Det kanske inte är så mycket pengar att skicka men det är väll en fin tanke.  Frågan är till vem och vad i Gaza pengarna går till.

Jävla klant! Jag kunde sagt att hon var min flickvän. Vad fan har de med det att göra? Vad har de för rätt att bestämma hur folk ska leva?

Jag har varit på lägenhetsvisning. Det var en fin lägenhet, hade passat oss perfekt. Första hand och allt. Efter visningen ringde jag och ställde lite frågor till hyresvärden. Hon tittade på min ansökan. Sa att jag hade för låg inkomst. “Men vi är ju två som ska bo där” invände jag. “Jahaa… mummel mummel” sa hon och letade reda på min medsökande. Hittade den, la till “fast jag tittar bara på din inkomst, för jag antar att det här inte är någon sambo”. Tjej + tjej = inte sambos. Och visserligen hade hon rätt. Men vadå, hon hade kunnat vara min flickvän. Och jag hade kunnat PÅSTÅ det åtminstone, istället för att komma av mig totalt.

“Spelar det någon roll…?” sa jag lite dumt istället. (Idiot. Du vet ju hur det är att ha att göra med hyresvärdar, arbetsköpare, myndigheter etc.) Herregud, man måste ju låta bestämd! Om inte annat för att hon gjorde det: “Ja.” Punkt. “Det spelar roll. Jag kan ju inte skriva med vem som helst på kontraktet. Om det inte är en sambo kan personen flytta när som helst och då står du där och ska kunna betala hyran själv.” Jag kan inte låta bli att tänka på Oscar Wilde:

Friendship is far more tragic than love. It lasts longer.

Har man inte ett parförhållande ska man alltså inte ha bostad heller. Åtminstone inte när man har en inkomst som min. Enda sättet att få någonstans att bo är att leta suspekta svartkontrakt på Blocket. Och då går det som det går, som för ett år sedan när jag och min dåvarande sambo (eller, ja, kombo eller vad de nu vill kalla det – sambo som sambo, säger jag) blev utkastade ur vår lägenhet för att kärringen vi hyrde av blev dumpad av sin snubbe. Vi höll ihop jättebra, jag och min kompis. Vi trivdes bra med att bo ihop. Men hennes jävla parförhållande höll inte. Ändå upphöjs heteronormen till skyarna som det enda rätta sättet att leva på.

Ja, jag är bitter. Men nästa vecka ska jag på lägenhetsvisning igen, hos en annan hyresvärd. Då ska vi fan gå omkring och hålla varandra i handen, hon och jag, och ställa frågor kring ifall det är ett bra område för våra framtida barn att växa upp i. Och så får vi väl hoppas att de inte är homofober på bostadsförmedlingen, men homon som håller sig inom normen brukar trots allt bli någorlunda accepterade.

Man får inte vara dum.

—

Mitt bästa bloggtips för tillfället är det senaste inlägget på Tack för ingenting. Rakt igenom briljant skrivet om arbetslöshetsåtgärder.

Idag så hade jag planerat att bara vara hemma och ta det lugnt, städa och slava i tvättstugan på eftermiddan. Men saker och ting blir aldrig riktigt som planerat…

Städa och tvätta måste jag fortfarande göra, men det där med att ta det lugnt i övrigt det sket sig kan man säa *s*. Jag och sambon ska iväg vid 15-tiden och kika på en ny soffa i Piteå och om den “faller oss i smaken” så får den följa med oss hem

Den är så otroligt snygg och vi har redan bestämt med de som säljer den att vi kommer och köper den om den nu inte skulle vara i dåligt skick men den är bara ett halvår gammal så… Spännande!

Så nu ska här städas och donas på förmiddan så det är rent och snyggt när nya soffan flyttar in! Sen ska såklart gamla soffan, fåtöljen, fotpallen och “puffen” (en ottoman) ut på Blocket och få flytta hem till någon annan men det tar vi sen

Uppdaterat väl med en snygg bild på eftermiddan när soffan är på plats (förhoppningsvis). / Sarah

Skriver Ekonominyheterna.se