Acabou!! Ontem (26/11) de manhã foi a desoladora prova de Mathématiques… apesar de não querer nunca mais pensar nela, mas já pensando, foi assim: a parte decoreba caiu exatamente igual às provas antigas que a gente tinha pego pra fazer, então já deu pra garantir uns pontinhos. A parte de exercícios, impossível de se terminar, também foi muito parecida com as provas antigas, mas… mesmo assim, não dá. Analyse fiz quaase tudo, e álgebra quiçá metade.

Masss, pra animar um pouco o pessoal, de noite teve o Cocktail de Boas-vindas (?!) da delegação regional da Égide em Lyon! Depois de muitas discussões sobre com que roupa a gente deveria ir, ninguém chegou a nenhuma conclusão e uns foram de terno e outros de social normal .

(Quase todos os) Brasileiros no Cocktail

O cocktail foi no Musée de la Miniature et des Décors de Cinéma, perto da Cathédrale St. Jean. Tinha gente de todas as idades e países… Entre graduandos, mestrandos e doutorandos tinha gente da Romênia, China, Brasil, Congo, Senegal, Rússia, Líbano, Camboja… e a lista vai!

Antes do buffet teve um passeio pelo museu. Assim, miniaturas… a maioria era meio sem graça… mas tinha algumas boas! E depois tinha a parte de peças de cinema, com coisas originais de filmes famosos, tipo Minority Report, Alien, V for Vendetta, etc!

O temível Gberegbere

Depois dessa visita, teve o buffet, comemos de graça… conversamos um pouco por lá e depois voltamos pra École…

Foi uma pena que não levei a máquina fotográfica… ela tava sem bateria. Então só consegui tirar algumas fotos com o celular. Pra ver o resto, vá no álbum do Picasa!

Nun endlich die Fotos vom Premiereauftritt von SIR MOUNT H im Rahmen des November-Treffens von Internations.

One of the great things about this time of year in Sydney is the fresh cherries. Head up to the Kings Cross markets on a Saturday and you’;l find at least a couple of stands selling beautiful boxes of cherries.

While the fruit are quite hard to whip up into cocktails, short of making syrups or muddling handfuls and steeping them in spirits, there is another side of the proliferation of these special little fruit, Pressed Cherry Juice. The juice is made from those cherries not pretty enough to move of the shelf, luckily, these are also some of the sweetest and juiciest as well.

The juice is not a manufactured product, so expect a lot of variation between products and you’ll need to tweak the recipe to make sure you don’t just end up with Cherry tasting juice that’s alcoholic.

The Cherry Gin Sour

60mls Tanqueray 10 Gin, 10 mls pressed cherry juice, 15mls freshly squeezed lemon juice, 5mls sugar syrup. Combine all ingredients over ice in a shaker, shake, strain over a sour glass filled with fresh ice. Green garnishes look great against the deep red of the drink.

I let Dallas out in the pastures again today! I thought she would go totaly crazy but this horse has the best mentality you ever can imagine! It was after 20 minutes that Sugarbum started to play and Dallas came along!

Amaria DW and Dot Com DW are eating their hay in the morningsun!

We had a very relaxed day today. Sitting in front of the TV most of the day and I had the camera next to me so here are some pictures of mostly my mothers dogs:

Cocktail opened his eyes today!!! He is sooo cute!

Cocktail is already a good kisser!

Zascha is very interested in Cocktail

Cocktails grandfather Zigge

Vicky & Texas

Jaspar

Hope you all had a good and relaxed Thanksgiving!!! We had a wonderful day!

Redan förra året instiftade jag och mamma en tradition… INGET JOBB PÅ THANKSGIVING. D.v.s. mer än nödvändigt så klart. Jag klev upp på morgonen och släppte ut Dallas och Charisma. Jag tyckte att nu har Dallas varit inne så pass länge så hon borde få komma ut. Jag håller på att ladda upp en film på Dallas som jag gjorde, mycket möjligt att den hinner bli färdig så den hamnar nederst i detta blogginlägg. Nåväl, jag trodde att jag skulle ha en ettåring som var rejält på tårna när jag släppte ut henne så jag hade praktiskt taget alla säkerhetsåtgärder som någonsin kundes tänkas. Men tji fick jag. Denna hästen är något otroligt underbart i psyket! Stencool. Det tog nästan 20 minuter innan första sprallet kom och då var det faktiskt Bumlan som drog igång henne. Jag hade med mig kameran som sagt till stallet i morse och fick en härlig bild på Amaria DW och Dot Com DW som stod och åt frukost i morgonsolen

Jag gick hem och hämtade Cocktail i hans vagn och gick över till mamma, där dagen skulle spenderas framför TV’n. Till att börja med… Lilleman har fått ögon

Jag undrar hur klart han ser men söt är han ellerhur?!?

På TV visade dom traditionsenligt Macy’s Thanksgiving Parade från New York. Först efter 1½ timme kom jag på att jag kunde ju fota tv’n och visa vad det var jag såg så här blev tre bilder varjefall

Amerikanarna vet varjefall hur man gör parader och bara tanken på att dom har en lika stor parad vid jul kan få mig att sucka. Men häftigt är det att kolla på!!!

Efter paraden kom det på samma TV kanal hundutställning! Sicken dröm för mig va? TV heeeeela dagen. Nu blev också lunchen, kalkonen, färdig. Jojo men, mamma lagade kalkonen som låg i frysen och det vart supergott. Från klockan ett och framåt fick mamma bara höra mitt stönande och stånkande över hur mätt jag var. Tyvärr visade dom varken dalmatiner, cocker eller S:t Bernhard men en grov Labrador som faktiskt blev gruppvinnare . Men jag tog lite bilder på våra hundar istället…

Mammas cocker Jaspar

Zascha är väldigt nyfiken på Cocktail som ligger i sin vagn

Vicky & Texas

Cocktails morfar Zigge

Cocktail ger mamma en puss!!!

Så det mesta av dagen har gått till att sitta på min rumpa, gosa med valp, ätit gott, myst och bara haft det bra! Precis så en Thanksgiving ska vara!

Och kan ni tänka er, medans jag har suttit och pysslat med det här så har faktiskt videon på YouTube kommit upp så här får ni se en liten film på Always Dallas DW med vänner i hagen. Egentligen filmad för en potentiell kund…

De saptamana viitoare Improvisneyland va asteapta in fiecare LUNI

sa petreceti alaturi de noi intr-o atmosfera intima si de show in acelasi timp

in   E L    G R A N D E    C O M A N D A N T E   !

Incepeti-va saptamana cu o portie de ras inteligent – marca IMPROVISNEYLAND!

Pret promotional pentru voi: 15 lei intrarea, un cocktail gratuit!

Cu alte cuvinte, va platiti direct consumatia

Sa inceapa distractiaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa!!!

Hi everyone! Hope you all have a wonderful day today whatever you plan on doing! Brady and I are lounging around our condo together this morning and will begin cooking soon. We are to be at my parent’s house (which is about three miles away) by about noon or so to hang out and help where we can. This year we have been put in charge of several items on our Thanksgiving menu:

- A Relish Tray – this is a family favorite for many, many years…we are basically putting out a spread of various olives, pickled vegetables and hearts of palm (yum!) for people to snack on.

- An Appetizer – we decided to do a dip that has some cream cheese in it as well as basil, roasted red bell peppers, olives, etc.  I found the recipe in one of those small recipe books put out by a specific brand that you generally find near the registers at the grocery story. This particular book is put out by Kraft Foods.

- The Stuffing – we plan on using my coworker’s recipe for stuffing, with the addition of several ingredients. It will be delicious. We even spent hours making our own turkey stock several nights ago specifically for the stuffing!

- Dessert – we are one of several desserts that will be offered…we are making an Apple Crisp.

- A Cocktail – we decided to go with an Apricot-Ginger Fizzy cocktail, which is a recipe that I got off of Martha Stewart’s website.

Now that I type all of that out I realize that we’d better get to work! Hope you have a wonderful Thanksgiving and that you are surrounded by love and friendship.  Thanks for taking the time to stop by New in the Kitchen today!

Lastly, a wonderful quote that fits the season: “Thanksgiving, after all, is a word of action” – W.J. Cameron.

Brandy Apple pie

A great way to warm up the party this Christmas.

You will need:

150 ml Apple Juice

60 ml Brandy

Cinnamon sticks

Apple pieces

Instructions:

Heat up about 150 ml of apple juice with a few cinnamon sticks, not too hot just warm it. Pour it into a glass (preferably a brandy balloon) and add 60 ml of brandy. Serve with apple slices or pieces.

This is a great after dinner drink and really keeps you warm. Try it out and see if you can find the hidden apple pie inside the glass.

Tim

It’s been a quiet week… trying not to spend too much money, but failing miserably!  Highlights include watching New Moon, drinking wine with Katie, visiting Browns Bay and meeting Twat the cat and the pukekos, having my haircut and dyed and getting 100% in my exam!  Lowlights would be having a dodgy bike pump, a broken inner tube valve, having a flat tyre since Monday, trying to get to the bike shops walking all the way to the bus stop to discover that all the bus drivers across Auckland are in a meeting and there are no buses for 4 hours, and this stinking hangover which is getting worse – sucks.

But yesterday I took a trip out to Tiritiri Matangi, an island in the Hauraki Gulf.  The whole island is a nature reserve, and there has been a lot of effort made to turn it from maori farm land back to natural bush.  Over the past years they have also reintroduced some bird species to the island.  It was a 1.5 hour boat trip out to the island… I do love going places in boats!  I’d decided to take a guided tour on the island… not sure if this was a good idea or not in retrospect.  The group were all amateur twitchers, and I was all like ‘what bird? where? oh really(!) is that an insect over there? no little birdie don’t eat the lovely insect!’.  Our tour guide was an Irish woman called Gary.  Now what kind of name is that for a woman??

Well, the sun was shining all day, I had my factor 50+ slathered on, and my pink straw cowboy had for protection.  It really is a beautiful place, and the birdsong is just lovely.  The birds in New Zealand all have nice tunes!  Check out the bellbird and the tui.  Anyway, as well as the birdies I did also spot a lizard down on the beach, but he scarpered as i was taking his picture.

All the sunshine and fresh air was a bit too much for me.  I had a lot of sleep on the boat back.  Every time I opened my eyes people were looking over at me.  Not sure if they were worried about me, or if I was snoring away like a train…

Back in Auckland I decided it was time to hit the bars!  Started at an Irish pub (they have a lot of them here), but there wasn’t much atmosphere in there.  Moved to a Belgian bar where I had a Belgian beer and spoke to a Belgian who told me that I had poured my beer incorrectly - oops!  Fortunately he wasn’t too offended, and he waffled on for a bit about his recent 3 months in Australia… I got a few good tips for my upcoming 3 months in Australia!  On to a backpacker bar, where the drinks were cheap and I chatted to a few more random people from NZ, Ireland, England, and South Africa.  Also got chatting to a girl from Holland who had just arrived earlier in the day after a 26 hour flight, but was refusing to go to bed to early.  I was a bad influence and took her to a club up the road!  This is where the teapots came in.  Here they often sell cockails in teapots.  I think this is a great idea!  It’s a good way to get completely and utterly trolleyed too… you start out all prim and proper pouring your cocktail out of the teapot and into a cup or glass, but soon you end up drinking from the spout (yes, I was uncouth!).  Soon it was time to taxi it home… a good night, but I’m feeling it today!

Der heutige Cocktail-Wettbewerb war ein voller Erfolg, denn SIR MOUNT H kam überall sehr gut an. Viele der Anwesenden suchten das Gespräch und wollten mehr wissen. Oder sie gaben Tipps, wie und wo SIR MOUNT H noch vermarktet werden könnte. Leider können wir wegen technischer Probleme noch keine Bilder präsentieren. Das holen wir sobald wie möglich nach.

Jeder 10. Teilnehmer kreierte einen Cocktail. Die gewählte Jury, bestehend aus vier Mitgliedern, erkürte dann gegen 21:45 den Gewinner. Sein Erfinder heisst Robert, und so hat er den Cocktail Sir Bobby Mountain getauft.

Hier das Rezept:
1 Limette klein stampfen, mit zwei Löffeln Rohzucker. Vier cl Limejuice, dann auffüllen mit SIR MOUNT H. Rühren, nicht schütteln. Ein Stengel Pfefferminze und eine Scheibe Orange dazu.

Der Gewinner-Cocktail – alkoholfrei, gesund und sehr gut schmeckend – wird dann beim nächsten Internations-Event ein möglicher Welcome-Drink sein.

Klockan är sju på morgonen här så än har det inte hänt ett skvatt… jo det är skitkallt! Jag måste ringa och få fixat A/C’n snart. Jag vaknar med fem hundar bokstavligen ovanpå mig för att få värme. Vi har det bra och varmt på dagarna, ca 15-20 grader men på nätterna går det ner till bara någon plusgrad och det är inte riktigt huset isolerat för utan stödvärme så det blir satans kallt… Men det är väl bara att lyfta luren och ringa så dom kommer och fixar det… inget annat val. Det ska ju gå på garantin men dom hittar alltid någon ursäkt (hundarna oftast) för att det inte ska det och man får betala allt själv ändå.

Idag ska det bara göras två saker… stallet ska fixas och så ska det broderas! Punkt slut. Det sitter så långt inne att göra dom där jackorna och jag vet inte varför men idag ska jag sparka mig att göra dom. Jag vet att jag kommer ha bra samvete sedan.

Här i USA är det ju Thanksgiving i morgon… egentligen borde jag fira detta med dunder och brak för jag har så mycket att vara tacksam för men istället kommer det bli en luuuugn och stilla helg. Mamma och jag köpte en kalkon för en vecka sedan som ligger i frysen och igår så sa mamma “Jag ska inte laga någon större mat till Thanksgiving, det blir lätt mat”… varav jag började gapflabba… jaha, undra hur länge den kalkonen ligger i frysen då… Mamma blev lite butter för hon insåg då att vi måste ju handla stuffing, sås, ärtor och allt annat som ska vara till en Thanksgivingmiddag men för min del kan det bli något helt annat än kalkon… så det ska bli mycket intressant att se hur mycket vi orkar laga… det slutar väl med rostad macka och thé eller något sådant *haha*

Vi får se om det händer något roligt under dagen, annars blir det nog ingen mer blogg idag eftersom den bara går till brodyr och stall…

Cocktail is doing great! His poop problems are now solved so he is doing his business on his own again We can also see that he is starting to open his eyes so it will probably take one or two more days until we see small black spots to eyes! And he is walking around and around:

Got a nice picture of Crispy yesterday too. She wants to know how to drive a car:

Other than that everything is pretty easy here. Dallas is still in stall and will so be until at least Friday. Charisma is keeping her company at night and Hannibal at day so she is doing good.

Vi ricordate il film Cocktail? Se lo chiedete a me racconta la storia di uno che a un certo punto dice ceropeduncoli e che poi si fa Elisabet Shue ma quando era più paffutella del dovuto. Se lo chiedete a Barney Stinson – uno che è 10mila volte più awesome di me – vi dirà che è la storia di un tipo estremamente awesome che fa crescere quel babbeo che dice ceropeduncoli. Il tipo in questione è Bryan Brown che siccome che è successo che io non sono una ragazza che è stata innamorata di Tom Cruise alle medie io non nmi ricordo per Cocktail, ma per FX: Effetto Mortale. Che era una mega bomba. E sapete perché? Perché il protagonista faceva un lavoro bellissimo… A leggere la scheda di questa dodicesima collaborazione Latverians/dISPENSER – guess who? – Costantino della… wait for it… Gherardesca. Che dopo questa performance pare sia stata chiamato per girare la versione italiana del Dr. Horrible Sing A Long Blog.

QUENTIN BECK A.K.A. MYSTERIO

Quentin Beck fa un lavoro bellissimo: realizza effetti speciali per i film di Hollywood. Non solo: è anche un bravissimo illusionista, un valido ipnotista e un discreto armadio, uno di quelli che non si tira indietro di fronte al pericolo. Sfortunatamente, dal punto di vista lavorativo, sono in pochi quelli che credono in lui, e Quentin Beck, anche se molto giovane, entra in una profonda crisi creativa. Lascia quindi il suo posto, ma un uomo con un curriculum del genere non può starsene a lungo con le mani in mano. Decide di dedicarsi al crimine a tempo pieno, con il nome di Mysterio. Pur non possedendo nessun potere vero e proprio, Mysterio riesce in poco tempo – con dei colpi fantasiosi ed estremamente ben congeniati – a farsi un nome nell’ambiente. Sarà anche per il suo costume particolarmente azzeccato – una tutina aderente verde con un bel mantello blu e una specie di boccia per i pesci sulla testa – ma il suo successo nel settore è tale che viene chiamato a fare parte dei Sinistri Sei, una team scelto di supercriminali. Dopo l’entusiasmo inziale però, i suoi ben più perfidi “colleghi” perdono fiducia in lui e da lì a poco cominciano addirittura a deriderlo. Il suo acerrimo nemico, l’Uomo Ragno, lo consegna alle forze dell’ordine un numero imprecisato di volte e il nostro comincia ad apparire a tutti come un triste cattivo di serie B. Ormai vecchio, dopo l’ennesimo soggiorno dietro le sbarre, scopre di essere malato terminale di cancro. Decide di andarsene in maniera spettacolare e comincia a progetta di uccidere la sua nemesi. Ironia della sorte, l’Uomo Ragno non si trova più e Quentin si vede costretto a cambiare l’oggetto del suo odio. Ripega su Devil ed escogita un piano che definire folle è riduttivo. Fallito anche questo suo ultimo colpo di coda, Quentin Beck decide di farla finita. Per sua stessa ammissione, incapace di un solo gesto originale, copia anche il modo di sucidarsi: decide di sparars in testa come Kraven Il Cacciatore.

BONUS: Un video NON su Ray Mysterio! No 6 1 9!

posted by Gidge Uriza

When I was new on the grid, I stumbled into a store that had clothes that weren’t cheap (to an unemployed girl they weren’t). But – they were spectacular. And they were vastly different and BETTER than anything my blingtard friends were sporting.  I immediately fell in love with the possibilities of fashion here on the grid.

That store was then called X3D – and you know it now as Digit Darkes.

I’m wearing a new release from her that she put on sale the other day – the Andreas Dress, in Copper. Like all of her work- it’s stunning, front AND back.

Don’t you agree?

I have another announcement. This is my first pair of prim feet shoes.

These are from the good people at Kalnins. I am terribly intimidated by prim feet and the tinting involved even with their handy dandy HUD.  My problem is, I don’t want to WORK to be able to wear things. So – my only indictment isn’t of KALNINS shoes but of the entire prim feet style.  I do want to say that their HUD was reasonable easy to figure out, and it did take me about 10 minutes but I got it pretty close to right.

It almost seems like the prim shoe folk and the skinners should get together and make all of our lives easier. BUT, these were reasonably easy to figure out for a lazy girl like me AND – I liked the look of them with this sassy dress.

I suspect this means I’ll be breaking out some more of the pretty shoes Kalnin’s has sent me since I’m not afraid of them anymore.

Style Notes

Bold R Indicates a Review Item

• Shape – Gidge Custom Shape by Hatchy Mills
• Skin – Curio – Petal (dark) Lovely- Chocolate Peach
• Hair-  Truth – Sehra- Tahiti
• Dress -Digit Darkes- Andreas Dress in Copper
• Shoes – Kalnins – Sonata  R
• Lashes – Lelutka Photoshoot 2
• Eyes- Poetic Color – Lavender Fields
• Ring – Earthstones – Destiny R

Ibland blir man glad för dom små sakerna i livet… skit…

Efter en veckas kämpande bajsade Cocktail äntligen själv idag, utan någon form av stimulans!!!! Det har ju varit jätteskönt att kunna bestämma när hunden ska bajsa och inte men det är ju inte så det ska vara. I går böt vi mat till honom, från Esbilac (ett franskt märke som också finns i Sverige) till Natural-C (vet inte om det finns i Sverige) och tydligen så var det alltså Esbilac’en som gjorde honom hård i magen. Nu känns det som han är bara på frammarsch. När jag upptäckte det ringde jag direkt till mamma och veterinären och berättade skitnyheten och bägge drog en lättnadens suck! Den lilla grabben äter ju i mängder, nästan dubbelt så mycket som han ska äta varje dygn!

Sitter nu när jag skriver detta och lyssnar på Michael Bublé – “Feeling Good” och det är precis vad jag gör

Var på körövning igår kväll vilket gav mig mycket inspiration faktiskt. När dom har luciatåg den 5 december skall det vara en proffessionell pianist med och han dök upp igår på övningen. David heter han. Otroligt duktig! Han lyfte kören så det lät otroligt bra. Jag vart riktigt stolt över mina körkompisar! Utan piano är det så lätt att sjunka men nu tvingades vi att hålla tonen och det lät så j*vla bra!!!! Tjoho! Tänkte fråga David nästa vecka om han ger sånglektioner eller om hans fru (som är sångerska) gör det. Jag fick verkligen lust att börja öva igen som jag gjorde tidigare. Saknar att jobba med duktiga och proffessionella människor som kan lyfta en och säga att “si ska du göra” eller “det där låter förjävligt”… Jag har ju inte riktigt övat sedan jag bodde i Vetlanda, mer än dom skalor som brodyrmaskinerna får höra mig sjunga men det är ju inte direkt upplyftande. Och jag har många toner som inte sitter efter den allvarliga stämbandsinflammation jag hade för 2 år sedan… så vi får se om jag lyckas hitta någon som ger lektioner… han har ju säkert kontakter varjefall
Kul var också att chocka tjejerna i kören med håret… haha, avslöjade, dom läser inte bloggen!!!! Det var inte en enda som visste att det hade rykt så det var många stora gap där men alla tyckte det var snyggt varjefall, vilket alltid är kul att höra!

I morse var det bara att kliva ur sängen med ett raskt hopp och studsa ut till stallet och ge Charisma och Dallas frukost. Första gänget hundar var ute, Crispy var med mig en stund och TJOFF tre hundar till. Plötsligt kom Daim, Japp och Hoppsan på ett stallbesök också. Å va kul dom hade! Ja ja, dom sprang lite och så gick vi hem igen med dom. Jag åkte och köpte två balar hö till hästarna eftersom vi bara har stora rundbalar och jag vill inte öppna en ny sådan bal bara för ett par dagar. När stallet var gjort kom AT&T (motsvarande Telia) och fixade så mamma hade telefon i hela huset. När hon fick numret så blev det något fel så hon hade bara ett jack på ovanvåningen som fungerade… Detta gjorde att hon fick ha bärbara telefoner som inte ens jag hörde något i. Det lät som om den man pratade med var på månen även fast dom stod utanför dörren praktiskt taget. Så nu har hon fått en fast, ej trådlös telefon och alla jacken funkar!

Strax därefter kom en till leverans med hö. Detta var AlfaAlfa hö som stona skall äta. Speciellt Charisma. Nu har jag varjefall hö så det räcker ett tag!

Egentligen har jag massa brodyr att göra men av någon anledning sitter det låååååååååååååångt inne att ta tag i det. Det är runt 30 jackor som skall ha dubbelbrodyr på sig. Men idag har jag varjefall fått gjort alla stygnsättningarna så imorgon ska jag sätta igång när stallet är gjort och göra dessa jackor…

Nu är det strax dags att gå ut i stallet igen och ta in Charisma och slänga täcke på henne och släppa ut Hanniball som har fått vara inne under dagen och hållt Dallas sällskap… men först en söt bild på Crispy. Hon vill köra bil sa hon…

Vai com Deus, minha filha!

No que diz respeito ao mundo audiovisual, a palavra “inverossimilhança” se encaixa perfeitamente em dois gêneros: os filmes de ação e o softporn (também conhecido como “filmes eróticos”).

A diferença entre um softporn e um pornozão, pra quem não sabe, é a existência ou não do sexo explícito. Enquanto o pornô contorna a inverossimilhança do enredo com a documentação da foda, o softporn mantém a falsidade com um sexo de mentirinha, fácil de notar pelo jeito que os atores se posicionam na cena: para quem entende minimamente da fisionomia humana, fica claro que o sexo ali encenado só seria possível se o ator tivesse um pinto no lugar do umbigo.

Cabe atentar também ao fato de que, num softporn, uma transa nunca se dá num lugar ordinário como o quarto em que dormimos: são ambientes completamente inóspitos como uma cachoeira ou o parapeito de um hotel a beira-mar. Uma foda softporn só pode acontecer numa cama se esta estiver abarrotada de muita seda, material comumente associado à sensualidade por ser lisinho, geladinho e gostosinho.

De qualquer forma, os softporns povoaram e muito meu imaginário infantil e pré-púbere, numa época em que meu acesso aos peitinhos e bundinhas se restringiam à madrugada da Band, no famoso programa Cine Privé que exibia os maiores clássicos do softporn incluindo a série Emanuelle, inicialmente protagonizada por Sylvia Kristel e posteriormente substituída por uma americana peituda e siliconada chamada Krista Allen que foi, durante muito tempo, a namorada de ninguém menos que George Clooney.

Para mim, não havia muito opção: ou era Emanuelle ou era Cocktail, um programa do SBT em que mulheres colavam desenhos de frutas nos mamilos e você tinha que adivinhar qual fruta estava relacionada a qual moça. Toda uma peitolada rolava ali, sem dúvida, o problema é que o programa era apresentado pela figura menos sensual da história da televisão: um barbudo chamado Miele.

Eu mesmo!

Ver aquelas mulheres seminuas seguido de um close-up no Miele é um pouco como transar com alguém e no meio tocar o celular com o ringtone de uma música do Nelson Ned.

Por isso que eu ficava com Emanuelle, uma verdadeira saga que recentemente eu tive o (des)prazer de rever na televisão depois de adulto.

A idéia de Emanuelle era misturar erotismo com um toque de espiritualidade e finesse, o que não faz o menor sentido, pois não existe nada mais mundano do que trepar e nada menos fino do que um peido vaginal.

Os enredos eram salpicados de elementos mágicos completamente estúpidos, como um perfume que o transformava em quem você quisesse ou um monge budista com conhecimentos sexuais milenares. Em uma das versões americanas, Emanuelle ensinava marcianos a se reproduzirem sexualmente ao invés de usarem o arcaico método dos esporos. Isso munido de uma tiara iluminada que transportava quem a vestia a qualquer foda que estivesse ocorrendo naquele momento.

Para quem sempre teve tesão por tiaras luminescentes, Emanuelle pode parecer uma boa pedida. Para o resto, fica a questão: o que o cu tem a ver com as calças?

De qualquer forma, me pergunto o quanto filmes como Emanuelle não se tornaram um paradigma sexual de pessoas da minha e de outras gerações. Será provável que algum casal da minha idade esteja agora transando enquanto toma uma enxurrada sufocadora de água, provinda de uma cachoeira paradisíaca nos confins desse meu Brasil varonil? Alguém se interessa por essa atividade tão pouco prática?

E o que dizer então de hoje, quando a molecada tem fácil acesso a pornografia, esse gênero que compara sexo a uma mistura de pilates com acrobacia e que popularizou o chamado money shot (também conhecido como gozada na cara)? Como encarar hoje em dia aquelas enormes e horrorosas tetas esféricas norte-americanas, e o punhado de gritos exagerados, gemidos teatrais e frases pré-roteirizadas como “cai dentro” e “que piroca gostosa”?

Tudo isso pode ser tão sexy quanto cômico, dependendo do contexto e ponto de vista. Nossos avós, por exemplo, são taradinhos por coisas como braços, cotovelos e tornozelos.

Tits are the new ankles.

Vai entender, mas ao mesmo tempo quem sou eu para questionar a sexualidade do vovô e da vovó? E quem sou para achar ridículo quem compra o DVD da Gretchen? Quanto mais ela parecer com o Alice Cooper, mais fica claro que nesse mundão tem gosto pra tudo.

Ou, como diria a propaganda daquele cigarro nojento, é cada um na sua, com alguma coisa em comum.

Préparation

20 minutes

Cuisson

Sans cuisson

Pour 4 personnes

Ingrédients

• 1/2 pomme verte
• 100 g de concombre
• 2 yaourt brassés
• 60 g de bûche de chèvre
• 1 cuillère à soupe de jus de citron
• 6 brins d’aneth
• sel, poivre moulu

Préparation

Epluchez la pomme et concombre. Epépinez-les et coupez les en morceaux. Retirez la croûte du fromage de chèvre.
Rassemblez la pomme, le concombre, le chèvre émietté, les yaourts, le jus de citron, 5 brins d’aneth effeuillés, le sel et le poivre. Mixez à grande vitesse.

Vérifiez l’assaisonnement qui doit être assez relevé. Répartissez la crème de concombre mousseuse dans des verrines et servez frais. Décorez de pluches d’aneth.

Petite astuce

Cet apéro pour tous, sans alcool est à siroter à la paille. L’aneth prévient en douceur les ballonnements :idéal pour les repas copieux.

Retrouvez nos autres recettes en cliquant sur cette image

Oh my!  I just visited Banana Republic’s website to check out their jewelry… And I want it all!  There are so many gorgeous, dainty and exquisite pieces!  I just HAD to share… [hover over each image for details]

All pieces can be found at Banana Republic’s jewelry page.

Beautiful!

For my 30th, I had a Mad Men themed party. It’s possibly my favourite show ever, which is a big call, but there hasn’t been a show that before that I’ve really obsessed so much over. Sure, I’ve enjoyed many shows in the past but not like this one.

I based my look on Don and had actually ordered a suit from TopMan about two weeks before the party, thinking that would be plenty of time for it to arrive. On the Friday, the day before the party,  the suit had yet to arrive. I started to get worried that I’d have nothing to wear at my own party, so I ventured out to Roger David to see what they might be able to offer. I bought a black suit that I had to have altered as the pants were too long. On the Saturday, shortly after picking the tailored pants, a white courier van pulled up out the front. ‘No way!’ I thought, but surely enough, my TopMan suit arrived. I’m pretty glad that it did, it’s a great suit and definitely fitted in more with the Mad Men vibe than the Roger David suit.

More pictures after the jump…

My girlfriend pretty much organised everything,  it was such a great night. I’m pretty sure she has a future career in party planning.

Jane and Betty

Thanks to everyone who came!