<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><!-- generator="wordpress.com" -->
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	>

<channel>
	<title>biomassa &amp;laquo; WordPress.com Tag Feed</title>
	<link>http://en.wordpress.com/tag/biomassa/</link>
	<description>Feed of posts on WordPress.com tagged "biomassa"</description>
	<pubDate>Mon, 30 Nov 2009 05:55:18 +0000</pubDate>

	<generator>http://en.wordpress.com/tags/</generator>
	<language>en</language>

<item>
<title><![CDATA[MITOS ORGANIK DALAM ERA PERTANIAN MODERN ]]></title>
<link>http://hagemman.wordpress.com/2009/11/30/mitos-organik-dalam-era-pertanian-modern/</link>
<pubDate>Mon, 30 Nov 2009 01:50:34 +0000</pubDate>
<dc:creator>hagemman</dc:creator>
<guid>http://hagemman.wordpress.com/2009/11/30/mitos-organik-dalam-era-pertanian-modern/</guid>
<description><![CDATA[Impian petani dan pendukung kaum tani di dalam melepaskan diri dari jeratan teknologi kapitalis tamp]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p><a href="http://hagemman.wordpress.com/files/2009/11/15mitos-organik-dalam-era-pertanian-modern-01.jpg"><img class="alignleft size-thumbnail wp-image-3370" title="15mitos organik dalam era pertanian modern 01" src="http://hagemman.wordpress.com/files/2009/11/15mitos-organik-dalam-era-pertanian-modern-01.jpg?w=150" alt="" width="150" height="143" /></a>Impian petani dan pendukung kaum tani di dalam melepaskan diri dari jeratan teknologi kapitalis tampak akan terpenuhi dengan mulai maraknya praktik pertanian dengan input produksi organik.</p>
<p>Di tengah optimisme dan semangat mewujudkan impian tersebut, kekhawatran muncul bahwa mimpi tersebut akan tetap menjadi mimpi ketika terlalu besar harapan, yang kemudian memunculkan mitos.</p>
<p>Tanpa perhatian yang penuh, mitos ini akan menisbikan program bantuan pemerintah kepada petani, khususnya ketika pasar tidak melihat upaya ini sesuatu yang pantas mendapat premi.</p>
<p>Departemen Pertanian Amerika Serikat pada 1977 mendefinisikan pertanian organik sebagai sebuah sistem manajemen produksi berbasis agroekologi yang memacu dan mendorong keanekaragaman hayati, siklus biologi, dan aktivitas biologi tanah.</p>
<p>Praktiknya adalah penggunaan input luar-lahan minimal dan upaya memperkaya, mempertahankan, serta meningkatkan keharmonisan ekologi. Menurut Organisasi Pangan Dunia (FAO), tujuan utamanya adalah mengoptimalkan kesehatan dan produktivitas dari komunitas yang saling berketergantungan antara kehidupan dalam tanah, hewan, dan manusia.</p>
<p>Klaim atau doktrin yang banyak dianut oleh pelaku paham pertanian organik adalah bahwa organik lebih sehat daripada input kimia seolah ingin memanfaatkan momentum prevalensi pasar yang menuntut bahan makanan yang tidak mengandung unsur-unsur pemicu penyakit serius.</p>
<p>Dalam beberapa tahun terakhir pikiran konsumen secara sukarela dibawa oleh doktrin tersebut walaupun ada banyak kejanggalan dalam logika berpikir para penganut aliran pertanian organik.</p>
<p><strong><!--more-->Bukti sukses</strong></p>
<p>Sebuah penelitian jangka panjang di Universitas Cornell memberikan gambaran menakjubkan tentang hasil pengamatan selama 22 tahun. Dibuktikan bahwa secara keseluruhan produksi jagung dan kedelai dari perlakuan pertanian organik relatif sama dengan pertanian konvensional yang menggunakan pupuk kimia buatan.</p>
<p>Keuntungannya adalah bahwa pertanian organik menghemat konsumsi energi (bahan bakar minyak) sebesar 30 persen, menahan air lebih lama di musim kering dan tidak memerlukan pestisida. Namun, hasil yang diperoleh pada empat tahun pertama produksinya 33 persen lebih rendah daripada perlakuan konvensional.</p>
<p>Setelah bahan organik terkumpul di dalam tanah, sejak tahun kelima produksinya mulai sama atau lebih tinggi daripada konvensional, terutama karena lebih tahan selama musim kering.</p>
<p><a href="http://hagemman.wordpress.com/files/2009/11/15mitos-organik-dalam-era-pertanian-modern-02.jpg"><img class="alignleft size-thumbnail wp-image-3371" title="15mitos organik dalam era pertanian modern 02" src="http://hagemman.wordpress.com/files/2009/11/15mitos-organik-dalam-era-pertanian-modern-02.jpg?w=122" alt="" width="122" height="150" /></a>Dilaporkan pula bahwa pertanian organik mampu menyerap dan menahan karbon ( C ) sehingga sangat bermanfaat dalam mitigasi pemanasan global. Kandungan bahan organik tanah naik 15-28 persen yang setara dengan 1.500 kilogram CO2 dari udara.</p>
<p>Walaupun biaya produksi pada sistem pertanian organik 15 persen lebih tinggi daripada konvensional, dengan harga yang cukup baik pada tanaman sereal kenaikan ini tidak terlalu menjadi masalah. Sebaliknya, sistem pertanian organik tidak mampu memberikan keuntungan untuk tanaman anggur, apel, ceri, dan umbi-umbian.</p>
<p>Beberapa keberhasilan sejenis juga dilaporkan di Afrika, India, dan China. Namun, hasil-hasil tersebut masih menimbulkan pro dan kontra, terutama dari para ahli ilmu tanah yang tidak bisa menerima alasan bahwa hal tersebut semata-mata akibat organik versus kimia.</p>
<p><strong>Mitos pertanian organik</strong></p>
<p>Keberhasilan input organik dengan menggeser peran input kimia sebagai sebuah monumen inovasi dari Revolusi Hijau 60 tahun yang lalu semula dipandang sebelah mata oleh para ilmuwan ilmu tanah yang memahami dengan baik hubungan tanah dengan tanaman.</p>
<p>Namun, ketika gejala yang berkembang, khususnya di Amerika Serikat, makin mengkhawatirkan, beberaa pendapat mulai bermunculan. Salah satunya adalah yang diuraikan oleh Throckmorton (2007), seorang dekan dari Kansas Sate College.</p>
<p>Keberatannya terhadap doktrin pertanian organik adalah bahwa tidak mungkin peran pupuk kimia digantikan sepenuhnya oleh pupuk organik. <em>Pertama</em>, jika hal itu mungkin, dunia akan kekurangan biomassa untuk produksi pupuk organik karena dosisnya luar biasa besar.</p>
<p><em>Kedua</em>, tanaman tidak hanya ditentukan oleh humus saja, tetapi oleh faktor-faktor lain seperti bahan organik aktif, nutrisi mineral tersedia, aktivitas mikroba tanah, aktivitas kimia dalam larutan tanah, dan kondisi fisik tanah.</p>
<p>Bahan organik tanah memang sering disebut sebagai “nyawa dari tanah” sebagai ekspresi dari perannya mendukung aktivitas mikroba tanah. Peran lain dari bahan ini memang diakui penting, tetapi bukan satu-satunya dalam pelarutan hara, pembenah tanah, dan kapasitas menahan air.</p>
<p>Fakta lain adalah bahwa bahan organik mengandung nutrisi tanaman sangat kecil. Klaim bahwa nutrisi asal bahan organik (kompos, pupuk organik) lebih “alami” dibandingkan asal pupuk kimia sangat tidak masuk akal, apalagi dihubungkan dengan kesehatan manusia.</p>
<p>Bukti empiris menunjukkan bahwa pada tanah organik (kadar bahan organik sangat tinggi) percobaan gandum, kentang, dan kubis di Amerika Serikat pada yang dipupuk kimia buatan mencapai 5 – 54 kali lebih besar daripada yang tidak dipupuk kimia. Satu bukti lain bahwa organik bukan satu-satunya unsur utama dalam produksi tanaman adalah sistem hidroponik.</p>
<p>Kebijakan pemerintah, seperti Go Organic 2010, penerbitan SNI Sistem Pangan organik (01-6729-2002), dan subsidi pupuk organik merupakan langkah-langkah kongkret yang perlu diawasi implementasinya. Di samping itu, pertimbangan yang mendalam perlu dilakukan dengan memerhatikan dampak krisis keuangan 2008.</p>
<p>Daya beli masyarakat menurun, seperti yang dilaporkan di Inggeris, berdampak stagnasi pada pertumbuhan produk pertanian organik pada tingkat 2 persen. Konsumen yang mengutamakan rupa daripada rasa juga tidak mudah berubah ke produk organik.</p>
<p>Di sisi lain, kemampuan produksi input organik untuk menopang produktivitas pangan yang dibutuhkan jauh dari memadai akibat keterbatasan dan terpencarnya bahan baku. Untuk itu, mitos-mitos yang terkait dengan produk organik harus dihapus dan diberikan pemahaman yang benar kepada petani.</p>
<p>Kombinasi optimal antara input anorganik dan organik akan mampu memenuhi persyaratanberbagai pihak, baik teknis, ekonomi, lingkungan, maupun kesehatan konsumen.</p>
<p>Sumber  :</p>
<p>Mitos Organik dalam Era Pertanian Modern, Didiek Hadjar Goenadi &#124; Anggota Bidang Agribisnis – Komite Penanaman Modal, BKPM, dan Ketua Umum Asosiasi Inventor Indonesia<br />
Kompas, 18.09.2009</p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Val d'Orcia, centrale a biomasse alimentata dalla filiera cerealicola locale]]></title>
<link>http://sorgenia.wordpress.com/2009/11/26/val-dorcia-centrale-a-biomasse-alimentata-dalla-filiera-cerealicola-locale/</link>
<pubDate>Thu, 26 Nov 2009 13:29:20 +0000</pubDate>
<dc:creator>Sorgenia: energia sensibile all'ambiente</dc:creator>
<guid>http://sorgenia.wordpress.com/2009/11/26/val-dorcia-centrale-a-biomasse-alimentata-dalla-filiera-cerealicola-locale/</guid>
<description><![CDATA[Una centrale a biomasse alimentata dalla filiera cerealicola locale. E della potenza di un solo MW. ]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p><strong><a href="http://sorgenia.wordpress.com/files/2009/11/foto_sorgenia_cereali_valdorcia.jpg"><img class="alignleft size-thumbnail wp-image-1580" title="Val d'Orcia, centrale a biomasse alimentata da cereali locali - il blog di Sorgenia - img da icons.bookings.net" src="http://sorgenia.wordpress.com/files/2009/11/foto_sorgenia_cereali_valdorcia.jpg?w=150" alt="" width="150" height="112" /></a>Una centrale a biomasse alimentata dalla filiera cerealicola locale.</strong> E della potenza di un solo MW. Teoricamente <strong>il non plus ultra in fatto di sostenibilità</strong>, visto che il vero &#8220;goal&#8221; delle rinnovabili, «<em>non è competere con i grandi impianti centralizzati, ma far evolvere la produzione di energia verso l&#8217;uso di sorgenti diffuse e non centralizzate</em>», come ha ricordato su queste pagine nei giorni scorsi anche il fisico Massimo Scalia.</p>
<p>In più quello della centrale a biomasse di Gallina in Val d&#8217;Orcia, che dovrebbe avviare l&#8217;attività nel prossimo gennaio, <strong>è uno dei pochi impianti a biomasse corretto anche dal punto di vista della sua sostenibilità</strong>, rispettando le indicazioni europee (ribadite anche dal piano energetico regionale) della filiera corta: non sarà alimentato dall&#8217;olio di palma proveniente dal sud est asiatico e dal sud america le cui piantagioni sono spesso frutto di deforestazioni, ma <strong>deriverà dalle lavorazioni agricole della Val d&#8217;Orcia: granaglie, paglie e residui cerealicoli prodotti dalla cooperativa di agricoltori Toscana Cereali</strong>.</p>
<p>Aurelio Cupelli è addetto allo sviluppo dei progetti di<strong> Sorgenia Bioenergy, </strong>che <strong>punta a realizzare 40 piccoli impianti a biomasse nella penisola</strong>, di cui il primo è proprio quello della Val d&#8217;Orcia.</p>
<p>«<em>Oltre all&#8217;utilizzo del gas metano in cicli ad alta efficienza con i due impianti da 800 MW già in funzione e gli altri due impianti gemelli in costruzione </em>- spiega Cupelli &#8211; <em>Sorgenia sta esplorando tutte le potenzialità delle energie rinnovabili: abbiamo 180 MW eolici in esercizio 400 MW in sviluppo, cioè in corso di autorizzazione; abbiamo una piccola produzione idroelettrica e siamo il primo produttore italiano di fotovoltaico con 15 impianti da 1 MW. Dal 2005 stiamo osservando cosa succede nel mondo delle biomasse, e nel 2008, con la nascita di Sorgenia Bioenergy, abbiamo messo in cantiere un programma industriale di 40MW focalizzati sulla piccola cogenerazione diffusa, che riteniamo più sostenibile sia dal punto di vista ambientale che economico per quanto riguarda l&#8217;approvvigionamento</em>».</p>
<p><strong>Che tipo di calcoli avete fatto?</strong></p>
<p>«<em>Innanzitutto abbiamo cercato di individuare le realtà dove era disponibile una certa tipologia di biomassa, che oggi posso dividersi in due macrocategorie: le biomasse umide (reflui zootecnici e foraggi), destinate ad impianti di digestione anaerobica, e le biomasse secche o essiccabili, destinate alla gassificazione. Nel caso della Val d&#8217;Orcia abbiamo quindi constatato la disponibilità della biomassa secca derivata dalle coltivazioni cerealicole ed abbiamo cominciato ad incontrare istituzioni, imprese agricole e associazioni di categoria</em>».</p>
<p><strong>Qual è stato il percorso burocratico che avete dovuto affrontare?</strong></p>
<p>«<em>I vari incontri si sono svolti nel corso del 2006 contemporaneamente alla stesura del progetto, poi a gennaio 2007 abbiamo presentato richiesta di autorizzazione alla Provincia, autorizzazione che è arrivata 18 mesi dopo, a seguito di una serie di integrazioni che ci sono state richieste</em>».</p>
<p><strong>Quali sono i numeri dell&#8217;impianto?</strong></p>
<p>«<em>L&#8217;impianto è stato progettato per produrre 1000 kwatt ora per 7500 ore l&#8217;anno. L&#8217;impianto verrà alimentato con 6400 tonnellate di pellet di paglia all&#8217;anno ed è autorizzato ad approvvigionarsi da tutta la filiera cerealicola dei 5 comuni della comunità montana della Val d&#8217;Orcia, in seguito all&#8217;accordo di esclusiva con la cooperativa Toscana Cereali. L&#8217;impianto è inoltre predisposto per cedere il calore all&#8217;area produttiva in cui è inserito e agli usi civili più prossimi</em>».</p>
<p><strong>Che fine fanno oggi le biomasse cerealicole che da gennaio saranno utilizzate nel vostro impianto producendo energia?</strong></p>
<p>«<em>Se hanno uno scarso valore commerciale vanno ai mangimifici zootecnici. La paglia invece ha un piccolo mercato negli allevamenti, ma la maggior parte resta nei campi anche se, affinché renda come concime, è necessaria l&#8217;aggiunta di azoto da sintesi chimica. In ogni caso il ritorno economico è scarsissimo. Noi invece garantiamo un prezzo medio di acquisto più alto e soprattutto&#8230; l&#8217;acquisto, mentre oggi l&#8217;agricoltore raccoglie la paglia nella speranza di riuscire a vendere qualcosa domani</em>».</p>
<p><strong>Parliamo degli impatti sulla salute.</strong></p>
<p>«<em>Le emissioni sono paragonabili a quelle dei gruppi di cogenerazione degli ospedali, per esempio una potenza simile è installata a Pisa all&#8217;ospedale di Cisanello. Di solito però il paragone agricolo viene fatto con 3 mietitrebbie, anche se in questo caso il paragone vale solo in termini di potenza avendo i due sistemi tempi di utilizzo differenti; in realtà l&#8217;impatto della nostra centrale è in proporzione molto più basso perché ha un sistema di abbattimento fumi per il monossido di carbonio, per gli ossidi di azoto e per le polveri, sistemi di abbattimento che i mezzi agricoli non hanno</em>»..</p>
<p><strong>Quando è previsto il taglio del nastro?</strong></p>
<p>«<em>L&#8217;impianto è pressoché ultimato anche perché il cantiere è stato aperto a inizio 2009. Restano alcune formalità da espletare e poi tutto sarà ok, per cui contiamo di mettere in moto l&#8217;impianto nei primi giorni dell&#8217;anno prossimo</em>».</p>
<p>Fonte: <a title="In Val d'Orcia la centrale a biomasse cerealicole locali" href="http://www.greenreport.it/_new/index.php?page=default&#38;id=2106&#38;mod=greentoscana" target="_blank">Greenreport</a></p>
<p><a href="http://feedburner.google.com/fb/a/mailverify?uri=EfficienzaESostenibilit&#38;loc=en_US">Subscribe to EcoPensiero &#8211; efficienza e sostenibilità by Email</a></p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Esempio di agricoltura sostenibile a Sondrio]]></title>
<link>http://sorgenia.wordpress.com/2009/11/25/esempio-di-agricoltura-sostenibile-a-sondrio/</link>
<pubDate>Wed, 25 Nov 2009 08:36:42 +0000</pubDate>
<dc:creator>Sorgenia: energia sensibile all'ambiente</dc:creator>
<guid>http://sorgenia.wordpress.com/2009/11/25/esempio-di-agricoltura-sostenibile-a-sondrio/</guid>
<description><![CDATA[La sfruttamento della biomassa di scarto rappresenta senza dubbio una delle migliori strade da perse]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p><a href="http://sorgenia.wordpress.com/files/2009/11/foto_sorgenia_sondrio.jpg"><img class="alignleft size-thumbnail wp-image-1564" title="Esempio di agricoltura sostenibile a Sondrio  - il blog di sorgenia- img da http://www.visual-italy.it/" src="http://sorgenia.wordpress.com/files/2009/11/foto_sorgenia_sondrio.jpg?w=150" alt="" width="150" height="98" /></a>La <strong>sfruttamento della biomassa di scarto</strong> rappresenta senza dubbio una delle migliori strade da perseguire per lo <strong>sviluppo economico del Paese</strong>. Questa riflessione nasce da una pratica che sta prendendo sempre più piede in Italia, ovvero quella di<strong> utilizzare i sottoprodotti della filiera agroalimentare per la produzione di energia elettrica e termica</strong> necessari per i consumi delle aziende del settore.</p>
<p>Un  impianto nella provincia di Sondrio,  alimentato da questo tipo di biomassa, è stato realizzato da Sebigas, da AB Energy e dalla collaborazione con Fiper (<em>Federazione italiana per le energie rinnovabili</em>), dovrebbe essere in grado di produrre a regime 3 milioni e 780 mila kWh ogni anno e un’energia termica di 800.000 kWh.</p>
<p>Oltre che un <strong>enorme potenziale energetico</strong>, l&#8217;impianto annovera tra i vantaggi anche la flessibilità  di numerosi matrici organiche che questa tecnologia applicata consentirà  di utilizzare nel processo di digestione anaerobica.</p>
<p>Si tratta di:  colture energetiche come cereali, colza, girasole, foraggi; residui di coltura come foglie e colletti di bietola, stocchi di mais, paglia, frutta, vegetali e foraggi di scarsa qualità; liquami e letami degli allevamenti zootecnici, acque reflue dell’agro-industria, bucce di pomodoro, vinacce, sanse di oliva, scarti di macellazione.</p>
<p>Le aziende agroalimentari consorziate convogliano la loro materia di scarto, altrimenti inutilizzata, all’impianto, trasformandola di fatto in importante materia prima per la produzione di energia elettrica e termica.</p>
<p>Il potenziale di questa attività è enorme: tale pratica permette infatti di<strong> trasformare quello che è un peso economico per le aziende</strong> (i sottoprodotti infatti devono essere smaltiti da altre aziende specializzate in questa pratica) <strong>in una importante ricchezza</strong>, preservando l&#8217;ambiente <strong>evitando l&#8217;immissione di anidride carbonica</strong> nell&#8217;atmosfera.</p>
<p>Fonte: <a title="Sondrio: un esempio di filiera agroalimentare sostenibile" href="http://www.ecoblog.it/post/9362/sondrio-un-esempio-di-filiera-agroalimentare-sostenibile" target="_blank">Ecoblog</a></p>
<p><a href="http://feedburner.google.com/fb/a/mailverify?uri=EfficienzaESostenibilit&#38;loc=en_US">Subscribe to EcoPensiero &#8211; efficienza e sostenibilità by Email</a></p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Groene stroom uit  groen rioolwater]]></title>
<link>http://greenturbine.wordpress.com/2009/11/21/groene-stroom-uit-groen-rioolwater/</link>
<pubDate>Sat, 21 Nov 2009 18:26:46 +0000</pubDate>
<dc:creator>pveldhuis</dc:creator>
<guid>http://greenturbine.wordpress.com/2009/11/21/groene-stroom-uit-groen-rioolwater/</guid>
<description><![CDATA[Huishoudens en bedrijven produceren een continue af- en aanzwellende  stroom afvalwater.  Een deel d]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p><a href="http://greenturbine.wordpress.com/files/2009/11/777455_green_water.jpg"><img class="alignleft size-full wp-image-310" title="777455_green_water" src="http://greenturbine.wordpress.com/files/2009/11/777455_green_water.jpg" alt="" width="100" height="66" /></a>Huishoudens en bedrijven produceren een continue af- en aanzwellende  stroom afvalwater.  Een deel daarvan wordt  met fossiele brandstoffen gezuiverd  tot kwaliteitswater en de rest wordt geloosd. Dat is pure verspilling, want  het rioolwater bevat waardevolle  organische stoffen,  waaruit heel goed energie gehaald kan worden.  Bijvoorbeeld de biologische resten  uit  het grijze water van douches   kunnen worden omgezet  in methaangas en biogas. De  technologie daarvan wordt al 20 jaar toegepast in bierbrouwerijen en de voedingsmiddelen industrie. Door  bestaande zuiverings- installaties  slim in te zetten  en een nieuwe technologie toe te passen,  zoals een vergistingsbank waar reststof slib verder wordt omgezet  en methaangas vrijkomt , kan veel nieuwe (z0nne) energie herwonnen worden.</p>
<p>In het rioolwater zit zelfs al wat energie dat gebruikt kan worden. Maar dat is niet voldoende,want het water wordt  sterk verdund bij het wegspoelen van onze urine en faecalien. Bovendien gaat het  biologisch proces van omzetting  te langzaam , want  de temperatuur is te laag en bacterien hebben zuurstof nodig bij het afbreken van de organische stoffen.</p>
<p>Rioolwater dat onverdund en intact is , heeft een betere kans.   Bij de instroom van de rwzi  (rioolwaterzuiveringsinstallaties ) moet zoveel mogelijk organisch materiaal opgevangen worden door het te zeven of te filteren. Vervolgens kan het ongezuiverd  naar de vergisting waar de productie van methaangas en biogas  kan beginnen. Een deel van de rwzi-installaties beschikt al over een vergistingsbank. Door extra  biomassa aan te voeren en ook nog eens mest, maaisel en industriele afvalresten  aan de slibgisting toe te voegen, kan de produktie van methaangas en biogas nog verder omhoog. Het methaangas kan worden verkocht als biogas of worden ingezet voor de stroomproduktie.</p>
<p><a href="http://www.energeia.nl/preview.php?Preview=785">http://www.energeia.nl/preview.php?Preview=785</a></p>
<p><a href="http://www.aaenmaas.nl/natuurtoptien/energiefabriek_in/groene_energie_uit">http://www.aaenmaas.nl/natuurtoptien/energiefabriek_in/groene_energie_uit</a></p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Primo impianto italiano alimentato a biomasse: a Colleferro le nuove imprese si alimentano con i rifiuti ]]></title>
<link>http://sorgenia.wordpress.com/2009/11/17/primo-impianto-italiano-alimentato-a-biomasse-a-colleferro-le-nuove-imprese-si-alimentano-con-i-rifiuti/</link>
<pubDate>Tue, 17 Nov 2009 08:39:20 +0000</pubDate>
<dc:creator>Sorgenia: energia sensibile all'ambiente</dc:creator>
<guid>http://sorgenia.wordpress.com/2009/11/17/primo-impianto-italiano-alimentato-a-biomasse-a-colleferro-le-nuove-imprese-si-alimentano-con-i-rifiuti/</guid>
<description><![CDATA[E&#8217; stato inaugurato il 6 novembre a Colleferro, all&#8217;interno dell&#8217;incubatore BIC La]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p><img class="alignleft size-thumbnail wp-image-1299" title="Impianto biomasse a Colleferro - blog di Sorgenia - img da www.greeme.it" src="http://sorgenia.wordpress.com/files/2009/11/foto_sorgenia_impianto_biomasse.jpg?w=150" alt="Impianto biomasse a Colleferro - blog di Sorgenia - img da www.greeme.it" width="150" height="100" />E&#8217; stato inaugurato il 6 novembre a Colleferro, all&#8217;interno dell&#8217;incubatore BIC Lazio, <strong>il primo impianto a microturbina in Italia alimentato a biomasse</strong>. In pratica, tutti gli scarti provenienti dalla filiera agroalimentare si trasformeranno in energia, incentivando, in questo modo la filiera del biogas e favorendo l&#8217;efficienza energetica delle aziende che andranno a popolare l&#8217;incubatore della cittadina alle porte di Roma.</p>
<p>Realizzato con il supporto economico della Regione Lazio, l&#8217;impianto <strong>permetterà di ridurre di ben 800 tonnellate l&#8217;anidride carbonica</strong> perché, con una potenza di 100 kilowatt, sarà in grado di soddisfare e coprire l&#8217;intero il fabbisogno energetico del piccolo polo industriale, equivalente a circa l&#8217;energia necessaria per riscaldare 33 appartamenti.</p>
<p>Nella fattispecie, l&#8217;incubatore che si estende per circa 3mila metri quadrati , dispone di 8 locali (con una metratura che varia da 75 a 140 metri quadrati), dotati ciascuno di allaccio di luce, telefono e gas, che verranno destinati alle nuove imprese che apriranno con il supporto del Bic Lazio.</p>
<p>Piccolo e compatto, quello di Colleferro rappresenta una &#8220;<strong>microisola energetica ad alta efficienza</strong>&#8221; capace di convertire i rifiuti organici provenienti dall&#8217;agricoltura (ma anche dall&#8217;attività biologica degli animali e dell&#8217;uomo), in elettricità e riscaldamento.</p>
<p>Attraverso le biomasse, infatti, <strong>si riducono i rifiuti ma anche la dipendenza dal petrolio</strong>. Necessitando di 1.050 tonnellate di biomassa all&#8217;anno, ad esempio, il nuovo impianto, interamente basato su tecnologia italiana, permetterà di risparmiare annualmente circa 2mila barili di petrolio.</p>
<p>Un progetto importante, dunque, che rappresenta un modello per altri sistemi di generazione dell&#8217;energia al servizio delle piccole e medie imprese, un esempio concreto di come la green economy possa davvero rappresentare il motore per il rilancio dell&#8217;economia così come da molti sostenuto, non ultimo il rapporto WWF sulle politiche amiche dell&#8217;ambiente.</p>
<p>Fonte: <a title="Biomasse: a Colleferro le nuove imprese si alimentano con i rifiuti " href="http://www.greenme.it/informarsi/energie-rinnovabili/1144-biomasse-a-colleferro-le-nuove-imprese-si-alimentano-con-i-rifiuti" target="_blank">GreenMe</a><br />
<a href="http://feedburner.google.com/fb/a/mailverify?uri=EfficienzaESostenibilit&#38;loc=en_US">Subscribe to EcoPensiero &#8211; efficienza e sostenibilità by Email</a></p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[CENTRALI BIOMASSA NELLA PROVINCIA DELL'AQUILA]]></title>
<link>http://peligni.wordpress.com/2009/11/10/centrali-biomassa-nella-provincia-dellaquila/</link>
<pubDate>Mon, 09 Nov 2009 22:33:56 +0000</pubDate>
<dc:creator>arcab</dc:creator>
<guid>http://peligni.wordpress.com/2009/11/10/centrali-biomassa-nella-provincia-dellaquila/</guid>
<description><![CDATA[Nasceranno a breve in Abruzzo due nuove centrali di biomassa. La prima a Bazzano, vicino L’Aquila e ]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p>Nasceranno a breve in Abruzzo due nuove centrali di biomassa.</p>
<p><img class="alignleft size-medium wp-image-216" title="biomassa" src="http://peligni.wordpress.com/files/2009/11/biomasse-kraftwerk11.jpg?w=199" alt="biomassa" width="199" height="300" />La prima a Bazzano, vicino L’Aquila e la seconda a Celano in sostituzione del vecchio zuccherificio.</p>
<p>La Provincia dell’Aquila è promotrice della ATS (Associazione temporanea di scopo) finalizzata a svolgere tutte le fasi necessarie e propedeutiche per la costituzione di un soggetto associato in grado di gestire una filiera destinata alla produzione e commercializzazione di biomasse di varia natura ed origine da utilizzarsi quali fonti energetiche rinnovabili ed ecocompatibili.<!--more--></p>
<p>La centrale di Biomassa di Bazzano, che sarà realizzata dalla Ma&#38;D power Engineering Spa di Milano è stata presentata il 21 luglio a L’Aquila e, come su indicato, la filiera sarà gestita dalla ATS.</p>
<p>Quella di Celano, invece, sarà realizzata dalle società Falck e Maccaferri, le stesse interessate alla costruzione di una centrale nel comune di Bugnara.</p>
<p>Al progetto partecipano a vario titolo anche le Comunità Montane Marsica1, Valle Giovenco, Valle Roveto, I GAL  Marsica, ARCA Abruzzo, il Comune di Collarmele,  il C.R.A.B., e L’Aquilana società multi servizi Spa oltre alla Confederazione Italiana Agricoltura.</p>
<p>A questo punto è doveroso porsi una domanda: Come mai la Provincia Dell’Aquila è così fortemente interessata alla realizzazione di centrali di biomassa a L’Aquila e nella Marsica e non nella Valle Peligna?</p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[La biomasa de los bosques del Sobirà serían 3 millones de litros de gasoil]]></title>
<link>http://sortactual.wordpress.com/2009/11/07/la-biomasa-de-los-bosques-del-sobira-serian-3-millones-de-litros-de-gasoil/</link>
<pubDate>Sat, 07 Nov 2009 22:42:01 +0000</pubDate>
<dc:creator>bibliosort</dc:creator>
<guid>http://sortactual.wordpress.com/2009/11/07/la-biomasa-de-los-bosques-del-sobira-serian-3-millones-de-litros-de-gasoil/</guid>
<description><![CDATA[La limpieza forestal de áreas escasamente gestionadas del Pallars Sobirà permite obtener casi 8.500 ]]></description>
<content:encoded><![CDATA[La limpieza forestal de áreas escasamente gestionadas del Pallars Sobirà permite obtener casi 8.500 ]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[La biomassa dels boscos del Pallars Sobirà podrà alimentar la calefacció de 1.500 cases]]></title>
<link>http://sortactual.wordpress.com/2009/11/07/la-biomassa-dels-boscos-del-pallars-sobira-podra-alimentar-la-calefaccio-de-1-500-cases/</link>
<pubDate>Sat, 07 Nov 2009 19:30:25 +0000</pubDate>
<dc:creator>bibliosort</dc:creator>
<guid>http://sortactual.wordpress.com/2009/11/07/la-biomassa-dels-boscos-del-pallars-sobira-podra-alimentar-la-calefaccio-de-1-500-cases/</guid>
<description><![CDATA[Energia * El desenvolupament de les renovables * Medi Ambient preveu substituir així el consum de tr]]></description>
<content:encoded><![CDATA[Energia * El desenvolupament de les renovables * Medi Ambient preveu substituir així el consum de tr]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[In toscana cresce la produzione di energia da rinnovabile ]]></title>
<link>http://sorgenia.wordpress.com/2009/11/04/in-toscana-cresce-la-produzione-di-energia-da-rinnovabile/</link>
<pubDate>Wed, 04 Nov 2009 10:44:11 +0000</pubDate>
<dc:creator>Sorgenia: energia sensibile all'ambiente</dc:creator>
<guid>http://sorgenia.wordpress.com/2009/11/04/in-toscana-cresce-la-produzione-di-energia-da-rinnovabile/</guid>
<description><![CDATA[Nell&#8217;ultimo anno e mezzo la produzione di calore ed elettricita&#8217; da fonti rinnovabili e]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p><img class="alignleft size-thumbnail wp-image-1261" title="Energia da biomasse - il blog di Sorgenia - img da www.iostudioliguria.it" src="http://sorgenia.wordpress.com/files/2009/11/foto_sorgenia_biomassa.jpg?w=150" alt="Energia da biomasse - il blog di Sorgenia - img da www.iostudioliguria.it" width="150" height="115" />Nell&#8217;ultimo anno e mezzo <strong>la produzione di calore ed elettricita&#8217; da fonti rinnovabili e&#8217; salita del 132%</strong>. Entro la fine del 2009 saranno completati gli impianti di teleriscaldamento a Stazzema, S.Romano e Minucciano.</p>
<p>Appena le nuove centrali entreranno in funzione, gli abitanti di Pruno e Volegno, nel Comune di Stazzema, di San Romano in Garfagnana e di Gramolazzo, frazione di Minucciano, potranno staccare gli impianti a gasolio e <strong>passare al riscaldamento eco-compatibile</strong>, alimentato con gli scarti della prima lavorazione del legno.&#8217;<em>Se la produzione di energia ottenuta sfruttando il potenziale energetico del sole, dell&#8217;acqua, del vento e dei residui di lavorazioni agricole e forestali fosse immessa sul mercato</em> &#8211; ha spiegato Maria Grazia Mammuccini, direttrice dell&#8217;Agenzia regionale per lo sviluppo e l&#8217;innovazione nel settore agricolo-forestale &#8211; <em>permetterebbe alla Toscana di ricavare 800 milioni di euro</em>&#8216;.</p>
<p><strong>N</strong><strong>ella produzione di energia rinnovabile la Toscana ha registrato un incremento fortissimo</strong>: +113% per l&#8217;eolica e +614% per la fotovoltaica. Molto piu&#8217; contenuti, anche se positivi, i dati riferiti all&#8217;idroelettrico e alla geotermia, che risentono dei costi ancora troppo elevati per costruire e far lavorare gli impianti.</p>
<p>Fonte: <a title="Cresce l'energia da biomasse" href="http://www.noitv.it/notizie/2009/NL136854" target="_blank">Noitv</a><br />
<a href="http://feedburner.google.com/fb/a/mailverify?uri=EfficienzaESostenibilit&#38;loc=en_US">Subscribe to EcoPensiero &#8211; efficienza e sostenibilità by Email</a></p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Tegen de stroom in]]></title>
<link>http://bnrduurzaam.wordpress.com/2009/11/03/tegen-de-stroom-in/</link>
<pubDate>Mon, 02 Nov 2009 23:31:11 +0000</pubDate>
<dc:creator>Mark</dc:creator>
<guid>http://bnrduurzaam.wordpress.com/2009/11/03/tegen-de-stroom-in/</guid>
<description><![CDATA[Er is veel nieuws over stroomgebruik dezer dagen. Het CBS meldt hoeveel elektriciteit we verbruiken ]]></description>
<content:encoded><![CDATA[Er is veel nieuws over stroomgebruik dezer dagen. Het CBS meldt hoeveel elektriciteit we verbruiken ]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Teknologi Biopulping]]></title>
<link>http://isroi.wordpress.com/2009/11/02/teknologi-biopulping/</link>
<pubDate>Mon, 02 Nov 2009 17:40:07 +0000</pubDate>
<dc:creator>isroi</dc:creator>
<guid>http://isroi.wordpress.com/2009/11/02/teknologi-biopulping/</guid>
<description><![CDATA[Cerita singkat tentang teknologi biopulping. Sebenarnya teknologi biopulping sudah cukup lama dikemb]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p><img src="http://www.biopulping.com/resources/_wsb_143x192_Masood+Akhtar$5B1$5D.CTT.jpg" alt="Masood Akhtar" align="left" />Cerita singkat tentang teknologi biopulping. Sebenarnya teknologi biopulping sudah cukup lama dikembangkan. Beberapa ahli cukup intens mengembangkan teknologi ini.  Salah satunya tim yang diketuai oleh <a href="http://www.biopulping.com/5.html">M. Akhtar </a>di Canada.  Ada juga tim di Amerika dan Eropa. Tetapi berdasarkan jurnal-jurnal yang aku baca dan beberapa dokumen paten, tim M. Akhtar yang cukup berhasil setelah meneliti hampir 10 tahun sejak awal tahun 90-an. </p>
<p>Teknologi ini dikembangkan karena tuntutan teknologi lama sudah tidak memadai lagi.  Teknologi pulping yang saat ini dipakai di industri berdasarkan proses kimai, fisik, atau kombinasi keduanya, yaitu: Mechanical Pulping dan Chemical Pulping.  Di bawahnya masih dibagi beberapa kelompok lagi.  Misalnya untuk chemical pulping masih dibagi-bagi berdasarkan bahan kimia yang digunakan.  Kabarnya menurut orang industri pulp, proses terbaik yang masih mereka pakai adalah pemasakan dengan soda api (NaOH).<br />
<!--more--><br />
Masalahnya adalah limbah industri pulp ini sangat-sangat tidak ramah lingkungan.  Limbahnya berupa cairan hitam kelam mirip oli bekas yang disebut dengan lignosulfonat atau black liquor. Pengolahan limbah ini sungguh luar biasa mahalnya.  Kalau dibuang langsung ke lingkungan, akan lebih muahal lagi enviromental cost-nya. Sedihnya, banyai industri yang suka melakukan langkah terakhir.</p>
<p>Kelemahan kedua adalah industri kertas dan pulp membutuhkan banyak sekali kayu.  Disinyalir kayu-kayu ini diperoleh dengan cara ilegal logging. Artinya, hutan hujan tropis yang kita banggakan akan menipis dengan sangat cepat. </p>
<p>Untuk masalah yang kedua, banyak orang mencari sumber-sumber alternatif pengganti kayu. Atau lebih sering disebut non-wood fiber.  Banyak bahan-bahan yang sudah dicoba, mulai dari jerami, bagas, rumput-rumputan, bambu, limbah pertanian, dan limbah perkebunan. Salah satu tantangannya adalah karakteristik pulp yang berbeda-beda sesuai dengan jenis bahan yang digunakan. Setiap bahan memiliki kekurangan dan kelebihannya masing-masing. </p>
<p><img src="http://isroi.files.wordpress.com/2008/08/081908-0643-biochemical1.jpg" alt="Jerami" /><br />
Jerami salah satu non-wood fiber yang dapat digunakan sebagai biopulping</p>
<p>Untuk masalah pertama, banyak orang yang kemudian mengembangkan teknologi-teknologi yang lebih ramah lingkungan.  Misalnya mengganti bahan kimia yang digunakan dengan bahan-bahan lain yang kurang toksik atau menghasilkan limbah yang kurang toksik. Contoh teknologi yang sedang dikembangkan adalah menggunakan organik solven (pelarut organik).  Hanya saja, saya belum pernah dengar sampai ke industri. </p>
<p>Alternatif lain adalah teknologi biopulping itu.  Teknologi ini mencoba memanfaatkan agensia hayati untuk membuat pulp.  Asumsinya bahwa agensia hayati lebih ramah lingkungan dari pada cara-cara kimia. Biopulping memanfaatkan mikrobia yang bisa menghancurkan lignin, tetapi tidak merusak serat selulosa.  Misalnya, jamur pelapuk putih. </p>
<p><img src="http://isroi.files.wordpress.com/2008/08/081908-0643-biochemical2.jpg" alt="JPP pada jerami" /><br />
Jamur Pelapuk Putih yang Tumbuh pada Jerami</p>
<p>Seperti halnya teknologi lama, biopulping juga berkembang ke beberapa arah: biomechanical pulping, biochemical pulping, atau hanya biopulping saja. Ini menjadi yang sangat menarik.</p>
<p><img src="http://isroi.files.wordpress.com/2008/08/081908-0643-biochemical4.jpg" alt="handsheet biopulping" /><br />
Handsheet ini dibuat dengan teknologi biopulping</p>
<p>M. Akhtar dan tim-nya mengembangkan biomechanical pulping. Dan mereka sudah mematenkan beberapa teknologi (Cek di Google Patents). M. Akhtar mengklaim bahwa teknologinya ini lebih hemat energi dan lebih ramah lingkungan. </p>
<p>Setiap teknologi ada sisi baik dan sisi kurangnya.  Salah satu kekurangan dari biopulping ini adalah membutuhkan waktu yang relatif lama, hingga beberapa minggu.  Sangat jauh berbeda dengan teknologi kimia yang hanya beberapa jam saja. Pada akhirnya hukum ekonomi yang menjadi jurinya.  Industri akan memilih teknologi yang memberikan keuntungan sesaat paling besar. Dan saat ini mereka masih memilih teknologi konvensional.  Ironi memang.</p>
<p>Khusus untuk TKKS (Tandan Kosong Kelapa Sawit), teknologi ini sangat menjanjikan, karena beberapa alasan:<br />
1. TKKS tersedia sangat melimpah dan sudah terkumpul di pabrik. Jadi tidak perlu usaha pengumpulan yang seringkali mahal biayanya.<br />
2. Waktu dan tempat tidak jadi masalah di kebun/pabrik kelapa sawit.<br />
3. Bisa meningkatkan nilai tambah TKKS, menjadi produk yang memiliki nilai ekonomi cukup tinggi.<br />
4. Kalau teknologi ini berhasil diterapkan akan sangat mengurangi ilegal logging dan penggundulan hutan-hutan kita.</p>
<p><img src="http://isroi.files.wordpress.com/2009/10/pulptkks.jpg?w=252&#38;h=300" alt="Biopulp TKKS"></p>
<p>Teknologi akan terus berkembang.  Perlu upaya, dukungan dana, dan fasilitas. Dan kesempatan.  Berilah kesempatan agar teknologi bisa berkebang dan membuktikannya sendiri. Semoga.</p>
<p><a href="http://isroi.wordpress.com/2008/08/19/biochemical-pulping-jerami/">BIopulping Jerami</a></p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[El Sobirà debat les tecnologies de la biomassa]]></title>
<link>http://sortactual.wordpress.com/2009/10/28/el-sobira-debat-les-tecnologies-de-la-biomassa/</link>
<pubDate>Wed, 28 Oct 2009 22:15:09 +0000</pubDate>
<dc:creator>bibliosort</dc:creator>
<guid>http://sortactual.wordpress.com/2009/10/28/el-sobira-debat-les-tecnologies-de-la-biomassa/</guid>
<description><![CDATA[La segona jornada sobre l&#8217;aprofitament energètic dels boscos del Pallars Sobirà celebrada ahir]]></description>
<content:encoded><![CDATA[La segona jornada sobre l&#8217;aprofitament energètic dels boscos del Pallars Sobirà celebrada ahir]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[El Sobirà busca una empresa per netejar els seus boscos]]></title>
<link>http://sortactual.wordpress.com/2009/10/27/el-sobira-busca-una-empresa-per-netejar-els-seus-boscos/</link>
<pubDate>Tue, 27 Oct 2009 22:25:28 +0000</pubDate>
<dc:creator>bibliosort</dc:creator>
<guid>http://sortactual.wordpress.com/2009/10/27/el-sobira-busca-una-empresa-per-netejar-els-seus-boscos/</guid>
<description><![CDATA[Renovables * Jornades sobre biomassa a la deixalleria comarcal * Convertirà les restes forestals en ]]></description>
<content:encoded><![CDATA[Renovables * Jornades sobre biomassa a la deixalleria comarcal * Convertirà les restes forestals en ]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Bioetanol: prefácio do professor José Goldemberg, da USP]]></title>
<link>http://enfoqueenergia.wordpress.com/2009/10/28/bioetanol-prefacio-do-professor-jose-goldemberg-da-usp/</link>
<pubDate>Tue, 27 Oct 2009 15:56:57 +0000</pubDate>
<dc:creator>Julio Santos</dc:creator>
<guid>http://enfoqueenergia.wordpress.com/2009/10/28/bioetanol-prefacio-do-professor-jose-goldemberg-da-usp/</guid>
<description><![CDATA[Petróleo, gás natural e seus derivados representam 55% do consumo mundial de energia. São esses comb]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p>Petróleo, gás natural e seus derivados representam 55% do consumo mundial de energia. São esses combustíveis que permitem a existência dos meios de transporte rápidos e eficientes que temos hoje, bem como boa parte das atividades industriais. Lamentavelmente,eles não vão durar mais do que algumas décadas: como combustíveis fósseis, as suas reservas são finitas, a segurança de abastecimento é problemática para os muitos países que os importam e o seu uso é a principal fonte dos gases que estão provocando mudanças climáticas e o aquecimento global.</p>
<p>É preciso, pois, encontrar substitutos para esses combustíveis. Nada mais racional do que produzi-los com base em matéria orgânica renovável (biomassa), da qual, no passado distante, os combustíveis fósseis foram produzidos pela natureza. Uma das opções é o etanol, um excelente substituto para a gasolina, o principal combustível usado<br />
em automóveis no mundo.</p>
<p>No Brasil, o etanol, produzido da cana-de-açúcar, já substitui hoje metade da gasolina que seria consumida e seu custo é competitivo sem os subsídios que viabilizaram o programa no seu início. Isso foi conseguido em cerca de 30 anos a partir da criação do Proálcool, programa lançado no país em meados da década de 1970 para reduzir a dependência da importação de petróleo. Considerações econômicas da indústria do açúcar também pesaram no estabelecimento do programa, porém preocupações de caráter ambiental e social não tiveram um papel significativo na ocasião.</p>
<p>Nos Estados Unidos, grande produtor mundial de etanol com base no milho, o programa é mais recente e suas justificativas são a eliminação de aditivos na gasolina e a redução das emissões de gases que provocam o aquecimento global. Nos países da Europa Ocidental, o etanol produzido do trigo e da beterraba também é usado.<br />
Nesses países, o custo do etanol é duas a quatro vezes mais elevado do que no Brasil e subsídios internos e barreiras alfandegárias protegem as indústrias locais, impedindo a importação de etanol do Brasil.</p>
<p>Isso tem criado resistências de alguns grupos, que associam o etanol (e o biodiesel,produzido em quantidades menores) a um falso dilema, que é o da produção de alimentos versus combustíveis. Esse argumento não se sustenta quando nos damos conta de que a<br />
produção de etanol no mundo, de cerca de 50 bilhões de litros por ano, usa 15 milhões de hectares de área, ou seja, 1% da área em uso pela agricultura no mundo, que é de 1,5 bilhão de hectares.</p>
<p>Argumentam esses grupos também que, na realidade, o uso de etanol não reduz as emissões de gases de efeito estufa, o que é totalmente incorreto no que se refere ao etanol da cana-de-açúcar. Esse é, de fato, praticamente renovável, uma vez que o bagaço da cana supre toda a energia necessária para a fase industrial da produção do etanol. A situação dos Estados Unidos é menos confortável porque a produção do etanol exige o uso de energia que vem quase toda do carvão. Pode-se dizer que o etanol do milho é, na realidade, carvão convertido em etanol, ao passo que no Brasil ele é quase inteiramente de energia solar.</p>
<p>A expansão da cultura da cana-de-açúcar e do milho envolve mudanças no uso do solo, o que pode implicar a emissão de gases de efeito estufa se a expansão resultar em desmatamento, o que não é o caso do Brasil, onde a expansão está ocorrendo sobre<br />
pastagens. De qualquer forma, esse é um problema geral de agricultura em expansão e não um problema da produção de etanol (ou biodiesel). Se há, aqui, um dilema, ele poderia ser denominado de produção de alimentos versus mudanças climáticas.</p>
<p>O que se pode chamar de “solução brasileira para os problemas dos combustíveis fósseis” – o uso do etanol de cana-de-açúcar para substituir a gasolina – não é exclusivo do nosso país e está sendo adotado em outros países produtores de cana-de-açúcar (dos quais existem quase cem no mundo), como Colômbia, Venezuela, Moçambique e ilhas Maurício.</p>
<p>Essas e outras questões são analisadas a fundo neste livro, que descreve as características biológicas da cana-de-açúcar como planta, as técnicas de produção do álcool e os seus co-produtos, como bioeletricidade, apresentando o “estado da arte” do que é chamado de “tecnologias de primeira geração”.</p>
<p>Há, ainda, uma discussão das “tecnologias de segunda geração” para a produção de etanol com base na celulose de quaisquer outros produtos agrícolas (inclusive de cana-de-açúcar), bem como tecnologias de gaseificação de biomassa. A sustentabilidade social e ambiental de produção do etanol é também discutida.</p>
<p>A leitura deste livro certamente dissipará vários mitos que se formaram em torno do grande e promissor programa de etanol no Brasil e sua potencial expansão no mundo.</p>
<p>Veja o endereço do livro: <a href="http://www.bioetanoldecana.org">www.bioetanoldecana.org</a></p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Ideata la stufa a biomasse che riscalda, produce corrente elettrica e permette di cucinare. ]]></title>
<link>http://sorgenia.wordpress.com/2009/10/26/ideata-la-stufa-a-biomasse-che-riscalda-produce-corrente-elettrica-e-permette-di-cucinare/</link>
<pubDate>Mon, 26 Oct 2009 11:42:19 +0000</pubDate>
<dc:creator>Sorgenia: energia sensibile all'ambiente</dc:creator>
<guid>http://sorgenia.wordpress.com/2009/10/26/ideata-la-stufa-a-biomasse-che-riscalda-produce-corrente-elettrica-e-permette-di-cucinare/</guid>
<description><![CDATA[Lo stato di benessere complessivo della popolazione mondiale è in declino e il terzo mondo risente f]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p><img class="alignleft size-thumbnail wp-image-953" title="Stufa a biomasse - blog di Sorgenia - img da projetos.inpa.gov.br" src="http://sorgenia.wordpress.com/files/2009/10/foto_sorgenia_stufa.jpg?w=124" alt="Stufa a biomasse - blog di Sorgenia - img da projetos.inpa.gov.br" width="124" height="150" />Lo stato di benessere complessivo della popolazione mondiale è in declino e il terzo mondo risente fortemente degli effetti della crisi economica mondiale che, se nell’Occidente industrializzato significa disoccupazione e povertà, in questi luoghi mette a repentaglio la vita stessa.</p>
<p>Nei paesi in via di sviluppo le <strong>fonti rinnovabili sono spesso troppo costose per trovare una realizzazione pratica</strong>, per cui coniugare un’invenzione che rispetti l’ambiente, sia poco costosa e migliori la vita di persone alle soglie della sopravvivenza è qualcosa di straordinariamente importante anche se difficile da realizzare.</p>
<p>Ma dal Brasile  arriva un’invenzione che potrebbe avere sicuro seguito, non solo in questo paese. Il nome commerciale del prodotto è <strong>Geralux</strong>, che a prima vista appare come una comune stufa a legna ma che in realtà, molto comune non è. Innanzi tutto la particolarità sta in un <strong>piano cottura incorporato nella struttura che permette di cucinare</strong>. Ovviamente la stufa svolge la sua <strong>funzione principale di riscaldamento degli ambienti</strong>, ma non soltanto.</p>
<p>Geralux<strong> è in grado di produrre elettricità</strong>, in quantità esigue, ma quel tanto che basta a tenere in funzione piccoli elettrodomestici e a mantenere in funzione alcune lampadine per l’illuminazione.<br />
Una conquista non di poco conto in un paese la cui popolazione è dislocata anche in zone amazzoniche, molto distanti dai grandi centri, non raggiunte dalla rete elettrica.<br />
Inoltre <strong>il prodotto è a bassissimo impatto ambientale</strong>. <strong>Non occorre abbattere alberi</strong> per ottenere la legna da ardere, <strong>la stufa sfrutta la combustione di rami, fogliame, ecc</strong>. materiale presente in abbondanza nella giungla amazzonica.</p>
<p>Sono poi <strong>elevatissime le rese</strong>, molto migliori di quelle delle stufe tradizionali.<br />
Un’invenzione <strong>destinata ad un mercato di persone disagiate</strong> che può risolvere tantissimi problemi e potrebbe estendersi con successo fuori dei confini brasiliani.<br />
Fonte: <a title="Geralux, la stufa a biomasse che cucina e produce elettricità" href="http://www.nonsolosolare.it/2009/10/geralux-la-stufa-a-biomasse-che-cucina-e-produce-elettricita/" target="_blank">Nonsolosolare.it</a></p>
<p><a href="http://feedburner.google.com/fb/a/mailverify?uri=EfficienzaESostenibilit&#38;loc=en_US">Subscribe to EcoPensiero &#8211; efficienza e sostenibilità by Email</a></p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Salento, l’energia arriva dagli ulivi]]></title>
<link>http://sorgenia.wordpress.com/2009/10/23/salento-l%e2%80%99energia-arriva-dagli-ulivi/</link>
<pubDate>Fri, 23 Oct 2009 15:04:36 +0000</pubDate>
<dc:creator>Sorgenia: energia sensibile all'ambiente</dc:creator>
<guid>http://sorgenia.wordpress.com/2009/10/23/salento-l%e2%80%99energia-arriva-dagli-ulivi/</guid>
<description><![CDATA[Dagli ulivi del Salento arriva la biomassa che alimenterà un impianto di microgenerazione da 1 MWe. ]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p><img class="alignleft size-thumbnail wp-image-931" title="ulivo_blog_sorgenia" src="http://sorgenia.wordpress.com/files/2009/10/sorgenia_blog_ulivo.jpg?w=150" alt="ulivo_blog_sorgenia" width="150" height="129" />Dagli ulivi del Salento<strong> arriva la biomassa che alimenterà un impianto di microgenerazione da 1 MWe</strong>. La centrale di Calimera, in provincia di Lecce, brucerà la legna che di solito viene destinata ai camini privati e la cui produzione nel Salento è stimata in 250mila tonnellate.</p>
<p>Negli ultimi anni <strong>gran parte di questa legna è andata sprecata</strong> perché, a causa della scomparsa dei camini, viene bruciata dai contadini nelle campagne. <strong>Le ceneri prodotte dalla combustione saranno poi riutilizzate come concime</strong>, mentre le emissioni saranno <strong>al di sotto dei limiti</strong> di legge e compatibili con l’ambiente, garantisce la Confindustria di Lecce.</p>
<p><a href="http://feedburner.google.com/fb/a/mailverify?uri=EfficienzaESostenibilit&#38;loc=en_US">Subscribe to EcoPensiero &#8211; efficienza e sostenibilità by Email</a></p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Den ultimata bilen?]]></title>
<link>http://amalter.wordpress.com/2009/10/17/den-ultimata-bilen/</link>
<pubDate>Sat, 17 Oct 2009 13:05:42 +0000</pubDate>
<dc:creator>amalter</dc:creator>
<guid>http://amalter.wordpress.com/2009/10/17/den-ultimata-bilen/</guid>
<description><![CDATA[I jakten på den perfekta miljöbilen tycks Honda ha kommit längst. Åtminstone får man det intrycket a]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p>I jakten på den perfekta miljöbilen tycks Honda ha kommit längst. Åtminstone får man det intrycket av en artikel i <strong><a href="http://www.alltommotor.se/tester/bilar/honda/test-Honda-FCX-Clarity-1.16992" target="_blank">DN</a></strong>. Där presenteras deras bil, som drivs av en elmotor, där elen kommer från vätgasdrivna bränsleceller. Den här bilen släpper bara ut vattenånga och går ljudlöst. Men det gäller väl att kunna producera bilen till ett rimligt pris, och det är knappast det lättaste.</p>
<p><img class="alignleft size-medium wp-image-918" title="cadillac" src="http://amalter.wordpress.com/files/2009/10/cadillac.jpg?w=300" alt="cadillac" width="180" height="109" />Något frimärke med en vätgasdriven bil finns inte i min samling och inte heller en enda japansk bil. Så det får bli en riktigt miljöbov, en Cadillac coupe de ville, hämtad ur häftet &#8220;Kultbilar&#8221; som utgetts i år. Bilen är från det slösaktiga 50-talet, med massor av fenor och hästkrafter.</p>
<p><img class="alignright size-medium wp-image-919" title="biomassa" src="http://amalter.wordpress.com/files/2009/10/biomassa.jpg?w=300" alt="biomassa" width="180" height="144" />Ett problem med vätgas måste vara framställningen. Den kräver massor med energi, så det är lätt att förlora på gungorna det man tjänar på karusellen. I DN:s artikel om <a href="http://www.alltommotor.se/artiklar/nyheter/stor-potential-i-sverige-1.17012" target="_blank"><strong>vätgasens potential</strong></a> talas om biomassa som ett huvudspår. Det här märket ur häftet &#8220;Förnybara energikällor&#8221; från 1980 symboliserar just denna energikälla.</p>
<p>Läs även andra bloggares åsikter om <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/milj%F6bil">miljöbil</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/v%E4tgas">vätgas</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/Honda">Honda</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/Cadillac">Cadillac</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/biomassa">biomassa</a></p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[PERUBAHAN IKLIM DAN KETAHANAN NASIONAL ]]></title>
<link>http://hagemman.wordpress.com/2009/10/17/perubahan-iklim-dan-ketahanan-nasional/</link>
<pubDate>Sat, 17 Oct 2009 00:45:20 +0000</pubDate>
<dc:creator>hagemman</dc:creator>
<guid>http://hagemman.wordpress.com/2009/10/17/perubahan-iklim-dan-ketahanan-nasional/</guid>
<description><![CDATA[Kita hadapi gejala “bumi semakin panas” yang berdampak pada “perubahan iklim” akibat konsentrasi CO2]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p><img class="alignleft size-thumbnail wp-image-3129" title="emil01" src="http://hagemman.wordpress.com/files/2009/10/emil01.jpg?w=115" alt="emil01" width="115" height="150" />Kita hadapi gejala “bumi semakin panas” yang berdampak pada “perubahan iklim” akibat konsentrasi CO2-ekuivalen yang terbentuk di udara. Sebelum revolusi industri, terdapat lapisan CO2e setebal 280 ppm. Setelah revolusi industri (1780), konsentrasi CO2e meningkat dari 315 ppm (1930) ke 330 ppm (1970), 360 ppm (1990), dan 380 ppm (2008).</p>
<p>Bila pola <em>business as usual</em> berlanjut dalam pembangunan, pada tahun 2050 diperkirakan kita mencapai 550 ppm atau dua kali lipat sebelum revolusi industri. Para ahli sedunia sepakat menetapkan 450-550 ppm konsentrasi CO2e dengan 2,0-2,8 derajat Celcius di atas rata-rata suhu bumi sebelum revolusi industri tahun 1780 sebagai ambang batas yang tak boleh dilampaui agar perikehidupan alami dan manusia bisa berlanjut.</p>
<p>CO2e berasal dari polusi pembakaran minyak bumi dan batu bara yang naik dan menumpuk di udara dan membuat semacam “selimut” yang membalut bumi ini. Sinar matahari masuk ke bumi dan menghangatkannya, tetapi panas bumi yang seyogyanya kembali ke udara kini “terkurung” sehingga menaikkan suhu bumi. Panas bumi ini mengubah iklim dan memengaruhi kehidupan alami di darat dan laut. Perubahan iklim ini berjalan seiring dengan naiknya kepadatan CO2e.</p>
<p><strong>Menunggu musim<br />
</strong><br />
Di Tanah Air kita, perubahan iklim terutama dipicu oleh deforestasi dan pembukaan lahan serta tanah gambut yang mengurangi kemampuan alam menyerap CO2e, bahkan melepaskan CO2 di dedaunan tanaman dan tanah gambut.</p>
<p><!--more-->Perencanaan tata ruang bisa mengarahkan lokasi aktivitas ekonomi agar serasi dengan daya dukung alam. Sayang, pengembangan tata ruang kita tidak efektif. Bahkan, pola perencanaan jaringan jalan tol cenderung menerabas kawasan hijau yang mengurangi daya serap CO2e secara alami.</p>
<p>Suhu bumi yang naik mengakibatkan melelehnya bongkah dan gunung es di kutub bumi dan menaikan permukaan laut. Suhu air laut berubah dan memengaruhi arus angin menjadi topan angin kencang. Hal ini memukul pantai pesisir dan “memakan” serta menenggelamkan pulau. Di kawasan lautan Pasifik, pulau-pulau Nauru, Vanuatu, Kiribati, dan Kepulauan Marshall sudah tenggelam pada musim air pasang.</p>
<p>Di daratan aliran sungai terhambat mengalir ke laut sehingga air sungai terempas kembali ke hulu menimbulkan banjir.</p>
<p><img class="alignleft size-thumbnail wp-image-3131" title="perubahan iklim dan ketahanan nasional" src="http://hagemman.wordpress.com/files/2009/10/perubahan-iklim-dan-ketahanan-nasional.jpg?w=117" alt="perubahan iklim dan ketahanan nasional" width="117" height="150" />Perubahan iklim juga mengganggu musim. Musim hujan lebih pendek dengan hujan intensif, sedangkan musim kemarau lebih panjang dengan hujan ekstensif. Dalam musim kemarau, evaporasi air permukaan semakin besar dan menciutkan volume air tawar di permukaan bumi. Air tawar menjadi langka.</p>
<p>Perubahan iklim ini berdampak buruk pada kehidupan alam hayati yang terdiri atas genetika plasma nuftah, jenis spesies, dan ekosistem mengalami erosi keanekaragamannya. Ini mengganggu stabilitas dan sustainabilitas kehidupan sumber alam hayati.</p>
<p>Tanpa sumber alam hayati dan air tawar yang cukup di muka bumi, maka kehidupan manusia pun ikut meredup. Teknologi mungkin masih bisa dikembangkan untuk mengubah air laut menjadi air tawar. Namun, sumber alam genetika, spesies, dan ekosistem ciptaan Tuhan tak tergantikan oleh manusia.</p>
<p>Perubahan iklim berdampak pada pertanian dan seluruh perikehidupan alami yang menggerogotu keberlanjutan kehidupan manusia. Dengan perubahan ruang lingkup alami kehidupan manusia, akan tumbuh virus penyakit baru (yang) dipicu oleh perubahan iklim.</p>
<p><strong>Perlu prioritas tinggi</strong></p>
<p>Jelas tampak dampak perubahan iklim pada keberlanjutan hidup alami dan manusia sehingga mengancam ketahanan dan keberlanjutan hidup bangsa kita. Sudah seyogyanya perubahan iklim menempati prioritas tinggi dalam agenda pembangunan.</p>
<p>Perubahan iklim menggerogoti ketahanan pangan kita sehingga sudah sewajarnyalah kita sesuaikan perkembangan pertanian dengan perubahan iklim. Musim tanam, bibit tanaman, dan pola pertanian perlu dikaji ulang untuk disesuaikan dengan perubahan iklim.</p>
<p>Sumber minyak bumi cenderung menipis, sedangkan persediaan batu bara melimpah sehingga kita cenderung memanfaatkan batu bara untuk pengembangan enenrgi. Namun, dengan semakin gencarnya persyaratan pengendalian CO2e, kita perlu mengembangkan energi terbarukan sebagai alternatif.</p>
<p>Ini merupakan kebijakan harga yang lebih berpihak pada energi terbarukan yang melimpah di Tanah Air kita, seperti sumber geotermal, tenaga mikrohidro, tenaga surya, tenaga angin, tenaga gelombang, tenaga biomassa, demi ketahanan energi kita di masa depan.</p>
<p>Kita perlu selamatkan air untuk memberlanjutkan sekuritas air tawar kita. Ini memerlukan secara sungguh-sungguh dukungan politik dan ketatalaksanaan kepemerintahan pusat-daerah yang efektif dalam menerapkan rencana tata ruang (untuk) menyelamatkan daerah aliran sungai, mencegah deforestasi, memberantas ilegal logging dan pembakaran hutan, demi ketahanan sustainabilitas sumber daya alam tropis kita.</p>
<p>Di atas segala-galanya kita perlu menegakkan ketahanan penduduk kita, terutama penduduk miskin di daerah tertinggal, agar mampu berproduksi menghasilkan kebutuhan pokok manusia, seperti pangan, kesehatan, dan pendidikan. Tidak boleh terulang peristiwa kelaparan penduduk Yahukimo, Papua, karena kegagalan pertanian. Harus ada “bantal ketahanan pangan” yang menyelamatkannya.</p>
<p>Dengan perubahan iklim yang mulai mencekam alam kita, membangun ketahanan penduduk kita menempati urgensi tertinggi. Ini memerlukan fokus pembangunan pada peningkatan ketahanan penduduk, menaikan kemampuan setiap anak bangsa kita memenuhi kebutuhan pokoknya, terutama oleh diri sendiri.</p>
<p>Presiden Susilo Bambang Yudhoyono adalah benar mencanagkan semboyan “Pembangunan  untuk Semua”. Kita perlu menanggapi perubahan iklim dengan pengembangan ketahanan nasional dengan melengkapi semboyan ini dengan tambahan kata : “dan oleh Semua !”</p>
<p>Sumber  :</p>
<p>Perubahan Iklim dan Ketahanan Nasional, Emil Salim &#124; Anggota Akademi Ilmu Pengetahuan Indonesia<br />
Kompas, 15.10.2009</p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Experiência da Biomassa da Banana é referência em Seminário]]></title>
<link>http://socialiris.wordpress.com/2009/10/08/experiencia-da-biomassa-da-banana-e-referencia-em-seminario/</link>
<pubDate>Thu, 08 Oct 2009 20:29:11 +0000</pubDate>
<dc:creator>Instituto Social Íris</dc:creator>
<guid>http://socialiris.wordpress.com/2009/10/08/experiencia-da-biomassa-da-banana-e-referencia-em-seminario/</guid>
<description><![CDATA[Fonte: Diário de Iguape Nos dias 24, 25 e 26 de setembro aconteceu em Belo Horizonte, capital mineir]]></description>
<content:encoded><![CDATA[Fonte: Diário de Iguape Nos dias 24, 25 e 26 de setembro aconteceu em Belo Horizonte, capital mineir]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Informació pública]]></title>
<link>http://sortactual.wordpress.com/2009/10/03/informacio-publica-198/</link>
<pubDate>Sat, 03 Oct 2009 18:05:36 +0000</pubDate>
<dc:creator>bibliosort</dc:creator>
<guid>http://sortactual.wordpress.com/2009/10/03/informacio-publica-198/</guid>
<description><![CDATA[CONSELL COMARCAL DEL PALLARS SOBIRÀ * Edicte El Ple del Consell Comarcal del Pallars Sobirà, reunit ]]></description>
<content:encoded><![CDATA[CONSELL COMARCAL DEL PALLARS SOBIRÀ * Edicte El Ple del Consell Comarcal del Pallars Sobirà, reunit ]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Produzione di energia dalla 'sansa' dei frantoi. L'impianto potrebbe sorgere a Imperia]]></title>
<link>http://sorgenia.wordpress.com/2009/09/29/produzione-di-energia-dalla-sansa-dei-frantoi-limpianto-potrebbe-sorgere-a-imperia/</link>
<pubDate>Tue, 29 Sep 2009 09:49:01 +0000</pubDate>
<dc:creator>Sorgenia: energia sensibile all'ambiente</dc:creator>
<guid>http://sorgenia.wordpress.com/2009/09/29/produzione-di-energia-dalla-sansa-dei-frantoi-limpianto-potrebbe-sorgere-a-imperia/</guid>
<description><![CDATA[Produrre energia e calore dalla “sansa”, lo scarto ottenuto da polpa, buccia e nocciolo delle olive:]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p><strong><a href="http://sorgenia.wordpress.com/files/2009/09/foto_sorgenia_energia_sansa.jpg"><img class="alignleft size-thumbnail wp-image-1524" title="Energia dalla Sansa - Il Blog di Sorgenia - Img da greenplanet.net" src="http://sorgenia.wordpress.com/files/2009/09/foto_sorgenia_energia_sansa.jpg?w=150" alt="" width="150" height="112" /></a>Produrre energia e calore dalla “sansa”, lo scarto ottenuto da polpa, buccia e nocciolo delle olive</strong>: anche nella filiera olearia e nei frantoi si pensa a come raggiungere questo obiettivo e, <strong>a Imperia, potrebbe sorgere presto un impianto a biomasse di questo tipo</strong>.</p>
<p>Se ne è parlato nei giorni scorsi al Frantoio Giromela, in località Aribaga, nell’imperiese, nel corso di un incontro tecnico di Are &#8211; Agenzia regionale per l’energia della Liguria &#8211; e Unioncamere Liguria, partner italiani del progetto More-Market of olive residues for energy. Durante l’incontro è stato presentato il piano di fattibilità per la costruzione, nella provincia di Imperia, di <strong>un impianto generatore di energia dalla sansa di oliva</strong>, progetto in linea con quanto stabilito dall’Unione europea rispetto all’incremento del 20 per cento nell’utilizzo di biomasse a fini energetici entro il 2020.</p>
<p>Oltre agli aspetti tecnici sono state illustrare le possibilità di finanziamento pubblico per la costruzione dell’impianto, con un focus sul Programma di sviluppo rurale della Regione Liguria e sul bando 2009 del Fondo per l’innovazione tecnologica di competenza del ministero per lo Sviluppo economico. Il progetto More è un progetto finanziato dalla Commissione europea che sostiene la valorizzazione energetica dei residui solidi della produzione di olio di oliva in diversi paesi europei. .</p>
<p>Fonte: <a title="Idee vincenti. A Imperia il progetto per una centrale elettrica alimentata con la sansa dei frantoi " href="http://e-gazette.it/" target="_blank">E-Gazette</a><br />
<a href="http://feedburner.google.com/fb/a/mailverify?uri=EfficienzaESostenibilit&#38;loc=en_US">Subscribe to EcoPensiero &#8211; efficienza e sostenibilità by Email</a></p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Algaeus hip of hype ?]]></title>
<link>http://allesoveralgen.wordpress.com/2009/09/29/algaeus-hip-of-hype/</link>
<pubDate>Tue, 29 Sep 2009 08:58:37 +0000</pubDate>
<dc:creator>artabiotech</dc:creator>
<guid>http://allesoveralgen.wordpress.com/2009/09/29/algaeus-hip-of-hype/</guid>
<description><![CDATA[De Algaeus is een hybride die op algendiesel en batterijen recent een promotie tour maakte door de V]]></description>
<content:encoded><![CDATA[De Algaeus is een hybride die op algendiesel en batterijen recent een promotie tour maakte door de V]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Cortando e queimando árvores em nome do “verde”]]></title>
<link>http://atwabrasil.wordpress.com/2009/09/28/cortando-e-queimando-arvores-em-nome-do-%e2%80%9cverde%e2%80%9d/</link>
<pubDate>Mon, 28 Sep 2009 15:26:40 +0000</pubDate>
<dc:creator>ATWA Brasil</dc:creator>
<guid>http://atwabrasil.wordpress.com/2009/09/28/cortando-e-queimando-arvores-em-nome-do-%e2%80%9cverde%e2%80%9d/</guid>
<description><![CDATA[Milhões de árvores, especialmente dos chamados “países em desenvolvimento”, são enviadas diariamente]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p style="text-align:center;"><img class="size-full wp-image-536  aligncenter" title="arvore_terra_atwa" src="http://atwabrasil.wordpress.com/files/2009/09/arvore_terra_atwa.png" alt="arvore_terra_atwa" width="440" height="550" /></p>
<p style="line-height:14.25pt;"><span style="font-size:10pt;font-family:&#34;">Milhões de árvores, especialmente dos chamados “países em desenvolvimento”, são enviadas diariamente para a Europa são queimadas em fornalhas para atender às exigências da suposta &#8220;energia verde&#8221; – a fórmula dos supostos “países desenvolvidos” para combater o aquecimento global. </span></p>
<p style="line-height:14.25pt;"><span style="font-size:10pt;font-family:&#34;">Nos últimos dois meses, empresas da Grã-Bretanha anunciaram a construção de pelo menos seis novas usinas de geração de energia de biomassa para produzir 1.200 megawatts de energia, principalmente a partir da queima de lascas de madeira. Entre as novas construções está a maior usina desse tipo no mundo, em Port Talbot, no País de Gales. </span></p>
<p style="line-height:14.25pt;"><span style="font-size:10pt;font-family:&#34;">Essas centrais de energia irão queimar de 20 a 30 milhões de toneladas de madeira por ano, quase tudo importado de outras regiões, como o Brasil, desmatando o equivalente a um milhão de hectares de florestas virgens. &#8220;A Europa está cozinhando as florestas tropicais do mundo para combater as alterações climáticas, é uma loucura&#8221;, explica Simone Lovera, da Coalizão Mundial pelas Florestas. </span></p>
<p style="line-height:14.25pt;"><span style="font-size:10pt;font-family:&#34;">A Europa se comprometeu a reduzir suas emissões de carbono em 20 por cento até o ano 2020, em um esforço para combater as alterações climáticas. Sendo assim, biocombustíveis e energia de biomassa terão papéis fundamentais na consecução desses objetivos. </span></p>
<p style="line-height:14.25pt;"><span style="font-size:10pt;font-family:&#34;">&#8220;A biomassa é um setor muito promissor para as empresas de energia&#8221;, disse Jarret Adams, porta-voz da Adage, empresa que representa uma união entre a gigante da energia nuclear francesa, Areva, e a norte-americana Duke Energy. A Adage está construindo uma usina de queima de madeira de 50 megawatts na Flórida, a primeira das 12 usinas do tipo comissionadas pelos Estados Unidos para os próximos 6 anos. </span></p>
<p style="line-height:14.25pt;"><span style="font-size:10pt;font-family:&#34;">Uma breve análise desse negócio internacional revela uma nova e crescente atuação da indústria mundial de trocar madeira por energia. A MagForest, uma empresa canadense que opera na República do Congo, irá enviar a partir desse ano 500 mil toneladas de madeira por ano para a Europa. A IBIC Ghana Limited alega que irá enviar 100 mil toneladas de madeira tropical mensalmente a partir de Gana. A Sky Trading, uma empresa americana, está anunciando o fornecimento de até 600 mil toneladas de madeira para biomassa proveniente dos Estados Unidos e do Brasil. </span></p>
<p style="line-height:14.25pt;"><span style="font-size:10pt;font-family:&#34;">Para afastar as alegações de devastação de florestas virgens, países como o Brasil têm investido na plantação de florestas para derrubada e exportação. É irônico que as pessoas não plantam pelo bem do planeta, mas plantam pelos negócios e pelo dinheiro. Mas tirando isso de lado, essas plantações de árvores têm efeitos devastadores sobre as pessoas e o ambiente. Ninguém sério é capaz de argumentar que essas plantações têm qualquer coisa haver com a biodiversidade ou com a função ecológica das florestas naturais. “Essas plantações são desertos verdes por causa da quantidade de água que elas consomem, e por causa da ausência de uma fauna nativa”, explica Lovera. “Há muitos exemplos de povos locais, muitas vezes pobres e indígenas, que são expulsos das suas terras para abrir caminho para essas enormes monoculturas”, diz ela. </span></p>
<p style="line-height:14.25pt;"><span style="font-size:10pt;font-family:&#34;">Em função das evidências sobre os impactos sociais e ambientais negativos dessa prática, uma coalizão internacional de organizações não-governamentais estabeleceu o dia 21 de setembro como o Dia Internacional Contra as Monoculturas de Árvores. &#8220;A queima de madeira é vendida carbono-neutralizado, mas não é verdade&#8221;, disse Rachel Smolker, uma cientista que trabalha com o Global Justice Ecology Project. Segundo Smolker, investigações indicam que a queima de árvores para a conversão em energia produz 1,5 vezes mais carbono do que a queima do carvão, e três a quatro vezes mais do que o gás natural. Sendo assim, trata-se apenas de uma ilusão de produzir “energia verde” – mais uma mentira trocando a Terra por dinheiro. </span></p>
<p style="line-height:14.25pt;"><span style="font-size:10pt;font-family:&#34;"> “O corte das árvores, o transporte de centenas ou milhares de quilômetros para queimá-las, e depois plantar uma muda para substituí-la não pode ser carbono-neutralizado”, explica Scott Quaranda, parte da Aliança Dogwood, uma coalizão de grupos de cidadãos no sul dos Estados Unidos que lutam para impedir que as suas florestas remanescentes sejam transformadas em plantações de árvores. “O governo já fez 102 propostas de biomassa, ou instalações de energia de biocombustível, aqui na região”, disse ele. </span></p>
<p style="line-height:14.25pt;"><span style="font-size:10pt;font-family:&#34;">Essas árvores foram plantadas ao longo das últimas duas décadas para alimentar a indústria de celulose e papel. Quase todas as plantações têm sido desenvolvidas à custa de florestas naturais, e isso tem inúmeras conseqüências: herbicidas e o escoamento de fertilizantes poluem as fontes de água, sedimentos e resíduos vegetais do abatimento das árvores obstruem os córregos, os solos estão degradados e o habitat para outras espécies está perdido. “Um em cada cinco hectares na região é agora um enorme deserto verde, e ele só vai se expandir”, diz Quaranda. </span></p>
<p style="line-height:14.25pt;"><span style="font-size:10pt;font-family:&#34;">&#8220;Estamos em vias de destruir todas as florestas remanescentes e seus ecossistemas, convertendo-os em bioenergia&#8221;, disse Smolker, citando o estudo &#8220;Implicações da Limitação das Concentrações de CO2 no Uso da Terra e da Energia&#8221;, publicado em 29 de Maio na revista americana Science. O estudo defende que os impostos de carbono sobre os combustíveis fósseis, tornando-os mais caros, somado à falsa noção de que a energia de biomassa é carbono-neutralizado, implicará que todos os campos e florestas remanescentes do planeta serão convertidos em bioenergia até o ano 2065. </span></p>
<p><a href="http://www.ipsnews.net/news.asp?idnews=48574">Para ler a matéria original, clique aqui</a></p>
<p style="text-align:center;"><a href="http://atwabrasil.wordpress.com/files/2009/09/logo-final2.png"><img class="size-thumbnail wp-image-392  aligncenter" title="logo final" src="http://atwabrasil.wordpress.com/files/2009/09/logo-final2.png?w=150" alt="logo final" width="150" height="150" /></a></p>
<p style="line-height:14.25pt;text-align:center;"><span style="font-size:10pt;"> © 2009 ATWA Brasil</span></p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Indústria de energias renováveis poderá gerar cerca de 8 milhões de empregos até 2030]]></title>
<link>http://mundopossivel.wordpress.com/2009/09/27/industria-de-energias-renovaveis-podera-gerar-ate-8-milhoes-de-empregos-ate-2030/</link>
<pubDate>Sun, 27 Sep 2009 22:51:19 +0000</pubDate>
<dc:creator>antoniomartinsneto</dc:creator>
<guid>http://mundopossivel.wordpress.com/2009/09/27/industria-de-energias-renovaveis-podera-gerar-ate-8-milhoes-de-empregos-ate-2030/</guid>
<description><![CDATA[Renata Nascentes Um estudo realizado pelo Greenpeace, em parceria com o Conselho Europeu de Energias]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><h5><span style="font-weight:normal;"><em><img class="alignright size-medium wp-image-633" title="1103730_59127435" src="http://mundopossivel.wordpress.com/files/2009/09/1103730_59127435.jpg?w=300" alt="1103730_59127435" width="300" height="225" />Renata Nascentes</em></span></h5>
<p>Um estudo realizado pelo <a href="http://www.greenpeace.org/international/" target="_blank">Greenpeace</a>, em parceria com o Conselho Europeu de Energias Renováveis (<a href="www.erec.org" target="_blank">EREC</a>), estima que até 2030 a indústria de energias renováveis e eficiência energética poderá gerar até oito milhões de empregos no mundo.</p>
<p>O relatório <em>Trabalhando para o clima: energias renováveis e a revolução dos empregos verdes</em> foi divulgado no último dia 14 e traz os resultados da pesquisa realizada pela <a href="http://www.uts.edu.au/" target="_blank">University of Technology Sydney</a>, na Austrália.</p>
<p>As perspectivas reveladas pelo estudo, porém, só serão concretizadas caso seja firmado um acordo para a redução da emissão de CO2 no planeta.</p>
<p>A negociação se dará durante a Conferência do Clima em Copenhagen, na Dinamarca, em dezembro deste ano.</p>
<p>A substituição do carvão por eletricidade gerada a partir de fontes renováveis, por exemplo, não só evitará a emissão de 10 bilhões de toneladas de gás carbônico na atmosfera como poderá gerar, até 2030, cerca de 2,7 milhões de empregos além do que criaria a indústria carvoeira.</p>
<p>&#8220;Os líderes globais podem enfrentar as crises gêmeas &#8211; econômica e climática &#8211; com investimentos em energias renováveis&#8221;, disse Steven Teske, especialista em energia do <a href="http://www.greenpeace.org/international/" target="_blank">Greenpeace Internacional</a> e coordenador do estudo.</p>
<p>&#8220;Para cada emprego perdido na indústria do carvão, a revolução energética cria três novos postos de trabalho no setor de energia renovável”, afirmou Teske, para quem teremos de escolher um entre duas opções: empregos verdes e crescimento ou desemprego e colapso ambiental e social.</p>
<p>Segundo o relatório <em>Revolução Energética</em>, lançado pelo <a href="http://www.greenpeace.org/international/" target="_blank">Greenpeace </a>em 2007, com o investimento em fontes renováveis de energia poderão surgir no Brasil cerca de 600 mil novos postos de trabalho.</p>
<p>As maiores contribuições certamente virão da produção de energia dos setores de biomassa e energia eólica, com 190 mil e 150 mil vagas, respectivamente.</p>
<p>O coordenador da campanha de energia do <a href="http://www.greenpeace.org/brasil/" target="_blank">Greenpeace Brasil</a>, Ricardo Baitelo, salienta que esses números só irão virar realidade se for criado um ambiente propício ao desenvolvimento de algumas energias no Brasil, especialmente em relação às energias eólica e solar.</p>
<p>“Depende de políticas públicas e da criação de um marco regulatório estável que estimule a pesquisa e o desenvolvimento das energias renováveis, além de estimular a criação de um mercado produtor capaz de fabricar localmente os equipamentos necessários e de exportá-los, no médio e longo prazos”, acrescentou Baitelo.</p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Fontes alternativas de energia]]></title>
<link>http://danidivulga.wordpress.com/2009/09/24/fontes-alternativas-de-energia/</link>
<pubDate>Thu, 24 Sep 2009 19:15:51 +0000</pubDate>
<dc:creator>Daniel Senna</dc:creator>
<guid>http://danidivulga.wordpress.com/2009/09/24/fontes-alternativas-de-energia/</guid>
<description><![CDATA[Energia solar- é usada nos países intertropicais. Desvantagens: a produção de energia não é constant]]></description>
<content:encoded><![CDATA[Energia solar- é usada nos países intertropicais. Desvantagens: a produção de energia não é constant]]></content:encoded>
</item>

</channel>
</rss>
