Li vedo in Dipartimento anche di Sabato e di Domenica, lavorano tantissimo… ormai riescono anche a comunicare in un inglese decente. Sono i cinesi e gli indiani!  Fa’ impressione la voglia di riscatto di questa gente. In qualche decennio l’Europa sara’ schiacciate dal predominio Americano e Cinese.

Qualche settimana fa’ in Premier danese e stato convocato all’ultimora da Obama e il Presidente Cinese per comunicargli che non avrebbero firmanto nessun accordo operativo durante la conferenza di Copenhagen.

E ora vedo questa esilerante presentazione di un professore del Karolinska -Stoccolma che predice che in meno di 40 anni la Cina avra’ raggiunto il PIL degli Stati Uniti. Questo medico ha inventato un sistema di visualizzazione di statistiche a bolle ed e’ il fondatore di Gapminder.

Qui il Video su TED.

Man börjar se de där statusändringarna nu på Facebook. De talar sitt tydliga språk. Säsongarna börjar röra sig uppåt. Mot Åre. Det sticker till lite i hjärtat. Det är snart exakt ett år sedan jag åkte upp för att uppleva min hittills bästa vinter på världens vackraste plats. Men jag tröstar mig själv med att det inte är alltför långt kvar tills jag är där igen. Firandes in nyåret med mina allra bästa vänner. Snart är vi där.

ROAD TRIP

(A HOLIDAY TALE)

She felt like they had been driving for hours. Had it not been but for the hum of the engine, underneath the heat of the rusted hood, Sarah could have believed the world had ended while she was asleep. 

The old Buick was nothing if not faithful. Even though the paint had begun to peel.  Spots of rust decorated the automobile from hood to fender, like liver spots on wrinkled skin. Sarah knew the vehicle was just as predictable as the winding roads on which she drove.

On this November Afternoon, splashing dead leaves in a dark cloud of Exhaust, Sarah wasn’t worried about fixing turkeys or catching early-bird Christmas specials. Sarah was only interested in driving.

Sarah looked over at Dwayne. The blue of his eyes were hidden underneath the blinds of his closed eyelids. For the first time this morning, he’d been completely quiet. But today, the antichrist slept peacefully.

She looked into the rearview mirror. Her left eye still surrounded in the plum color of a fresh bruise.

He hit her hard.

She didn’t even see it coming.

She accidently knocked over a cup of coffee, splashing it in his lap while he read the morning paper. The scream had been as sharp as a knife in the stomach, and it bounced off the walls like the springs of a mattress underneath the weight of a working hooker.

The antichrist hit her hard. The punch was a home-run into her face.

She saw stars as bright as light through punched-tin before she felt the spray of blood drip and flow from her nostrils.

The second punch busted her lip and sent a splash of spit and fresh blood sailing through the morning air like the fall of an evening sunset.

The third punch turned her eye to the bright color of the ripening fruit.

Her laughter echoed in the cab as the tire jutted across a series of small potholes.

“You just never knew when to stop did you, Dwanye? Never knew what was good for you! You never saw what was in front of your face until it bloodied your nose, did you! Fuckin’ Creep!”

The world was as silent as a church on Friday night when Sarah parked the car.

The hole was big and deep. When she looked into the ground, she could see the earthworms and beetles crawl beneath the sheets of fallen earth.

The branches of the willow tree whispered soft secrets in the brush of the autumn winds.

Sarah hadn’t noticed how deep she had cut Dwayne until now. The wound bled openly under her touch, sending small rivers of blood underneath the weight of her fingertips.

When Sarah had finished burying her son, she prayed for God’s mercy.

She prayed for God’s forgiveness.

Mostly, she just bowed her head in Thanks.

The Thanksgiving air promised an early winter with a cooling kiss.

Sarah hummed an old hymnal while the Buick’s engine came to life under the screams of tightened belts.

She had to hurry.

She couldn’t remember if she had turned the oven off after basting the turkey she had prepared for dinner.

She accelerated down the winding county road.

 (c)2009 by John Braxton Sparks

Devoted Reader!

Hello and I want to thank you again for stopping by on your visit to the information super-highway!  I want to thank each of you for your support!  This post is going to be a lot of fun! First of all, I want each of you to know that Ledge is coming along very nicely. However, in honor of the holiday weekend, I have prepared a special story that I will post right here for your enjoyment! I hoped to have it posted by Thanksgiving, but better late than never, right Devoted Reader!

The story is called Road Trip (A Holiday Tale) and if you enjoy it, I encourage you to check out similar pieces of this type of writing at my Redbubble Homepage.  Simply click the link on the “Redbubble Writings” page and enjoy these little twisted tales.

Again, Devoted Reader,

I apologize for the late posting, but it is my hope that you enjoy this Thanksgiving Tale over the best leftovers and I wish you all a fulfilling feast!

Enjoy and Best of Everything-

John Braxton Sparks

Jag åker senare till Halmstad än beräknat. Hinner därför med ett inlägg innan dess. Idag har jag jobbat. Money talks som ni säkert vet och idag talade de verkligen. Hektisk dag. Kommer hem och har 35(!?) mail i inkorgen. Vissa blev jag så exalterad av att jag nästan hoppade jämfota. Efter en stunds mailbesvarande så städade jag lägenheten. Och nu sitter jag här och ska packa det sista. Tåget går inte förrän 17.50 så jag har ganska gott om tid.

Ha en trevlig fredagkväll!

Nu ska jag packa min kappsäck. Åker ju till Halmstad över helgen för att än en gång bo i världens bästa kub och träffa världens bästa Rose och Lars. När vi hörs igen är jag i Halmstad.

Jag har pluggat. Jag har tränat styrka. Jag vill ut och springa men min käre pojkvän har förbjudit mig att springa när det är mörkt ute. Funderar starkt på att skaffa gymkort. Alternativt hitta en löpkompis. Om du är intresserat kan du väl lägga ett mail till mathilda.wb@gmail.com. Typ snarast. Hatar att vara inne och jag hatar mörkret.

In desperate need of träningskompis

Jag är ju som jag tidigare nämnt Bloggansvarig för ännu en blogg utöver min egen personliga. Den andra bloggen har nu legat uppe sedan i onsdags och jag är väldigt stolt över den. Det är jag och åtta andra studenter på skolan som bloggar om studentlivet på  Service Managementprogrammet vid Campus Helsingborg. Gå in och kika vet jag. HÄR hittar du bloggen.

Av någon anledning trillade jag in på min brors Facebooksida och hittar ett inlägg som min morfar skrivit till min bror. Jag citerar.

“Det är en stor skillnad mellan att använda en dator som kunskapsverktyg och att använda den som “play station” eller surrogat för läsning och annan mental och fysisk aktivitet.

Vi – kungliga vi – äldre söker information som bas för kunskap. Inte information för informationens skull. Det är stor skillnad mellan att vara informerad och att ha tagit vara på information för att öka kunskap. Av många och olika skäl behöver vi äldre mental stimulans! I vår undgdom har vi sprungit, spelat fotboll, rugby och cricket, klättrat i träd och seglat och tagit på oss skidor på äldre dar. Och bott länge i ensamhet och relativ tystnad i den Afrikanska bushen.

Dessutom har vi läst och läser fortfarande BÖCKER, tidskrifter mm och håller oss ajour med, och kommenterar, det som händer omkring oss. Vi läser också våra barnbarns skolböcker för att kunna ha insyn i modern undervisning medan dom sitter vid datorn!

Datorn ger oss möjlighet att följa händelserna i den stora världen omkring oss. Det är ett måste att följa den politiska debatten utanför de snäva svenska gränserna . Vi har fått höra att vi har de politiker vi förtjänar. Via Internar har vi fått bekräftelse om att vi förtjänar BÄTTRE politiker. Inte sådana som MO och kärnkraft och MW och metanol. Folk som har kunskap och inte enbart yttrar sig för att att plocka billiga politiska poång hos en aningslös svans. Internet, rätt använd, minskar aningslösheten och ökar kunskaper.

Leve datorn! Men rätt använd förstås!”

Helt ärligt. Man kan inte göra annat än älska min morfar.

Jag gillar den tysta lässalen som de har i Biblioteket. Här sitter jag tillsammans med alla andra studiefreaks. Jag gillar det. Vår praktikgemenskap är viktig.

Jag sitter och pluggar. Betar av allt vi gått igenom. Sida för sida. I bakgrunden hörs soundtracket till Lord of the Rings. Annie Lennox stämma och Howard Shores musik lugnar mig. Det här kommer att gå bra. Jag ska klara den där förbenade tentan. Det känns skönt att jag äntligen fått ro. Nu blir det plugg hela kvällen. Imorgon är det styrelsemöte och sen plugg på Campus hela dagen. Me like a lot.

Nej nu ska jag återgå till den ekonomiska teorin.

Pusing berputar di kepala serasa ingin didekap lelap lagi. Pagi ini suram, mendung. Sepertinya langit akan menangisi bumi lagi, alam akan kembali kelam, membuat aku malas untuk melanjutkan hari. Kantuk terasa masih lengket, makin lengket lagi karena atmosfer ini, menyakitkan jiwa melemahkan tubuh dan menurunkan semangat dengan drastis. Aku lirik lagi tempat tidur yang nikmat.

Lalu tanpa sadar, aku dibawa melintasi masa. Disana, di sebuah jalan kecil yang becek, kulihat seorang remaja laki-laki mengayuh sepeda ontelnya yang usang. Sepedanya berembun, basah. Ternyata mendung yang menggelayut manja di atas kepalanya telah berubah menjadi tetesan-tetesan kecil rapat yang membasahi rambutn tebalnya, menyuruh matanya menyipit, membuat seragam putih abu-abunya kebes. Ia terlihat basah dan kumuh. Tapi pagi itu si anak tak memedulikan keadaan dan tetap mengayuh berat sepedanya melawan air yang menggenangi jalan, mengatasi angin yang menderu dari arah berlawanan.

Hingga tiba ia di sebuah pertigaan, disambut seorang temannya yang juga bersepeda dari arah yang berbeda. Gadis itu tersenyum, menemani kekuyuban si remaja, jaket oranye yang dipakainya untuk melindungi tubuh dari dingin terlihat lebih tua. Baru beberapa puluh meter mereka beriringan mengayuh, terdengar suara berseru seorang gadis lainnya dari simpangan lainnya. Ia mengayuh sepedanya dengan susah payah mengimbangi laju mereka berdua, rambut kuncir kudanya sudah agak layu karena basah.

Si remaja merasa senang dan tenang dengan kehadiran teman-teman sepersepedaannya itu. Ia lebih menikmati hujan yang membasuh muka lusuhnya, tak lagi ia mengayuh cepat-cepat. Temannya telah membuatnya berada.

Saat melewati rel kereta api, mereka bertemu seorang teman laki-laki yang sedang berteduh di bawah tenda warung. Melihat mereka, ia tertular keriangannya, hingga memutuskan untuk ikut merasakan kegembiraan meraka akan hujan, menjalani perjuangan menuju sekolah.

Asyiknya mereka berempat bersepeda hingga tanpa sadar telah sampai di pintu gerbang sekolah. Begitu sampai di parkiran, mereka berjanji untuk bersepeda bersama lagi melawan hujan. Awan pun tampak merestui niat mereka. Ia tak menghentikan hujannya hingga siang harinya, saat mereka pulang sambil membawa bekal baru.

Tiba-tiba aku tersedot kembali ke masa kini, merasakan semangat mereka, kembali mengaliri urat nadi. Kakiku kini melangkah turun menapak lantai, meninggalkan tempat tidur yang akan dengan setia menungguku hingga saat lelah tiba petang nanti. Aku kemudian sadar, mengenali wajah si remaja lusuh tadi.

Mukanya sama dengan mukaku.

dfoe, November 2009

Jag tog ett bad alldeles nyss. I förhoppning att det skulle skingra tankarna litegrand kring det som komma skall. Just nu önskar jag faktiskt inget hellre än att jag var två veckor fram i tiden. Med en genomförd tenta och mindre än två veckor till hemfärd och tre veckor till vidarefärd mot Åre. Jag börjar se statusuppdateringarna på Facebook. Och för en sekund finner jag att jag instinktivt vill härifrån. Så fort det bara går. Mot snöbeklädda toppar och vännernas underbara skratt. Mot det som var då.

Men jag vet att tiden är nu. Att det är nu jag gör en skillnad. Men just ikväll. När världen runtomkring är som mörkast och man varken vet ut eller in. När anteckningarna bokstavligt talat dränker en och man inte vet i vilken ände man ska börja. När den där flyktkänslan börjar göra sig påmind. Då önskar man att man kunde ändra tidens lopp. Men ikväll kan jag inte det.

Eller ja. Det är 12 dagar kvar. Och dessa 12 dagar kommer att spenderas läsandes och skrivandes. Ska jobba några pass på ICA också. Imorgon och på fredag men sen är det plugg för hela slanten. Nu åker vi.

Dagen har bestått av möten och föreläsningar. Första Novischeriträffen och den var super. Det känns så underbart bra alltihop. Jag vet knappt vart jag ska ta vägen.

Kvällen har spenderats med finaste. Vi såg New Moon jag fnissade mig igenom filmen. Gå och se den endast för dialogens skull… Won’t say no more.

Nu ska jag sova. Imorgon är det pluggdag med Lina på Campus.

Devoted Reader,

Hello and thank you for taking the time to stop by on your tour of the world-wide web. I know you must be extremely busy! The check-out lines are long, the shopping lists get bigger, and many hours spent slaving over the hot burners of a steaming stove are well at hand. But before you carve that Turkey, I want to say HAPPY THANKSGIVING! To each of you!  I want to thank you so much in your continued support and I am so lucky to have each of you at my side through this process.

Thanksgiving is a time to reflect and give sincere thanks for all that you are grateful for! Well, Devoted Reader, this is an honest entry: I am grateful for each of you! I am truly thankful to have such loyal readers and the support you show me is truly wonderful and I can’t thank you enough for all that you so freely give me! I am truly thankful to each of you; I’d be useless without you! The ideas would stop, the monitor screen would become a haven for dust, and my inspiration would become a drought of dessert sands! You keep me going, and I am so grateful to have you at my side! I couldn’t do it without you. So this holiday season, let me just take a few moments to say “Thank You” I am very grateful and humbled by each of you! I couldn’t do what I do without you! Thank you for all you so freely give me! You’re the best and I wish you nothing but that as we start the holiday season!

Now, on to this week’s post:

I want to address some questions here, and as a creator of workshops for writers offer some kind advice and support!

First of all, if you are wondering, I do not have a literary agent! (Well, not officially), I am an independent writer and I have assigned a “Author Representative) through my publishing company, Xlibris.  Second of all, I have an editor and publisher for “Lamplight Publications”, but both these organizations are as independent as I am.

I am currently working on a resume in which to send out with a manuscript to more general publishers.  For an independent author, a resume is crucial. This is why most novelists start out on the road with self-publications. It gives you credit and is a great way to build your resume as a writer. This is important, Devoted Reader, and takes time to build. I have experience with two publishers, and this helps the resume and that is what my goal is at this time. This will change in the course of the next 24 months, but for right now, it’s what I’m doing continuing to work on those crucial credentials.  All novelists do this, and I am thankful to be on this road at such a very young age.

Second of all, for those of you who want to pursue the same thing as myself, I encourage each of you to do so. I’m sure that there are many a great stories out there that won’t get told unless you tell them, and I encourage each of you to do so.

There are two books I want to mention in this. Both books are reference books and are the building blocks for the publishing foundation for an independent writer.

The First is

The Guide to Literary Agents (revised yearly)

This book is a comprehensive list of literary agents and the genres they represent. It is crucial to note, Devoted Readers, that you should never pay an agent upfront. Most legitimate agents get paid when your manuscript is accepted by the publisher from your advances (usually 15-20%) and then they get a portion of those funds. You do not have to pay upfront for a literary agent. More is explained in this reference book, and you can find it wherever most books are sold and it is crucial for all those who are serious about following their dreams as a writer.

The Second reference book

The Writer’s Marker (revised yearly)

Is a comprehensive book made of listings and articles about literary agencies and publishers. It is a list of publishers and agencies that are taking submissions in the type of genres and what they look for in qualifying inquiries. This saves you time and a few rejection slips by sending out your inquires only to those who are accepting submissions in qualifying areas and genres in which you write.

When you are sending a submission (called a query) to a publisher and literary agent, there are a few thing s you must know. First, never send a completed manuscript.  In your query, send only an author summary (something like you would read on the dust jacket of a book) about the work. Make it short and to the point, but make sure it summarizes the book effectively.

Next, send a resume or author credentials with your query. This introduces you and your accomplishments to the prospective literary agent and publisher and lets them know a little bit about you.

Next, send a piece of the manuscript in your query. The standard rule is the first 30-35 pages of the manuscript or the first 3 chapters of the work.

Compile all that together, and you have a completed query. Send that out to literary agents and publishers. (The first rule of thumb is to pursue and obtain a literary agent before you pursue a publisher as they will act as a representative of you and your work to the publisher).

I promise you this: You will be rejected, but keep it going! Find motivation in that rejection to become better and it will make you better.) Even Stephen King was rejected over 200 times before he obtained success with Carrie.

Whatever you decide to do, Devoted Reader, I wish you nothing bust the best as you truly deserve it! Keep reading and writing (if you choose), because I know each of your stories are as beautiful as the creator who tells their tales!

Happy Thanksgiving, Devoted Reader !

Best Of Everything-

John Braxton Sparks

Ni vet den där underbart vackra skapelsen från Odd Molly som jag suktat efter ganska länge nu? Jag vågade mig in i butiken för att prova den idag. Den satt självklart löjligt bra. Och jag såg mig själv i spegeln. “Jag köper den nu” sade jag tyst för mig själv. När jag kommer till kassan för att betala händer det där som bara händer på film. Anders ger mig den där blicken. Den där blicken som säger “Jag köper den åt dig”. Och så gör han det.

Jag ringde Hanna igår. Världens bästa och finaste Hanna. Vi uppdaterade varandra om våra liv och pratade om Nyåret som ska firas in i Åre. Efter lite bostadsstrul för min del så blev Hanna igår min räddande Ängel. Hennes mamma hade lyckats få tag på en lägenhet åt mig. Som jag får låna helt gratis. Det bästa av allt? Den ligger tvärs över gatan från där Hanna bor!

Jag lade mig som en väldigt lycklig tösabit.