I går presenterade Folkpartiet sin syn på klimatåtgärder på fordon och bränslen och idag kontrade Moderaterna. Största skillnaden som jag kan utläsa är att folkpartiet vill slopa subventionerna på biodrivmedel, annars verkar man inte vara så oense som man först kan tro, alla vill vara duktiga i klimatdebatten. Båda vill till exempel lyfta nästa generations drivmedel. Folkpartiet svänger sig dock med lite för många klyschor, som att alla biobränslen inte är bra och att amerikansk majsetanol ger höga utsläpp av koldioxid, vilket borde vara allmänt känt vid det här laget och inte längre är intressant i debatten. Någon annan blogg skrev att fp slår in öppna dörrar och det är bara att hålla med.

Moderaterna presenterade bland annat ett mer långtgående program på tolv punkter:

1. Skärpta EU-krav att personbilar får högst släppa ut 95 g koldioxid per km 2020.
2. Ny EU-standard om ökad inblandning av etanol till 15 procent i bensin och 10 procent biodiesel i diesel 2015.
3. EU-standardisering ur ett livscykelperspektiv av alla fordonsbränslen inklusive biobränslen.
4. Utredning om fordonsbränslen ska föras in i EU:s utsläppsrättshandel efter 2012.
5. Rikta mer pengar inom EU:s forsknings- och utvecklingsprogram till miljövänlig fordonsutveckling.
6. Undanröj EU-tullar som hämmar klimatvänlig teknikimport på fordonsområdet.
7. Anpassa miljöbilsdefinitionen för att driva fram nästa generations miljöbilar.
8. Ersätt miljöbilspremien med slopad fordonsskatt i fyra år vid inköp av nästa generations miljöbilar.
9. Öka forsknings- och utvecklingsresurser riktade till utveckling av elbilsteknik. 10. Fortsatt skattesubvention av första generationens biobränslen till 2014, andra generationens biobränslen får längre skattesubvention.
11. Sänkt fordonsskatt för dieselbilar med partikelfilter till bensinbilsnivå, samtidigt som fordonsskatten för dieselbilar utan partikelfilter höjs.
12. Den svenska MK1-dieseln bibehålls under utfasningstiden av dieselbilar utan partikelfilter för att hålla nere partikelutsläppen.

/DN debatt

Att moderaterna har ett så stort fokus på EU-gemensamma åtgärder är intressant och glädjande, bara man inte tar det som en ursäkt för att gå långsammare framåt i Sverige än man gör idag.

Läs mer:

• Vi moderater vill slopa fordonsskatten på miljöbilar DN Debatt
• Förhastat av regeringen att stimulera biobränsle DN Debatt

/Daniel Eriksson

I dagens DN Debatt gör Folkpartiet ett utspel där man fördömer alliansens klimatpolitik och kräver stopp för subventioner av biodrivmedel.

Egentligen är inte nyheten i sig så överraskande utan jag tycker det är mer intressant att fundera över varför Folkpartiet kommer med ett utspel på egen hand i det här läget.

Det finns ett par olika förklaringar som jag kan tänka mig. Det ena är att försöka samla flocken av väljare som tvekar över den utsålda integriteten Folkpartiet bidragit till i och med FRA-lagen, ett annat är att man inom alliansen gjort någon form av överenskommelse att under första halvan av mandatperioden ska man hålla ihop i vått och torrt för att under andra halvan ha möjlighet att profilera sig som parti och ta upp partiangelägna frågor inför valet 2010.

Kan ni tänka er något annat alternativ?

Der är inte bilen som skall beskattas utan CO2-utsläppen från densamma. En prisstegring på utsläppen driver fram mera utsläppssnåla bilar, och det är en bra, ansavrsfullt och ofrånkomlig effekt av stigande bensinpris. Bilägaren som låter bilen stå i garaget och har bilen enbart för alla eventualiteters skull, ska ha lätt beskattning.

Vi gillar att man sätter pris på utsläppen genom t ex CO2-skatt, men vill inte höja det totala skattetrycket när CO2-skatten höjs. Stigande bensin/CO2-skatter ska balanseras med lägre skatter på annat håll i ekonomin, dvs. lägre skatt på hushäll och företag säger Carl B Hamilton.

Men bensinpriset stiger inte bara på grund av skatter och avgifter. mycket snart stiger antagligen bensinen ytterligare när dollarn börjar återvinna i värde, sannolikt om 1-2 år beroende på amerikanska exportens och bytesbalansens förändring. Denna dollardrivna (appreciering) prisstegring i svenska kronor ska man som konsument ta med i beräkningen när man funderat över bilköp och resvanor.

Världsmarknadspriser och USD-kursändring är inget som skatter ska kompensera för. Det vore Munschausenpolitik – lika litet som man kan lyfta sig själv i håret kan man kompensera sig själv för att ha blivit fattigare.

12 år till 2020 är en lång tid. Det är nödvändigt och inte oöverstigligt att successivt ersätta dagens bilpark med elbilar, bensinsnålare bilar, och som komplement även biodrivna bilar.

Det är ingen rättvisa i att olika sektorer skall minska sina utsläpp lika mycket. Tvärtom. Det vore perverst om alla statistiska aggregat minskade CO2 med lika många procent konstatrer Carl B hamilton.

Nådatid och klimatpolitik med automatik.

Kort sikt: Råoljepriset har fördubblats på bara några år från 50 till drygt 100 USD/fat. Vi i Sverige och EU har dock fått en nadatid. Höjningen har nämligen kraftigt dämpats av att USD samtidigt fallit i värde med en tredjedel, från 9 kr till 6 kr per USD. när dollarn studsar tillbaka om 1-2 år kan bensinpriset snabbt gå upp kraftigt, helt oberoende av klimatapekten. Klimatpolitiken sköts alltså delvis automatiskt av olje- och valutamarknaderna de närmaste åren.

Stimulerar elbilen.

Lång sikt: Tolv år – till 2020 – ären lång tid i dessa sammanhang. Ett högt bensinpris gör nytta genom att el-bilen och elhybridbilen blir allmera lönsam att utveckla och att inneha. Den är CO2-fri så länge som elens basutbud kommer från vatten- eller kärnkraft (med vindkraft som komplement). Även biodrivmedel (från skogens cellulosa och från tropikernas rörsocker) blir lönsamt, men kräver en utbyggd infrastruktur med mackar o dyl. Som är betydligt dyrare och svårare att ordna till, än mer el från elnätet, som redan finns.

Perverst

Det finns en pervers föreställning om “rättvisa” i klimatdebatten, nämligen att alla sektorer och aktiviteter skall bidra med lika stora minskningar (-20% i detta fall). men människors och företags betalningsvilja för minskade CO2-utsläppen varierar kraftigt mellan sektorer, och de ekonomiska och tekniska förutsättningarna kan också vara helt olika. Transportsektorn kommer därför att minska sina utsläpp måttligt, om alls, och större minskningar kommer att få ske från industri, uppvärmning av fastigheter, jordbrukets djurhållning och markbearbetning, och åstaganden för Sverige (investeringar) som görs i andra länder för att där åstadkomma lägre utsläpp säger Carl B Hamilton.