Gäspar, ser mig omkring, lyssnar på en snubbe jag har glömt bort ett par år men funnit tillbaka till: Jamiroquai
(öppnas inte i nytt fönster som vanligt)

Ja, jag vet det är väl inget eg. som har med mitt giftemål att göra men. Ville bara säga det till er

Ok, har suttit hemma och funderat och haft mig..
Passet e ju klart, sedan ska ja nog fan inte ha så mycket mer med mig, lite ombyte och en halvfull väska, så ja ka ta me mig mer hem ist

Deo, t-shirt, shorts, dofta-snask och en keps och solbrillor, allt man behöver. eller?

Haha.. Ja ni ser, jag lär ju inte ens packa fören dagen innan, så funkar jag..

Sedan så är det väl så att det börjar bli lite oroligheter och nervösa utfall mot mig själv då jag sitter och funderar..

Ni som är killar kan nog sympatisera med mig på vissa saker, som att det är fan i mej “The Final One” som man ska gifta sig med..
Det jag då tror skrämmer många, killar OCH tjejer, är att det är så slutgiltigt på något sätt.

Inte för att det är något som egentligen är så hemskt..
Ja menar, vi är ju ute efter, förhoppningsvis alla, att få dela livet med någon.. Men att ta steget att erkänna för sig själv att det är den kvinnan, just HENNE, som man vill leva med kan nog vara svårt, för det känns så.. ja.. slutgiltigt..

Jag å andra sidan har funnit min kärlek, min kvinna, min ängel och min sjävsfrände, och jag är fan i mej lycklig att jag hittat någon som kan stå ut med mig, mina kommentarer, mitt morgonhumör, mina glidtacklingar, mina kroppsljud, mina sömndruckna ögon, min lukt, min stil, mina kläder på golvet, min tvätt, mitt schampoo, min deo, min parfym, mina intressen, min musiksmak, mina favoritmaträtter, mitt sätt att tända till, mitt envisa spottande, mitt smackande och mina tänder som gnisslar om natten..
Ja ni fattar vinken..

Kan ju sitta i timtal och bara lista shit som jag är glad över att min älskling INTE stör sig på mig över..

Men ja.. Vad säger ni?!

Har jag fel?

Ska man inte vara lycklig att någon jävel VILL vara med dig, dina problem och dina vänner, RESTEN AV LIVET?!

lots of love // grindsman

Gaah, all my clothes stink of cigarette smoke! And I just went to a izakaya and sat there…

Ok, så igår skulle jag ut till Roppongi på kvällen för att köpa biobiljetter men jag kommer bara utanför dörren innan en koreansk vän ringer mig och föreslår att jag gör han sällskap på et café i Shinjuku, och eftersom jag bor i Shinjuku så var det bara minuter från mig på cykel.

Men att hitta det caféet han satt på var ju en 96% omöjlighet. Efter en evighet med snurrande och yrande kom jag fram vi snickesnackade och drog sedan till en izakaya i Kabukuchou som var extremt trång, worn-out och charmig. Tjockt med rök av os och cigaretter men vilken härlig roughstämning det var! Vi beställde in öl och åt olika grillade köttbitar såsom grishals och kyckling. Lite friterad kyckling med majonäs också.

Vi pratade om allt möjligt och gled bland annat in på att i Sydkorea skulle vår vänskap inte fungerat; en 20-åring som är kompis med en 29 åring? För stort gap. Han berättade om att i Sydkorea så skulle den vänskapen ha varit krystad eftersom de är så otroligt strikta angående hierarki (myyycket mer än i Japan) och den yngre skulle bara hela tiden sitta på spänn och inte våga vara mer än bekant med någon så mycket äldre… Men jag är svensk så för mig så var det ok att jag inte bugade för honom hela tiden och sa hövliga ord etc.

Nu dagen efter luktar alla mina kläder röööök! Jag hatar det! Argh, ska aldrig mer sitta med någon som röker! Måste tvätta allt jag hade med mig…

Ja, precis som min blogg kallas så är detta “Once in a lifetime” eller på svenska så att fler förstår “En gång i livet”.

Det är iallafall tänkt vara en gång i livet och det ska gälla tills döden skiljer oss åt.

Satt och tänkte på det, eller eg. kom jag på det nu precis då jag skrev det, men det ser bättre ut om jag har funderat ett tag på det. Eller det ser iaf bättre ut om jag säger att jag har funderat ett tag på det.
men det mesta jag säger eller skriver är inte så genomtänkt som det kan verka.

Anyways, tills döden skiljer oss åt…

Va är det för domedags-snack?

Nej det är väl bättre att säga: “Tills vi båda är nöjda och glada och känner att vi gjort allt vi kan för vår framtid, våra barn och vårt liv, men, går det inte så går det inte, amen”

Men vad vet jag?

// grindsman

• Sova hela dagen. Jag gör det hela tiden och det är som Dr. Flogger säger, det förstör liksom hela dagen. Jag missar de få timmar av dagsljus vi har här uppe nu, jättemycket vaken tid blir på natten och då förlorar jag all effektivitet. Skrev ett inlägg om detta för snart ett år sen. Måste försöka fixa min dygnsrytm.

• Bloggerskors ärlighet. Hänvisar till min hämnd. Snälla sluta nu, Dessie, jag blir ledsen. Jag vill INTE veta om du rakar fittan Fattar du inte vad detta gör mot mig? Nu måste jag automatiskt fundera över huruvida Blondinbella, Kissie, Amir och Paow rakar fittan också. Mental images etched to my brain for ever.. and ever.. and ever.

• Flyttpackning. Nähe, vad oväntat! Det är damm överallt, tusen flyttkartonger och banankartonger, fullständigt kaos, man hittar ingenting och har en miljon saker att göra. Listan på vad som ska hinnas med den här veckan är typ en halvmeter lång och jag är ungefär lika fokuserad och sugen på det som en 3årig ADHDunge på syra.

• “Mina läsare”. Jag tittar på andra bloggerskor och ser… en miljon surfittor och i bästa fall fem efterblivna retards som inte kan stava men i alla fall kommenterar snällt. Här då? Massor av supersköna människor som kan stava, som är påhittiga och schyssta och heta och som själva har spexiga bloggar jag kan läsa. Ni är bäst och jag vill ha tekalas med er allihopa!

• Flytta. Ni har ingen aning om hur mycket jag/vi har slängt och kommer att slänga, ge bort eller i allmänhet göra oss av med. Det är en själslig rensning lika mycket som fysisk. Jag har bott i den här lägenheten sen 2006 och det är så mycket minnen kvar, så mycket småsaker och skräp. Äntligen får jag rensa ut på riktigt.

• Min blogg. Inte på “ASSÅ JAG E DEN BESSTA BLOGGERSKAN”-sättet utan för att jag tycker den är snygg. Fin header, fin meny, bra bakgrundsfärg, lätt att hitta. Jag vet inte hur ni tycker men jag hittar bra i alla fall.. kanske för att jag organiserat den själv Jag skulle aldrig orka med en blogg som ser ut som vilken annan “jag kom aldrig ur fjortisstadiet men that’s okay för BITCH-ISM SELLS!”-blogg. Heja mig (och alla andra med snygga bloggar)!

Hallå där!

Jag lovade ju en liten presentation i förra inlägget så jag får väl göra vad jag lovat också.
Jag heter Max men går under namnet “Allan i dalen” vilket jag hoppas att ni har märkt? Annar har jag misslyckats grovt, vilket dock inte vore första gången.
Vem är jag mer då?
Ja, vad vill ni veta?
Ni kan ju fråga om det är något speciellt så kommer jag med en liten generell beskrivning så länge.

Allan i dalen
En liten påg från djupaste Skåne som på fritiden skriver en himla massa. Allt från noveller och poesi till låttexter,blogginlägg och bara text för att få skriva lite.
Utöver det så teckar jag lite serier och håller på med Herptiler.
Det innefattar alltså inte bara ödlor och ormar utan också spindlar, skorpioner, diverse insekter och groddjur.
Jag lovar att dela med mig av lite fina bilder på djuren sen.

Det är väl en ganska kort och enkel beskrivning av mig, vill ni veta något mer så bara fråga på.

Angående rubriken så ville jag bara säga att på fritiden jobbar jag även som spökskrivare åt diverse bloggare. Det är jag som skriver alla inlägg åt bland annat Blondinbella, Rödräven, Amir, Kissie, Dessie, Kenza och en massa andra.
Var bara tvungen att låta alla fans få veta!

Ha de.
Saarvi!!

Jag läser sällan denna tjejs blogg.
Hon skriver om saker som jag inte finner såpass intressanta att dom får just mitt intresse.
Men ändå finns hon bland bloggarna i min mapp “bloggfolk” i favoriter. Mycket konstigt, eller roligt?
Jajja…  Iaf så klickade jag in mig där nyss och fann ett inlägg helt i min smak och tycke!
För många tjejer och säkert killar kan känna igen sig om dom sätter sig in i själva buskapet som hon vill förmedla.
Mycket bra tycker jag att ta upp just detta… För det finns inget bättre än om man kan älska sig själv och acceptera just den man är och föddes till att vara!

Här är ena delen utav hennes inlägg som jag drar rakt av från inlägget “Lär Dig Stråla!”

“Är det inte lustigt hur man kan stå framför spegeln hemma innan man ska möta upp sina vänner och gå ut och känna sig hur snygg som helst men när man väl är ute med sina tjejkompisar och ser hur snygga dom är, så börjar du genast dra i klänningen som du plötsligt tycker spänner åt över magen, eller om ni tar en bild med kameran på dansgolvet och du upplever dina lår störst i gänget. Från att gå från en superhet tjej enligt dig själv som ser fram emot kvällen, så krymper du ihop och känner dig ful och har inte alls lust att gå upp och dansa längre eller ta bilder. Kvällen är förstörd för att du tog fel klänning. Känner du igen dig? Det är det nog många som gör.

Jag var en sån här tjej för 1-2 år sedan. Kände jag mig inte lika snygg som alla andra tjejer i mitt gäng, eller om det kom in ett till tjejgäng som såg ännu bättre nu, så krympte jag ihop till en grå mus och kunde lika gärna gå hem. Idag kan jag bli så arg på mig själv när jag tänker tillbaks. Hur kan man låta en fel klänning, en dålig sminkning eller ett platt hår förstöra en kväll med sina vänner?”

Vill ni läsa fortsättningen får ni gå in på hennes blogg.

Det halvsovande morgonprogrammet Efter tio på Tv4 hade bloggtema den här veckan. Det var några av Sveriges flitigaste och mest populära bloggare som blev inbjudna, en del kom, en del inte. Vilken resa Blondinbella har gjort egentligen. Från att ha gått från en bortskämd bloggfjortis med bekräftelsebehov till en listig och vacker entreprenör med oerhört driv. Hon är säkert fortfarande bortskämd och i behov av bekräftelse, men hon verkar sund nu. Eller?

Under en av dagarna var Calle Schulman inbjuden för att försvara sig på Malou von Sivers påhopp om att han och brorsan skulle ha startat blogghatet på nätet. Något som idag har eskalerat i ett bimboblondt alterego som hatar väldigt mycket. Herr Schulman dementerade att han skulle ha något med blogghat att göra överhuvudtaget. Han och brorsan skrev ju bara väsentliga saker, inget elakt. Då yttrade Malou:
- Men du sa i din videoblogg att Marcus Birro var en talanglös idiot.
Svaret från Schulman blev:
- Ja, men det är han ju.

Det känns bara så jäkla lamt att uttrycka sig hatiskt mot en annan person för att vinna uppmärksamhetspoäng. Det känns som man strosar runt i högstadiets deprimerande tegelkorridorer och träffar på byfånen med det störda personlighetsdraget att mobba någon stackars krake. Men han den där Schulman, hur gammal är han? 40? Och han håller på än.
But why?! I’m tellin’ ya… I got no freakin’ idea.

“Christian Serratos, 19, låter kläderna falla”. Stjärnan är “naken” i skogen för djurens skull, kan vi läsa i både Expressen och AB. I Aftonbladet skriver man också att Rihanna tar “sina nakna kurvor” till hjälp för att kränga den nya singeln “Hard”.
….Jag sitter och funderar på vad “naken” egentligen betyder i dagens retuscherade värld.
Har Christian Serratos verkligen slängt av sig kläderna? Är det hennes nakna kropp vi ser?
Jag skulle inte tro det. Vi lever mer och mer i en animerad mediavärld.

Isabella “Blondinbella” Löwengrip gör någonting riktigt bra och publicerar bilderna till nästa nummer av Veckorevyn före och efter retuschering i sin blogg. Hon skriver att hon tycker att retuschering är OK så länge alla vet om det, och visst tycker också jag att det är OK att fixa till vissa smådetaljer; men har vi inte gått för långt nu?
Titta på bilden till vänster.
Det där är väl inte ett foto av en naken kvinna? En animering, ja, men ett foto, nej.
Ungdomar får ju en helt skev bild av verkligheten och försöker leva upp till omöjliga ideal. En annan bloggerska, Kissie, blev nyligen anklagad för att ha orsakat två självmord. Det kanske är lite magstarkt att peka ut just henne, men nog sjutton tror jag att dagens sjuka ideal, där retuscheringarna och “modebloggerskorna” är en stor del, orsakar lidande och självmord.
Kanske känner vi oss alla “nakna” i den här världen? Nakna som i “utsatta”?

För att avsluta lite mindre allvarligt; hur spännande är det egentligen att titta på animeringar?
(Ok, lite spännade är det, ) Men jag är allvarligt orolig för den äkta nakenhetens framtid!
Är det inte dags att kräva “äkta” bilder i media!

Länkar till andra bloggar om: Christian Serratos, Rihanna, Isabella Löwengrip, Blondinbella, Kissie, retuschering, retuscheringar, naken, nakenhet, Hole, Courtney Love,

Ni har väl inte missat Gröna Annas skarpa inlägg “Size zero just keeps getting smaller”. Blondinbella uppmärksammar det också på sin blogg. Som de flesta andra redan har kommenterat så är det skrämmande hur snabbt våra referensramar ändras jmf med bara fem år tillbaka. Det som var smalt på den tiden är att betraktas som nästan överviktigt idag. Herre gud, hur har det kunna bli så här?! Bild på fina Isabella från Nattstad. Klart man måste äta för att hjärnan ska få tillräckligt med näring! Ingen entreprenör som svälter sig själv kommer bli framgångsrik. Utan mat fungerar vi inte! Egentligen vill jag inte fokusera så mycket på “varför” utan mer på hur vi kan stoppa det här. Om size zero är så accepterat idag, hur kommer det då se ut fem år framåt i tiden? Kommer det då också vara allmänt accpeterat att vara hålögd, ha blåa beniga fingrar, kraftigt ökad kroppsbehåring och ingen mens? Kommer det isf vara standardmenyer på restauranger med räckmackor utan bröd, spaghetti bolognese utan pasta, sallader utan dressing, kaffe utan mjölk och tårta utan vare sig bröd eller grädde? Gud vilket otroligt tråkigt samhälle isåfall..! Jag som själv går tillhör “size sero” kategorin är i många fall rätt tacksam för att det är “accepterat” att vara så smal som jag är. Om det hade varit, ja låt oss säga några år tillbaka så hade det nog varit vanligare att folk hade hajat till och frågat om jag verkligen åt ordentligt. Det slipper jag idag. Och det är lite dubbla känslor över det hela.  En sida av mig älskar att samhället accepterar min kropp och uppfattar den som “fin, graciös, smal, smidig, etc”. Men samtidigt kan jag också må lite illa när jag tänker på det. Positiva kommentarer späder på ätstörningen och ger den ett starkare fäste. Jag glömmer liksom bort att jag egentligen är sjuk när folk ger mig beröm och komplimanger. Innerst inne så vet jag ju vad jag verkligen skulle behöva. Och det är att allt fler verkligen ryckte tag i mig och frågade hur jag mådde. Och sen försökte erbjuda mig deras förtroende, hjälp och stöd för att kunna gå upp i vikt. Det är vad jag verkligen skulle behöva! Inte kommentarerna om att jag ser bra ut… Det är så himla fel! Som jag kommenterade till ett annat inlägg av Anna så är det skrämmande hur dålig jag är på att ta till mig budskapet att undervikten sliter på kroppen. Hur känner ni andra med lågt BMI, är detta något som ni oroar er över? Tänker ni någonsin på  hur ni kommer se ut om 10-20 år? Man kan ju fråga sig hur länge som hjärtat orkar att slå med så lite energi som det får. Det känns som att oddsen att mitt hjärta ska orka slå tills dess att jag fyller 70 är rätt låga. Och det ger grym ångest att tänka på, fy fan! Jag vill inte bara leva för idag och i morgon, jag vill bli minst lika gammal som alla ni andra friska människor! Jag vill inte bara bli till ett okänt nummer i statistiken över “Antal dödsfall i Anorexia Nervosa“. Jag vill leva. Jag vill, jag  vill, jag vill! Och just därför väljer jag att fortsätta äta…

300.000 tusen unika besökare i veckan! Så många är det som fascineras av denna tjej som skriver om sitt glamorösa liv. Hur det kommer sig är fortfarande ett mysterium för mig. Jag skriver om samhället, mina tankar om hur jag ser på det och omvärlden. Jag är just nu arbetslös och har dålig ekonomi. Tänk om jag kunde få vara en ytlig tonåring som skriver om meningslösa saker som finnar, självkänsla och att få synas i världen, samtidigt som jag tjänar pengar på några få rader med foton på hur jag fikar med mina vänner. Det var bara tänk om, jag skulle aldrig någonsin bli någon annan. Jag är nöjd med den jag är. Jag har en underbar fru och världens vackraste dotter. BlondinBella bor i Vasastan. Hon är ingen typisk förortsboende som kan se vilka klassklyftor som existerar. Hon ger sig ut för att vara som skriver om samhällsfrågor. Det har jag aldrig läst eller fått intrycket av. I en intervju berättade hon hur hon ville synas och höras som alla 14-åringar. Vilka är dessa som vill synas och får de ingen bekräftelse i hemmet av sina familjer? Jag har också varit tonåring med finnar, under den tiden läkte jag mina sår efter barnhems vistelser. Jag hittade fotbollen och den glädje att tillsammans med andra sparka på en boll. Tänk om jag kunde få blogga och bli känd om det, wow!  BlondinBellas glädje verkar vara att shoppa, sminka, fika och festa med sina vänner. Inget fel med det. Men hur många av 300.00o tusen besökare i veckan har den möjligheten?  Detta är sista gången jag skriver om BB och hennes blogg, även jag gör henne uppmärksammad och det vill inte jag.

Världen brinner, klassklytor finns överallt men inte BBs värld, hon bor i en skyddad värld med Nils i Vasastan. Tjänar pengar på att skriva om totalt nonsens. Fyfan vad äckligt. Hon är en ytlig brat som borde gå i konkurs.

Marcel Duchamp spelar schack med den nakna modellen Eva Babitz i Pasedena Art Museum, 1963.
foto av Julian Wesser

Under mitt arbete med bloggen så har jag surfat runt på topplistorna med bloggarna som kategoriserar sig Sex och samlevnad. På bloggportalen bloggtoppen.se hände för några dagar sedan en intressant sak. Flera av toppnamnen under Sex och samlevnad bloggar under portalen metrobloggen (tillhörande tidningen Metro) skrev att de funderade varför de bloggade. Detta är i vissa fall eftersom man kan få en viss ekonomisk ersättning om man kommer upp i ett högre antal läsare. De flesta av de bloggarna är tjejer i 20-årsåldern som lägger ut nakenbilder på sig själva. Det kan handla om både att visa ansiktet och att inte göra det. Inga synliga bröstvårtor och stringtrosorna på. Så bestämmer sig Metro för att plocka bort den ekonomiska ersättningen och det största dragplåstret Lillaxtra plockar då bort alla sina bilder. Lillaxtra är en 20-årig tjej som bor i Småland och tjänar extrapengar på sin blogg. Jag har funderat mycket på varför tjejerna (inga grabbar toppar listorna än) väljer att ofta själva ta amatörfoton på sig och lägga upp hundratals bilder på sina bröst på en blogg. Vad motiverar dem?

I artikeln WOMEN’S INTENTIONS REGARDING, AND ACCEPTANCE OF, SELF-SEXUALIZING BEHAVIOR undersöker författarna just detta, varför sexualiserar vissa kvinnor medvetet sin kropp? En av fynden är kopplingen till något som i artikeln benämns som hyperfeminitet, att kvnnornas självsexualiserande beteende skulle kunna kopplas samman en tanke om att behärska männen i egenskap av sexobjekt. Att man genom sin sexuella status tror sig kunna kontrollerna sin manliga omvärld. Ett problem som sågs med att objektifiera sig själv sexuellt var att det utgjorde en svårighet att subjektivt uppfatta sin egen sexualitet, dvs sexualiteten uppfattad från sig själv. En annan konsekvens av beteendet var att det ökade förståelsen inte bara för sitt eget självsexualiserande beteende utan även för andras.

Jag ser dels en enorm källa till bekräftelse för tjejerna i bloggarna, men också att någon antagligen tjänar bra med pengar på dem. Istället för att de själva skulle kunna plocka in annonsintäkterna så tar någon annan dem och ger tjejerna några tusenlappar i månaden. Var finns Blondinbellas entreprenörskap när det gäller brudar på småländska landsbygden?

Metro har nu ångrat sig och för en gett Lillaxtra ett annat erbjudande för ekonomisk ersättning om hon har kvar sin blogg.

*gråter nästan*

Jag satt på pendeln idag och läste en kort notis om en liten flicka som vid 5 års ålder fick veta att hon hade en hjärntumör och hon fick 135 dagar att leva av läkarna..

Det i sig är så tragiskt att det fan gör ont i mig.. 5 år och behöva veta att man ska dö, att behöva ta på sig den tanken, leva med det och acceptera att man aldrig komme få se dagen gry, mamma eller pappa, sina sykon, vänner eller ens se jorden igen.. Fy fan..

Men, det som verkligen fångade mitt hjärta är att den lilla flickan, Elena, när hon fick veta att hon skulle dö, började skriva lappar till mamma, pappa och sin syster..

På dessa lappar förklarade hon sin kärlek, sin längtan och det är flera hundra lappar som föräldrarna och hennes syster hittat..
Allt från lappar i böcker, till lappar i julpyntet..

Här kommer en länk till artikeln: Elena gömde lappar
(öppns fortf. inte i nytt fönster)

Jag är otroligt nära att gråta då jag läser detta..
Fan va skönt och jobbigt att finan dessa lappar..
Va älskad jag skulle känna mig..
Va jag ALDRIG skulle tvivla på kärleken från ett barn..

Läs artikeln, det är vackert..
Otroligt fin dag detta blev, trots att man lider med familjen..

Take care // zajko

Nu får det fan vara nog! Varje år utnämns BlondinBella och nu detta år Kissies bloggar som de populäraste. Inte märkligt att två snarlika bloggerskor som skriver om smink, skor, kläder och andra produkter. De är nämligen mediabluffar, skapade av reklamföretag för att sälja till tonåringar. Kan någon överbevisa mig att det är osant? Kommentera fritt gärna detta inlägg om du är en av dessa bloggars anhängare. För i min bekantskapskrets finns det ingen, inte eller bland deras vänner. Inte någon i min familj och deras vänner. Vilka är det då som läser deras bloggar? Några få tror jag. Kommentarer på deras bloggar är skrivna av mediaföretaget för att ge sken av att många läser.  En tjej som skriver om politik kan inte förknippas med någon produkt, det skulle bli skandal. Då är Kissies och BlondinBella bättre frontfigurer.

Sanningen finns där ute

Ligger och kramas med min kalender och vill inte vakna. Försöker få ner någon sorts plan för dagen, hade varit häftigare att dra en Blondinbella och sitta på ett fik och skriva böcker från 07.00 men det får duga med sängen och bloggen för jag orkar ju knappt kräla till badrummet.

• Ut med Rifa, gärna släpa mig längre än till elboxen i slutet av gatan.
• Ägna mig åt skamlös reklam och söka alternativa inkomstkällor, alternativ till csn och nine to five-jobb alltså.
  
• Leta runt @ Internet efter hobbyaffärer, pysselbloggar och sånt.
• Gå igenom skrivet material på min hårddisk (för sjuttielfte gången).
• Organisera upp laptopen och göra en backup.
• Duscha, separera dreads, fixa med ansiktsmask och sånt.

Det är ungefär det jag kommit fram till idag. Är inte så jättepepp på att göra något annat än somna om men jag kan ju inte ligga här hela dagen. Får man inte flytta söderut genast kan man i alla fall planera nya lägenheten och vad jag ska roa mig med i den.

Sexig pose, ain’t it? Kolla högra bilden, ser ut som Dr. Finkelstein från Nightmare Before Christmas! ♥

Dr. Finkelstein-Rödräv?

Laters folks, nu ska jag ta mig ut.

Blondinbella är pinsam

Blondinbellas kommentar på bilden ovan som ligger uppe i hennes blogg var något i stil med; “Undrar hur många 19 åringar i Sverige som köpt en sån här flaska! “

Kunde inte låta bli att asgarva när jag läste det! Seriöst, det är en flaska champagne size lite större  du köpte, inte en Ferrari! Antar att det var första gången hon höll i en sådan och det är väl inget fel med det. Men i och med att det inte är något hon verkar gjort speciellt många gånger tidigare så är det heller inget man skryter om. Följ med till Luxembourg så ska du få se, flicka lilla!

Her comment on this photo which she published in her blog the other day was following; ” I wonder how many bought a bottle like this at the age of 19 in Sweden!”

When reading this I couldn’t help myself but to burst out in laughter! Seriously, it is a bottle of champagne size bigger you bought, not a Ferrari! And I’m guessing that was her first too, not that there is anything wrong with that but due to the fact that this was one of not so many times she should not brag about it in her blog like if she buys those bottles for breakfast. Come with to Luxembourg next time and you’ll see how they do it there! =)

That kind of annoyed me a bit ! =)

GB! <3 T

5. Jag gick ut med min acne på bild i Expressen. Det ökade min självkänsla enormt.

Jag har verkligen väldigt svårt att ta en person som “kommer ut” med sin acne på allvar när det kommer till självkänsla. Förlåt, Blondinbella, men så är det.

*fortf. arg på dessa jävla resenärer*

Sitter och spelar, (ja jag är ärlig) Freestyle – Fantasi, nu på kontoret här på Östermalm och funderar på saker som faktiskt stör mig OTROLIGT mycket..

Vill ni veta vad det är?
Iofs är det ju en miljon saker som jag stör mig på, som ni vet, ni som känner mig..

Älskar att hata.. Så är det bara..

Ok, nu till själva saken jag hakade upp mig på idag..
(till saken hör att jag faktiskt stör mig på ngt liknande varje dag)

Anyways, jag är ju en djurvän, eller JAG tycker jag är en djurvän..
Per definition är jag kanske inte det i vissa personers ögon..
Men, handlar detta om Dig eller mig?
Mmm precis..

Ska kliva på bussen i morse för att ta mig till pendeln.
Sitter en relativt ung tjej mitt emot mig. och ser lagom trött ut och fullspacklad, uppklädd och snobbig..
Anyways, sen ser jag att hon har en plastlåda i knät.. Med öppet lock, det är en helt vanlig genomskinlig platsburk med lock, “kakburkstyp”..
Men, i denna ligger det två st, vad jag iaf tror var, rödhuvade sköldpaddor.. Perfa att hon hade öppet lock så de fick luft, men herre min skapare.. Det är inte en hårboll, de tål inte vad som helst..
Inte ens spån, hö, gräs, tidningspapper, en filt, handduk eller ngt, utan bara ett kallt tunt jävla plastgolv kryper dom runt i med ett öppet lock!

Ok, ser hennes resonemang där om att ta med dom till “show-and-tell”, eller va fan hon nu skulle, och ska antagligen inte vara ute så värst länge.. Men ffs, inse att det är djur, att du om du nu är djurvän, kanske lägga ner ngt som kan hålla dom lite tryggare, varmare och lugnare..

Den panik ett djur kan känna då det vibrerar, är öppet stort som ett CD-fodral i deras enda trygghet som är tjock som en förenklad deklaration, genomskinlig och kall, tråkig och jag antar att vem som helst som ligger naken på ett plastgolv för andra att studera, faktiskt är grymt rädd..

Ok, det är EN av sakerna som gör mig irriterad..

För mycket fritid, för dålig uppväxt, en trångsynthet utan dess like, rasism, ja kalla det va fan ni vill.. Detta är MIN blogg, MIN historia och MITT liv.. Passar det inte, ge fan å läs då!

Take Care // zajko