Bortåt 160.000 svenska bostäder, varav ca 30 000 småhus, har byggts med utdömd teknik. Otäta fasader kan orsaka fuktskador för miljardbelopp. Reparationskostnaderna för en villa kan uppgå till drygt en halv miljon kronor.

Detta läser vi på dagens DI.se (091006) och det handlar om den undermåliga och tidiagre här på Byggnadsvårdsnytt omskrivna byggtekniken med sk enstegstätade fasader. Tekniken har tidigare dömts ut av bland andra Boverket och Sveriges tekniska forskningsinstitut. Men flera av byggbolagen har in i det längsta styvnackat vägrat att ta till sig kritiken.

“Det här är en jättelik byggskandal med oerhörda konsekvenser. Ur kostnadssynpunkt för byggbolagen kan det jämföras med flytspackelskadorna på 1970- och 1980-talet och fuktskadorna som uppkom med plattor på mark vid grundarbeten”, säger Villaägarnas chefsjurist Ulf Stenberg, som är övertygad om att skandalen kommer att växa med allt fler processer mot byggbolagen.

Knappt har bläcket hunnit torka på de tidningsartiklar som NWT och VF publicerade under dagen, förrän nya besked i frågan kommer, redan samma kväll. Från att i de tidigare artiklarna, som helt var baserade på ett “kaxigt” pressmeddelande utskickat av Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarnas riksförbund, ha påstått att Länsstyrelsen helt gav kommunen bakläxa, nyanserar tidningarna sig nu något och säger istället “i huvudsak”.

Dessutom står det nu klart att Karlstads Kommun, med hjälp av jurister från SKL, dvs intresseorganisationen för Sveriges Kommuner och Landsting, avser att söka driva fram ett prejudikat i frågan. Ärendet med det gröna huset på Stockfallet och tolkningen av Plan- och bygglagens varsamhetsparagrafer har sålunda kommit att bli en riksangelägenhet.

– Det här har blivit ett pilotfall för hela Sverige, bekräftar stadsbyggnadsnämndens ordförande Håkan Holm (s). Det råder ju total förvirring om hur man ska tolka lagen. Men det är tråkigt att enskilda nu får sitta emellan.

Initiativet från Holm och Karlstad Kommun är bra. Det finns tveklöst ett stort behov av klarhet i dessa frågor, något som också gjorts tydligt i förarbetena till den nyligen avslutade nationella PBL-utredningen. Flera olika intressegrupper, såväl för stadsarkitekter som bygglovshandläggare, har fört fram önskemål om en ökad tydlighet från lagstiftaren. Hur avser lagstiftarna egentligen att lagen ska tolkas? Ta till exempel det i detta fallet aktuella varsamhetsbegreppet:

3 kap 10 § Ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. Lag (1998:805).

Låt oss ta huset på Stockfallet som exempel. Vad är byggnadens karaktärsdrag? Och vad är det som ger den dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden? Och när detta väl är fastställt – vad ryms då inom ramen för det man avser med varsam ändring? Först när dessa frågor är besvarade blir diskussionen meningsfull.

Boverket har i sin skrift “Byggnaders särdrag” (se under fliken “Dokument“, rubriken “Byggande, bygglov och varsamhet”) gjort en föredömlig ansats att förtydliga dessa värden. Tyvärr förefaller boken inte vara direkt flitigt använd på de svenska stadsbyggnadsförvaltningarna. Dessutom omfattar den bara bebyggelse fram till 1950-talet. En komplettering med ett generellt hållet förhållningssätt också till de otaliga och synnerligen enhetliga villa-, rad- och kedjehusområden, samt miljonprogramsområden, som byggts över hela Sverige från 1960-talet och framåt vore därför högst önskvärd. Men det är naturligtvis en fruktlös insats om ingen ändå använder sig av boken.

Jag är övertygad om att denna diskussion välkomnas och följs med spänt intresse av stadsplanekontor, byggnadsantikvarier, arkitekter och husägare landet över. Fortsättning lär följa. Och du kan följa den direkt här på Operation Karlstads Stadsmiljöblogg där vi ständigt strävar efter att fördjupa kunskapen på området. (Något dagstidningarna NWT och VF, som ännu inte publicerat en enda rad ur Plan- och bygglagen, konsekvent vägrar att göra.)

Tidigare inlägg om detta Stadsmiljöbloggen:
Länsstyrelsen ger ägarna till huset på Stockfallet rätt…. | 2009-02-25
Karlstad kommun vill diskutera bygglovshantering…. | 2009-02-23
Karlstad Kommun brister i lovgivning och tillsyn…. | 2008-12-18
NWT väcker till debatt om lagtolkning, men vägrar berätta vad …. | 2008-10-02
Öppet brev till NWTs redaktion…. | 2008-09-30
Gäller PBL eller inte? Reportage i TV4 Värmland …. | 2008-09-10
Kommunen kräver att Tom målar om huset | 2008-08-31
Operation Karlstad anmäler Karlstads Kommun för bristande… | 2008-04-24

Artiklar i media:
Det här är inte bra alls | VF | 2009-02-26
Tillfälligt grönt ljus för grönt hus | NWT | 2009-02-26
Grönt ljus för grönt hus | VF | 2009-02-25
Huset får inte vara mintgrönt | NWT | 2009-02-25

Sedan 1994 har flyktingar haft rätt att välja bostadsort som enligt kritiker orsakat ghetton i Sverige.
Boverket försöker nu analysera genom en egen undersökning att så inte är fallet.
“- De har tydligen vänner och bekanta att falla tillbaka på när de söker asyl här i Sverige. De har helt enkelt ett socialt nätverk som de utnyttjar genom att bo där och det hjälper även tiden efter att de sökt asyl, säger docenten vid Malmö Högskola Pieter Bevelander” till Ekot.

Är det inte så ghetton skapas? Är inte ghetton skapade av att flyktingar just söker sig till släktingar eller bekanta? Anhöriginvandringen detta flykting fiasko är just ett skäl till att ghetton skapas. Ett annat skäl är att man tar emot ca 100 000 flyktingar varje år.

“De som valde bostadsort fick arbete fortare och kunde köpa egen lägenhet tidigare än de andra, rapporterar boverket”.
Hur många av dem som bor i invandrartäta områden i våra storstäder har valt att inte komma dit utan blivit placerade där av migrationsverket? Inte många va? Skulle då de haft större framgång på arbetsmarknaden?

Vad säger de kommuner som har hög invandring om boverkets slutsats? Kommuner med stor flyktingmottagning har efterlyst statlig styrning av asylsökandes och nyanlända invandrares bosättning. De hänvisar till trångboddhet, svag arbetsmarknad och problem med etnisk boendesegregation. Hur förklara boverket detta?

Undrar om den ekonomiska krisen gör att flyktingströmmen ökar eller minskar och hur den stora arbetslöshet som väntas här nu påverkar. Arbetskraft-invandringslinjen tycks inte vara död än i alla fall.
Handelsbankens ekonomer räknar med att den svenska ekonomin dyker rejält och att arbetslösheten stiger till 10 procent under 2010. Håller boverkets utredning då tro?

Jag tror att boverket skall låta bli att analysera invandringen och dess problem.

Boverket har nyligen släppt en ny handbok för vindkraft. Den ersätter tidigare utgåvor och riktar sig till kommuner och företag, men det finns mycket matnyttigt även för andra intresserade.

Läs mer:

• Vindkraftshandboken Boverket (pdf)
• Mer information på Boverkets hemsida
• Ännu mer information på Boverkets hemsida

/Daniel Eriksson