergång från det egna bästa till organisationens bästa för att syssla med systematisk omvärldsbevakning. Många är kallade, få är utvalda. Har Ditt bibliotek vad som krävs för att bli en av dessa lyckliga utvalda?

//BloggNisse

Det är nyheter och samhällsrapportering som ska vara drivkraften i det nya nyhetsbiblioteket i danska Herning enligt Politiken.
Traditionella biblioteksmedier som böcker kommer att spela andra fiolen, bara de mest aktuella titlarna ska finnas tillgängliga. I stället visas nyheter från de stora nyhetsbyråerna som BBC och CBS upp på stora bildskärmar. Det kommer att finnas publika datorer för att lyssna på pod-utsändningar och att ladda ner  t ex musik.
Man kommer att arbeta med olika aktuella teman som t ex svininfluensan.

Via

“The future of libraries, with or without books” heter en artikel från CNN om förändringarnas vind som blåser över delar av biblioteksvärlden.

Om Århus bibibliotek heter det: 

“The library features an “info column,” where people share digital news stories; an “info galleria” where patrons explore digital maps layered with factoids; a digital floor that lets people immerse themselves in information; and RFID-tagged book phones that kids point at specific books to hear a story.

“The library has never been just about books,” said Rolf Hapel, director of the city’s public libraries.”

Vivienne Waller om relationen mellan folkbibliotek och Google i senaste First Monday:

“This article explores the implications of a shift from public to private provision of information through focusing on the relationship between Google and public libraries. This relationship has sparked controversy, with concerns expressed about the integrity of search results, the Google Book project, and Google the company. In this paper, these concerns are treated as symptoms of a deeper divide, the fundamentally different conceptions of information that underpin the stated aim of Google and libraries to provide access to information. The paper concludes with some principles necessary for the survival of public libraries and their contribution to a robust democracy in a rapidly expanding Googleverse”
(Mina kursiveringar)

Apropå Bibliotek25:s inlägg Unga analyserar , så ramlade jag över ett annat inlägg som rör bibliotek: Elias Giertz, 13 år funderar i inlägget Biblioteken är föråldrade över varför vi inte har ett gemensamt lånekort för alla bibliotek i Sverige. Kanske Piratpartiet kan driva frågan, tänker han.

Man kan tycka att unga tänker kortsiktigt och enkelspårigt, men jag menar att vi vuxna, vi som arbetar i och skapar systemen sätter upp alldeles för många hinder. Visst borde det gå att använda sig av personnummer och vilken giltig legitimation som helst i stället för lånekort?

Svensk höst heter årets rapport från SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Rapporten innehåller 34 kapitel om politik, medier och samhälle. Ett av kapitlen är skrivet av Lars Höglund och Eva Wahlström och handlar om bibliotek.

Slutsatserna som kommer fram utgår från enkäter som gjorts under 2008. Man kommer fram till en del intressanta trender:

• de som använder biblioteket mer sällan tenderar att ytterligare minska på sina biblioteksbesök.
• Sedan 1996 finns en tydlig nedåtgående trend för bibliotekens bokutlåning (Minskningen beror fra på bättre tillgång till billiga böcker genom sänkt bokmoms, antalet utlåningsställen har minskat genom att filialer lagts ned och en ökad konkurrens om medeieutbudet från TV-kanaler och internet).
• Biblioteksbesöken minskar mer hos lågutbildade än högutbildade. Dvs klyftan ökar!
• Ju oftare man besöker biblioteket, desto större förtroende för biblioteket har man
• Bokhemlåning är viktigaste anledningen till biblioteksbesök, men andra skäl: tillgången till sakkunnig hjälp, kulturevenmang (50-80-åringar), miljön och mötet med andra, tillgången till internet (15-29-åringar) – äv viktiga
• “Jämfört med andra typer av offentlig service är dessutom andelen mycket eller ganska nöjda klart högre för biblioetken än för övriga typer av service i kommunerna som ingår i undersökningen.”
• Antalet nöjda med biblioteksservicen är lägre på landsbygden än i städerna, vilket författarna tror har att göra med att filialer och bokbussar läggs ner.

Höglund och Wahlström avslutar med en diskussion om bibliotekens roll i spåren av finanskrisen. De menar att färre förvärvsarbetande betyder att fler personer kommer in i utbildningar och att detta innebär ett större tryck på biblioteken. Man menar också att potentialen för bibliotekens samhällsroll är gynnsamt:
“Utvecklingen innebär ökande informationsflöden och ökade behov av information. Det finns därför plats för flera olika informationsvägar, tekniker och medier, men därmed också för mer av råd och hjälpmedel att sortera i informationsflödet och värdera information av skiftande trovärdighet.”

Dessutom säger författarna:
“Att tillgången till personal att rådfråga ligger så högt bland viktiga skäl till biblioteksbesök utgör ett memento för tankar på personalfri digital informationsförmedling.”
Något att fundera på för kollegorna i Lund?

… är ett nystartat community för alla som är intresserade av omvärldsbevakning för professsionell och organisatorisk utveckling.

Idén kläcktes när styrgruppen för Svensk Biblioteksförenings nätverk för omvärldsbibliotek möttes i Göteborg den 17:e i denna månad för att planera höstens seminarium (som Du kan läsa mer om på ning:en). Tanken är att nå alla intresserade, även de utanför Biblioteksföreningens hägn.

På Omvärldsbevak.ning kommer Du bl.a. att: kunna interagera, diskutera, tipsa och bli tipsad, utbyta erfarenheter, finna litteraturtips, inspiration och motivation, läsa seminarie-, konferens och mötesrapporter, hitta information om kommande aktiviteter och även, i den mån föreläsarna själva så önskar och ger sitt tillstånd till, kunna läsa deras föreläsningsmaterial.

Även om man får ansöka om medlemskap, är Omvärldsbevak.ning öppen för ALLA med intresse av systematisk omvärldsbevakning, så välkommen som medlem Du också! OBS! ning:en befinner sig i uppbyggnadsfasen, men Rom byggdes som bekant inte på en dag.

Den minnesgode bloggläsaren som även läser www.bibliotek25.se ser ju att texten ovan är en kopia av mitt inlägg där. Varför det då? Har jag blivit en riktigt fantasilös bloggare eller lider jag av “bloggstress” så att jag känner pressen att producera inlägg med en viss regelbundenhet och är så desperat att göra detta så att jag nöjer mig med vad som helst? Nej, inte alls. Det är en informativ text och jag vill gärna marknadsföra omvarldsbevak.ning.com på bred front. Det finns inga anspråk på att texten skall kvalificera sig för något tjusigt marknadsföringspris, men å andra sidan: “Varför ändra på ett vinnande recept?”

//BloggNisse

… är ett nystartat community för alla som är intresserade av omvärldsbevakning för professsionell och organisatorisk utveckling.

Idén kläcktes när styrgruppen för Svensk Biblioteksförenings nätverk för omvärldsbibliotek möttes i Göteborg den 17:e i denna månad för att planera höstens seminarium (som Du kan läsa mer om på ning:en). Tanken är att nå alla intresserade, även de utanför Biblioteksföreningens hägn.

På Omvärldsbevak.ning kommer Du bl.a. att: kunna interagera, diskutera, tipsa och bli tipsad, utbyta erfarenheter, finna litteraturtips, inspiration och motivation, läsa seminarie-, konferens och mötesrapporter, hitta information om kommande aktiviteter och även, i den mån föreläsarna själva så önskar och ger sitt tillstånd till, kunna läsa deras föreläsningsmaterial.

Även om man får ansöka om medlemskap, är Omvärldsbevak.ning öppen för ALLA med intresse av systematisk omvärldsbevakning, så välkommen som medlem Du också! OBS! ning:en befinner sig i uppbyggnadsfasen, men Rom byggdes som bekant inte på en dag.

//Nils Grönlund

För att få reda på hur biblioteken organiserar sina samlingar och vilka önskemål de har kring detta, beslöt BTJ att göra en enkätundersökning under våren om bibliotekens hylluppställningar.

“Flera förändringar på katalogområdet har aktualiserat frågan, bl a har Kungl. biblioteket fattat ett beslut om byte av klassifikationssystem vars konsekvenser för bibliotekssverige man ännu inte sett omfattningen av. Indexeringen av skönlitteratur är en annan stor förändring på katalogområdet vilken man redan sett effekter av. Dessa förändringar innebär både utmaningar och möjligheter för organiserandet av bibliotekens samlingar.”

Läs resultatet av undersökningen här

Detta debattinlägg handlar om det virtuella och det fysiska biblioteket. Inspiration har jag bl.a. fått från ett annat blogginlägg och från min favorittänkare Michel Foucault, (MF). Som jag ser det är det en självklarhet att biblioteken är väl representerade också i cyberspace där majoriteten av användarna ur de yngre generationerna m.fl. finns och att man arbetar efter en digitalt uppsökande modell. Min åsikt är att vi måste omdefiniera vad ett bibliotek är i enlighet med samtidens medie- och användarvanor och låta detta ta konkreta uttryck. Perspektivet måste bli att det virtuella biblioteket är kommunernas huvudbibliotek, medan de fysiska biblioteken bara är filialer. (Det ”virtuella biblioteket” skall här förstås som 2.0-utvecklad interaktions- och kommunikationsteknik som t.ex. hemsidor, bloggar och sociala communities.) Detta vill jag kalla ”total 2.0 makeover”.

Biblioteken idag
Tyvärr kan man säga att den dominerande ”sanningen” (diskursen) om biblioteket är att det är ett beståndscenterat fysiskt rum. MF menar att en diskurs skall förstås, inte bara såsom alla de saker man säger och sättet man säger det på, utan också som det ”man inte säger, eller i det som markeras av åtbörder, attityder, sätt att vara, beteendemönster och rumsliga dispositioner.” (Diskursernas kamp, s.181) Här ser vi att föreställningen av biblioteket som ett fysiskt rum kan ta sig många olika uttrycksformer som kan vara svåra att utrota. I bibliotekssammanhang är det mycket man talar alldeles för lite om (t.ex. sociala communities och bloggar). Detta beror på olika utestängningsmekanismer, där viljan till den etablerade ”sanningen” (Diskursens ordning, s.7 ff) är en. Denna vilja ”förlitar sig på institutionellt stöd. Den både förstärks och förnyas av en tröghet inom praktikerna, inom…bibliotekssystemen.” (ibid, s.13.) Kort sagt handlar det om ett (högst omedvetet) institutionellt behov av makt, kontroll och ägande över/av informationen, från bibliotekens sida.

Dagens samhälle
Världen anno 2009 kan t.ex. etiketteras som informations- och kommunikationssamhället, nätverkssamhället eller interaktionssamhället. Vad man kallar det är irrelevant, huvudsaken är att man är medveten om ATT det är under förändring och att användarna har helt annorlunda interaktions- och kommunikationsbeteenden nu än för bara några år sedan. Det talas ju t.ex. om ”Generation F” (F som i Facebook) för den socialt nätverkande generationen.Tråkigt nog är det så att även de 25% som berörs negativt av den digitala klyftan, påverkas av dessa förändrade beteenden. (Man kan ju t.ex. bara tänka på syn- och hörselnedsatta Olga 85 år som skall ringa till Vårdcentralen och måste knappa in ”2 för icke akuta ärenden, tryck in personnummer och sedan #” på telefonen eller på datorovana Mia, 54, som vill gå på konsert och möts av en hemsidesadress som enda alternativ till kontakt och beställning.) Den ovan nämnda synen på biblioteket är alltså inte i fas med samhällsutvecklingen i övrigt. Den som sitter på information utan att dela med sig är det ingen som lyssnar på och den som ensam vill styra och ställa på bloggar och sociala communities finner sig snart vara övergiven. Vad som gäller idag är alltså informationsspridning, delaktighet och användarmedverkan på användarnas egna villkor. Biblioteken i regionen borde kunna ha fler aktiviteter enbart på hemsidor och annorstädes i cyberspace. Några exempel på aktiviteter som jag kommer att tänka på är inspelade bokprat och boktips, chatfunktion på hemsidan (Chatta med en bibliotekarie eller med den eller den författaren m.m.), egna ungdomshörnor på t.ex. Lunarstorm eller MySpace, en lokal Facebookgrupp i stil med ”Elin och Siskias veckotips” och en regional biblioteksapplikation för Facebook. Att släppa in användarna i katalogen och låta dessa själva tagga och recensera a lá boktips.net och LibraryThing är också ett tips, men på längre sikt när man är trygg i tekniken och har löst det juridiska ”finliret” med ägande av poster m.m.

Avslutning
Enligt min åsikt är det lätt att stirra sig blind på att man har en hemsida och tro att ”nu är vi minsann 2.0”. Man skulle önska att man vågade släppa in låntagarna ”på riktigt” och ta deras mediebeteenden på allvar. Detta i sin tur skulle underlätta för en perspektivförskjutning att komma till stånd. Alltså: arbeta för användarna i tiden! ”All makt åt användarna!” och ”Kunskap är makt!” Kom bara ihåg att det är DU informationsspecialist/bibliotekarie som utgör basen för användarnas makt såväl i cyberspace som på Ditt fysiska bibliotek.

//Nils Grönlund

Glädjande nog poppar det upp fler och fler lokala biblioteksbloggar i Sydostregionen. Se t.ex. länksamlingen “Lokala biblioteksbloggar” på http://www.bibliotek25.se Denna gör naturligtvis inte anspråk på att vara utömmande.

Som jag ser det skall en biblioteksblogg 1. Underlätta och stödja interaktion med användarna, 2. Vinna mark på bekostnad av det fysiska biblioteket och ev. “dåliga”, statiska, anslagstavleliknande hemsidor och 3. Genom “paraplyorganisationen” det virtuella biblioteket (T.ex. bloggar, hemsidor, sociala nätverk) flytta fram sina positioner visavi det fysiska biblioteket. Samtliga dessa tre funktioner kräver fast förankring i hela organisationen och en revolutionerande förändring i inställning till vad ett bibliotek är. Så dessa lokala biblioteksbloggar, inga nämnda och inga glömda, är ett bra och stort steg på vägen.

En av dessa bloggar sticker ut mer än de övriga, nämligen Kalmarbiblioterna:http://kalmarstadsbibliotek.blogspot.com/
Tanken med denna är att de

“vill göra en blogg som “sticker ut” och inte ser ut som många andra biblioteksbloggar. Därför bloggar vi t.ex. inte om saker och ting som andra biblioteksbloggar ändå bloggar om.”

Så långt allt väl.

Men sedan blir allt så fel, enligt min högst subjektiva mening. Man är nämligen tämligen anonyma och har skapat en uppsättning karaktärer som t.ex. “Olga på bibblan”, “”Småbarnsmamman”, “Pastor Jaanzohn” och “Punkrockaren, hippien, hårdrockaren, syntaren och rapparen Bettan”. Var och en med sina åsikter och karaktärsdrag. Inte helt olikt rolluppsättningen i en pjäs av Brecht eller Tjechov. Alla inlägg är seriösa men det kan lätt bli fel om man skall citera dem och risken finns att bloggen snarare förfelar sitt syfte. Lite som att citera någon faktasida i en Bamsetidning där Skalman förklarar något svårt. Intressant, pedagogiskt och kunnigt, men inget man tar med som källa eller citat som seriös skriftställare. Konceptet med olika infallsvinkar är bra, men borde inte den befintliga personalen kunna bidra med dessa? Riktiga människor alltså… Men även solen har sina fläckar.

//BloggNisse

Innevarande månad, maj, är det min tur att skriva “Månadens debattinlägg” på den gemensamma (Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar) bloggen http://www.bibliotek25.se

Månaden är i och för sig bara barnet, men jag har f.n. idétorka. Vackert väder tycks mig stå i omvänd proportion till arbetslust. Som jag skrev till en kollega:”Jag vill göra mig en blomsterkrans och ge mig ut med picknickkorgen, insupa naturens ljud och dofter, arbeta på min
solbränna, bli lite lätt salongsberusad av dryckerna i picknicken,
läsa en bok och bara vara, helt bekymmersfritt. “

Kanske skall man låta sig inspireras av naturen? Fågelkvitter, denna ljuvliga symfoni, kan man lite ordlekande koppla till Twitter (och mikrobloggande) som ju betyder kvittra. Men hur intressant och debattskapande är det? Hmm…Det tål att tänkas på. Sol och lättklädda barbenta tjejer i kjolar? Kanske skall jag anknyta till Christer Hermanssons “Varför har inte fler bibliotekarier läderbyxor?” och skriva något om “Varför går inte fler bibliotekarier utan byxor?” (Ingen Naken-Janne alltså, utan kjol är ju per definition inga byxor. ) Nja, det känns väl kvalificerat långsökt…

Varför inte något om 2.0-konservatismen (eller Kejsarens nya käder-2.0-arbetet om man så vill), d.v.s. biblioteken är utvecklingsobenägna, beståndscentrerade, det fysiska rummet- fokuserade och nöjda med att 2.0 = hemsida med öppettider etc. och i bästa fall en blogg där man kan lägga upp bilder, kommentera, RSS:a m.m.? Varför inte 2.0 på riktigt där man vågar släppa in låntagarna att t.ex. tagga i kataloger och allmänt sätta användarna i fokus eller möta dem på olika sociala communities där de faktiskt finns? Lägga ner tråkiga hemsidor och jobba med dynamiska, användarmedverkande bloggformat istället? (Om jag väljer detta spåret kan man ju med fördel även få in mikrobloggande.)

Det sistnämnda tankespåret om 2.0-konservatism har inte så mycket med naturen att göra som det faktum att jag skall se Kalmar FF-Häcken idag och KFF ligger ju näst sist i tabellen, vilket fordrar att man gör något drastiskt.

//BloggNisse