Ibland blir man förvånad.

Ibland blir man skraj.

Ibland blir man bara jävligt sugen på att driva hårt med människor som tar sig själva på stort allvar. Men det blir blir lite makabert när alla redan runt står i ring och runt stackarn och skrattar rått. Så känns det när jag kastat bort fyra minuter på den här sopan.

Calle har redan uppmärksammat honom. Det var ju inte så överraskande, Calle reagerar med med ryggmärgen, han har tagit klar ställning politiskt och har sin uppfattning klar. Jag är mer oprecis i min övertygelse rent politiskt, men det här utspelet fick mig inte att pendla över till alliansen direkt.

Bloggen På Slak Lina har också gjort ett nummer av den tämligen usla youtube-filmen. Han ser det mer ur ett annat perpektiv. Bloggaren är reklamgubbe med näsa för vad som funkar  i social medier. Han sänker den stackars centernissen jäms  med tubsockorna. Jag håller med. Man kan missta detta för en ganska dålig Killing-sketch. Det är svårt att ta på allvar.

Hade jag varit elak så hade jag skrivit något elakt om ett brillmongo utan koll på byggbranschen som missat intagningen till centerstämmans broilerskolan och måste hitta på tillräckligt korkade upptåg för att överhuvudtaget komma in på valbar plats i någon lantiskommun  där centern ännu inte gjort bort sig fullständigt. Men det gör jag inte.

Rent sakligt istället. Han hänvisar till en rapport som är väl känd häromkring sen länge. Hade han läst och förstått något av den så hade han också vetat att de dyra och svåra felen begås på konsultkontoren och i styrelserummen, inte på byggena. Kommentaren om kaffe och cigaretter räcker egentligen för att vifta bort det hela som trams. Men han har rätt i att byggbranschen har usel utveckling vad gäller produktivitet. Däremot kan knappast våra fackföreningar lastas för det.  Sen har vi många många andra saker att ta tag i och göra bättre, men det tror jag Jonas Pettersson inte ha noterat. Istället plockar han lättköpta poäng utan komma med ett enda konstruktivt förslag själv.

Så – 100 nya år av tillväxt?

Om Jonas Petterson representerar Centerns tillväxt så lär det ta ungefär hundra år innan jag ens funderar på att lägga min röst där.

(oj – jag tog just politisk ställning – blygsamt men dock)

Här har ni listor på de Förtroendevalda som finns i Skellefteå kommun. Det är dessa människor som bestämmer vad våra skattepengar ska gå till.

Det är lite frostkänningar i helvetet i dag, jag och PJ Anders Linder är i stort sett överens.

Svenskans politiske chefredaktör upprepar vad jag tidigare sagt:

Det eviga spekulerandet om vad som händer ifall Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen gör att det snart kommer att ses som en självklarhet att de gör det, fast detta på intet sätt är givet. Vänsterblocket håller på att prata in SD i riksdagen! Vill man göra nytta i denna fråga ska man ifrågasätta SD:s skeva verklighetsbild och torftiga förslag, inte beskriva deras framgångar som ett oundvikligt naturfenomen.

Andra om SD, Sverigedemokraterna, PJ Anders Linder, Mona Sahlin, Socialdemokraterna, Centern, Folkpartiet, Fp

I dagens tidningar står att läsa att Mona Sahlin öppnar för en blocköverskridande regering; dock endast med c & fp.

Inget annat än en blocköverskridande majoritetsregering är acceptabelt.
Mona Sahlin, SAP

Vän av ordning frågar sig dock varför Sahlin säger det hon säger? Är hon osäker på det egna laget? Vill hon så split hos det andra laget? Eller, är det så illa att hon inte läser tidningarna?

Det jag avser är det i sin enkelhet geniala förslag som Peter Wolodarski lanserade i oktober på DN:s ledarsida. I korthet gick hans förslag ut på att alliansen respektive det rödgröna laget innan valet gick ut och lovade varandra att det av de två lagen som blev störst skulle få regera – även om det blev som en minoritetsregering. En lika enkel som genial lösning på ett verkligt problem.

Som Wolodarski så riktigt påpekade så det i Sverige ”fullt möjligt för en regering att sitta kvar vid makten även om den saknar en majoritet av riksdagen bakom sig. Kravet är att merparten av ledamöterna inte fäller regeringen i en misstroendeomröstning.” (DN)

Det finns med andra ord inga som helst formella hinder mot att dagens riksdagspartier a priori bestämmer sig för att agera på ett sådant sätt att man minimerar Sverigedemokraternas inflytande. Allt som krävs är att man bestämmer sig, deklarerar det offentligt och sedan håller sitt ord!

Om alliansen blir större än de rödgröna efter nästa val borde det vara självklart att Fredrik Reinfeldt fortsätter som statsminister, även om Sverigedemokraterna är tungan på vågen mellan blocken. Om oppositionen på motsvarande sätt får fler röster än de borgerliga är det logiskt att Reinfeldt släpper fram Mona Sahlin – och låter henne utöva makten. Båda blocken avstår därmed medvetet från att blockera varandras regeringar under mandatperioden för att skydda demokratin mot främlingsfientliga krafter.
Peter Wolodarski

Men, det är klart, som jag påpekade här på bloggen igår (länk) så verkar ju sossarna ha det lite svårt med att låta principerna styra sitt handlande – åtminstone om det gäller längre perioder än sex månader och om makten står på spel… Med sådana ingångsvärden så blir det ju lite knepigt för sossarna att på ett trovärdigt sätt lova något som ska gälla under hela mandatperioden – särskilt om löftet samtidigt skapar grunden för ytterligare en regering utan sossarnas medverkan…

Men, tanken är god och förtjänar att diskuteras på allvar; alltför god för att offras på det partipolitiska käbblets altare av en nervös socialdemokrati. Kort sagt, varför krångla till det med blocköverskridande regeringar som ingen vill ha då det finns en mycket enklare och bättre lösning?

Visby 27 november, 2009
Mikael Olsson, FD

Länkar:

• Gårdagens blogginlägg på Olssons Blogg: Sossarna hotar demokratin?
• Dagens morgontidningar: DN, SvD.
• Ledarreaktioner: PJ
• Den ursprungliga artikeln av Peter Wolodarski: DN
• Andra bloggar: Liberati, Two Invandrare, Åsikter om allt, Tokmoderaten, Per Altenberg, Danielssons Lakejer, Malin Ferm, Robert Noord…

Update 8 januari 2010

• Denna debatt tog fart igen i och med typiskt tillkrånglat förslag om bildandet av ett anti-parti – se SvD (ursprungsartikel) och SvD (dagens replik) – men jag tycker fortfarande att det som Peter Wolodarski föreslog behåller sin attraktivitet och relevans…
• Bloggar som hoppade på det här tåget med anti-parti återfinns här, här och här.

varnade för att sälja skinnet innan björnen var skjuten. OK situationen var en annan, men det verkar som om Sahlin gett upp hoppet på eget eller de Rödgrönas möjlighet till egen majoritet och i stället försöker sälja poster i en icke vald eller utsedd socialdemokratisk samlingsregering. Vad man än tycker om SD, så har deras väljare lika stor rätt som någon annan väljare att lägga sina röster där de själva önskar. Vad detta konkret betyder när alla röster är räknade efter valet i september 2010, det är i dagsläget helt omöjligt att sia om.

En sak är säker, Mona Sahlin har små möjligheter att röstas fram som statsminister OM inte de Rödgröna stödjer hennes kandidatur. Har hon ens frågat sina kompanjoner i Vänstern och Miljöpartiet hur de skulle ställa sig om Socialdemokraterna går över blockgränsen? Att försöka så split mellan Alliansens partier kanske verkar som en bra idé för några av hennes rådgivare. Verkligheten är dock den att Mona Sahlins agerande klart redovisar varför hon är Alliansens bästa reklampelare!

S öppnar för FP och C, GP 27 november 2009
Sahlin öppnar för styre med C och FP, DN 27 november 2009
PJ Anders Linders blogg i SvD 27 november 2009
Sahlin får kalla handen, SvD 27 november 2009
Regeringsfrågan: Fel av Sahlin att utesluta moderaterna, DN Opinion 28 novewmber 2009

(M)audeffekten kan som sagt bli långvarig. Särskilt om man betänker halveringstiderna – då hela Sverige nu är pantsatt i tysk kärnkraftsosäkerhet.  Jysst att du varit så vaken när det gäller att tillvarata skattebetalarnas pengar, Maud. 

Och nu skall det bli mer och mer jobb till ungdomarna, tycker Centraliserande Centerns Centralaste Centralkommitté, och sämre och sämre arbetsvillkor, anställningstrygghet, för att inte tala om lönen. Vad blir det då till slut kvar? Jobb. Att jobb skulle vara viktigare än allt detta gör att skillnaden mellan ” jobb” och slaveri blir allt mindre.

Just det här inlånet från socialdemokratisk jobbpolitikretorik gör också att desperationen framstår allt tydligare.

Mitt betyg för detta utspel blir därför varken mer eller mindre än just: C.

Och prognosen för Centerpartiet med (M)aud i spetsen blir ett segertåg rakt ut ur riksdagen.

Läs: DN – Jobb är viktigare än lön för nio av tio ungdomar,

Läs gärna också – Sveriges Radio – “Ungdomar utnyttjas på arbetsmarknaden”:

“Allt fler unga kommer i kläm på Stockholms arbetsmarknad. Det kan bland annat handla om att de utnyttjas som gratis arbetskraft, eller får provisionsbaserade anställningar där lönen blir så låg att den inte går att leva på.

- Slavarbete, säger Ove Ståhl på fackförbundet Unionen“

Se tidigare bloggposter: Svar på tal till Per Schlingmann på Newsmill

Vidare: DN – Börje Hörnlund: “Maud Olofssons politik en katastrof för Centern“, SVD1,   Högbergs tankar,   SVD – Olofsson: “Var tacksam“,   DN – Så många jobb hotas om Saab läggs ner,   Roger Jönsson – Det finns många möjligheter för SAAB – utan alliansens hjälp,   Peter Andersson – med rätt att tycka: Det lilla partiet med de stora orden,   SVD3,   Esbatis kommentarer – Centern tar ställning mot verkligheten,   DN – En svart dag för SAAB,   AB1,   AB – Centern spricker,   Mitt i steget – Om Maud Olofsson och kampen mot klockan,  DN – Inte troligt att hela SAAB säljs till Kina,   Röda Malmö – Den stora Saab-bluffen,  Expressen,   SVD4,  DN4,    AB3,   SVD5,  AB4,   AB5,   SVD6,    DN5,   SVD7,    SVD8,   DN6,

Den 20 november skrev tre unga centerpolitiker under rubriken “FP i Stockholms stad. Det nya bondepartiet?”, på Newsmill. Det var Tobias Gillberg, Ingrid Lundqvist och Hannes Hervieu som svarade på min, Lotta Edholms och Madeleine Sjösteds artikel angående höga hus i City.

Självklart vill vi sätta Stockholm på världskartan, något som blir allt viktigare i hårdnande internationella konkurrensen, där ”city branding” blivit ett begrepp. Men vitsen med ett varumärke är ju just att det är unikt. För en stad är märkesbyggnader en självklar del av dess varumärke, men är det lika självklart detsamma som höga hus?

Tar vi en titt på de få märkesbyggnader på våra breddgrader som låtit tala om sig internationellt på senare tid, Kungl. Biblioteket i Köpenhamn, Kiasma-museet i Helsingfors och Oslooperan, så är det knappast höjden som faller i ögonen utan betydligt mer unika kvaliteter. Men så har också våra nordiska grannhuvudstäder på sistone medvetet valt att värna sina silhuetter, just för att de är unika. Kanske något att fundera på även för the Capital of Scandinavia, medan vi har vår unika silhuett kvar?

Stockholmssilhuetten är resultatet av 750 års samlat stadsbyggande, dagens etablerade höjdskala grundlades redan under sent 1500-tal och tidigt 1600-tal med dåtidens kyrktorn. Att ändra månghundraåriga principer är förstås fullt möjligt, men borde väl ändå föregås av djupare och längre diskussioner än vad som synts till detta år?

Är det inte så att vi just för att ”sätta Stockholm på världskartan” borde värna både vattenspeglarna och stadssilhuetten – båda två unika kvaliteter. Jag har aldrig lockats att åka till London för skyskraporna i city, London har annat som drar. Och se på Paris, skulle man tycka att det vore mer spännande att besöka staden om man byggde ett antal höga hus intill Eiffeltornet? Där har man valt att bygga högt i ett nytt område, La Défense, som redan från början planerats för att detta ska fungera, i sitt sammanhang, och infrastrukturellt.

Visst ska vi bygga högt i Stockholm framöver, men på rätt ställen och efter seriös analys. Bortre Kungsholmen, Norra Station, Värtan och Frihamnen är stora stadsutvecklingsområden där höga hus av hög klass bör bli självklara delar av stadens framtida silhuett, utan att äventyra vår historiska stadsbild.

Jag gillar politiker med visioner men lite kunskap om stadsplanering. kulturhistoriska värden och arkitektur kunde vara användbart. Är det er vision att centerpartiet ska bli det nya betongpartiet i Stockholm?

Centern är det borgerliga parti som har anpassat sig mest under den sk “Alliansens” tid i den svenska politiken. Från att ha varit ett parti med en grön socialliberal prägel har partiet förvandlats till det mest nyliberala av de fyra borgerliga partierna i riksdagen. De gamla gröna idealen är borta, och har ersatts av ett desperat kärnkraftskramande.

Centern försökte ersätta sin gamla profil som ett lands- och glesbygdsparti, med en ny storstadsprofil, symboliserad av StureplansCentern, med sin självklare ledare Fredrik Federly. Problemet för centern är att storstadsväljarna inte nappar, och centerns gamla väljare söker nya alternativ, eftersom den nya centern inte längre pratar samma språk som de gör.

Mindre än ett år innan valet ligger partiet farligt nära 4%-spärren, och de stolta ambitionerna om fördubblat antal mandat i riksdagen är ett minne blott. Maud Olofssons uppepade fadäser med Vattenfall, Saab, sonen bland vindkraftverken – ja hela den obefintliga näringslivspolitiken ligger just nu som ett sänke runt Centerns hals och hotar dra ner dem i avgrunden.

Hade inte Maud Olofsson varit partiledare, hade hon inte längre varit minister. Förhoppningsvis är hon varken partiledare eller minister sådär värst länge till. Landet förtjänar en näringsminister värd namnet, och centern förtjänar en partiledare som ser längre än vad Stureplans drinkbord räcker.

NetRoots

Det gamla bondepartiet i mitten har verkligen förändrats. Jag minns med avsky Olof Johansson samarbete med socialdemokrater och åsnelika motstånd mot Öresundsbron.

I en debattartikel på SvD Brännpunkt går flera centerpartister ut med rejäla löften om skattesänkingar. Det är inte bara valfläsk. Det är en tydlig ideologisk markering att låga skatter faktiskt leder till välstånd och motiverar människor att anstränga sig, göra karriär och driva företag. Det gynnar hela samhället på ett sätt som bidragspengar aldrig kan göra. Det här kommer förstås vänstern aldrig förstå, och det är intressant att det här utspelet kommer ifrån Centern och inte Moderaterna. Ska för övrigt bli intressant att se hur det största borgerliga partiet ställer sig till det här. Nu lider ju samtidigt centern av horribelt dåliga opinionssiffror, men det behövs ett tydligt liberalt (nyliberalt skulle en del säga, och visst – fine) alternativ i svensk politik.

Maud Olofsson skriver också i DN om flexiblare arbetslagstiftning, lägre ingångslöner och belöning för hårt arbete. Helrätt! Dessvärre har fortfarande (c) ett grumligt budskap med regleringar i klimathysterins namn och jag gillar inte heller selektiva skattesänkningar i syfte att motivera av staten utvalda delar av samhället. Det kan lika gärna ses som straffbeskattning på andra delar. I det stora hela måste jag dock nog erkänna mig frestad av centern som det för närvarande “minst dåliga” alternativet i riksdagsvalet 2010.

C.

Det är centerns dag idag. Både på DN-debatt och på SvD Brännpunkt kan vi idag ta del av Centerns politik. I huvudsak handlar deras inlägg om jobben och skatterna. Det är bra att C agerar. Det behövs. C har haft en tung period där de synts lite och tappat i opinionen. Just jobbfrågan är ju en av Maud Olofssons viktigaste frågor att lyckas med. Det är hennes departement som bär huvudansvaret för frågorna.

Att arbetslinjen ska återupprättas fullt ut slår även C fast. Alliansen är helt överens om det. Vi kommer att i valet gemensamt som allians presentera en politik för fler jobb inför valet 2010. Alldeles säkert kommer det att bygga vidare på det som regeringen redan genomfört. Det handlar om att stärka företagandet, sänka kostnaderna på arbete och att fortsätta sänka skatterna för låg- och medelinkomsttagarna.

Det är bra att Centern nu ryter i. Det behövs, stå på er för alliansen behöver fyra starka partier. Att s-märkta bloggar kritiserar centerartiklarna får man nog ta som en bekräftelse på att de agerat rätt.

Bloggar: Hayekinstitutet och

De globala koncernernas allmakt kallar ju vanliga människor ‘globalisering’. Men i den akademiska världen skiljer man mellan ‘globalism’, ‘globalismer’ och ‘globalisering’.

Med ‘globalism’ menar man då den neoliberala marknadsreligionens anspråk på världsherravälde, medan man med ‘globalismer’ menar tanken att det kan finnas flera konkurrerande föreställningar om vilken världsordning som skall råda. Med ‘globalisering’ menas då slutligen det faktum att världen i och med den kommunikationsteknologiska utvecklingen krympt till en ‘global by’, i synnerhet sedan Internet uppfanns.

En av världens mest framstående forskare om dessa fenomen, Manfred Steger, konstaterar:

“that the globalist neoliberal project is in essence one ideology of many in the constellation of globalization. The neoliberals or neoconservatives have merely harnessed a sophisticated public relations machine – propaganda, in Noam Chomsky’s analyses – to convince a naïve public that laissez-faire liberal capitalist ideology is actually nothing less than an end point of history, a culmination of natural scientific process and evolution. The mistake, Steger would argue, is to confuse a political economic ideology with some kind of inevitable evolutionary process interpreted through a lens of scientific method.”

(citerad i Standlea, David M. Oil, Globalization and the War for the Arctic Refuge. 2006. Albany: State University of New York Press. Chapter 1 – “Globalism, Oil, and the Power Elites”, p. 7. )

Inom ‘globalismen’ – dvs den neoliberala marknadsreligionsutövningen och dess anspråk att göra sig gällande som allenarådande världsreligion - verkar makteliten.

Redan 1956 skrev C. Wright Mills en bok om den: The Power Elite. Den beskrevs då som tredelad; bestående dels av koncernernas, dels av militärens, dels av politikens elit. Mellan dessa tre maktsfärer fanns svängdörrar genom vilka samma elitmänniskor passerade in och ut för att iklä sig olika maktpositioner.

Så tidigt som 1956 visade det sig emellertid, enligt denne Mills, att balansen sinsemellan de tre förskjutits. Medan allt mer makt koncentrerades till de två första sfärerna dränerades den politiska allt mer på inflytande, vilket ledde till att koncernerna och det militärindustriella komplexet blev styrande för politiken. Så istället för att politikerna ritade upp riktlinjerna som de förra hade att hålla sig till så blev det mer och mer tvärtom:

“ As noted by Mills, the political domain has diminished in power relative to the corporate and military sectors: ‘Insofar as the structural clue to the power elite today lies in the political order, that clue is the decline of politics as genuine and public debate of alternative decisions.’“ 

(Standlea, David M. Oil, Globalization and the War for the Arctic Refuge. 2006. Albany: State University of New York Press. Chapter 1 – “Globalism, Oil, and the Power Elites”, p. 9)

I ljuset av detta skulle man som jämförelse kunna beakta vad som just nu sägs om det som timar och sker i Ryssland.

Där påstås nämligen att oligarkernas makt gått fullständigt överstyr på grund av att ränderna från tsarismen aldrig gått ur själva samhällskostymen.  Efter kommunismens fall 1989 togs makten över av koncernledningar - personerna i dem hade då förpassat sig dit genom svängdörren från den politiska maktsfären till den ekonomiska – ett korrekt steg i karriären om man beaktar vad Mills och Steger säger.

Det speciella med den ryska situationen är då att man gått över från den politiska maktsfären i ett diktatoriskt styre till den ekonomiska sfären i en neoliberalt globaliserad marknadsekonomi, vilken enligt ovanstående alltså numera  är den maktsfär som, tillsammans med den militära, styr den politiska. Frågan är då om något egentligt regimskifte skett.

Farhågan bekräftas av de underliga och makabra händelser som ägt rum i det ryska riket.

Och tänker man då på vad som skrivs om detta kan man även slås av farhågor beträffande den politisk-ekonomiska maktfördelningen i Väst. Anledningarna till att den politiska makten återigen blivit korrupt i Ryssland sägs nämligen vara bristen på konkurrerande alternativ, att oppositionen inte tillåts fungera såsom den ska i en demokrati.  Som Mikhail Krasnov; “Doctor of Law, the chair at the constitutional and municipal law department at the Higher School of Economics” den 14:e mars 2008 i Novaja Gazeta säger:

 A prominent political thinker of the 20th century, Carl Popper, formulated that criterion: democracy is such a form of state structure where bloodless change of power is possible through election. What does it mean? First, it means political competition where people themselves define the course of the national policy using the election system. Second, this is about the lack of monopoly for power. In economics, the victory in a competitive struggle never means the winner will stay alone in the market. The same must apply to the politics. With a democracy no one can be thrown away from the domestic politics. This applies not only to the parliament, but also to the president. Whatever broad powers he were invested in, he still must stay under control.  And how can people control the president, government and the new political force in power? First of all, this is possible to be done through opposition, i.e. parties that failed to become winners at this stage.  And how can they exercise the control, in their turn? They can do it through parliamentary enquiries, participating in making the state budget, exercising control over public spending and so forth.”

För eftersom tendensen är densamma här – att det blivit de ekonomiska och militära maktsfärerna som styr den politiska istället för tvärtom - så riskerar den demokratiska kontrollen att gå förlorad. Särskilt efter att Lissabonfördraget implementerats. För då välter hela skutan över till förmån för den exekutiva makten (som i sin tur styrs av lobbyism och militarism enligt ovan nämnda analytiker).

De nationella parlamenten förlorar kontrollen över den exekutiva (eller verkställande) makten (= ministerrådet, Europeiska rådet, EU-kommissionen, Presidenten och den Höga Representanten för gemensam utrikes- och säkerhetspolitik) och Europaparlamentet har knappast samma styrförmåga.

Och det allra allvarligaste är att lagstiftningsmakten delegeras till regeringarna utom räckhåll för demokratisk kontroll. Inte minst saknas också offentlighetsprincip och remissförfarande och därmed även möjlighet till offentlig debatt, vilket strider mot vår grundlag som säger att den fria opinionsbildningen är en hörnsten i den demokratiska samhällsbyggnaden .

Och när man betänker detta ser man också såna saker som t ex Vattenfallsaffären och kammarrättens dom att försäljningen av Tibblegymnasiet var olaglig – i ett annat och mycket obehagligare ljus. Man skärras även än mer över vad Carl Bildt något glättigt skriver på sin blogg “Alla Dessa Dagar” om den återerövrade vänskapen mellan EU och Ryssland i bloggposten “Goda vibrationer”

“Fortfarande lyser den stora röda stjärnan över Spassky-tornet vid Kreml-muren. Dess era är – tack och lov – borta men den tillhör dock bilden av detta Moskva.

En dag med bra diskussioner går mot sitt slut.

Påtagligt var hur goda vibrationerna var efter onsdagens toppmöte i Stockholm.  Det anses här ha varit ett av de bästa av de möten av detta slag man haft med Europeiska Unionen.

Inte så att vi inte diskuterade de frågor där vi har delade meningar – t ex om mänskliga rättigheter eller södra Kaukasus. [. . .]

Men att vi också underströk det gemensamma intresse vi har av att bygga ut förbindelserna.

Moderniseringen av Ryssland är ett mycket påtagligt gemensamt intresse.

Men den är inte möjlig utan en fungerande rättsordning. Den ”legala nihilism” president Medvedev talat om är ett akut hot mot denna modernisering. [. . .]

Och nu väntar middag i Moskvas vimmel.”

För vi vet ju alla vad “modernisering” egentligen betyder nuförtiden. När Fred betyder mer och mer Krig, och “Framsteg för integriteten i Europa” att lag om avstängning från Internet stiftas på torsdag fasar man slutligen inför vad Stockholmsprogramstriptyken “Fred, Säkerhet och Rättvisa” i slutändan kan komma att visa sig innebära efter att de allra sista korten på bordet är lagda. Se EU Newspeak Glossary.

Se även: “The Stockholm Programme – An open and secure Europe serving and protecting the citizen“

Läs: Mark Klamberg – FRA kommer fortsätta lämna över information till SÄPO,  Scaber Nestor,  frendo.se,   Liberal och långsint,   SVD – Ja till EU:s Telekompaket,  Eva-Britt Svensson blogg – Quadrature håller med mig,  La Quadrature du Net: A Missed Opportunity for Citizens’ rights, IpTegrity – Monica Horten: The Queen to announce Internet cut-off law,  Lena Ek – “Ett framsteg för integriteten i Europa“,  Mårtensson – Lars G. Josefsson talar med kluven tunga,  Staffan Danielsson,  AB: Kris för S – får rekordlågt stöd,  SVD2,   DN1,   AB2,   AB3,   trixes tankar,   SVD3,   AB3 ,   DN2,   DN3,    DN4,   BBC News – Russia ‘is now a criminal state’,  says Bill Browder,  The Guardian: ‘Cruel, illegal, immoral’: Human Rights Watch condemns UK’s role in torture, The Telegraph – Barack Obama ‘to announce 30,000 Afghan troop increase next week’

Se tidigare bloggposter: Den socialmoderata (M)enigheten, På väg mot ett enpartisystem, Demokratiutredningen och partifinansiering i omutliga Sverige, Parlamentet blir parlamentet, Vår Gud är oss en väldig Borg, Spöken som finns,  EU – Entropin ökar i maktens centrum, Andreas Carlgren, miljöminister…,   The Quickest Road from Serfdom to Serfdom

av svensk Grundlag! Att Jan-Åke Simonsson (S) HSN Mellersta Bohuslän; Frank Andersson (S) HSN Göteborg Centrum-Väster; Mariella Olsson (FP) HSN Göteborg Hisingen; Evert Svenningsson (S) HSN Södra Bohuslän; Karin Greenberg (C) HSN Göteborg Centrum-Väster; Håkan Linnarsson (S) HSN Göteborg Nordost och Kerstin Brunnström (S) Sahlgrenska universitetssjukhuset ens kan med att skriva “Men vi har ansvar för att invånarnas skattepengar används på det sätt som ger mest vård för pengarna.”
Mesta möjliga vård för pengarna avgör, GP 24 november 2009 visat tyvärr att alltför många politiker, tjänstemän och andra med yttersta tvekan kan sägas ha lärt in vad SO-läraren lärt ut under samhällskunskapslektionerna i vanliga Grundskolan. OM jag hade varit deras SO-lärare, så hade försök att bortse från Regeringsformens 1 kapitels 2 paragraf:
“2 § Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. ” Källa Regeringsformen 1 kapitel Statsskickets grunder, paragraf 2

Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet.

Det allmänna skall främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.

Det allmänna skall verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv.

Det allmänna skall verka för att alla människor skall kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det allmänna skall motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person.

Etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv bör främjas. Lag (2002:903).

Demokrati och Ulitarism har så lite med varandra att göra som tänkas kan. Demokrati förutsätter att politiker, tjänstemän och andra i ett demokratiskt land respekterar att ALLAS LIKA VÄRDE. utilitarianism (eng) Ulitarism (svenska) innebär en konsekventialistisk etiklära där allas lika värde sätts ur spel och mängden av det goda för massan sätts före rätten att allas lika värde respekteras till förmån för en värdering gjord av enskild eller grupp av människor som anser sig ha rätten och kunskapen att utifrån sin egen position avgöra hur mängden av det goda som skall fördelas kan maximeras.

Sjukvårdspolitiker, sjukvårdsstyrelser, sjukvårdens tjänsemän, läkare och sjuksköterskor är INTE valda ombud av svenska folket. ALLA är skyldiga att leva efter svensk grundlag och svensk lagstiftning. Att ens gå och tro att man har högre värde som ger en icke parlamentariskt av folket vald person rätten att i en sjukvårdsstyrelse avgöra vilka som skall omfattas och vilka som inte skall omfattas av grundlagens ‘lika värde’ ställer frågan hur man fått godkänt enligt betygskriterierna för 9:e klass i ämnet samhällskunskap på sin spets. Visserligen är flumskolan skyldig till mycket, men så illa ställt kan det väl ändå inte vara?

Förhoppningsvis kommer sjukvården alltid att få nya kostnadskrävande men effektivare mediciner och behandlingsmetoder. MEN för att det GÅR att behandla enskilda patienter med dessa nya kostnadskrävande mediciner och behandlingsmetoder, så innebär inte det att allas lika värde får sättas ur spel till förmån för att prova. Att man kan innebär varken att man måste eller ens att man bör använda de dyraste metoderna som direkt slår på budgeten och omöjliggör ett stort antal andra människors öden inom sjukvården.

När jag fick min militära utbildning i Nyköping under mitten av sjuttiotalet, så talade vår sjukvårdslärare om Andning, Blödning, Chock. I det aktuella förslaget ligger att nyfödda och deras mammor bör åka hem, inte tvingas, efter 6 timmar. Undrar hur det står till med biologikunskaperna och människosynen avseende hälsa. En förlossning innebär som regel blödning, ett barn kommer i normalfallet aldrig att utsättas för en sådan chock som att födas ut till världen. Hur det står till med andningen för den nyfödda när chocken lagt sig, det kan knappast ens den mest skickliga anestesispecialist förutsäga. Vad i hela fridens namn har fått en sjukvårdsstyrelse att tro att de kan?

I morgon måndag den 23 november 2009 klockan 17:00 avslutas provvalet för Stockholms stad. Så glöm inte att rösta i provvalet, det tar sin lilla tid att läsa igenom materialet och välja kandidater.

Här är min kandidatpresentation (favorit i repris):

Min politiska syn är att samhällets strukturer skall förändras stegvis mot en effektiv förvaltning och ge möjlighet till valfrihet under enskilt ansvar.

Skattepolitik skall alltid resultera i en effektiv användning. Privata samt offentliga monopol måste avskaffas via skärpt lagstiftning. Jag vill föra en rak politik med fokus på resultat.

Jag brinner för ENERGI, MILJÖ, IT och KULTUR.

KANDIDATUR TILL RIKSDAGEN:

•Nya kärnkraftverk i Karlshamn (3 st på 1500 MW), detta ger många arbetstillfällen samt räddar vår basindustri. Ett av dessa nya kärnkraftverk skall användas till enbart produktion av drivmedel (vätgas).
•En ny infrastruktur i form av ”Energibönder” skall införas för att garantera produktion av drivmedel i form av biogas, etanol och metanol från jord- och skogsbruken.
•Nordiskt samarbete med Island för produktion av mineraler och halvfabrikat genom användning av Islands naturliga energikällor.
•Användning av EU:s jordbruksstöd till rökgasrening av äldre förbrännings- och energianläggningar i Europa, stödet kan därefter avvecklas successivt.
•Arbetslinjen skall utvecklas även på längre sikt.
•LAS måste förändras så att nya arbetstillfällen lättare kan skapas, detta bör slopas helt och hållet för små företag och slopas endast för ungdomar i medelstora företag, däremot bör LAS inte ändras för stora företag.
•Pensionering av 40-talister måste forceras så att ungdomar kan bli lärlingar till den som skall pensioneras, med minimilön och där arbetsgivaravgiften slopas för båda under denna övergångsperiod, för att förhindra en ungdomskatastrof.
•Fildelning och internet skall vara fritt, solidariskt finansierat via bredbandsavgifter, fördelat via intresseorganisationer till upphovsrättsägarna och där viss del av bredbandsavgiften blir till ett permanent kulturstöd inom bild, film, musik och litteratur.
•Skärpt parlamentarism i riksdagen så att demokratin förbättras via nytt röstningsförfarande

KANDIDATUR TILL LANDSTINGET:

•Omvandla landstinget till en rent professionell upphandlingsorganisation, med utförsäljning av alla verksamheter (primärvård samt sjukhus) stegvis.
•Försäljning av verksamheter skall endast ske till marknadsvärde så att skattebetalarna får tillbaks de resurser som tillförts en viss verksamhet.
•Forcerad pensionering av äldre medarbetare så att arbetstillfällen skapas inom landstingets alla verksamheter.
•Utöka vårdvalet för att skapa en jämlikare vård. Skärpta garantier och regler för vård inom vårdvalet.
•Gratis tandvård måste medges i ett högt civiliserat samhälle och skall gälla för alla landstingsanställda.
•Satsa på ett utökat samarbete mellan primärvården och sjukhusen, där oftast specialistvården är starkast. Utnyttja därför läkarresureserna vid våra sjukhus i första hand. En annan organisationsmodell måste utarbetas.
•Öka antalet hembesök via primärvården nu när antalet äldre kommer att öka i framtiden.
•Läkarbristen måste hanteras där studenter utomlands erbjuds att slutföra sin utbildning i Sverige samt utökad satsning på läkarutbildningen så att framtida läkarbrist kan hanteras nu. Även Karlstadsmodellen måste analyseras, att anställa utländska läkare.
•Satsning på spårbunden kollektivtrafik i första hand i regionen därefter bussar och nya alternativa bränslen (el, vätgas, biogas, etanol, metanol) för att förbättra miljön.
•Satsa på ett samarbete mellan andra landsting för inhemsk vaccinproduktion så att vi är oberoende av vaccinproduktion inför nya pandemier.
•Krav på öppna källkodssystem och fri programvara inom alla verksamheter.
•Nytt IT-system för uppföljning av vård pga rotationen av läkare i primärvården, detta är jätteviktigt.

KANDIDATUR TILL KOMMUNEN:

•Avskaffa trängselskatten omedelbart som endast kan anses vara smygsocialisering, därefter stoppa projekt ”Förbifart Stockholm” som leder till ännu mer biltrafik i en redan hårt sargad region. Yrkar här på en klimatsmart lösning byggd på ökad kollektivtrafik med alternativa bränslen och en utbyggnad av kapaciteten i T-banan och pendeltåg.
•Omvandla kommunen till en rent professionell upphandlingsorganisation, med utförsäljning av alla tekniska verksamheter i första hand. Försäljning av verksamheter skall endast ske till marknadsvärde.
•Granskning av bidragsfusk skall utföras endast på lokal nivå direkt i verksamheten.
•Forcerad pensionering av äldre medarbetare så att arbetstillfällen skapas inom stadens alla verksamheter.
•Stödja attraktiva satsningar som sätter Stockholm stad på världskartan.
•Effektiva samförläggningar vid grävning i allmän mark så att vi slipper dyrare grävningar och återläggningar inom staden.
•Energieffektiviseringar inom alla verksamheter. Ökad användning av solfångare på stadens fastigheter, dessa sparar uppvärmningskostnader för stadens fastighetsbestånd.
•Uppmuntra till större användning av kraftvärme och sopförbränning, detta förbättrar miljön där metangas och tungmetaller kan minskas.
•Användning av elbilar i stadens tjänst för att förbättra vår miljö, nu när laddstationerna till elbilar byggs ut.
•IT-effektiviseringar med krav på öppna källkodssystem och fri programvara inom alla verksamheter.
•Utökad möjlighet till fritt internet i alla allmänna ytor i staden.
•Satsa på en central IT-förvaltning som ger stordriftsfördelar och minskar stadens kostnader radikalt.

Om ni vill rösta på mig så har jag nummer: 0981 i provvalet !

C-G Boström
Civilingenjör energi
Provvalskandidat nr: 0981
Riksdagen/Kommunen/Landstinget
Nya Moderaterna (M)
Stockholms stad

Det svenska bolaget Vattenfall som ägs av svenska folket via Staten är nu inte ett bolag som till huvudsak sysslar med vattenkraft längre.

Sedan det stora köpet av holländska Nuon är vattenkraftens andel av engergi produktionen 21 % medan fossilbaserad kraft utgör 55 %. Vattenfall har därmed en energiprofil som liknar OECD i stort. Kan det var en slump eller en medveten strategi?

Den fallne “energi kejsaren” som SVD kallar Vattenfalls sparkade VD Lars G Josefsson, har varit mycket bra på att bygga en europeisk aktör i energisektorn. Bolaget har gått med 122 miljarder i vinst de senaste 10 åren. I god ordning så ska man alltid vara skeptisk mot angivna vinster, är de riktiga ska man fråga sig. I Vattenfall är det nog så. De har levererat miljarder i utdelning till ägaren, Svenska staten.

Representant för Svenska staten är centerpartisten Maud Olofsson i sin roll som näringsminister. Det framgår mer och mer att näringsministern inte har koll på läget. Vattenfall har expanderat i Europa under 10 års tid, ingen nyhet där inte.

Lars G Josefssons pantsättning av bolaget för att täcka eventuella skador samt planerna på att sälja kraftnätet i Sverige gav Maud Olofsson det rätta tillfället att sparka VD’n.

Den politiska cirkusen runt bolaget har inte lagt sig på långa vägar. Den röd-gröna oppositionen tänker KU anmäla Maud Olofsson i nästa vecka. Folkpartiet vill stycka upp Vattenfall och sälja ut delarna.

Själv hoppas jag att de i så fall är så smarta att de behåller viktig infrastruktur, likt distributionsnät i statlig ägo.

Miljön kan endast räddas med en långsiktig politik, där målet är fastställt och kristallklart vad som gäller både lokalt i Sverige och globalt i EU.

Nedskräpningen i vår gemensamma natur har ökat lavinartat i takt med vår konsumtion. I dagens Sverige eldas det direkt på bergshällar. Plastpåsar, ölburkar och engångsmaterial i form av bestick, grillar mm slängs direkt i vår natur. Det starka informationsbruset överallt innebär ett informationsproblem som måste lösas med permanenta utbildningsinsatser i vårt samhälle från vaggan till graven.

Nya komplexa kemiska ämnen som “bromerade flamskyddsmedel” konsumeras, dessa ämnen måste minskas. Vi skall inte fastna i nya “kemiska substansfällor”.

En satsning på alternativa drivmedel som el, metanol, biogas samt vätgas till hela vår fordonspark är den enda hållbara lösningen på våra miljöproblem. Etanol kan ersättas med metanol, vi har skog så det räcker.

Genom att omvandla EU:s jordbruksstöd till effektiv rökgasrening i äldre förbrännings- och energianläggningar i Europa kan utsläppen minskas kraftigt, därefter kan jordbruksstödet avvecklas helt och hållet.

Vårt stora problem i vår värld är egentligen överkonsumtionen. Om man försöker minska denna så kommer detta leda till kraftigt ökad massarbetslöshet, politisk instabilitet och garanterat krig. Den sura sanningen innebär att vi måste fortsätta denna “galna väg”, annars leder detta till katastrof och ändå kommer vi att få uppleva denna katastrof, människan lär sig aldrig.

C-G Boström
Civilingenjör energi
Provvalskandidat nr: 0981
Kandidat till Riksdagen
Nya Moderaterna (M)
Tillhör: Stockholms stad

En tafatt politik under snart 30 års tid och helt utan politiskt intresse eller styrning har lett till att Vattenfall inte har fått ett ÄGARDIREKTIV som bygger på en långsiktig och uthållig energipolitik.

Flummiga influenser från Centerpartiets (C) och Miljöpartiets (Mp) s.k. “trädkramarintressenter” och danska “vindkraftsintressen” har lett in vårt land i en mycket svår återvändsgränd. Vart tog den politiska vilja vägen ? Även den flummiga folkomröstningen om kärnkraften, utan ja eller nej har gett ett s.k. “deadlock” inom det energipolitiska livet.

Jag kan förstå att INGENJÖRSMÄSSIGA företag inte faller vissa på läppen, såsom politiker, ekonomer, administratörer och hopplöst självcentrerade halvfigurer. Men dessa företag har faktiskt byggt upp grundförutsättningarna för vårt gemensamma samhälle !!!

Vattenfall skall sälja ALLA sina tillgångar utanför Sveriges gränser och investera detta i Sverige, i form av NY energi och infrastruktur. Allt annat är pajaspolitik på en alltför hög nivå för vissa figurer.

Hårt arbete byggde denna nation – hårt arbete krävs för att fortsätta vårt samhällsbygge och lösa de energi- och miljöproblem som vi står inför. Då gäller det att fylla Riksdagen med politiker som har en vilja av svenskt rostfritt stål.

C-G Boström
Civilingenjör energi
Provvalskandidat nr: 0981
Kandidat till Riksdagen
Nya Moderaterna (M)
Tillhör: Stockholms stad

Ikväll var det möte på Folkan. Genomgång av det som skett och planering.

På mötet bestämdes att

• vi alla behöver prata med politiker om vikten av en levande glesbygd och skolans betydelse
• vi behöver boka möten med politiker och nämnder
• vi behöver skapa opinion för vår sak via t ex insändare, prata med de du känner osv

Om försäljningen av Täbys flaggskepp Tibblegymnasiet var olaglig, hur olaglig är då inte pantsättningen av Sveriges flaggskepp Vattenfall? För att inte tala om de illasinnade funderingarna på att sälja ut hela det svenska elnätet? Maud-effekten kan bli långvarig – om man betänker halveringstiderna.

Den neoliberala chockdoktrin som Sverige utsatts för i decennier, genom den socialmoderata betongpolitik av förstenat märke som S/M-ledda regeringar konsekvent drivit, har på rekordtid förvandlat oss till ett U-land som är på god väg att bli beroende av utlandet till och med för den basalaste infrastruktur.

Snart bestämmer EU om vi ska frysa ihjäl eller få hålla oss varma här i mörka Norden. Vi tvingas köpa dyrt från utlandet och hindras från att vara självförsörjande,  i och med EU: s löjliga och miljömässigt direkt bakåtsträvande regler för den “inre marknaden”, som förbjuder oss att ge barnen näringsrik, närproducerad och på plats lagad mat i skolan, samma med all annan mat på vårdinstanser och i storkök. EU tycker istället att maten skall vara uppvärmd, lagad långt ifrån och med råvaror som man inte vet varifrån de kommer.  

Sedan vi gick med i EU har livets nödtorft blivit mycket dyrare. Maten har blivit dyrare, resor har blivit dyrare, frukt och grönsaker har blivit ofantligt mycket dyrare, kostnader för hushållsel har skjutit astronomiskt i höjden, likadant med många andra löpande utgifter. I konkurrensens heliga kartellbildningsnamn har priserna för det som vi inte kan undvara drivits konstant uppåt.

Människor i Sverige lever på ett gungfly och politikerna värnar varken om vår trygghet eller vår välfärd – sliter endast skattepengarna direkt ur händerna på oss,  för fortast möjliga vidare befordran ur landet eller direkt ner i egna fickor - till monstruösa löner, bonusar, pensionsförmåner åt politiker som sedan snabbt slussar vidare resten till än monstruösare ersättningar åt de övriga samhällstopparna i bankväsende och näringsliv. Det som händelsevis blir över används till riskspekulation i Baltikum.

Och privatiseringen har haft förödande negativa effekter. Vården har gjorts så otillgänglig att den till och med skickar hem folk med livshotande tillstånd på löpande band. De lämnas att dö och ingen ställs till svars. Valfriheten är en chimär, då man med samma call-center-metod som används i övriga både offentliga och privata verksamheter för att hålla “kunderna” på avstånd missbrukar språket och kallar avspisningen för “råd”, “upplysning” respektive ”service” och “kundtjänst”.

Skolresultaten är de sämsta på länge och friskolorna är frikostigast med att sminka upp bristande resultat med kosmetiska betyg. Miljöåtgärder har avstannat och vi är nu på väg med gasen i botten mot nästa naturkatastrof.

Vi betalar fem gånger så mycket i medlemsavgift till ett neokolonialistiskt aggressivt EU som Finland och får knappt något tillbaka. Vi ska ge bort både naturresurser och skattepengar utan att få något igen.

Nu har Alliansen snart fullbordat förstörelseverket, styckat upp och sålt ut precis allting – Apoteket, Posten, Skolan, Vården, Försvaret etc. För att inte tala om alla fastigheter och all mark som sålts till företrädesvis tyska och danska ägare. Danmark har givetvis förhandlat om undantag när det gäller sånt, men inte Sverige, nej. Här säljs allt, även skogs- och jordbruksfastigheter.

Kommunerna har i samma anda sålt ut fastigheter och mark. Vidare har de ansvarslösa ledningarna inom både stat, kommun och fackliga organisationer spekulerat hejdlöst med våra skattepengar och pensioner, facken och bankerna har till och med fortsatt högriskspekulera i Baltikum. 

Själva trygghetssystemets hjärta, Försäkringskassan, har helt cyniskt utelämnats till slakt på grund av de internationella konsultföretagens bidragsberoende av skattekronor. Priset för det har de långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa fått betala.

När det gäller SJ, så ska  ”de lönsammaste sträckorna”  i fortsättningen istället trafikeras av utländska statsbanor från Danmark och de större europeiska länderna vilket kommer att medföra att våra biljettpengar går rakt in i Tysklands, Frankrikes, Danmarks statskassor, eller andra större europeiska länders med hungriga neokoloniala ambitioner, varvid dessa kan fortsätta bygga sin inhemska välfärd med våra skattepengar, då deras politiska ledare synes utrustade med åtminstone någon form av självbevarelsedrift vilket alltså inte är fallet när det gäller Sverige, som inte krävt ett enda undantag i alla förhandlingar med betongpolitikkolossen EU.

Det enda lyssnandet inåt som bedrivits har varit på tordönsstämman från näringslivet som kräver “krafttag” i energipolitiken, därav kärnkraftsuppgörelsen. En ohemul uppgörelse som omfamnats särskilt varmt av det mest kärnkraftskritiska partiet – den s k Centern vars partibeteckning man först nu börjar inse innebörden av.

Att politiken i Sverige endast är staffage har man fattat för länge sen. Ingen av partierna värnar sina kärnvärderingar. Centerns decentralisering är borta, likaså kärnkraftsmotståndet. Socialliberalismen är putz weck från folkpartiet. Och när det gäller socialdemokraterna, så verkar det mesta av arbetarrörelsens käpphästar ha sålts ut till lägstbjudande, vilket man visade genom att ratificera Lissabonfördraget och se till så att varken mänskliga, medborgerliga eller fackliga rättigheter säkerställs, utan istället underställs även de reglerna för den “inre markaden” som dikterar att hänsynen till neoliberala marknadsreligiösa, verklighetsfrämmande doktriner går före alla mänskliga, ekonomiskt sunda och miljömässiga hänsyn.

Att det endast är staffagemänniskor som intagit partierna är allvarligt – de informella makthavarnas makt ökar ju naturligtvis då – det blir koncerner, bolag och allsköns skrupelfria intressen som tar över. Vem representerar väljarna i detta vacuum – Ingen.

Det är en mycket mörk tid för demokratin. Varken socialdemokraterna, centern eller folkpartiet skulle ha gått med på sån eftergiftspolitik gentemot EU om det hade funnits någon enda tongivande som hållit fast vid sådana värderingar som historiskt burit partiet, det som varit kärnan i folkrörelsepartierna. Det hade funnits stötestenar mot t ex Lissabonfördraget och akronymlagarna hos samtliga i så fall.

Nu hoppas allt sånt helt bekvämt över för det är ingen som bryr sig vilket varumärke som står på deras spelartröjor. De spelar politikens spel till den som betalar bäst – likgiltigt vem det är (se gärna bloggposten Nickedockor som pratar Newspeak).  Det värsta är att jag tror tomrummet kommer att fyllas av värsta sortens högerdominans. Så det blir inte bättre utan sämre.

De som nu ser ett utrymme skönjas för att ta makten tror jag knappast är mycket bättre. För att det skall kunna bli en demokratisering måste medborgarna själva aktivera sig, gå in och sätta stopp och avkräva personligt ansvar. Och det gäller särskilt utsatta grupper. Tyvärr orkar inte de göra sin röst hörd effektivt, för det har de inte resurser till. Det politiska klimatet är cyniskt och exploaterar istället situationen som uppstått.

Nu ökar också varslen inom industrin och överskottet i statskassan på 135 miljarder från januari 2009 är  förvandlat till ett underskott på över 200 miljarder, på grund av ett totalt passivt förhållningssätt gentemot massarbetslösheten samt upplåning för massiva statsbidrag till ett näringsliv som inte skapar några jobb, eventuellt också till ytterligare aviserade skattesänkningar.  Inte nog med att förlusterna socialiseras och vinsterna privatiseras – nu ska vi skattebetalare dessutom ansvara för kostnader ifall tyska kärnkraftverk havererar.  Det kan man kalla kolonialism som heter duga. Jag tycker den här regeringen ska avgå.

Se tidigare bloggpost: Vår Gud är oss en väldig Borg

Läs Counterpunch – Greg Grandin: “Milton Friedman and the Economics of Empire – The Road from Serfdom”

Läs:  SVD Brännpunkt - Gustav Fridolin:  ”Olofsson gav Vattenfall fria tyglar”,  Peter Andersson – med rätt att tycka – Vattenfallaffären borde ha fällt näringsministern,   Peace, Love & Capitalism – Storm i ett Vattenfallsglas,   DN – Politisk skadegörelse,   Karlskoga-Kuriren – Skyll inte på Josefsson,  Energinyheter – Samarbete ger säkra lyft inom kärnkraften,  DN – Cecilia Malmström ny EU-kommissionär,   AB – “Vad har jag att erbjuda? Jag kan ju ingenting”, AB – Vad ska vi göra åt arbetslösheten?, DN – Sysselsättningen sjunker,   AB – EU-Kommissionären presenteras,   SVD,   AB,  DN – Ola Larsmo, Expressen,   Roger Jönsson,   AB,   Jonas Sjöstedt,   Ett hjärta RÖTT,   Alliansfritt Sverige,    s-buzz,   Magnus Andersson,   Kommunisternas blogg

Läs även ESV - Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna September 2009

SD får 5,8% av väljarsympatierna i SvD/Sifos novembermätning. Med detta är man större än både (c) som parkerar på 4,5% och (kd) som lindansar på det mycket slaka och hala 4%-repet.

Att (sd) kommer in i riksdagen börjar kännas lika gjutet som bodens fästning. Alliansen har 44% och de rödgröna har 48,9. I nuläget – om denna opinionsmätning skulle vara signifikativ med ett valresultat – alltså ett regeringsskifte med ett kraftigt förstärkt (mp) på nära 10% och ett (sd) på när 6% som skvalpar omkring som vågmästare/vildar. Alternativt ett förnya förtroende för alliansen med stöd av (sd).  Take it or leave it – det är så det ser ut just nu. Det gäller att förhålla sig till det eller börja agera för en stärkt allians.

Mahmoud Aldebe, ordförande i Sveriges muslimska förbund, hoppar av sin kandidatur för Centerpartiet till riksdagen. Han hävdar bland annat att det finns personer med islamofobi inom partiet och även inom andra etablerade partier, och att han därför aldrig kommer att känna sig välkommen.

Ordet islamofobi och Aldebe är synonymt med varandra och han vore vokabulär handikappad utan det ordet.

Nu kan Aldebe driva sin hjärtetfråga om att inför sharialagar i Sverige utan att behöva ta hänsyn till ett parti.
Han påstår att han tagit tillbaka kravet vilket endast de närmast sörjande lär tro på.
Förhoppningsvis ger detta en smäll på fingrarna till Centerns ledning också att inte köpa “grisen” i säcken.
Men på något sätt måste man kompensera sig för de muslimska röster man nu förlorar så jakten på en “rumsren” muslim lär påbörjas.

Jag publicerar nu på Twitter appetizers ur min nya ordbok – på engelska förstås, svenskan är en obskyr dialekt likt trakiskan och etruskiskan i romarriket, vi måste använda modernt latin, introt tar jag dock på det gamla språket:

För de som har svårt att hänga med i de europeiska tvärsvängarna med politisk pansarvagn över alla småländer har jag nu påbörjat författandet av

EU Newspeak Glossary

Och så här långt har jag kommit hittills. Välkomna att fylla på.

‘Crisis Management’ betyder givetvis ‘War against poor fishermen in Africa’

Telecoms package  – A Pack of Lies 

‘competition‘ - corporate monopoly,

‘modernise’ - severed access,

and consumers’ choice-prices up.

‘crisis management bodies’ = War ministries

“very wide open EEAS” = a dangerous mix of diplomats and generals

 ’the “real revolution” of EU’s new approach’ = An Action Service for an Action Man

Peace = War (har många synonymer)

Streamline decisionmaking = Decide without thinking

Transparency = Government opens your letters and read them

Europas integritetsvänner segrade = Yttrandefriheten avskaffad

Läs euobserver.com: EU military chiefs nervous about Lisbon Treaty implications, DN – Kompromiss om Telekompaketet klar i natt,  Tidigare bloggpost: Snart i en dikatur nära dig – Fredsbevararen

Se även: DN – Regeringen säger ja till gasledningen,  SVD1,    Carl B Hamilton på Newsmill,    SVD – Telekompaketet slutförhandlat,  SVD2,   DN – Kompromiss om Telekompaketet klar,  DN2,    AB1,  AB2,  AB3,    SVD – MP: “Stora skador på Östersjön”,   DN – NordStream: “En viktig milstolpe“,   Mark Klamberg,   Juridikbloggen,   Expressen,   SVD2,  Regeringen.se –  Pressträff,  /det var ju snällt att informera om våldtäkten på Sverige som vi inte hade en aning om skulle hända 1 blixtgordonsekund efter det ‘omstridda’ beslutet om Telekompaketet och 2 blixtgordonsekunder efter Klaus underskrift samt 5 actionmanminuter efter att Moderaterna avskaffade svenskt försvar – vår beredskap verkar ungefär lika god som på Per Albins tid – inför Rysslands intåg på vår ‘inre marknad’/,  Sveriges Radio /vem är det?/, La Quadrature du Net,