I torsdags, vecka 37, fick jag andra delen av min släkting av hennes historia. Som jag sedan i torsdags har bearbetat vilket som menas med att jag har översatt den samt del 1 skriftligt och inte endast muntligt. Vilket som har lett till att jag har kommit längre på arbetet än vad jag befann mig för en vecka sedan.

Jag frågade även min släkting om uppgifter som skulle leda till att jag skall kunna leta upp information om min släkting så att jag skall kunna finna dokument ifall det finns kvar några från 1940 talet. Hon gav mig då hemsidan till yadvashem som även du, Lise Lott gav mig i början av projektets början. Fast har sökt efter den information som jag har, och har hittils inte funnit något ännu. Det är alltid någon uppgift som är fel eller rättare sagt saknas, så som orten eller när personen i frågan föddes eller dog. Så får se ifall jag kan hitta något genom de judiska letnings sidorna.

 bok     

    Efter att ha läst en del information i ämnet global uppvärmning märker jag fort att här redan har bildats många fackuttryck där koncept och termer används likt ett rinnande vatten i de olika sammanhangen. För mig blir information ofta obegriplig om jag inte har den korrekta betydelsen av de benämningar som används, så innan vi går djupare in på ämnet global uppvärmning blir det lite terminologi. 

 Terminologin.

    Termen global uppvärmning kommer från den generella benämningen på effekten klimatförändring, vilket även inkluderar något som man kallar global avkylning. Med andra ord, klimatförändringar är de skilda händelser som inträffar på vår planet, både uppvärmning och nedkylning – istider samt tiden däremellan. De variationer som bidrar till förändringarna kan orsakas av naturliga företeelser som solaktivitet eller geologiska processer men kan även vara antropogena (orsakade av mänsklig påverkan).

    Inom UNFCCC (United Nations Framework Convention on Climate Change) eller som man i språkbruk kallar den klimatkonventionen, skiljer man på naturliga förändringar, vilka man refererar till som klimatväxlingar, och de icke naturliga förändringar orsakade av mänskligt beteende benämns som klimatförändring eller antropogena förändringar.  

växthus

    Växthuseffekten, som även benämns som drivhuseffekten, är en naturlig företeelse. I korta drag hindrar växthusgaser som koldioxid, vattenånga och metan långvågig strålning från att försvinna från vår planets atmosfär något som resulterar i en angenäm temperatur på vår planet. Men växthusgaserna har under de senare tiotal åren ökat i antal och bidrar till att jordens temperatur nu ökar. 

Hur mäter vi klimatförändringar?

bok

    Klimatkänslighet är vad man refererar till när det talas om mätningar av klimatets förändringar. Vanligtvis används olika former av klimatmodeller, där en temperaturskillnad visas gjord på beräkningar av den koncentration koldioxid som finns och beräknas befinna sig i atmosfären under kommande år. Kalkylerna görs bl.a. utifrån mätningar på de förändringar som skett i jordatmosfären när det gäller växthusgaser. 

Albedo, en astronomisk term som på latin innehar betydelsen vit, är det mått som används för att beskriva reflextionsförmågan d.v.s den andel strålning som en belyst kropp eller yta (i vårt fall jorden och växthuseffekten) återspeglar.  

Klimatkänsligheten anges i grader C vid en fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären. För närvarande har forskarna beräknat att temperaturen kommer att befinna sig mellan 1,5 – 4,5 grader C samtidigt som IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Cange) som är FN:s klimatpanel har beräknat medeltemperaturen att öka mellan 1,4 – 5,8 grader C under intervallet 1990 – 2100. Anledningen till de olikartade prognoserna ligger i svårighetsgraden att sia om framtida utsläpp.

Källor:
Wikipedia
Miljöportalen

Del 1

“Stoler du på meg?” Spørsmålet kom uventet. Faktisk, så hadde han aldri spurt meg om noe lignende før. Jeg lå urørlig i armkroken hans, og uten å bevege meg stort svarte jeg et raskt “ja”. Han var stille. “Har jeg noen grunn til å ikke gjøre det?” hørte jeg meg selv spørre. Selvfølgelig hadde jeg ikke det. Han kunne aldri funnet på å gjøre meg vondt. “Nei ..”. Stillhet.

Plutselig tok han tak i hånden min. Jeg snudde meg rundt og kikket på ham. Det var noe i blikket hans, noe uforklarlig, – en urolighet jeg aldri hadde sett før. Jeg holdt blikket hans lenge, før han brått snudde seg til siden og lukket øynene. “Jeg har tenkt på det du sa”. Jeg lot hodet hvile mot brystkassen hans og trakk pusten dypt tre ganger før han fortsatte. “Savner du ham?”. Spørsmålet slo meg hardt i magen. Det var ingen tvil om hvem han refererte til. Jeg kjente følelsene strømme til og hjertet slå fortere. “Hvorfor spør du om det?” spurte jeg ham, i mangel på noe bedre å si. Jeg kunne kjenne hvor irritert han ble over svaret mitt. Musklene hans spente seg, og hånden som holdt hånden min klemte betydelig hardere. Stemmen som stilte spørsmålet på nytt var ikke like snill og velmenende lenger. Jeg knep øynene igjen og prøvde å puste ordentlig. “Ja ..”

Del 2

Bråket som fulgte svaret min var høyst uventet. Jeg hadde sett hvor voldsomt han kunne reagere – men dette .. jeg hadde virkelig ikke ventet dette. Det ene skjellsordet etter det andre skar gjennom luften og traff meg som kniver. Han hadde for lengst revet seg bort fra meg, og travet nå rommet som en illsint hingst. Jeg hadde ligget vettskremt og livløs i sengen de første sekundene, men da han begynte å kaste ting fór jeg opp og stilte meg innatt veggen. Den harde betongen føltes iskald mot den nakne og blottede huden min.

Kanskje tok jeg feil da jeg antok at han ikke kunne skade meg. Han skrek til meg igjen, før han brått, med to raske steg, stod rett foran meg. Jeg lot ansiktet vike til siden i et forsøk på å ikke møte blikket hans igjen. Pusten hans var varm og traff meg direkte, som heten når du går ut døren en altfor varm sommerdag. Plutselig, helt uten forvarsel, smalt han hånden sin inn i betongveggen rett ved siden av ansiktet mitt. Det lød et voldsomt brak. Deretter ren stillhet, blandet med hans voldsomme åndedrag. Jeg sto skrekkslagen og kikket på blodet som sakte, men sikkert, ble tatt av tyngdekraften og rant i en bekk nedover veggen.

Så knakk han sammen i gråt. Han falt ned på kne foran meg og hikstet. De sterke armene hans tok et grep rundt bena mine og hodet hans hvilte mot de nakne leggene. Han ble sittende slik en stund, alene på gulvet, før jeg sank ned og satte meg med han. Jeg tok hans hender i mine og holdt dem fast. Sakte løftet han blikket og kikket på meg. “Jeg er ikke sterk nok til å miste deg igjen” sa han, og kjærligheten var tilbake i blikket hans.

Del 3

Det var fortsatt ganske varmt ute, selv om solen var på vei ned. Dagen hadde vært lang, men kombinasjonen gode venner og god mat og drikke var vanskelig å si nei til uansett hvor sliten man var. Jeg hadde akkurat pakket sammen tingene mine og var egentlig på vei til å gå, da han kom gående over gressplenen. Han var ikke alene, tvert i mot – han hadde følge med en god del kjekke gutter, men allikevel var det han blikket mitt stoppet ved. Og jeg var ikke den eneste som lot blikket hvile ved ham, solbrun og veltrent som han var. Men det var smilet hans som virkelig fanget oppmerksomheten min. Det var vakkert, og øynene hans lyste opp hver gang han trakk på smilebåndet.

“Er det ledig ved siden av deg, eller?” Jeg flyttet litt på meg og gjorde plass til ham, små-sjokkert over at han valgte å sette seg ned sammen med meg. Vi pratet lenge, og latteren satt løst. Det var noe ved ham som gjorde meg trygg og fikk meg til å slappe ordentlig av, og det satt jeg veldig pris på. Vi var i vår egen verden, og det faktum at folk stadig forsvant rundt oss gjorde ingen ting. Brått var vi alene der ute på terassen, og solen var for lengst gått ned. Han tok meg i hånden og kikket alvorlig på meg. “Skal vi bade eller?” sa han plutselig, og smilet hans lyste opp. Så løp vi ned til stranden, kastet klærne og forsvant ut i vannet.

Det er slik jeg ønsker å huske ham.

- Skrevet av Sara Johanne, 2009.

All tekst er personlig og skal ikke publiseres i andre sammenhenger med mindre det er avtalt med undertegnede.

Griseslakt

Bildet jeg bruker har jeg søkt opp på kvasir, og klikker du på bildet kommer du direkte til hjemmesiden som har lagt ut bildet (den er forresten på russisk, så de fleste skjønner ikke hva som står der. Likevel snakker bildene for seg selv). Det er en grunn til at det ikke blir vist film av dyreslakt verken på TV eller generelt sett. Staten skal “spare” folket for et slikt syn slik at de kan tjene penger på oss. Likevel har en gjeng dyrevernere laget opptak om både dyreslakt, verre dyreslakt, dyrenes forhold, pelsindustrien, hvalfangst osv. Mange ser på slikt materiale som propaganda, som bare er ute etter å skremme folk. Men er det ikke naivt å la vær å se på disse videoene og rett og slett ignorere den “harde sannheten”? Hvor tror man egentlig at maten kommer fra? Er det ikke propaganda at staten bruker så sinnsykt mye penger på kjøttreklame, for å innbille oss alle at vi trenger kjøtt? Dette ser vi overalt, hver dag! Matbutikkene gidder ikke engang å tilrettelegge for oss som ikke spiser kjøtt eller andre animalske produkter, vi blir heller henvist til allergihyllene eller hypersunne matprodukter.

La oss se hva Singer skriver om grisen:

“Av alle dyrene som vanligvis spises i Vesten, er grisen uten tvil den mest intelligente. Grisens naturlige intelligens, kan sammenlikned med, og er kanskje til og med overlegen hundens intelligens. [...] Grisens høye intelligens bør holdes i minnet når vi undersøker hvorvidt forholdene de ales opp under er tilfredsstillende. Ethvert sansende dyr har like stor rett til å bli tatt hensyn til, uansett om det er intelligent eller ikke. Men dyr med ulike evner har ulike behov. Behovet for fysisk velvære er likt for alle. [...] Forskere ved universitetet i Edinburgh har studert hvordan griser som er alt opp kommersielt for deretter å slippes løs i et noenlunde naturlig mljø. De oppdaget at grisene har et konsekvent adferdsmønster: De danner stabile sosiale grupper, de lager felles reder og gjør fra seg på bestemte steder et godt stykke fra der de bor. De er aktive og tilbringer mye tid på å rote rundt i utkanten av skogsområdet. Når purkene er i ferd med å føde, forlater hun det redet de har sammen, og bygger sitte eget. [...] Griser på en moderne fabrikk, kan ikke gjøre annet enn å spise, sove, stå opp eller ligge ned. De har vanligvis ikke halm eller andre former for underlag fordi det ville forvanske rengjøringen. [...] Når de holdes i golde, overbefolkede lokaler, tenderer grisene mot laster på samme måte som hønene. I stedet for å ty til fjærplukking og kannibalisme, begynner grisene å bite hverandre i halen. Dette fører til slagsmål i grisebingen og reduserer vektøkningen. Siden grisene ikke har nebb, kan ikke bøndene nebbklippe dem for å forhindre dette. De har imidlertid funnet en annen måte å eliminere symptomene på uten å endre på de forholdene som forårsaket problemet: De skjærer av halen på grisen. [...] I følge USAs landbruksdepartement: Haleklipping er nå en vanlig måte å forhindre at innesperrede griser biter hverandre i halen på. Alle bønder som driver med svineavl bør innføre dette. Kapp halen 6-12 milimeter fra kroppen med en knipetang eller et annet uskarpt redskap. Bruskskaden bidrar til å stanse blødningen. En del fabrikanter bruker en kyllingnebbklipper til å klippe halen: Den etser samtidig såroverflaten.”

Dette er også lov i Norge, men skal utføres av veterinær. Hvorvidt dette følges, har jeg ingen anelse eller formening om. Det var vanskelig å finne ut om nebbklipping av fugler er lov i Norge, så det kan jeg ikke si noe om. Singer tar utgangspunkt i USA, så det er forskjellig lovverk å forholde seg til. 

“For det første sies det ingenting om at griser som får halen avkappet skal bedøves. For det andre sies det ingenting om at behovet for å frarøve grisene halen har oppstått på grunn av at grisene har det for trangt eller mangler halm eller noe annet som kan tiltreke seg grisens oppmerksomhet.”

“Ønsket om å redusere utgiftene til arbeidskraft har vært en av hovedårsakene til at man har flyttet grisene innendørs. Med et intensivt system, er en mann tilstrekkelig til å håndtere hele virksomheten, takket være automatisk fôring og tremmegulv av metall som slipper igjennom gjødselen for å lette uttømmingen. En annen besparelse med dette som med alle andre systemer der dyrene sperres inne, er at med mindre bevegelsesfrihet, vil grisen forbrenne mindre av fôret i “unødvendig” bevegelse.” 

Ellers står det mer om hvordan den drektige purken blir behandlet og konstant befruktes til hun ikke lenger kan bli drektig, og sendes til slakteren for å bli til baconsnacks. Selv om USA tilsynelatende har et mer “liberalt” lovverk enn det vi i Norge har, så vet vi ikke med sikkerhet hva som faktisk foregår på den enkelte gård. Jeg mener, vi har jo forskrifter og lover angående pelsdrift, men det har jo vist seg å være jævla vanskelig for noen å følge. Pelsindustrien vil jeg ta et oppgjør med i et annet innlegg.

Så ligger jeg her da, alene, med en t-skjorte som lukter av god prinseparfyme etter mange klemmer og jeg synes sengen er aldeles ukonfortabel uten armkroken din. Tiden lusker avgårde… minutt for minutt.

Vet ikke hva som fascinerer meg mest med deg… Din ivrige og reflekterte måte å snakke på, eller din måte å fortelle på som engasjerer meg? Du er smart, du er oppegående- utfordrende sikkert, men også spennende. Eller smilet og blikket som ser igjennom meg, slik ingen har sett igjennom meg før? Varmt, blått, mykt, kjærlig. Fire øyne som holder blikket lenge lenge. Oss. Eller at du er så real, ærlig og vil meg det beste, vil ikke såre, vil ikke utnytte? Eller måten du strøk meg over håret da jeg ikke fikk sove?  Eller at du har klart å lese litt hvem jeg er allerede? Eller dine tanker om livet, kanskje en smule poetisk, kanskje en smule romatisk? Fokus på nytelse, øyeblikk. Eller den interresserte gutten med kamera rundt halsen, som nysgjerrig leter etter motiver? Eller alt det som ikke er til å sette ord på, det som bare er der?

Minuttene og tiden med deg forsvant, jeg enset ikke at viserne tikket og gikk. Ville bare være der med deg. Bli kjent. Snakke. Utforske. Nå er viserne stoppet. Forhåpentligvis bare en liten stund. Eller kanskje trenger klokken bare og trekkes opp? Godt det finnes urmakere..

Det gikk så altfor fort synes du. Men jeg synes ikke det skal ødelegge. Verden er aldri enkel. Mennesket er aldri enkelt. Men jeg tror at når to mennesker finner magien sammen, så er det håp uansett hvor håpløst det enn kan virke i øyeblikket. La oss tenke på de gode tingene prinsen, kjemien og mulighetene, så kommer vi over denne bøyga. Lene sier: Det er ikke over før det er over. Så prinsegutt, det er ikke over før det er over…;)

For jeg skal ingen plass…skal du?

Här kommer nästa magiska djur… Förra gången skrev jag om Salamandern, nu går vi till Gripen…

-*GRIP*-
Gripen har lejonets bakdel samt örnens vingar och huvud. Den huserar på de mer avl’gsna öarna i Indiska oceanen. Av naturen är den en mästare på att hitta guldskatter, som den pyntar sitt rede med. Klorna byter färg när den ställs inför gift. Bränner man gripens öronvax med mistel får man en helande rökelse.

Ur: Magikologi – Merlins hemliga bok om trollkarlar (inte bilden dock, den hittade jag nån annan stans)

//Mumintrollet