HOLLYWOOD’S search for a successor to the Harry Potter goldmine has led to the top of the Empire State Building, where a 12-year-old boy named Percy Jackson is ready to unleash magical powers on cinema audiences across the world…. From The Australian. Full story

This site may contain information about: diamond bridal jewelry. The blog is also related to: diamond engagement jewelry.

S.M.I.L.E.Y   F.A.C.E

Du côté de Kreuzberg, Berlin-Ouest, 29 décembre 1980 © Thierry Girard

Je ne suis allé qu’une seule fois à Berlin avant la chute du Mur. Je n’avais pas de projet photographique précis, seul le désir d’y passer les derniers jours de l’année 1980 avec une amie et d’y retrouver d’autres amis que nous avions connus à Londres, et qui s’étaient installés depuis dans un grand appartement de Kreuzberg, haut de plafond, lumineux, avec de belles lattes de plancher, larges comme souvent dans les appartements en Allemagne. Le loyer nous semblait dérisoire par rapport à ce que nous payions alors à Paris pour vivre dans des conditions autrement plus précaires. Les choses n’ont guère changé aujourd’hui, à l’Ouest, notamment à Berlin, mais surtout à l’Est (si vous avez le goût par exemple de vous installer dans la belle ville de Dresde, vous pouvez aisément troquer votre petit appartement parisien pour une suite royale dans l’ancienne capitale culturelle de la DDR…).

Du côté de Kreuzberg, Berlin-Ouest, 29 décembre 1980 © Thierry Girard

Cela dit, pendant cette poignée de jours passés à Berlin, au seuil de la nouvelle année, je ne pris guère le temps de déambuler seul pour photographier. Les musées, la fête, les amis nous occupèrent beaucoup ; et les journées nous semblaient d’autant plus courtes que le jour s’éteignait soudain en milieu d’après-midi sans que nous ayons eu l’impression qu’il s’était vraiment levé.

Trois croix près du mur, dont deux dédiées à des inconnus (Unbekannt) tombés sous les balles des Vopos. Berlin-Ouest, 30 décembre 1980 © Thierry Girard

Nous passâmes une journée à Berlin-Est, dans le but avant tout de visiter le Pergamon Museum et ses fabuleuses collections archéologiques. Dans le froid humide, les passants semblaient fuir, les tramways qui assuraient l’essentiel de la circulation étaient vides, Berlin-Est ressemblait au cliché attendu. Je fis quelques photos au Leica en ayant l’impression à chaque déclenchement de commettre un crime et d’être surveillé par la Stasi. Je n’osais pas non plus photographier les gens de crainte de passer pour un “voyeur occidental“. La paranoïa générant rarement de bonnes images, autant dire que les photos  de cette journée restèrent oubliées sur les planches-contacts.

Le buste de Friedrich Hegel devant le Pergamon Museum, Berlin-Est, 2 janvier 1981 © Thierry Girard

J’eus la tentation de revenir faire quelque chose sur Berlin, mais il m’était difficile d’imaginer trahir mon tropisme d’alors qui était londonien, pour une autre ville. Et surtout, mon amie, qui avait passé l’été précédent à Berlin, m’avait offert le livre du travail que j’aurais aimé faire, un cheminement tout au long du mur, essentiellement côté Ouest, avec quelques images prises de l’autre côté. Le livre s’appelait Grenzbegehung (promenade frontalière), le photographe Hans W. Mende. Il photographiait au Leica, en noir et blanc, un peu comme je le faisais à l’époque. J’aimais beaucoup certaines de ses photographies et je ne voyais pas ce que je pouvais rajouter de plus. Dans une certaine mesure, ce livre paru en 1980 m’a aidé à définir ma méthode de travail autour de la question de l’itinéraire. J’aurais pu, plus tard, faire l’itinéraire d’après la chute, mes routes en ont décidé autrement. D’autres l’ont fait, avec quelque succès. Aujourd’hui, mon seul vrai regret c’est de n’avoir pu saisir en novembre 1989 l’émotion de ceux qui se retrouvaient sur les ruines du Mur.

La façade de la Anhalter Bahnhof, vestige de la Guerre, Berlin-Ouest, 31 décembre 1980 © Thierry Girard

Le livre de Hans W. Mende vient de reparaître, anniversaire oblige, chez Peperoni Books.

Couverture de la première édition du livre de Hans Mende, édité chez Nicolai en 1980 (format 22,5 x 23,5, 74 pages, 60 photographies noir et blanc).

Rulo, cantante y bajista del grupo La Fuga abandona el grupo debido al cansancio y tensiones de la última gira, según se anuncia en su página web. Fito, Edu y Nando, el resto de componentes siguen con el proyecto con la misma ilusión.

Aquí os dejamos el comunicado completo:

Debido al cansancio, las tensiones originadas por esta última gira y demás acontecimientos, os queremos informar por nuestra parte, que Rulo ha decidido abandonar el grupo.

Por lo que a nosotros respecta; Fito, Edu y Nando, deciros que seguimos apostando por La Fuga, por la música, por los viajes, y sobre todo, por vosotros. Así que, en primer lugar, os contamos que se van a cumplir todos los acontecimientos planeados, como son grabar nuevo disco y defenderlo en una nueva gira por todos los países en los que hay amigos que nos quieren.

Por último, aseguraros que mantenemos, si no toda la ilusión, mucha mas, y que esperamos desde ya, tener todo vuestro mas sincero apoyo en esta etapa de cambios dura, pero al mismo tiempo estimulante.

Sin mas, os mandamos a todos un fuerte abrazo.

_____________________________________________________

Fotografía de Lucía de Andrés – Thank you! 

West Notes: Deja vu for Ads, first for GriffinsOctober 29, 2009

Also see… East Notes: Pirates, ‘Tigers snap skids

 Schedule/Scores Player Stats
Goalie Stats 

Abbotsford had surrendered 18 goals during a three-game losing skid before goaltender Leland Irving put up a 25-save shutout of Milwaukee in a 2-0 win on Wednesday… It marked Irving’s first shutout of the campaign; he posted one blanking in 47 AHL appearances as a rookie last season… Kris Chucko snapped an eight-game goal-scoring drought with a tally on Wednesday, while Carsen Germyn scored his third goal in a five-game span… The Heat are a perfect 4-0-0-0 this season when leading after the opening period… Abbotsford wraps up a six-game road trip with weekend games at Hamilton and Lake Erie. 

 Schedule/Scores Player Stats
Goalie Stats 

Chicago has won consecutive games for the first time this season and is 2-0-0-1 since Don Lever took over as head coach last week… Spencer Machacek posted his second career multiple-goal game and recorded a career-high four points (2-2-4) in Saturday’s 7-1 win over Abbotsford… Brett Sterling matched a career high with three assists in that victory… Defenseman Chris Chelios has registered four assists in his last two games and is plus-6 through three contests overall… Tim Stapleton is 2-for-2 in shootout tries thus far, including the game-winner on Wednesday vs. Rockford… The Wolves are the only AHL team that has Friday night off. 

 Schedule/Scores Player Stats
Goalie Stats 

Last weekend marked the first time in their history that the Griffins won three home games in as many nights… Captain Jamie Tardif notched his second career AHL hat trick on Sunday vs. Abbotsford, his first since Mar. 3, 2007, at Syracuse… Daniel Larsson made a career-high 41 saves in that game as Grand Rapids took a 6-1 win… Evan McGrath’s assist on Saturday vs. Toronto marked his 100th point as a Griffin, making him the 20th player in franchise history to reach that milestone… Grand Rapids sold out its home opener on Friday (10,834) for the 14th consecutive year, including all nine as a member of the AHL. 

 Schedule/Scores Player Stats
Goalie Stats 

At 6-0-1-2, Hamilton remains the only AHL team yet to suffer a regulation loss, and the club’s nine-game points streak is a franchise record to start a season… Five of the Bulldogs’ first nine games have extended beyond regulation, and Hamilton is 2-0-1-2 in those contests… Goaltender Curtis Sanford already has two shutouts on the season and has surrendered more than two goals just once in six appearances thus far (4-1-1)… Tom Pyatt has netted a goal in three of his last four games (3-2-5), while Ryan White shows a point in three of four (2-3-5)… The Bulldogs host Abbotsford on Friday and Peoria on Sunday this weekend. 

 Schedule/Scores Player Stats
Goalie Stats 

Houston is on a season-high three-game winning streak after taking a 4-3 shootout decision from Hamilton on Tuesday… Jean-Michel Daoust paces the Aeros’ offense with six points (2-4-6) in nine contests… Defenseman Clayton Stoner boasts a team-best plus-6 rating in eight games thus far… Former first-round draft pick Nathan Smith netted his first goal of the season in Tuesday’s victory over the Bulldogs… Goaltender Anton Khudobin was recalled by parent-club Minnesota on Tuesday after posting a 28-save shutout at San Antonio on Sunday… The Aeros travel to Grand Rapids for games on Thursday and Friday before a date at Texas on Sunday. 

 Schedule/Scores Player Stats
Goalie Stats 

After going 2-1-0-0 on a three-game Texas swing, Lake Erie will now play five straight and eight of its next nine games on home ice… The stretch opens this weekend with a pair of tilts against Peoria followed by a Sunday visit from Abbotsford… Chris Durno earned an NHL recall to Colorado on Sunday after notching a goal in four straight games (5-1-6) for the Monsters… Darren Haydar has rattled off a five-game scoring run (3-4-7), and his nine points overall (3-6-9) are tied with Durno (6-3-9) for the club lead… Lake Erie has scored three of its four shorthanded goals on the road this season. 

 Schedule/Scores Player Stats
Goalie Stats 

Four of Manitoba’s last seven games have extended beyond regulation; the Moose won the first three before suffering a 3-2 overtime loss at Milwaukee on Saturday… The Moose are 4-0-1-0 this year when the game is tied after two periods… Cory Schneider picked up his first shutout of the season with a 24-save effort on Friday at Chicago and was recalled by parent-club Vancouver on Wednesday… The Moose have gone five consecutive games without scoring more than two goals… Marty Murray has collected a point in five of his last six contests (1-4-5)… Manitoba hosts Wilkes-Barre/Scranton and Norfolk twice apiece this week. 

 Schedule/Scores Player Stats
Goalie Stats 

Milwaukee currently has the same 3-4-0-1 record after eight games that it did at this point last season; in 2008-09, the Admirals then won 20 of their next 25 games and shot to the top of the West Division… After Wednesday’s 2-0 loss to Abbotsford, the Admirals are 0-3-0-0 against the Heat this season and 3-1-0-1 against everybody else… Milwaukee hosts the Heat again on Nov. 12 and then will not see them again for the rest of the regular season… Peter Olvecky currently leads the active roster with seven points (2-5-7) and a plus-4 rating in eight games… The Admirals play a home-and-home set with Rockford this weekend. 

 Schedule/Scores Player Stats
Goalie Stats 

Peoria has played Rockford in four of its eight games thus far, including each of the last three; the two division rivals will not see each other again until Jan. 16… The Rivermen bring a four-game points streak (2-0-1-1) into its three-game road trip this weekend to Lake Erie (Friday & Saturday) and Hamilton (Sunday)… Chris Porter (4-2-6) and rookie Lars Eller (1-3-4) each has a point in four straight games, while Nicholas Drazenovic is riding a three-game scoring streak (1-3-4)… Defenseman Jonas Junland shows a team-high 10 points (5-5-10), including three goals and three assists in the four match-ups with Rockford. 

 Schedule/Scores Player Stats
Goalie Stats 

Three players – Graham Mink (3), Michal Repik (2), and David Brine (2) – have accounted for the game-winning goals during Rochester’s current seven-game winning streak… Chris Taylor currently shows a four-game scoring run (1-4-5) and has a point in six of his last seven games (2-6-8)… Mike York (1-3-4) and Keaton Ellerby (0-4-4) have a point in three of their last four contests… The Americans have scored 25 of their 33 goals this season from the second period on, outscoring opponents 25-15 over that span… The Amerks visit Binghamton on Friday in their lone game of the weekend. 

 Schedule/Scores Player Stats
Goalie Stats 

Rockford goaltender Corey Crawford has made at least 30 saves in all three of his losses this season, including 36 during Saturday’s 5-2 setback at Peoria… Against West Division opponents thus far, the IceHogs are 3-0-0-0 at home but 0-3-1-0 on the road… Rockford has killed off 20 of 22 opponent power plays (90.9 percent) over its last five games… Mark Cullen had netted a goal in the IceHogs’ first two meetings with Chicago this season before being held off the scoresheet altogether on Wednesday in a 3-2 shootout loss to the Wolves… Rockford visits Milwaukee on Friday before hosting the Admirals on Saturday and traveling to Chicago on Sunday. 

 Schedule/Scores Player Stats
Goalie Stats 

San Antonio totaled just two goals and was blanked twice in three losses last weekend – one in overtime – after racking up 14 goals in its previous two outings… Jeff Hoggan and Kevin Porter netted the Rampage’s only goals of the weekend in a 3-2 overtime loss to Houston on Saturday… The Rampage are just 1-2-2-0 against fellow West Division opponents thus far but show a 5-1-0-0 mark against North Division foes… San Antonio, which hosts Texas on Friday in its only game of the weekend, has yet to square off with a West Division opponent from outside the Lone Star State. 

 Schedule/Scores Player Stats
Goalie Stats 

Texas has combined to score 18 goals in its five wins this season and four goals in its four losses… Rookie Sergei Korostin continues to lead the Stars with four goals (4-0-4) in nine contests… Francis Wathier registered the Stars’ first multiple-goal game of the season – including the game-winner – on Friday in a 5-3 triumph over Lake Erie… Aaron Gagnon has collected a point in three of his last four games (1-2-3) for Texas… The Stars have averaged a league-low 11.44 penalty minutes per game thus far… Texas visits San Antonio on Friday before hosting Chicago and Houston to close out the weekend. 

 Schedule/Scores Player Stats
Goalie Stats 

Toronto has captured just one win in six tries (1-3-1-1) since beginning the season with consecutive victories… Mike Zigomanis has racked up five assists in his first three games with the Marlies since joining the club on Oct. 20 in Abbotsford… Goaltender Adam Munro faced 35 or more shots in each of the Marlies’ three games last week… Jiri Tlusty has netted a goal in three straight games (3-2-5), has a point in four straight (3-3-6), and leads Toronto with six goals and 10 points in eight outings overall… The Marlies host Adirondack on Friday, have Saturday off, and welcome Wilkes-Barre/Scranton to Ricoh Coliseum on Sunday. 

Blues don’t interest Real aceWest Notes: Griffins, Admirals open at home

Jag har blivit utsedd till Årets Rebell av Ian Wachtmeiser, som för ett tag sedan utlyste tävligen “Är du en Rebell? Var med och tävla!” på sin blogg! Jag är väldigt glad över denna utmärkelse och ser fram emot att få ett signerat exemplar av Wachtmeisters bok Rebellerna. Andrapristagarna heter Gudrun Beims och Helena Palena – grattis till er! Detta är den finaste utmärkelse jag fått sedan en lektor vid universitetet i våras kallade mig för ”reaktionär talang”! Nu kommer jag väl att bli kritiserad av genusmaffian för att vara en tävlingsmänniska som “internaliserat den manliga maktordningen” eller så lär de hylla de mig för detta – vad som kan ske är lika godtyckligt och oförutsägbart som deras egna teorier, där begreppen ibland inte ens definieras entydigt eftersom detta anses vara ett manligt påfund. Det skulle vara intressant att se genusvetarna utveckla den matematik med genusperspektiv som kommer att bli nödvändig om genuscertifieringsplanerna blir verklighet. Själv har jag redan analyserat deras verksamhet ur ett matteperspektiv. Ekonomin har de förvisso redan tagit tag i – i handboken för Gender Budgeting (“Pengar nu” som finns här) kan vi på sidan 35 läsa (under “En enkönad teori styr världen”): “Feministiska ekonomer inom den internationella organisationen IAFFE menar att eftersom nationalekonomiska begrepp och modeller är utvecklade av män och för män brister de i vetenskaplig objektivitet” (!)

Jag tycker gott vi kan återgå till traditionell byteshandel. Man kan tex byta ut en halvskriven artikel i komplex analys mot en söndertuggad genusartikel som man kan strimla sönder med sin gräsklippare, eller så kan man byta ut en skalad banan (för detta konststycke krävs enligt Illustrerad Vetenskap en IQ på 26) mot en postmodernistisk genusanalys av gatubelysningen utanför ICA, eller så kan man byta ut politikerna i riksdagen mot en äkta slumpgenerator som slumpar ut statliga utredningar, propositioner och beslut – resultatet lär ju bli detsamma. Möjligheterna är som synes oändliga. Pengar är ju bedrägliga, vilket nyligen  påpekades av Miljöpartiets jämställdhetspolitiska talesperson, som konstaterade att Gustav Vasa (som återfinns på tusenlappen) är mer värd än Selma Lagerlöf (som återfinns på tjugan) och att ”detta speglar hur män fortfarande värderas högre än kvinnor”.

Den röda tubsvampen förekommer i isolerade vänstermiljöer

Mitt föredrag på Heimdal i torsdags gick bra! Ungefär 70 personer kom, däribland några akademiker från Uppsala Universitet. Ingen från fiendesidan dök dock upp – så det blev ingen ägg- och tomatkastning på mig utan allt gick planenligt. Om någon genusvetare dök upp så höll hon/han (eller jag menar hen) i så fall väldigt låg profil, och inte heller någon vänsterextremist syntes till. Vänsterextremister känns ju som bekant lätt igen på de hårbollar de regelbundet spyr upp, och på sina ovårdade frisyrer i form av ogenomträngliga dreads som rymmer helt unika och hittills icke dokumenterade ekosystem med en enorm artrikedom av maskar, svampar och mögel som stormtrivs i denna röda vänstermiljö där evolutionen tagit en helt ny vändning i isolation från omgivningen. Varenda vänsterextremist skulle fungera som ett helt avhandlingsämne i både biologi, psykologi och socialantropologi, och det är väl därför man så ofta ser dem flanera runt här vid universitetet där de fungerar som forskningsobjekt för framstående forskare som fått stora anslag från politikerna för att dokumentera dreadsens unika fauna och lägga in den i databasen ArtDatabanken Sveriges Rödlista i vilken arter vars långsiktiga överlevnad i Sverige är hotad finns listade. Nä, nu ska jag inte dumma mig. Ingen sådan forskning pågår vad jag känner till.

Och så har vi årets jämställdhetsbidrag från Skolverket (som fått i uppdrag av regeringen att genomföra en rad jämställdhetsinsatser i grund- och gymnasieskolan under 2008-2010, vilket också inkluderar ”fortbildning för skolpersonal” i jämställdhetsfrågan) : “17 miljoner fördelades till de olika projekten, bland annat till arbete för att motverka traditionella yrkesval, förbättra sexualundervisningen, och motverka skolstress bland flickor.”

Jag trodde att provrören var till för kemilabbarna...

Är det konstigt att flickor är stressade när de måste leva upp till radikalfeminismens idealiserade bild av kvinnan – nämligen mannen. Att vissa inom sig kan rymma flera kön (upp till åtta stycken enligt Judith Butler, samt ett kontinuum av diverse gränsöverskridande könsidentiteter däremellan) må vara hänt, men det ska inte vara ett krav att behöva bygga upp en sådan blandad identitet för att sedan kunna “välja själv”, som det heter. Kanske är flickorna stressade (och pojkarna, även om flickornas självupplevda stress är större enligt undersökningarna) eftersom värdefull undervisningstid går till att träna sig på att trä på kondomer på kemisalens provrör. Ja, vi fick göra det i nian i varje fall, men det var länge sedan, nu har man säkert  utvidgat detta med pk-kursen (alltså påbyggnadskursen) “kondom breddning” där man för skattebetalarnas pengar hyr in experter som ser till att allt utförs ur ett genusperspektiv. Senaste uppdateringen om vad som händer på området kunde vi se i Skolfront för någon vecka sedan, vilket ledde till en del debatt (P1, 10 minuter).

Några lärare som besökte Delegationen för jämställdhet i skolans (DEJA:s) konferens “Flickor och pojkar i skolan – hur jämställt är det?” intervjuas på Skolverkets hemsida om hur man jobbar med jämställdhet i skolan. Så här säger en lärare i grundskolans tidigare år i Luleå: “Vi startade ett kompetensutvecklingsprojekt för ett tag sedan där vi lyssnade på föreläsningar och diskuterade mycket. Det är inte helt lätt att få ihop det, ska man jobba med det här bland eleverna gäller det att ha samma förhållningssätt. För ett år sedan började vi jobba med att diskutera frågorna i klasserna. I årskurs fyra till sex anordnade vi verkstäder där barnen fick en verklighet till begreppen kön, genus och stereotyper. I verkstäderna synade vi bland annat läromedlet, veckomagasin och dagstidningar för att se hur pojkar och flickor framställdes.  Jag höll i en verkstad med rörliga bilder, som Hannah Montana och disney-kanalerna. Könsrollerna är otroligt tydliga i barnfilmer, det finns hur mycket som helst att diskutera. Det handlar om att ge eleverna verktyg så de själva kan inta ett kritiskt förhållningssätt. Genus måste lyftas upp och det måste avsättas tid till det i början. Nu tar vi in det i lektionerna och eftersom alla har gått igenom kursen har vi fått upp ögonen och höjt nivån på diskussionerna. Det gäller att puffa eleverna lite åt rätt håll. Alla pedagoger har fått starka genusglasögon och de ska vara på hela tiden. Vi har fått positiva gensvar från elever och föräldrar. Jag kan hoppas att någonstans bryts de traditionella rollerna.”

Feynmandiagram som illustrerar växelverkan mellan genusvansinne och folkvett - värdet på kopplingskonstanten är ännu inte känt

Det finns alltså hur mycket som heeelst att diskutera, och så kan man ju hoppas att det finns lite tid till att förmedla ämneskunskaper också. Mina gymnasielärare på 90-talet hade inte några genusglasögon alls, däremot hade de gedigna ämneskunskaper och förmedlade dessa med könsblind entusiasm och det ledde till att flera tjejer i klassen gick vidare och läste till civilingenjörer. Men om nu genusvetarna tror att dagliga indoktrineringslektioner om genusordningen och patriarkatets upprätthållande av förtryckarstrukturer kommer att ge bättre utdelning i form av tjejer som exempelvis upptäcker matematikens skönhet, so be my guest… Projekt starta genusfri friskola nästa!!! Här är ett inlägg om DEJAS rapport SOU 2009:64 om jämställdhet i skolan som kom i somras (samt lite om min egen uppväxt) – observera videon där Göran Persson blir anklagad för att utöva härskarteknik   (resterande delar om DEJA här under det översta inlägget) och så vill jag passa på att tipsa om en SVD-ledare om könsmaktsordningen. Bra skrivet. Man ska inte glömma att det är radikalfeministerna som definierat traditionellt kvinnliga sysslor som underordning, och fast de beklagar sig över att “manligt könskodat beteende” utgör normen så strävar de själva efter den.

För den som vill medverka till att genusindoktrinera befolkningen så kan jag tipsa om att Umeå Universitet söker en biträdande lektor inom genusforskning inom ramen för forskningsprogrammet Challenging Gender som av Vetenskapsrådet utsetts till ett så kallat Center of Gender Excellence. Forskningen ska undersöka följande: “Hur sker kunskapsöverföring? Vilka mekanismer samspelar när genusforskningens resultat får direkt eller indirekt påverkan på exempelvis lagstiftning, ekonomiska utfall, hälsa och välfärd, social normproduktion, kulturella värderingskomplex eller medial opinionsbildning? Vad händer med genusforskningens kunskap när den nyttiggörs och används? Vilka hinder finns för genusforskningens potential för kunskapsöverföring? Vilka komparativa perspektiv kan anläggas vad gäller exempelvis jämförelse med andra forskningsfält eller andra geografiska områden?”

För den som är intresserad kan jag passa på att nämna att de tre universiteten i satsningen på genusexcellensmiljöer har följande respektive teman:

* Uppsala (Forskningsprogrammet GenNa): genus och fysik, genus och djurforskning, genus och didaktik, genus och neurovetenskap, genus och bioetik, genus och biosocialitet.

* Umeå (Forskningsprogrammet ”Challenging gender”): genus och demokrati/social rättvia, genus och emotioner, genus och våld, genus och hälsa, genus och normalisering.

* Linköping/Örebro (Övergripande tema ”Gendering excellence”): genus, sexualitet och global förändring; Dekonstruktionen av hegemonisk manlighet och manliga hegemonier; Skillander och sanktioner: sexuell hälsa, kropp och ”empowerment”.

I framtidsprojektet "Det jämställda könslösa amöbasamhället" kommer Sverige att utgöra pilotprojekt - vi har nämligen kommit längst vad gäller jämställdhetsfrågan!

Dock har excellensmiljöerna redan börjat “problematiseras” ur ett genusperspektiv, som jag nämnde i ett tidigare inlägg så påtalade föreståndaren för Nikk (ett ”tvärnordiskt kunskapscentrum för könsforskning och jämställdhet” finansierat av Nordiska Ministerrådet) att “Excellenssatsningarna och elitiseringen av högre utbildning korresponderar inte med jämlikhets- och jämställdhetssträvandena inom akademin”. De tre excellensmiljöerna skall dock ses som ett förstadium till det som komma skall – nämligen ett “Europeiskt Centrum för Excellent Transnationell Genusforskning” i Sverige (se här)  – det är inte dock klart var detta centrum ska ligga, men tanken är att all världens genusforskare ska vallfärda dit i syfte att dekonstruera könet. När vi alla förvandlats till könslösa varelser, med eller utan hjälp av dagliga hormoninjektioner, kommer vi bara att kunna föröka oss genom delning. Ett sådant könslöst amöbasamhälle får givetvis en del konsekvenser för mänskligheten, en sådan är exempelvis att evolutionen avstannar  – men man ska då ha i åtanke att vi faktiskt pratar om att uppnå reell jämställdhet (till skillnad från “formell” sådan, som vi har idag) och då är inget pris för högt!!! Och för övrigt måste man ställa sig frågan om evolutionen i själva verket inte redan avstannat i det här landet?

It’s that time for me again. Where my poor little soul attatches itself to another soul and keeps it on its radar until it’s right at the center point. The whole world seems to run in turn of this soul, and it makes me go against all those stupid beliefs I had thought out for myself. But the really weird and unbelievable part is: I have seen this new soul before, and the resemblance is killing me. I find myself once again debating “should I stay or should I go?” due the astonishing similarities.

To name a few:
1. The crooked legs. WHY must he stand the EXACT SAME WAY? WHY? WHY? WHYYYYYYYY???
2. The same smartass attitude. I know where that road leads to, and it’s a dead end.
3. The hair. Short, trimmed, and neat.
4. The need for satisfaction. Ho ho…and that’s a BIG FAT NO-NO! It means whenever, wherever…and that didn’t go so well last time.
5. The voice. That one that you hear coming from telephone operators. Perfect.
6. The laugh. Damn, why must he chuckle that way? It’s the same “I’m an asshole” chuckle I’d heard for 2 years.
7. The arguments. The same fucking way of discussing things.

Those are all i can think for now. I tried not to think about it, or else I would go crazy.

Now I stand here (ironing)…trying to understand exactly where my thoughts are. As much as I want to try to invest, I’m not even sure these feelings are the same on the other side (which I sort of highly doubt they are)…and I don’t want to commit the exact same mistake TWICE. Cause then that would just be stupid on my part. But that presence just sucks all my attention, and I crave the taste. So all I can really say is that this must be one of the most confusing things I’ve ever debated with myself. And it’s confusing the shit out of my theories and methods and all that jazz.

My hopes are:
1. He doesn’t change his wardrobe
2. He continues to see colours in different ways
3. He doesn’t become a mechanic
4. He doesn’t surf

Let’s let destiny decide this one.

Renaud Revel (qui c’est ? – sais pas… – Ha bon.) a publié un édito sur son blog intitulé : “Marine Le Pen et Benoît Hamon, même combat !”

il a écrit sur tztter (je fais la faute exprès pour pas faire de pubzz pour cette merde) :
“Pas très élégante la réaction de Benoist Hamon qui vient en soutien de Marine Le Pen: un axe PS-FN contre Mitterrand pas très joli.”

il est vrai que c’est tellement plus élégant de faire du cinoche et de s’enfiler des gamins, après les avoir drogués, ou les avoir payés.

Il est tellement plus élégant d’employer la formule “pas très joli” après avoir écrit un mensonge éhonté qui respire la veulerie la plus boueuse. La formule “pas très” est l’exacte pendant de “un petit peu”.

comme ils sont élégants ces faux écrivains, ces scribeurs, ces scribiers du pouvoir, les scribiers de la potence du lecteur. ces journaleux sans fond avec leur “petit peu” et leur “pas très”.

Comme tout cela est nul et révoltant. mais surtout “TRES TRES” NUL. et TRES TRES peu élégant.

Une équipe de foot A ne veut pas jouer avec une autre équipe de foot B pour des raisons d’identité. L’équipe de foot contestée (B) se revendique “gay”. Que va-t-il se passer ?
On parle de racisme. L’équipe de foot réfractaire (A) regroupe des joueurs très religieux, revendiquant une identité qui elle-même subit tous les jours une sorte de racisme. Avant que B ne soit victime de rejet par A, on prêtait à A beaucoup de circonstances atténuantes. Mais maintenant que va-t-on faire ?
on révèle l’existence d’une équipe C, qui en sous mains, bien que largement aidée par de nombreux tenants de l’identité à tout pris, complote afin de nuire à A par l’intermédiaire des souffrances de B. On se questionne, la défense de la diversité vaut bien quelques larmes dans un vestiaire… Utilisons les larmes pour embuer notre jugement… ha la religion de la diversité ! le rappel de l’identité, de nos racines bla bla bla, vivons tous les uns à coté des autres, tel pays qui creva dans des cascades de sang, savait si bien, “avant” (précisément avant les années 80-90) conjuguer les différentes identités, au profit d’une harmonie sociale sans pareil. Non vraiment les gens manquent de tolérance, on pourrait tous vivre d’une seule identité revendiquée se ratatiner en elle comme des villageois de régions montagneuses et isolées, mais laissant nos frontières ouvertes à l’émerveillement, que dis-je à l’enchantement de la découverte d’autres particularités, d’autres divers éléments de cultures qui paraissent, certes exotiques, mais si enrichissant, considérés d’un œil distrait, et fatigué, par le labeur de la journée, à préserver son identité, à la construire, en établir les formes et les noms (gay ou pédé, laïc ou religieux, musulman ou catholique, ange ou démon, allez savoir).
Puis avant de s’endormir, lors les lambeaux de la sociétés coulent sur le sol et les yeux se ferment idéalement, on se retrouve face aux ténèbres de la nuit, seul et sans identité, reposé. On s’exclame alors aussi fort que l’éclatement de la nuit aux dernières secondes d’éveil : l’identité c’est de la merde !!

Puis on s’endort ; on s’en souviendra demain ? mystère.

Outfit:

Hair: Cateye Dark Brown by DEJAVU (moded)
Glasses: Mission Glasses by Role Optic
Skin: Mathieu med 0-E by Belleza
Hoodie: Check Parka Pink by S
Shirt: Layered T black by Sweets Junkie
Shorts: Amsterdam Shorts Black by Doppelganger Inc.
Shoes: Drunks by Urban Bomb Unit

Saavedra - Segunda Virginidad

Hoy te traigo una flor colombiana, sí otra! Además de mi escritora favorita, esta otra mujer ha conquistado mi alma también. Lo mas curioso es que conocí a Mª Isabel Saavedra porque TÚ, que me lees, te encontraste con mi texto sobre Ángela Becerra y me la presentaste a ella, a esta cantautora deliciosa. Y es que la magia de Facebook ha vuelto a funcionar una vez mas. . .

Según dice en su espacio en internet ella es esta mujer que aqui te presento:

“Periodista, escritora y cantautora colombiana, María Isabel Saavedra Pouchard. Su libro de epigramas y aforismos “CON MUSICA INTERIOR” , Bemoles en Tiempo de Mujer, de la editorial Torre de Papel, agotó edición en 3 meses, desde su lanzamiento en Miami en el 2006, con prólogo de Eduardo Padrón, Presidente de Miami Dade.

(…)

Ha compuesto desde niña más de 400 canciones, 65 de ellas grabadas por artistas como Oscar de León, Gisselle, Rey Ruiz, Andrés Cepeda, Angel López, Edith Márquez, Margarita,la diosa de la cumbia, Pedro Brull, Carolina la O, Francisco, Helenita Vargas, Raquel Zozaya, Mirave, Jose Luis, Antonio Muñiz, entre muchos otros.

Su primer disco internacional “Saavedra” con canciones propias, fue producido por el mejicano ARMANDO MANZANERO y su canción YERBABUENA, se convirtió rapidamente en éxito en la radio latina de Miami. Ha ganado varios premios como autora, intérprete y poeta en España, Estados Unidos y Colombia, ha musicalizado algunos documentales y apoya dos fundaciones de niños en su Colombia natal: Amadeus y Vida Nueva.

Cercana a lanzar su segunda producción, SEGUNDA VIRGINIDAD, continua escribiendo para otros artistas y terminando su primera novela de ficción.

Ha realizado giras por Europa, Africa y Suramérica y compartido escenario con algunos artistas internacionales. Su búsqueda…inspirar y servir.”

“DE ESO SE TRATA…de equivovarse…y de perder el miedo y no querer salvarse, de eso se trata la vida misma…de mil veces errar y luego perdonarse.”

Saavedra

Mientras cuento los dias para mi próximo viaje a Colombia, donde espero encontrar alguno de sus cd y quien sabe su libro tambien, me voy entregando  a su música. Para mi es todo un descubrimiento, esta mujer, que me conquista cada día más, cuanto más escucho más quiero escuchar, me dejo enredar por su ritmo, sus versos y esa forma tan femenina, latina y enérgica que tiene de ser y de estar. . .

Te dejo con ella y con su tema “Deja” porque me parece toda una declaración de intenciones, sensual, con fuerza, sincera, como es ella, como es Mª Isabel Saavedra. . .

Si te gusta búscala aqui, en Facebook, y hazte Fan. Y si es así busca en el apartado de videos “Pequeña Historia” una belleza de canción. . .

Anque puedes verlo tambien en los comentarios de este post aqui te dejo el link para que llegues a su canal de música en Internet. Haz click aqui.

Te lo dedico a ti, gracias Diana, porque con ella TÚ me encontraste a mi, TÚ me la presentaste a ella y entre ellas y nosotras tambien te conocí a ti, otra flor colombiana. . .

…a veces…

como dice ella,

deja que mi música te calme, deja,

que mi aroma se te pegue tanto

que no puedas arrancártelo. . .

Emmanuel Lopez, directeur du Conservatoire national du littoral et des espaces lacustres, est décédé le 10 septembre dernier des suites d’une maladie qui l’a emporté en quatre mois.

Je me souviens de notre première rencontre dans son bureau de Rochefort. Emmanuel était alors directeur adjoint du conservatoire du littoral, en charge de l’antenne de Rochefort. C’était en 1991 et le conservatoire commençait tout juste sa politique de commande photographique en s’adressant à des auteurs censés mettre en valeur ces espaces littoraux qu’il était chargé de défendre et d’acquérir pour mieux les protéger de toutes sortes de tentations, notamment celles de la pieuvre immobilière.
Yves-Marie Marchand, éditeur de Marval, avait créé la collection Littoral et c’était lui qui était chargé à l’époque de choisir les premiers photographes de cette opération. Je fus rapidement associé au projet. Comme j’habitais en Charente-maritime, il semblait naturel que je travaille sur ma région, et du coup, contrairement aux autres photographes qui devaient être adoubés par la direction parisienne du conservatoire, je fus alors le seul photographe à traiter directement avec l’antenne de Rochefort et donc avec Emmanuel Lopez.

Un projet ambitieux ne peut se réaliser que s’il se passe quelque chose entre l’auteur et son commanditaire. Sinon, la commande devient un malentendu ou au pire une simple prestation de service. Dès nos premiers échanges, je sus qu’il se passerait quelque chose. J’avais en face de moi quelqu’un qui ne se contentait pas de maîtriser les outils de son administration et le langage approprié, mais qui semblait transporté par une sorte d’enthousiasme naturel, évidemment communicatif, qui donnait à ce projet un enjeu qui allait bien au-delà du simple inventaire paysager. J’en étais évidemment ravi et soulagé. Emmanuel Lopez n’était pas un simple gestionnaire, mais un intellectuel dédié à sa mission et qui, d’une voix douce mais résolue, pouvait faire partager à ses interlocuteurs son désir de faire bouger les montagnes.

J’entrepris mon travail sur la citadelle et les marais de Brouage deux semaines après la naissance de notre second fils Théo en février 1992.  Ce travail était important puisqu’il s’agissait de la première commande institutionnelle que je réalisais en couleur. Sur mon carnet de travail, au-dessous des noms de lieux, quelques notes écrites au feutre rouge qui trahissent l’inquiétude que j’avais alors d’une restitution fidèle de couleurs dont la fragilité, liée souvent à l’état du ciel, tranchait avec celles des paysages habituels : brun-rose (vase) – violet (horizon) – vase jaune doré, avec des traces de rouille etc.
J’aimai ces longues en-allées d’hiver, puis de printemps, à travers ce paysage austère, et dont seule la lente traversée à pied révèle la palette subtile des couleurs et la diversité des formes.

Les marais de Brouage, Charente-Maritime © Thierry Girard 1992.

Nous devînmes rapidement amis, et nous continuâmes notre conversation poétique et philosophique —et aussi politique, nous n’étions pas toujours d’accord— autour de quelque bon dîner, chez lui ou chez moi ; et le dimanche en famille, tantôt à Rochefort, tantôt sur l’île de Ré. La naissance de Théo ne fit que conforter Emmanuel et Hélène, sa femme, dans leur désir d’avoir un enfant. Jean naquit l’année suivante. Et Marie, leur fille, en 1996.

Je ne partageais pas, avec regret sans doute, sa foi profonde et son côté presque mystique, mais nous nous retrouvions sur une éthique commune, humaniste, incarnée entre autres par la pensée et l’œuvre de Camus à laquelle, en tant que natif d’Afrique du Nord, il était particulièrement attaché. Ce furent de belles soirées et de belles journées.

Jean, Emmanuel et Hélène Lopez, Rochefort, 13 mai 1994 © Thierry Girard

[ Lors d'une séance de prises de vue dans le jardin de leur maison de Rochefort. Je souhaitais faire un portrait de Vierge à l'enfant pour Un Voyage en Saintonge, le travail que je réalisais alors. Hélène et son fils me semblaient les meilleurs modèles qui soient.]

Double-page extraite du catalogue Un voyage en Saintonge publié en 1995.

Lorsque Emmanuel fut nommé directeur du parc national de Port-Cros en 1994, il m’invita de suite à photographier son nouveau territoire  avant de faire venir notamment  Bernard Plossu —familier de ces îles depuis son enfance— et Éric Dessert. Emmanuel aimait la chose artistique. Il aimait la photographie, les Arts en général, et l’architecture. Il aimait compter des artistes parmi ses amis.

Sur l’île de Port-Cros © Thierry Girard 1995.

Les circonstances de la vie nous ont malheureusement éloignés, si ce n’est quelques petits mots échangés au fil des ans ou tel livre dédicacé que je lui envoyai. Nous reprîmes contact lorsqu’il fut nommé à la tête du conservatoire en 2004, et nous eûmes à nouveau quelques belles et longues conversations. Il me proposa une nouvelle fois de travailler pour le conservatoire. Il hésita un peu sur le choix du territoire, et il m’appela un jour pour me dire qu’il était extrêmement attaché à l’estuaire de la Gironde et aux îles quasi inconnues qui flottent en son milieu ; et qu’il tenait à me confier cette mission.
— Tu verras, me dit-il, c’est un endroit fait pour toi. C’est exactement ce qu’il te faut. Et je tiens à ce que tu en donnes une dimension poétique, comme tu sais faire.
Alors, je chaussai mes bottes pour arpenter l’estran et les zones humides, mis ma veste épaisse pour me protéger des moustiques ou du vent, et m’aventurai, non sans difficultés, sur ces îles qu’il aimait. J’appris aussi à les aimer en guettant ces lumières de Gironde que l’on ne retrouve nulle part ailleurs, et en cherchant, à travers la ripisylve qui les enserre, les quelques brèches qui vous projettent vers l’estuaire limoneux et l’horizon des rives ou de l’océan lointain. Emmanuel et moi partagions la conviction profonde que le paysage n’est pas un spectacle, une simple vedute, mais quelque chose que l’on vit en soi, dans son corps et dans son esprit, et qui nous relie (au sens religio) au monde. Il faut comprendre que le vent qui souffle —nous enveloppe et nous élève— sur ces îles de la Gironde, est de cette matière dont les Anciens pensaient qu’elle était celle de l’Esprit. Emmanuel le vivait ainsi et savait que je partageais ce sentiment.

L’estuaire de la Gironde depuis l’estran de l’île de Patiras © Thierry Girard 2006

Nous nous étions promis de renouer des liens plus étroits, mais la maladie, celle d’Hélène qui finit par l’emporter en mai dernier, puis la sienne, nous laisse simplement dans la peine et le regret des choses incomplètes et interrompues. Je vins le voir une dernière fois à l’hôpital de La Rochelle. Je lui parlai de ce qui nous liait. Je lui dis combien le portrait que j’avais fait d’Hélène et de Jean était un de ceux dont j’étais le plus fier. Il ne pût me répondre, mais une larme perlait doucement.

Je ne peux terminer ce modeste hommage sans évoquer et remercier deux amies que nous avions en commun et qui ont accompagné Emmanuel jusqu’au bout : Élisabeth Delorme, sans laquelle nous n’aurions jamais trouvé les financements pour réaliser le travail sur Brouage puis sur l’estuaire de la Gironde ; Line Lavesque qui gère la collection de photographies du conservatoire et qui encadre les commandes photographiques depuis que Marval a cessé la collection Littoral.

Med klassiska postkoloniala feministiska verktyg ska genusvetarna dekonstruera manligheten

Det här blir det sista inlägget (fortsättning på 0, 1, 2, 3, 4) om DEJA:s delbetänkande SOU 2009:64, men var inte ledsna – vi har ju själva SLUTRAPPORTEN att se fram emot, den kommer den 30 augusti 2010! Det är då (ve och fasa) ”åtgärderna” ska presenteras! Som vi redan vet gäller (sid 237 under rubriken ”Underprestation som effekt av sociala konstruktioner av manlighet i skolan”) att ”En gemensam utgångspunkt är att social genusordning har avgörande betydelse för pojkars underprestationer i skolan.” och det är i all välvilja som genusvetarna därför ägnar sig åt att dekonstruera manligheten vid våra lärosäten på skattebetalarnas bekostnad. Kan inte den som vill få sin manlighet dekonstruerad vända sig till en genusspecialist och betala ur egen ficka!? Var tog valfriheten vägen, hörni – Alliansen!? Apropå Alliansen, så har en ung kvinnlig moderat (Sophia Ljungberg) lagt ner sin röst angående ett beslut om jämställdhetsplan, och i intervjun i länken ovan kan man läsa följande kloka ord: ”Jag är stolt över feminismen och det är tack vare den framfart feminismen har haft under 1800- och 1900-talet som min generation inte behöver kalla sig feminister. Jag är ganska säker på att målet med feminismen från början var, att kvinnor någon gång i framtiden inte skulle behöva använda begreppet feminism mer än på historielektionerna.”

Jag funderar faktiskt själv på att sätta ihop en bok om allt vansinne redan nu när jag ändå har det aktuellt i huvudet, och som kan utgöra denna framtida historiebok som Sophia talar om. Medan genusvetarna är i full färd med att dekonstruera alla manligt könskodade objekt i universum så ska jag skriva den och samtidigt försöka tänka ut hur vi kan dekonstruera genusvetarna så att boken verkligen blir en historiebok och inte nutidsbok. En nutidsbok är däremot s-kvinnornas Makthandboken där följande står att läsa: “Kvinnor måste därför ta ansvar för minst halva makten i alla beslutande församlingar. Ett beslut som fattas av enbart män är dessutom ett icke-beslut. Sådana beslut borde ogiltigförklaras i lag.”

I DEJA:s rapport sidan 237 läser vi vidare: ”Genusteoretiska maskulinitetsteorier (t ex i Connells efterföljd) ser skapande och försvar för hegemonisk maskulinitet som en avgörande mekanism… Exakt vad som blir manligt respektive kvinnligt är delvis godtyckligt, men en övergripande och etablerad maktordning ger maskulinitet högre värde och tillskriver pojkar/män sådant som värderas högt.” Jaha, det var ju intressant – hur finner då genusvetarna det godtycke som ska dekonstrueras och vem gör värderingen? Och vad menar de med maskulint? Det finns ju inget sådant – maskulint och feminint är ju flytande abstraktioner som Patriarkatet uppfunnit för att kunna förtrycka! Har genusvetarna också fallit i Patriarkatets fälla? De skapar ju det maskulina genom att påtala det – har de inte läst sin egen forskning? Bedrövligt!

Genuseriet påminner om en vrickad mental rotation

Vad har rapportförfattarna att säga om skolprestationer inom matematiken då? Sid 212-213: “Den stora mängden resultat [Könsskillnader i kognitiva förmågor] har dock kunnat föras samman i omfattande metastudier… Endast tre kognitiva förmågor uppvisade könsskillnader: verbal förmåga, visuell-spatial förmåga och matematisk förmåga. Därtill fann man stabila skillnader endast avseende aggressivitet… Avseende kognitiva förmågor rapporterar Hyde negligerbara skillnader avseende verbal och matematisk förmåga. För spatial förmåga förefaller en viss skillnad finnas, men den varierar mellan olika aspekter inom detta kognitiva område – störst skillnader till mäns fördel finns för mental rotation.” Mental rotation! Det är precis vad min kommande historiebok om genusvetarnas verksamhet ska heta!

Sid 214-215: “Rosén fann en betydande skillnad mellan könsskillnader/ -likheter i de observerade prestationerna… Flickorna förefaller, i Roséns studie, använda mer generella intellektuella förmågor för alla uppgifter, medan pojkarna framstår som mer specialiserade då de använder smalare förmågedimensioner. Rosén skriver, med exempel från matematikområdet: “Females seem to nurture their general intellectual abilities, while males seem to nurture their numerical achievement skills. (1998, s. 44)”. “

Pojkars "smalare förmågedimension" syns på en brainscanning

Vad menas med “generell intellektuell förmåga” i matematiska sammanhang, och hur kommer pojkarnas smalare förmågedimension till uttryck rent konkret? Kan någon genusvetare förklara för mig som matematiker hur det ligger till här? Har jag använt min kvinnliga generella intellektuella förmåga i min doktorsavhandling eller har en mörkare manlig sida hos mig i form av en smalare förmågedimension satt sitt spår i resultaten? Eller i bevisen? Vidare: “Eftersom studien inte visar på några könsskillnader i begåvnings-strukturen som sådan skulle resultaten peka på att flickor och pojkar använder sina förmågor olika snarare än har olika förmågor. Och, som sagt, resultaten i form av lösningsfrekvens på test blir mycket likartade. Liknande resultat, som alltså pekar på att flickor i högre grad använder generell förmåga och pojkar avgränsad förmåga, har även framkommit i senare studier… Samtidigt skulle det kunna vara så att pojkar och flickor använder olika aspekter av sin förmåga för att lösa samma uppgifter… Rosén (1998) sätter emellertid resultaten i sin studie i relation till skillnaderna i könsmönster i klassrummet där pojkar tenderar att ta större plats och får mer uppmärksamhet. Hon skriver: “However, male dominance may have a cognitive price, if males due to the fact that they receive more educational resources, are able to develop specialised skills, whereas girls in their subordinate position does (sic!) not get that opportunity. Their different cognitive profile may also interact with the fact that boys are more visible in the classroom. It could be that females’ broad and even cognitive profile makes them perceived as (too) “all-round” and broad in their interests; they either lack exotic specialised knowledge or it becomes inseparable from their high general level, and thus becomes harder to recognise. If broad and narrow ability dimensions can develop more or less independently from each other, then, perhaps the male price for their higher degree of visibility and unique competence is an uneven cognitive profile and weak spots. (s. 66)” Samma genomsnittliga prestationsnivå och övergripande kognitiva strukturer kan alltså dölja skillnader i hur uppgifter angrips och löses.”

I ett jämställt samhälle tänker ingen utanför genusvetarnas påbjudna ramar

Ve och fasa, vilken katastrof – eleverna tänker på olika sätt för att komma fram till samma resultat! I dessa tider av tankelikriktning måste detta ses som ett grovt övertramp mot värdegrunden och likhetsideologin, detta är en strukturell orättvisa och de tankebrott som den tar sig uttryck i kan bara åtgärdas med en postkolonial feministisk massvaccination! För hjärnforskarna, som redan kände till att det finns genomsnittliga skillnader i strukturen mellan mäns och kvinnors hjärnor – dem vill genusvetarna inte kommunicera med. Nej nej – skillnader i spatial förmåga beror givetvis på könsmaktsordningen! Bryter vi bara könsmaktsordningen så kommer de geometriska figurerna att falla på plats på rätt sätt. Som en första övning för att förstå vilka olika metoder som finns för att vrida geometriska figurer i huvudet föreslår jag att genusvetarna/rapportförfattarna gör mensatestet HÄR - det ska bli intressant att se hur de ska standardisera lösandet av dessa problem och sedan utfärda påbud om tankelikriktning i jämställdhetens namn, och vi får se om Mensas styrelse kan klura ut hur man kan verifiera exakt hur varje testpersonen tänkte när han/hon utförde testet. Kanske finns någon feministisk telepatisk metod? Men ännu mer intressant blir det givetvis att se vilket resultat genusvetarna själva får på detta test!