När du börjar söka information på internet bör du veta vad det är du letar efter. Internet tänker inte åt dig, utan “gör” det du skriver att den ska göra. Om du söker efter “lila tröja” kommer den inte att förstå vilken storlek du är ute efter, till exempel. Vissa sökmotorer, som tex Goolge, föreslår ofta stavningsrättelser om du har stavat fel, eftersom någon har programmerat den till det, men den tänker inte själv. Därför är det viktigt för dig som letar efter information att veta vad du letar efter, men kanske främst, vad du inte letar efter.

Var ska man börja söka?
Man ska alltid börja med sidor som man vet är seriösa.
Exempel Ne.se (uppslagsverket Nationalencyklopedien på nätet), Länkskafferiet (här finns länkar till relevanta skolämnen) som finns på Skolverkets hemsida. Det här är sidor som är granskade och som granskas hela tiden. Det sitter folk och arbetar med de här sidorna och informationen som finns där ska vara granskad och seriös.

Efter det kan man kolla i tidningar efter artiklar som handlar om det ämnet du arbetar med. Här i Vimmerby har kommunens bibliotek och därmed du som bor i kommunen tillgång till de här databaserna. Här kan du, när du sitter på stora biblioteket eller i skolan, söka i databaserna och hitta information.

Här efter kan du börja söka i sökmotorer, såsom Goolge. Ett tips är att du lär dig hur en sökmotor på Internet fungerar så du kan förstå hur den arbetar. Du kan även söka efter Tv-klipp, intervjuer med mera på Youtube.
Kom ihåg att läsa och titta med kritiska ögon! Det är väldigt lätt att förvränga tv-klipp med trickfilmning, något du ska få se mer av i nästa inlägg.

Du behöver lite information om en författare. Eller en lista över de böcker som en författare skrivit. Svaret på detta om mycket mer får du i Alex som är ett författarelexikon med mer än 4000 författare. Här presenteras alla typer av författare alltifrån klassiker och nobelpristagare till populära bästsäljare, barn- och ungdomsförfattare etc. Förutom en kort presentation av varje författare får man förteckning över allt de skrivet oftast med en kort innehållsbeskrivning. I Alex finns också en förteckning av litterära priser, ett quiz, ett lexikon över litterära termer och olika temaartiklar. Länken till Alex hittar du i vår katalog. Logga in med ditt lånekortsnummer.

Statens Forurensningstilsyn har mye nyttig informasjon på sine nettsider. Norske utslipp gir deg oversikt over utslipp til luft og vann av landbasert industri, husholdninger, transport  og landbruk. Denne databasen erstatter det som tidligere het Bedriftsspesifikk miljøinformasjon. Aner vi en liten “tabloidisering” av SFT her…Brukervennligheten “skjerpes” også ved at du kan laste ned informasjon til Word eller Excel.

I Norske utslipp ligger det mange gode saker selvom det ser ut til at datagrunnlaget varierer en del. Her får du i tillegg til utslippsdata også mulighet til å sammenligne to og to bedrifter innenfor hver sektor. Databasen gir deg også informasjon om ting som energiforbruk og avfallsmengde. Mer om bakgrunnen samt datagrunnlaget finner du her. Det er verdt å lese siden sektorene har forskjellig rapporteringsgrunnlag. På den samme siden finner du lenker til lignende informasjon i EU og EØS.

En række svenske museer, bl.a Nordiska Museet og Armémuseum har launchet websiten “Digitalt Museum” som indeholder en fælles billeddatabase. Siten er udviklet af Kultur-It og delvist finansieret af den norske “kulturarvsstyrelse”, ABM-utvikling. Databasen indeholder i tusindvis af fotos (fra bl.a. kendte “historiske” fotografer) samt genstandsbeskrivelser, mange af dem med billede.

Brugeren kan, i den avancerede søgning, søge på en lang række måder. Der kan fx opstilles kriterier, som rummer identifikationnummer, klassifikation, materiale, teknik og beskrivelse. Dvs. temmeligt faglige søgekriterier. Hvis man giver op overfor dette og blot i den enkle søgning skriver fx navnet på sogn/landsby eller betegnelse for en genstand – fx julribba eller bonad – leverer basen dog også træf. Det kan også lade sig gøre at filtere søgeresultaterne på f x sted og tidsperiode.

Desuden er der mulighed for at få vist et lidt større billede af den søgte genstand/foto men i en temmelig lav opløsning, og der er ofte et vandmærke, som går ind over selve billedets motiv.

Det bliver spændende at holde øje med, om der mon ikke også kommer lidt 2.0 på stedet efterhånden. Det kunne fx blot være lidt nem adgang til at dele, modtage feed, kommentere eller tagge. For eftersom denne type “store” produkter ofte er meget længe undervejs, er der formentlig gode grunde til, at dette ikke er med fra start

Indlægget er cross-blogget på http://www.formidlingsnet.dk

En analytisk tiger i tänktanken är bättre än myndigheters sociogramklibb i crays-kakburkar

Inte nog med att datafiler kommer på drift  när jag vaknade i morse så kunde jag läsa i DN att  Polisen vill utöka arbetet i olika register precis som Erik Hultin reagerar jag på följande stick. 

Justitiedepartementet arbetar med en ny lag om behandling av personuppgifter i polisens brottsbekämpande verksamhet. Polisen vill bland annat få möjlighet att utöka sina register och vidga samarbetet mellan de olika myndigheterna.

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Hur kommer det sig när man inte ens klarar av att ansvara för sekretesslagda datafiler att man fortsätter att vilja få tillstånd ett utökat registersamarbete. För när jag läser följande i Polisens problembild 2011 sekretessprövad version så blir det verkligen pinsamt.

För att effektivt kunna bekämpa den organiserade brottsligheten är det viktigt att Poli- senkommer åt nyckelpersonerna i den kriminella verksamheten. Ett verktyg för att underlätta detta är listor över vilka personer det finns ett särskilt behov av att punkt-markera. Det finns dock en risk att arbets metoden bidrar till ett ökat kändisskap för de kriminella och ”att vara listad” kan ses som statushöjande inom den kriminella världen.

Det pratas om tillit myndigheter och medborgare emellan.  Vi medborgare ska lita på våra politiker att de alltid har rätt. Det börjar bli en aning farsartat med denna krampaktiga fastlåsning vid  tilltron att fler register kommer att ge bättre koll på proffsbuset. Chefen för länskriminalen ville inte yttra sig i TV4 i morse. Tror jag det då hon har arbetat på Säpo tidigare. Polisen är ju den myndighet som ska ansvara för den systemhotande brottsligheten och illbattingar genom casus belli organized crime.  En skarp operativ samverkan myndigheter emellan.  Jag skrev om det redan i november 2007 och avslutade

Sedan så frågar jag mig blygt, om polisen klarar av att använda sina lagstadgade verktyg. Trots avlyssning verkar det som de i en del fall inte riktigt förstår hur de skall hantera materialet. Vissa busar går fria trots bra spaningsmaterial men att det klantas till i rätten.  Eller att man försöker döma för ett brott som någon annan redan blivit dömd för via samma avlyssningsmaterial.

Nu kan jag lägga till att man inte håller reda på datafiler /minnesstickor eller att samarbetspartners (kom ihåg polisen har inte gjort fel?) kopierar över en datafil till en dator som blir stulen. Än värre kan vara att filen låg på ett mailkonto typ gmail/hotmail som lätt som en plätt kan kapas om illvilligheten är ute efter dig. 

Snart skickar Rikspolisstyrelsen fram Sveriges enda? länspolismästare Carin Götblad. Hon ska få berätta om hur väl projekten Nova, Laura samt Nickel fallit ut, och att att värdetransportrånen minskat. och glöm inte att man förhindrade ett rån alldeles nyligen.

Läs detta lilla stycke som är taget från mål och riktlinjer den systemhotande brottsligheten Västra Götaland 2009

Dessutom reflekterar människor inte i samma utsträckning över sina handlingar på internet. Den polisära närvaron och synligheten på internet behöver därför öka. Metoder för underrättelse-, spanings- och utredningsarbete på internet behöver utvecklas och systematiseras. 

Det förefaller som om polisen själv behöver stämma till eftertanke innan de börjar gräva i databaser. Samt att polisen ihop med populistiska politiker kanske bör fokusera och genomföra samt utvärdera nedan citerade intentioner. Sen kan vi med tillitsfulla medborgare/ väljares hjälp börja bygga upp regionala underättelsecentra RUC och det nationella underättelsecentret NUC.

Verksamhetsplanen utgör grunden i polismyndighetens planering av verksamheten. Polisens underrättelse-modell (PUM) med operativa ledningsgrupper på olika nivåer och VPOP-systemet är verktyg för förfinad ledning och styrning av den verksamhet som är beslutad i verksamhetsplanen d.v.s. VPOP bidrar till att säker- ställa att statsmaktens intentioner får genomslag i bedriven verksamhet. Därutöver bidrar VPOP till ett mer strukturerat och kvalitetssäkrat planlagt arbete med möjlighet att identifiera goda och verkningsfulla arbetsmetoder. 

Personer i ledande funktioner ska vara medvetna om deras kommunikations-ansvar och om kommunikationens betydelse i ledarskapet. Det är betydelsefullt att såväl intern som extern kommunikation är planerad och kvalitetssäkrad. 

 

Kopierat från Erik Hultin Andra intressanta bloggar om: integritet, övervakning, dataregister, fra, ipred,stockholmsprogrammet, politik, samhälle

Mary skriver polisens hemliga listor på marknaden 

Kulturbloggen.

Polisens problembild 2011 sekretessprövad version

Rikskrim årsredovisning 2007

Rikskrim årsredovisning 2008

Polisen Projekt Alcatraz förlängs

Polisens Budgetunderlag 2007 2009

Betänkandet Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpning

The Organized Criminal Activity Becomes Transnational

Igår lancerades en ny slags söktjänst som låter som en superdator direkt hämtad från Start Trek – WolframAlpha. Till skillnad från Google indexerar den inte webbsidor utan gör beräkningar av sin egen data som bl.a. hämtas från sekundärkällor och officiell statistik. Allt innehåll uppges vara granskat av experter. Det gör att WolframAlpha skiljer sig från såväl Google som Wikipedia.

WolframAlphas mål är inte direkt blygsamma:

Wolfram|Alpha’s long-term goal is to make all systematic knowledge immediately computable and accessible to everyone. We aim to collect and curate all objective data; implement every known model, method, and algorithm; and make it possible to compute whatever can be computed about anything. Our goal is to build on the achievements of science and other systematizations of knowledge to provide a single source that can be relied on by everyone for definitive answers to factual queries.

Jag antar att definitionen av “systematic knowledge” är den avgörande för vad som är genialiskt och vad som är storhetsvansinne.

En skillnad jämfört med Wikipedia och Google är att WolframAlpha uppger sig enbart innehålla objektiv fakta, inte åsikter. Därmed är WolframAlpha nog en större utmanare för Wikipedia än för Google. Många vänder sig till Wikipedia för att belägga just fakta. Om vi nu har ett system som är gratis, ständigt uppdaterat och dessutom granskat av experter? Och vad händer då med de traditionella encyklopedierna som argumenterar för sin existens genom sin auktoritet? WolframAlpha bjuder också in användare att bidra, men de får inte den synlighet som de får i Wikipedia.

Hur som helst är WolframAlpha ett mycket spännande nytillskott på webbhimlen som medför nya utmaningar för många aktörer. Prova er fram och testa olika sökord. WolframAlpha har också en viss inbyggd humor. Prova t.ex. att skriva in sökfrågan ”how many roads must a man walk down?

/ Olof

Your search for ‘Zeitschrift für Phytotherapie’ has pulled up numerous records and resources from the CAB Abstracts database. At this time, your institution does not subscribe to CAB Direct so you cannot access them. To find out more about this exciting resource, and how to subscribe, please click here.

Så är klassen i full gång med att lära sig hur en databas är uppbyggd. Hela dagar har gått åt till att knappa in koder och långa textkommandon. Meningen är att det ska sitta som rinnande vatten. Det finns tydligen en viss logik med det hela att databaser är praktiska och mycket användbara. Vad jag förstår utgör databaser basen för att hantera mycket information. Exempel? Om jag känner behov av att lista alla hundägare och hundraser i landet funkar en databas utmärkt. Där gör den sig bäst! Tentan (som inte ska göras förrän om många veckor framåt) bygger dock på att vi ska göra ett forum.

Jag (och mina f.d kollegor) i marknadsföringsgruppen som marknadsförde AcadeMedia väntar ivrigt och fortfarande på YouTube-filmerna. Fyra stycken faktiskt. Har ingen ny info att ge så jag väntar bara på att jag kan länka dem här. Om du inte vet vad jag snackar om så vill jag göra reklam för den Youtube-film som redan är publicerad.

http://www.youtube.com/watch?v=FttS3ShKw7g

För ett tag sedan släpptes en ny beta version av Open Database Licence Agreement (ODbL) för kommentarer och egentligen hade jag velat göra en djupare analys av licensen. Men på grund av tidsbrist (de vill ha kommentarer senast imorgon) blir det bara några detaljer som tas upp.

Men först lite bakgrund: Genom den ökade användning av öppna licenser har andra närliggande problem uppmärksammats.  Ett sådant problem uppdagades av OpenStreetMap projektet när de försökte komma fram till vilken licens de skulle tillämpa. Målet för OpenStreetMap är att tillgängliggöra deras samlade geografisk data genom att licensiera det i en öppen licens. De behövde en licens som kunde appliceras på mängder av faktabaserad data. Resultatet av deras arbete är ODbL vars mål är att tydliggöra skyddet och användning av insamlad data. Trots att ODbL skapades för geografisk data finns ett stort intresse för andra grupper för en licens som är bättre anpassad till insamlad data.

Kommentar

Licensen inleds med en förklaring över licensens syfte med information om att databaser särregleras i flera länders lagstiftning. Dessutom varnas användaren i inledningen att licensen omfattar databasen som helhet och inte de enskilda objekt som finns däri. Dessa enskilda objekt kan vara upphovsrättsligt skyddade verk.

The Open Database Licence (ODbL) is a licence agreement intended to allow you to freely share, modify, and use this Database while maintaining this same freedom for others. Many databases are covered by copyright, and therefore this document licenses these rights. Some jurisdictions, mainly in Europe, have specific rights that cover databases, and so the ODbL addresses these rights, too. Finally, the ODbL is also an agreement in contract for you to act in certain ways in return for accessing this Database.

Databases can contain a wide variety of types of content (images, audiovisual material, and sounds all in the same database, for example), and so the ODbL only governs the rights over the Database, and not the contents of the Database individually.

Genom att använda ODbL ger licensgivaren användare rätt att ta del av och återanvända all eller stora delar av databasens data, skapa nya databaser med den ursprungliga databasens data, skapa samlingar av databaser, skapa tillfälliga eller permanenta kopior av hela eller delar av de ursprungliga eller bearbetade databaser som en del av samlade databaser. Dessutom tillåter licensen att databasen distribueras, kommuniceras, visas, lånas, tillgängliggörs eller framförs till allmänheten på alla sätt och i all former.

ODbL följer copyleft ideologin genom att kräva att ODbL eller liknande licenser används av de som skapar nya databaser utifrån befintliga databaser licensierade under ODbL. Licensen tyliggör detta genom att understryka att licenstagaren som har en bearbetad databas baserad på en ursprunglig databas licensierad under ODbL får enbart lägga till sådana data som kan spridas i enlighet med licensen.

Share Alike and additional Data. For the avoidance of doubt, You must not add Data to Derivative Databases… that is incompatible with the rights granted under this Licence.

I sin behandling av de ideella rättigheterna blir situationen komplicerad eftersom databaser inte omfattas av alla delar av de ideella rättigheterna. Databaser skyddas inte mot kränkande användningar eller ändringar men upphovsmannen och källan skall anges i enlighet med god sed. Dock kan enskilda verk som ingår i databasen omfattas av hela skyddet för de ideella rättigheterna.

Vad gäller de ideella rättigheterna uttrycker ODbL att i de länder där lagstiftningen tillåter det skall upphovsmannens ideella rättigheter anses avsagda. I de länder, till exempel Sverige, där en sådan avsägelse inte är tillåtet finns en skrivelse att licensgivaren inte skall hävda sina ideella rättigheter. Det är dock tveksamt om en sådan skrivelse är förenlig med svensk lagstiftning eftersom upphovsmannen inte kan eftergiva sin ideella rätt genom licenser förutom till en begränsad användning av verket.

Trots att licensen är under utveckling utgör ODbL en viktig bidrag till öppna  licenser och kommer att bli en betydande licens inom kort.

Projektet går ut på att bygga upp en lokaldatabas i Libris med litteratur och artiklar från de tre landskapen . Projektägare är Regionbibliotek Kalmar i samarbete med Länsbibliotek Sydost och Länsbibliotek Jönköping. Det praktiska arbetet har utförts av de fyra värdbiblioteken. Kalmar, Karlskrona, Växjö och Jönköping. Den 22 januari beviljade Kulturrådets styrelse projektet ytterligare medel: 180 000 kr. Projektet har sedan 2006 beviljats totalt 2 600 000 kr. Via länken nedan kommer Du direkt till lokaldatabasens sökformulär i Libris:
http://libris.kb.se/form_extended.jsp?f=osgo

//Christer B

Här kommer resultatet av den webbenkät om nättjänstveckan 2008 som gjordes av Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar: Utvärderingen av nättjänstveckan 2008

Siv Carlsson på Regionbibliotek Kalmar skall ha en stor eloge för den fina insatsen med att skapa och administrera enkäten! :)

Några allmänna reflektioner om detta resultat som jag, med en dåres envishet, gärna framhåller är:

• Den nästan totala uppslutningen. 23 av 25 bibliotek har svarat och även de bibliotek som inte genomförde nättjänstveckan har faktiskt också svarat.
• Även om man inte aktivt och direkt deltog i Nättjänstveckan, så var man ändå inte helt borta, eftersom vi skickade ut tryckt informationsmaterial till samtliga 25 bibliotek.
• Glädjande nog tycks ni uppskatta Länsbibliotek Sydosts och Regionbibliotek Kalmars arbete med denna vecka, liksom vårt egenproducerade gemensamma material.
• På minussidan är väl främst det faktum att bara 81 % av biblioteken använde webben för att informera om kommande aktiviteter. Detta borde ju vara 100 %!

I övrigt får ni själva läsa och begrunda. Förhoppningsvis leder Nättjänstveckan och synpunkterna från denna webbenkät till ny input i form av t.ex. nya idéer och till kvalitetshöjningar, i era respektive organisationer. Det vore ju bra om nättjänsterna får den uppmärksamhet de förtjänar, på ett naturligt sätt i den dagliga verksamheten.

// Nils Grönlund

Et eller andet sted er jeg nok lidt en atypisk datalog og nørd, jeg gider ikke gadget, spil som oftes kedelige og jeg er ikke dybt facineret af alt ny teknologi og software, nærmest lidt skuffet.

Jeg kan faktisk godt forstå at langt de fleste mennesker enten ikke gider eller ikke forstår deres computer, jeg forstår den heller ikke. I løbet af de sidste 20 – 30 år har vi ikke rigtigt flyttet os specielt langt, oftes benytter vi en eller anden form for tekstbehandling eller database applikation, så man skulle jo egentligt tro at vi var blevet bedre til det, men nej.

Ud over at vi nu kan sætte billeder ind i vores dokumenter, hvilket de flest nu heller ikke så ofte benytter sig af, hvad er det så lige vi har fået i de sidste mange versioner af Word og andre lignende programmer? Wordperfect 5 kunne lave afsnit, vise tekst på skærmen, man kunne printe og en masse andre fine ting. Hvorfor stoppede vi ikke ved Wordperfect og begyndte at kigge på nye ting, de resterende features er faktisk ikke noget man specielt ofte har brug for og de fleste kan alligevel ikke finde ud af at bruge dem, eller ved ikke at de er der og savner dem derfor ikke.

Generelt tror jeg at langt flere mennesker ville være tryg ved deres computer og have mere glæde af den, hvis vi var stoppet omkring Wordperfect 5. Måske man skulle skrive et tekst behandlings program der kun lige havde de features som de fleste mennesker har behov for… Gad vide om det kunne sælges?

Ud og tekst behandling, så er det meste moderne software dybest set ikke meget andet en database frontends. Vi putter noget data ned i en stor boks i kældere og så hiver vi det frem igen senere. Ind i mellem kræves der en smule beregningsarbejde på vores data, men som oftes kan vi bede databasen gøre det, inden vi henter den retur, det er typisk blot et spørgsmål om hvor intelligent vi var var da vi oprindelig gemte dataen. Hvorfor er det at vi stadig har svært ved at lave software til administration af data? Vi har gjort det siden 60′erne, der burde ikke være mange overraskelser tilbage.

Vores software har flere knapper end nogensinde, det er skinnende, har 3D grafer, koster en bondegård, kræver mere CPU tid og lager plads end IBM i deres vildste fantasi kunne forestille sig, men der er flere fejl end nogensinde, mange af dem må man bare leve med, andre kan en leverandør rette for en mindre million og vi har egentligt ikke få løst nogle nye problemer.

De få positive eksempler jeg kan komme på at vejrudsigterne, det er blevet lidt billigere at lave dem og de er nu en smule mere præcise. Google søger lyn hurtigt igennem en internet der er ubegribeligt stort. Bort set fra det, så sidder vi stadig og så holde styr på folk penge, forsikringer og telefonregninger, præcis som for 20 år siden, men vi er ikke blevet meget bedre til det.

Encyklopedier

Ryska

Большая советская энциклопедия. 1969-1978.

Ф. Брокгауз, И.А. Ефрон. Энциклопедический словарь. 1890-1907.

Svenska

Nordisk familjebok. 1876-1899 & 1904-1926.

Ordböcker

Danska

Ordbog over det danske sprog. 1921-1954.

Engelska

The American Heritage Dictionary. 2000.

Dictionary.com

SIL Glossary of Linguistic Terms

Urban Dictionary

Engelska och svenska

Norstedts ord

Tyda.se

Isländska och engelska

G.: Zoëga. A Concise Dictionary of Old Icelandic. 1910.

Latin och svenska

C. Cavallin. Swensk-Latinsk ordbok. 1875-1876.

Kinesiska och engelska

Zhongwen.com

Ryska

Etimolog.ru med bl.a. Vasmer, Tjernych och Vinogradov.

ГРАМОТА.РУ «Русский язык»

Svenska

Dblex.com Rimlexikon

E. Hellquist. Svensk etymologisk ordbok. 1922.

Källtext, med Fornsvenska texter, Konkordans, och Ordbok öfver Svenska Medeltids-språket (K.F. Söderwall)

Nomina på Historiska museet – Vad betyder namnet?

Nordiskt runnamnslexikon

Ortnamnsregistret

J.E. Rietz. Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket. 1862-1867.

Skånsk ortnamnsdatabas

Svenska akademins ordbok. 1898-.

Synonymer.se

Terminologicentrum – Besvarade termfrågor

TT-språket

Tyska

Deutsches Wörterbuch von Jacob und Wilhelm Grimm. 1838-1960.

Tyska och engelska

LEO Deutsch-Englisches Wörterbuch

Tyska och svenska

C. Auerbach, O. Hoppe. Svensk-tysk ordbok. 1919.

C. Auerbach, G. Rosenberger. Tysk-svensk ordbok. 1956.

Flerspråkiga

Babel Fish Text Translation and Web Page Translation

Gerhard Koebler etymologiska ordböcker

Google Language Tools

Lexin hos Språkrådet

Perseus Digital Library

The Tower of Babel (Sergej Starostin)

Verbix On-line conjugator

Wordreference.com

Historia

Ryssland

J. Macinlay, P. Cross. Regional Peacekeepers: The Paradox of Russian Peacekeeping. 2003.

V. Thomsen. Ryska rikets grundläggande genom skandinaverna. 1882.

Sverige

Historia.se – Historisk statistik

Kartor och flygbilder

Sverige

Historiska kartor på Lantmäteriet

Ostindiska kompaniet

Skåne från luften under andra världskriget

Övrigt

LIBRIS

Omniglot – Writing Systems and Languages of the World

Les hva redaktøren av Morgenbladet mener om mediearkivet Atekst:

50 norske aviser legger nå sine artikler inn i Atekst, fra Aftenposten til Klassekampen, fra Dagens Næringsliv til Hallingdølen og Fædrelandsvennen. Her finner du alt som har stått i Aftenposten siden midt på 1980-tallet – og du kan søke i VGs artikler helt tilbake til 1945.

Et søk i Atekst er på mange måter et av de beste søkene du kan gjøre på nettet. Mens nettjournalistikken blir dårligere og dårligere, lider under høyt tidspress, unøyaktigheter, klipp og lim, er Atekst en kilde til kvalitetsinformasjon på nettet.

Problemet er bare at det koster deg som privatperson 15 kroner – pluss moms – for hver artikkel du vil lese.

Men på Breivang kan du gjøre dette gratis!! Troms fylkeskommune betaler. Værsågod.

Tipser om fine lenker for referansearbeid som ble publisert på Biblioteksvarloggen i dag. Stikk innom og se!

Legger inn noen av disse i vår egen nyttige lenker-samling.

- Mildrid

Oskarshamn biblioteks hemsida har två fantastiska filmer som presenterar databaser. Se for your self. Sträck på dig Jenny.
http://www.oskarshamn.se/templates/Page.aspx?id=7256

//Christer

I samband med att vi kopplar föremål och fyndlokaler i Historiska museets samlingar till fornlämningar i Riksantikvarieämbetets Fornsök dyker det ibland upp en del lustiga fel eller konstigheter i såväl vår som RAÄ:s databas. En del saker kan dessutom visa sig vara underhållande för enstaka nördar inom kulturarvssektorn.

Nyligen fann vi till exempel att en grupp medeltida gravmonument, så kallade liljestenar, plötsligt inrapporterats från en och samma plats i Botkyrka socken. Det rör sig om 26 stycken gravvårdar som samtliga är bedömda som bevakningsobjekt (Raä-nummer Botkyrka 538-563). Enligt 1 § 3 punkten lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. torde det i detta fall röra sig om fasta fornlämningar. Problemet är att samtliga stenar råkar befinna sig i ett magasin som nyttjas av museet!

Det är som bekant enligt 6 § lagen (1988:950) om kulturminnen förbjudet att rubba eller täcka över en fast fornlämning. Museet kommer således att behöva ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen om det i framtiden skulle bli nödvändigt att flytta någon eller några stenar. Eventuellt kan museet ansöka om ersättning för betydande hinder eller olägenhet som fornlämningarna vållar.

Det är högst anmärkningsvärt att museet varit ovetande om dessa fornlämningar i drygt 19 månader, och vi arbetar nu hårt på att få dem borttagna ur registret.

Länsbibliotek Sydost har producerat egna instruktionfilmer, gå in och kika här .Alltid intressant att ta del av andras försök, tycker jag.

Föreställ dig ett moln. Det är osynligt, finns precis utom räckhåll och ändå tillgängligt precis när du vill. I molnet finns all tänkbar information som du delar med dina vänner, din familj och dina kontakter. Inte nog med det. Även din kommunikation med omvärlden finns samlad i molnet. Det är ditt utbyggda medvetande. Och det är här för att stanna.

Molnet är den bästa liknelsen för vad som håller på att hända med internet när det blir personligt och en del av vårt sociala liv.

Tidigare har nätet fungerat parallellt med de program du har i din dator, tv eller kontaktlista i mobilen. I framtiden behöver du bara ett enda program – det som tar dig ut på nätet. Molnet är summan av våra uppkopplade liv, det vi lämnar efter oss på alla de sajter där vi identifierar oss, lagrar och delar information.

Men molnet är mycket mer än bara en världsomspännande databas. När information hamnar där blir den delbar. Du kan bjuda in andra att använda samma information och utveckla saker tillsammans med dig, oberoende av tid och rum. Du har ständig tillgång till världens mest omfattande och avancerade grupparbete.

Nicklas Lundblad är europeisk policy manager på Google, doktor i informatik och medlem i regeringens it-råd. Han menar att molnet – och cloud computing som det kallas på Google – är en större förändring än vad vi egentligen förstår, och det går att se på nätet som en levande organism, snarare än en teknisk innovation.

– Internet är i en mening tillgängligt för oss som ett naturfenomen och kanske har det blivit en viktig komponent i den mänskliga evolutionen. En ny del i vad det innebär att vara människa.

Molnet som förändrar allt. Artikel som pdf.

molnet-forandrar-allt

Källa: http://www.fokus.se/2008/04/molnet-forandrar-allt

andra intressanta artiklar…..

http://www.fokus.se/2008/04/genvagen-till-natet

50 år med Internet som pdf..

50-ar-med-internet

http://www.fokus.se/2008/04/50-ar-med-internet

http://www.fokus.se/2008/04/atta-framtidsvisioner-om-internet

och som pdf

atta-framtidsvision

Läs också om internets utveckling på

http://www.nicholasgcarr.com

http://www.wired.com/techbiz/people/magazine/16-01/st_qa

och som pdf

nicholascarr

Det globala nätet tar över…….

http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/artikel_1641805.svd#articlecomments

och som pdf….

det-globala-natverket-tar-o

Cloud computing Wikipedia

http://en.wikipedia.org/wiki/Cloud_computing

Stadsbiblioteket Göteborg är medarrangör i kulturhappeningeventet SPOT City. Förutom poesiuppläsning av Johannes Anuyru gjorde jag reklam (försökte) för dagstidningsdatabasen PressDisplay som har tidningar från hela världen á la pdf med bilder, annonser och rubbet. Bepansrad med laptop och ny dongel stod jag bland uteliggare, alkisar, knarkare, svenssonpensionärer och en och annan som jag bara kunde GISSA kom från ett annat land. Men hur tusan vet man om de är födda här och inte ett dugg intresserade av att läsa en dagstidning från Kenya? /Linnéa

På internsidene finner du oversikt over baser vi abonnerer på og gratis baser som kan være nyttige i skranken. Fra skrankemaskiner og publikumsnett (HB) er det ikke nødvendig med innlogging. For noen baser er det nødvendig med innlogging fra TK-nett. Se internsiden.

Britannica online
Fulltekstleksikon med fyldige artikler. Flere innganger og fine oversikter til stoffet. Som feks. Timelines og Compare Countries.  du kan også søke i Merriam-Webster Dictionary & Thesaurus.

Store Norske Leksikon
Fulltekstleksikon med gode artikler og tydelig referanse til orginalverk og når den sist er oppdatert. Utskriftsvennlig visning av artikler.

Ordnett – ordbøker
Tilgang til 14 av Kunnskapsforlagets blå ordbøker. Enkelt oppslag.
Minner om at bokmål- og nynorskordlista ligger gratis tilgjengelig.

ATEKST
Søk i avisartikler fra norske aviser. Nytt design 2008, som du kan lese om her. Mulighet til å velge kilder (aviser), datoer og søke i fritekst under feltsøk.

Global Grant
Informasjon om stiftelser, legat, fond og andre som yter støtte til utdanning, forsking, kultur, “økonomisk trengende” osv. Både norske og andre lands. Velg styrt søk for å velge formål, fagområde eller land. Tips gjerne legathåndbok-lånere om denne basen!

Jubileums- og minnedager 2008
NRKS base som dokumenterer “dagen i dag”-oversikter med norske og utenlandske begivenheter innenfor politikk, kunst, litteratur, sport, musikk, underholdning m.m., samt fødsels- og dødsdatoer på kjente personer. Logg inn med passord og brukernavn.På Wikipedia kan du også søke opp dagen i dag og få en lignende oversikt. Se 12. september

Landguiden
Länder i fickformat i nettversjon. Fin oversikt over alle verdens land med fakta. Av lignende gratis baser kan CIA the World Factbook og UDs Landsider også anbefales.

Til skoleelever som jobber med prosjekter, tips gjerne om Detektor og bibliotekets Nyttige lenker.

- Mildrid