Hay un momento en nuestra vida, por regla general al llegar a la mediana edad, en que una mujer tiene que tomar una decisión, posiblemente la decisión psíquica más importante de su vida futura, y es la de sentirse o no una amargada”.
Hay que salir, entonces, de caza, de pesca y de conquista por el interior de una misma: esa que olfatea con ganas, se revuelca de risa, saca pezuñas, aúlla de noche y mueve la cola está aquí adentro.
Clarissa Pinkola Estés

I dagens Corren, 2009-11-09, går det att läsa följande artikel:

En bra halvlek räcker inte. Fråga Vadstena HF.
- Det är surt, riktigt surt, när slutsignalen gick. Med tanke på vår första halvlek skulle vi vunnit den här matchen, men här fick tjejerna ett bevis på hur viktigt det är att vara koncentrerad och fokuserad hela vägen.
Tränaren Pontus Hammarberg öste beröm över sina spelare, främst målvakten Helena Present samt Cecilia Holmberg, för lagets första halvlek där man hade en ledning med 15-8 inför andra halvleken.
- Då gjorde vi allt, precis allt, rätt och spelade precis som vi ledare vill vi ska göra.
Tyvärr så fortsatte det inte lika bra. VHF fick viktiga Frida Törngvist skadad och spelet ramlade ihop.
- Vi hamnade på hälarna och var ett halvt steg efter istället för före i varje duell. Det räcker inte mot ett sådant bra lag som Arboga.
Bästa målskytt i VHF: Cecilia Holmberg 9, Amanda Almgren 4, Sofie Rudbratt 4.

Skriven av Peter Calén

”Näthatarna har många namn”, så lyder rubriken på en kommenterande artikel av Ola Larsmo i DN:s kulturdel den 4 november. Jag läste den med igenkänning och tillfredsställelse över att problemet nu uppmärksammas i en rikstidning. Själv skrev jag om främlingsfientligheten som ett publicistiskt problem i min krönika i Corren 14 april i år (även publicerad här på bloggen).

Utgångspunkten för Ola Larsmos artikel var en fråga som Mårten Blomkvist ställt den 30 oktober i DN, hur det kan komma sig att just svenska mediers kommentarfält fylls av så mycket uppumpad ilska. Ett av flera tänkbara svar kan sammanfattas med ordet ”netrage” – ”vid tangentbordet kan man ta ut sin ilska under ännu tryggare förhållanden än bakom ratten i sin egen plåtlåda.”

Men Ola Larsmo anar andra förklaringar: ”Så fort en artikel berör ämnet invandring eller flyktingar dunkar det in en drös kommentarer som tyder på att Sverigedemokraterna kommer at få 85 procent av rösterna i nästa val.”  Vad han anar är samma sak som jag skrev om, nämligen att en mycket liten grupp främlingsfientliga individer systematiskt använder tidningarnas webbsidor för att  fejka en massiv opinion. I Kanada har Ken Mc Vay dokumenterat metoden: ”Varje högerextremist höll sig med ett tiotal olika alias just för att ge intryck av att man utgjorde en månghövdad opinion.”

Om detta fenomen har också den svenska historikern Helene Lööw skrivit, vilket jag tog upp i min krönika:

”Läsarkontakter prioriteras högt på tidningarnas webbredaktioner –  antalet besök på webben är ju kvittot på att tidningen blir läst. Men nyhetssajterna länkar till externa bloggar och slussar då läsarna vidare till sajter som redaktionerna varken har någon kontroll över eller något publicistiskt ansvar för. De som framför allt drar nytta av detta är de främlingsfientliga grupperna, det menar historikern Helene Lööw: ’De är vana att arbeta  med alternativa metoder eftersom de har varit utestängda från mainstream-media och inte har några pengar. Det här kommer ju som manna från himlen för dem.’ ”

Detta är faktiskt en mindre uppmärksammad del av journalisters arbetsmiljö. Och framför allt ett föga uppmärksammat demokratiskt problem. Mitt eget förslag, som jag framfört i en annan krönika (i Länstidningen Södertälje, där jag regelbundet medarbetar) är att de som kommenterar på nätet ska gå ut med sina egna namn. För det fick jag inte oväntat utstå en störtsjö av nedvärderande (och anonyma) kommentarer.

Läs mer om detta problem i en faktafylld bok med titeln ”Quick Response”  (Institutet för mediestudier, Sim(o), i samarbete med Röda Korset). Den består av ett urval artiklar som publicerats på projektets hemsida av en liten redaktion, knuten till Röda Korset, som i tio års tid reagerat på fördomar och schabloner i mediernas rapportering om invandring, integration och främlingsfientlighet.

Nu har jag också tipsat Ola Larsmo om den boken. Han mejlade omgående och tackade samtidigt som han sa att han satt vid tangentbordet med cykelhjälmen på. Varför det, undrade jag. Svar: ”…för all inkommande skit som kommer att flyga in under dagen…. ”

AMI LÖNNROTH

Rena rama slakten av stadens hockeylag idag mot Södertälje, kan inte kännas lätt åka på däng med 8-1. Bra för LHC som behöver prestera, både för sig själva och för Linköping som stad, som behöver ett lag som slåss i toppen i elitserien. Detta gynnar bara staden anser jag, även att många företagspersoner i staden säger att LHC snor åt sig alla sponsorer o.s.v. Det är dags för LHC att vinna elitserien nu efter att ha varit så nära.

Åtvidaberg har gått upp i allsvenskan igen efter hela 27-års frånvaro. Grattis säger denna östgöte som självklart kommer hålla tummarna för Östergötlands bästa lag nästa år i allsvenskan. Förhoppningsvis kan de hålla sig kvar och inte åka ner igen. Detta kan vara ett bra lyft för Östergötland men även lilla Åtvidaberg som kommun.

Läs mer om detta i Aftonbladet, DN, Corren eller Expressen.

Läs mer i Aftonbladet, DN, Expressen, SvD eller Corren

MoM måste för andra gången på kort hänvisa till väl underbyggda mediegranskande inlägg på bloggen “Vi i Sverige”, som mycket initierat hänvisar till relevant statistik om invandring – den där som alldeles för få journalister tycks ha tillgång till.

Först om Ny teknik som skriver: “Miljöpartiet, Piratpartiet och Sverigedemokraterna. Här är teknikstudenternas oväntade favoritpartier.” Som Vi i Sverige mycket korrekt påpekar i inlägget som följande citat är taget ur:

Av faktarutan framgår att Sverigedemokraterna kommer på sjunde plats med 5,8 procent. De två partier som ligger i topp är Moderaterna och Socialdemokraterna. Av Ny Tekniks tre favoritpartier är det bara Miljöpartiet som i verkligheten kvalar in bland de tre största.

…och så en av veckans mer positiva och viktiga nyheter, den att utanförskapet minskar. En studie från SCB:s visar att andelen bosatta i utanförskapsområden minskat från 15,1 procent till 14,1 procent.

TT har skrivit om det och texten har som vanligt publicerats runtom i Sveriges medier, bland annat DN, SvD, Sydsvenskan, SVT1, SVT2, SR, metro, UNT, HD, Aftonbladet, Corren,  GD, VK mfl

Vi i Sverige konstaterar dock att TT missat det verkliga scoopet och på något obegripligt vänster vinklar rapporten på att segregationen faktiskt ökar eftersom invandrarna i dessa områden blivit fler. Hur många av en etnisk grupp som bor i ett område är knappast det mest relevanta – utan om de lever i utanförskap (arbetslöshet, dåliga skolresultat etc). Titta på Chinatown i New York eller svenskkolonin på spanska solkusten. Där segregerar sig en hög koncentration av människor ur några få etniska minoriteter. Ett problem? Inte så länge folk har en försörjning.

TT:s skicklighet i att tolka statistik brister i det här fallet, uppenbarligen för att man ser invandrarna som problemet och inte det faktum huruvida de har jobb eller inte, dvs är “integrerade”.

Vi i Sverige påpekar också att TT saknar insikt om att andelen invandrare ökat i de flesta av Sveriges bostadsområden, inte bara i de utsatta, och att det därför inte säger så mycket att de även gjort det i de invandrartäta områdena. Och om att det rapporten egentligen säger är att många fler av dem som bor i utanförskapsområden – och det är inte nödvändigtvis invandrare – fått jobb och om att mycket färre går på socialbidrag.

Integrationsminister Nyamko Sabuni ges åtminstone möjligheten att försöka påtala detta i artikeln.

Läs MoM:s tidigare kritik idag av TT här.

KM

Ny chefredaktör på DN och Svenskan fick ny skrud. Vi blickar dock lite utanför huvudstadens gränser:

Lars Danielsson krönikör i Östran
Kan man lita på kineser? Så lyder rubriken på Lars Danielssons första krönika i Östran (premiär i fredags). Läs mer om Danielsson och Östran här.

Corren gör om
Efter fem år som tabloid ska Corren se över formen i februari. Blir spännande, Corren ligger redan långt fram formmässigt.

Sydsvenskan i iPhone
Spektras Daniel Åberg fastslog förra veckan att Sydsvenskan ligger i framkant när det gäller arbetet med sociala medier. De har även en riktigt vass iPhone-app, fyra av fem i betyg av Macworld.

Så ska gammelmedia ta revansch
Långläsning om traditionella medier och konkurrensen av nya tjänster på nätet. Alltid intressant att höra åsikter av bland andra Anders Mildner och Martin Jönsson.

Krog-journalistiken är ett skämt
Martin Schoris Dagens Media-krönika handlar väldigt mycket om Stockholm och Stureplan, men det här är tänkvärt var man än arbetar.

Land & Rike ser ljuset
Anders Sjösten, vd på Land & Rike, anar en ljusning på annonsmarknaden i höst. Låter bra det.

Bo Hedin om nätet och pengarna
Frågan om hur närjournalistiken ska finansieras blir aldrig inaktuell. Läs gärna vad Bo Hedin har att säga om saken på Mindpark.

Veckans Bäck
Det finns gränser på hur mycket skit man ska ta som publicist. Och att tydliggöra det i sin blogg är förstås helt rätt.

Uppdatering (6 maj): KD fortsätter debatten i Norran

Uppdaterad! Debattinlägg i Världen Idag nu ute.

Uppdatering 2: Corren tillåter inte mig att svara KD:s inlägg. Återigen en tidning som ger dubbelt så mycket utrymme till ena sidan (LT, BT, Corren och kanske ViD med).

Uppdatering 3: Verkar som om KD även spammat Nerikes Allehanda med deras debattartikel. Ska svara där också.

För de som är intresserade samlar jag mina repliker på Kristdemokraternas debattinlägg, som återfinns i följande tidningar:

Södertälje Länstidning: 1. KD:s artikel, 2. Mitt svar, 3. Deras replik  4. (LT refuserade också mitt inlägg!)
Norran: 1. KD:s artikel, 2. Mitt svar, 3. Deras replik 4. Min replik 5. KD:s replik
Corren: 1. KD:s artikel 2. Mitt svar 3. KD:s replik 4. (får ej svara (igen!))
Borås Tidning: 1. KD:s artikel, 2. Mitt svar, 3. KD:s replik 4. (BT har refuserat mitt svar och avslutat debatten!)
Världen Idag: 1. (hittar ingen länk), 2. Mitt svar och deras svar samtidigt

Både från Borås Tidning och Södertälje Länstidning har jag fått mina svar refuserade. Deras debattordning verkar alltså vara att SD:s motståndare ska få avsevärt mycket mer utrymme. I både BT:s och LT:s fall har alltså SD:s antagonister fått in två artiklar

Min replik (nr 4) i Norran saknar följande meningar (fetstil):

Kambodja tas som exempel på hur dåligt det kan gå när man ”isolerar sig”. Vem har pratat om att vi ska isolera oss? Inte Sverigedemokraterna i alla fall. Titta istället på hur det gick för Libanon; från att ha varit ett kristet land är det nu muslimskt – med förfärande följder i form av fördrivning och mord på kristna, något som för övrigt inte är speciellt ovanligt inom den muslimska världen.

Det är dags att inse att den demografiska utvecklingen, i form av de individer som är bärare av en viss kultur, har avgörande betydelse för hur Sverige kommer se ut i framtiden. Om vi låter KD få som dem vill, kommer vi få uppleva ett Sverige som för varje dag blir mindre svenskt till förmån för en odemokratisk, kvinnoförtryckande, bakåtsträvande, totalitär ideologi som alla rationellt tänkande inser går stick i stäv med det fria, framgångsrika och demokratiska samhälle som är Sverige.

Corren.se gör tvärt om med sitt Roxen och installerar nu i januari 2009 om på det mindre CMS:et EDGE 2.

Trista nyheter för deras tidigare CMS Roxen som gärna berättar om sina tidningskunder (Metro, VA.se, Resume.se CMS).

En annan EDGE 2 CMS användare är Norrköpings Tidning som använder EDGE 2 för uppdatering av alla sina tidningar på webben och sina lokal-TV sändningar. De är även delägare i Teknomedia som driver produkten.

Även Office är en EDGE 2 återförsäljare.

Från Dagens Media nummer 18 2008.

Min före detta kollega Lisa Bjerre har skrivit en artikel för Internet world om lokaltidningar på nätet. Nyheten har några vecka på nacken och jag ska drar paralleller till en ännu äldre artikel som jag skrev i slutet av oktober till pappersupplagan av Dagens Media.

I Internet worlds artikel framgår att många lokaltidningssajter blivit klart bättre de senaste åren och Lisa Bjerre påpekar att flera tidningar numera har utvecklingsbolag med mycket kompetent webbfolk. Vinnare i jämförelsen bland de sex sajterna, som valts ut då de hade flest sökbara annonser i mitten av november, är Nerikes Allehanda med na.se.

Det jag tittade på i min artikel, där Helsingborgs Dagblad, Västerbottens-Kuriren, Corren, Nerikes Allehanda och UNT ingick (Mitt urval var de fem största tidningssajterna utanför våra tre storstäder enligt Kia index för tidpunkten), var hur annonsförsäljningen på nätet såg ut.

De fem tidningarna uppskattade i oktober annonsförsäljningen, papper plus nät, för 2008 till ungefär en miljard kronor. Av dessa pengar kom enbart 50 miljoner kronor från nätet.
– Det är ganska marginella summor. Även om vi har ett högt internetanvändande i Sverige är mognaden hos annonsörerna på den lokala marknaden låg, sa Boris Meijer, försäljningschef på Helsingborgs Dagblad, till mig då.

Hd.se var också den tidning som hade störst nätförsäljning, 16 miljoner konor. Totalt låg det uppskattade säljet på 300 miljoner kronor för 2008 i oktober, något som säkerligen kan ha blivit något mindre med tanke på den ekonomiska utvecklingen i världen sedan dess.

Så även om tidningarna visar upp allt bättre webbprodukter och ökar sin trafik rejält (i oktober hade de fem sajter jag undersökte ökat sin trafik med mellan 30 och 52 procent jämfört med oktober 2006), så finns det stora problem med lönsamheten. De stora summor som landsortstidningar genom tiderna tjänat på sina pappersprodukter är mycket avlägsna på nätet och kommer med stor sannolikhet aldrig att uppnås.

Med vikande upplagesiffor, mer eller mindre överallt, ser  webbsajterna inte heller ut att vara någon bra ingång för att skapa pappersprenumeranter.

I artikeln från oktober (Dagens Media nummer 18 2008) gjordes följande sammanställning. Total annonsförsäljning 2008 med webbförsäljningen inom parantes. Märk väl att det här var uppskattade siffror för helåret. De slutgiltiga summorna kan ha förändrats men förhållandet är ändå högintressant.

HD 300 (16) miljoner kronor

VK 140 (7) miljoner kronor

Corren 200 (8) miljoner kronor

NA 210 (8-10) miljoner kronor

UNT 200 (10) miljoner kronor

Svenska Dagbladets Per Gudmundson skriver en mycket bra ledare daterad 26 december 2008.

- Det vore förstås enkelt om världens bråkmakare betedde sig som förståsigpåarna tror att de gör. Men det fungerar tvärtom. Bråkmakarna utnyttjar förståsigpåarnas naivitet.
- Ta det här med upploppen i våra förorter, till exempel. Här har vi en rådande förklaringsmodell som går ut på att elitens förtryck skapar fattigdom, som leder till ett folkligt missnöje, som tar sig våldsamt uttryck.

- Hela etablisemanget och dess lakejer skyller alltid på socio – ekonomiska faktorer, aldrig får man höra att individen har ett eget ansvar för sina handlingar, i detta fallet för stenkastningar, bilbränder, brandbomber mot polisen mm. Det är ett väldigt “gullande” med dessa ligister på landets tidningsredaktioner, aldrig läser man en artikel som är kritisk mot dessa hulliganer, antifacister och andra våldsverkare. När dessa aktivister kommer till tals i tidningen ställs aldrig någon följdfråga till dessa kriminela handlingar och jag tolkar det som att landets journalister tycker detta våldsamma beteende är okey.

Senaste flugan när det gäller kravaller är solidaritet. I Expressen i tisdags motiverade en av de ligister som startat upplopp i Tensta sig: ”Vi vill visa vårt stöd till Rosengård”. Jag skrev i en tidigare bloggpost om just Expressen och dess journalistik.

- Tidningarnas Telegrambyrå kablade i tisdags ut att en ungdomsledare i Tensta sa att ”det här bara är början på en ny trend”. Det som har hänt i Grekland har gett inspiration till unga människor)* i det här landet”.

- )*Läs våldsvänstern med dess stenkastande stödtrupper i olika falanger

- Här legitimeras upploppen genom TT/media för det ger inspiration till unga människor. Finns det inte en enda politiker som kan sätta ner foten och säga att nu får det vara nog.
- Vad gör stadsministern? Vore det inte lämpligt med någon form av uttalande/fördömande av upploppen från hans sida snart.

SR Ekot har en artikel där Muhammad Al-Said som är 14 år och bor i Tensta tror att det är ungdomar med problem som bråkar.
“– De kanske har varit inblandade i bråk mycket i livet och har varit helt enkelt misslyckade och aldrig fått jobb och gått i skola och varit som de vanliga, de lugna.”

- Än så länge har vi inte barnarbetare i landet och i vanlig anda är det alltid någon annans fel att det blir som det blir.

- Självklart hittar reportern en som bott i Tensta sedan 2003 tycker det som hänt är förfärligt och vill att ungdomarna som bråkar ska få mer stöd från samhället.
- De ungdomarna behöver hjälp, faktiskt.
Vad för slags hjälp?
– Kommunen måste bry sig om ungdomarna. De måste kanske få jobb eller någonting som de kan göra istället.

- Var är föräldrarna till dessa våldsverkare?

En våt dröm för den autonoma vänstern.

Händelserna i Rosengård visar att det uppenbarligen finns de som drömmer om kravaller i Sverige av samma omfattning som de i Grekland, Frankrike och Danmark: Den autonoma vänstern. Dessa unga människor ser våld som en legitim protest mot vad de anser är ett auktoritärt samhälle.

Corren Ledare den 20 december 2008 med rubriken “Allah bevare oss från de autonoma”

- Även polisen måste ta dessa sk pojkstreck på allvar, när polisen bagatelliserar ett mordförsök är det något som är galet i samhället. Detta sänder ut fel signaler att det accepteras av polisen och rättsvårdande myndigheter.
- Samhället måste tydligare markera vad som är rätt och fel eftersom föräldrarna till dessa våldsverkare inte lyckas med det. Man måste ta konsekvenserna av sitt egna handlande.

SvD Ledare den 26 december 2008

Jag vet inte hur ni tänker, men om jag hade varit förlamad från midjan och neråt så hade jag förmodligen inte sysslat med idrott. Jag hade betraktat det som omöjligt och hopplöst och sökt meningen med livet i andra discipliner istället.

Att trotsa och övervinna sitt handikapp och utöva en idrott är följaktligen en bragd i sig.

För att dessutom kunna hävda sig på internationell nivå fordras en benhård karaktär och en motivation på gränsen till besatthet.

Missuppfatta mig rätt. Men ingen normal människa lyckas gå hela den vägen.

Årets bragdmedaljör Jonas Jacobsson.

Sannolikt är inte Jonas Jacobsson normal. Sannolikt är han ett fenomen i trakterna av Stenmark, Borg, Gunde Svan, Carolina Klüft och Gert Fredriksson.

När Corren, Jonas Jacobssons största lokaltidning (han bor i Krokek i Norrköpings kommun) för knappt två år sedan listade de 50 hetaste idrottsprofilerna i Östergötland, kom Jonas Jacobsson på 42:a plats. Distanserad av typ halva Linköpings HC och storheter som ryttarinnan Helena Lundbäck och speedwayföraren Fredrik Staaf.

Idag skriver Correns sportchef Christer Kustvik så här:

Jonas från Krokek har tagit 16 guld i Paralympics, varav de tre senaste i Peking i somras.
Om det är en bragd? Självklart. Bragd är ett brett begrepp och ingen kan säga annat än att Jonas svarat för en bragd, både i år och tidigare år.

Svenska Dagbladets jury motiverar sitt beslut så här:

För bragdartad upphämtning till guld i Paralympics – en sann skyttekung.

Det är ingen överdrift. Jonas Jacobsson från Krokek har vunnit guld 8 Paralympics i rad. Han har 29 medaljer, varav 16 är av gyllene valör.

Som en yvig krönikör i Folkbladet (en annan lokaltidning i Östergötland) skrev:

Släng dig i kaklet, Phelps.

Jag är beredd att hålla med. Om jag blev förbaskad i förmiddags över den trötta juryn till Ballon d’Or, så blir jag varm av lycka över det mod som, trots allt, Svenska Dagbladets jury visar upp när de för första gången ger detta prestigefyllda pris till en handikappidrottare.

Att bragden i sig är större än guldet i sig, det är en annan historia.

Grattis, Jonas!!

Läste i dagens Corren om att Linghemsskolan utanför Linköping inte haft någon väme under gårdagen. Kolla artikel här! Detta berodde på att någon/några snott eldningsoljan från skolans tank.

Vid en första anblick kan det tyckas förskräckligt att eleverna och personalen tvingades vara i skolan med en temperatur på åtta grader. Egentligen är ju denna situation idealisk! Skolans hårt ansträngda ekonomi gynnas av att inte värma upp lokalerna, och eleverna får ett giltigt skäl att ha mössa på sig inomhus = Alla glada och nöjda!

Kanske borde vi göra det till rutin att bara ha åtta grader i våra skolor. Vi skulle slippa tjafset om mössor på huvudet, minskade driftskostnader och inte minst, både lärre och elever skulle behöva jobba på av bara fasen för att hålla värmen… Tre önskningar i ett, måste nog tipsa Jan Björklund om detta!

Ha det i kylan!

/f

För den som minns nedanstående nyhet som Varjager skrev om den 6 november, kan jag tala om att jag träffade en person igår som kunde berätta att det pågår en insamling till denna äldre kvinnas bötesstraff på den ort hon bor. Folk är trötta på att barn får fara fram utan att någon ser till dem och denna gamla av reumatism förvärkta dam misstänker ingen annan än Tingsrätten för våldsamheter. Det är en skandalös historia, men folk stöder kvinnan, inte familjerna till dessa barn! En liten glädjande nyhet mitt i november-mörkret!

“När man läser om den gamla damens upplevelser så är man förvånad att hon kunde dömas till dagsböter. Det som är mest förvånande är att mamman inte ens dök upp i domstolen för att vittna för sin lille son. Saxar ur Corren.”

Dagsböter för slag med käpp

Dagens ledare i Corren skriver om hur friskolor som genererat vinst kritiserats för att allt överskott inte gått tillbaka in i verksamheten. Ledaren drar paralleller mellan vinstgivande friskolor och kommunala skolor som håller sin budget. Precis som det står i ledaren skall en skola naturligtvis kunna drivas på de pengar skolan tilldelas i förhållande till antalet elever.

Det knepiga uppstår när det blir pengar över i verksamheten. För att lyckas med det det måste det naturligtvis sparats in, eller drivas på ett ytterst effektivt sätt. För mig verkar det underligt om de pengar som är avsatta för varje elev, den sk. elevpengen inte just används till just eleverna. Dessa pengar borde självklart gå direkt in i verksamheten.

Tanken på att göra vinst på verksamheter såsom vård, skola och omsorg är i sig en ekvation jag inte får ihop. Det är verksamheter/samhällstjänster som måste kosta! I fallet med friskolorna är det skattepengar som det profiteras på, så enkelt är det. I min värld kvarstår det faktum att det är ytterst få bolag som driver skolverksamhet av ren godhet. självklart finns ett vinstintresse, något annat vore naivt att tro. Med detta medföljer naturligtvis också risken att det tummas på kvalitén i ivern att spara och effektivisera. Därav är det mycket viktigt att all sådan verksamhet står öppen för insyn och kritisk granskning.

Överlag är det viktigt att belysa och granska all skolverksamhet för precis som Correns ledare skriver så “finns det friskolor som tummar på kvaliteten, som lägger mer resurser på presenter för att locka elever än på undervisningen. Men det finns också kommunala skolor som slukar skattemedel som svarta hål utan att ge eleverna en bra utbildning.”  Det viktigaste är att vi kämpar för en skola för våra barn/elevers bästa!

Allt gott till nästa gång!

/f

Jag som precis, för ett par dagar sen, sett filmen Postal. Eller ska man kanske skylla på att spelet GTA4 hade premiär för ett bra tag sen. Nåja, vad det nu än hade klagats på i USA så har det i alla fall varit livat i Mjölby idag. Biljakter, galna brottslingar, skottlossningar och chockade människor.

Jag vet inte vad jag ska säga om polisens agerande, det är bra att de vågar ta till tjänstevapnet. Nu var ju barnen i säkert förvar och förövaren försökte ju, som skrivet, meja ner polisen i ren Carmageddon/GTA anda. Att det råkade hända på en herrgård/dagis är bara en ren tillfällighet. Förövaren var nog inte från trakterna och visste inte vart vägen ledde.

Det är alltså bra att polisen ibland vågar ta till tjänstevapnet, det är synd att det hände där det hände och det borde egentligen inte behöva hända. Men vad gör man? The world is a fucked up place and we’re dropped right in the middle of it.

mata ne
/aku

Som står att läsa på corren.se idag blev 85-åriga Mary Dahlström från Linköping terrormisstänkt på Charles de Gaulle-flygplatsen i Paris. Hon fick sin väska sönderskjuten av en antiterroriststyrka…

Mary hade lämnat sin väska medan hon gick på toaletten i tron att den var bevakad, men så var inte fallet och antiterroriststyrkan trodde den innehöll en bomb, och sköt sönder den!

Personligen tycker ju jag att det verkar lite … vansinnigt att skjuta på nåt man tror är en bomb.

– Det var ju så dråpligt att jag blev “terrorist” vid 85 års ålder, berättar Mary.

Ibland (?!?!) går allt denna terrormisstänksamhet aningens för långt…

…vilket indirekt ger reklam för flaskvatten, som ju annars många försökt få bort fascinationen för.

“Magsjuka härjar i Lilla Edet

Allmänheten i Lilla Edet uppmanas att koka dricksvattnet sedan minst 150 personer drabbats av magsjuka. Kräkningar, magont, diarré och feber är symptomen. De flesta insjuknade under natten mellan tisdag och onsdag. (TT)“

…och från min lokala nyhetstidning Corren:

“Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen slår nu larm om dricksvattnet i Falerum. Röda maskar, vattenloppor, små kräftdjur och döda växtdelar påträffades i går i kommunens eget reningsfilter för vattnet vid skolan i Falerum.”

Jag kan dock inte påstå att jag skräms för här i Mantorp har vi, vad jag vet, fullt dugligt vatten i kranarna. Värre med avloppen där det kryper upp äckliga spindlar.. men det är nog ett väldigt lokalt problem.