Askverkstaden vid soffbordet är igång igen. Årets spurt inför julhandeln. Trenden är marmorerat!

Jag är inte mycket för pynt, men de här gulliga tryck-och-gör-det-själv-figurerna från Mibo kan inte ens jag säga nej till.

När Robin, Polar Bear, Rudolf, Chris-mus och herr Partrdige flyttat in hemma hos oss, utlovar jag pyntiga bildbevis. Innan dess hoppas jag även vår endimensionella adventsljusstake från Beckmans julmarknad har kommit på plats. Frågan är bara var den har gömt sig under året…

Via: Paper Crave

Ettersom bursdagen min nærmer seg med stormskritt, (noe jeg vet vi alle gleder oss stort over!) vil jeg gjerne dele mine innerste ønsker med dere slik at dere når dere måtte ønske før den fjerde desember kan løpe inn i en og annen og kanskje begge butikker for å kjøpe til meg de vakreste dupeditter. Neida, jeg bare tuller med dere, jeg krever ikke så mye (jeg har lært at man ikke skal gjøre det, for da får man aldri de fine tingene)

Foruten om mine ville fantasier bestående av gamle caraveller, reiser til Peru og et hus bygget av bøker, har også jeg noen elskverdige ønsker som passer inn i deres budsjett. (Legg merke til at jeg sier dere på en sånn reklamete måte, gaver til Maiken får plass i alles budsjetter, det være seg mine venner eller fiender! Opsops, jeg krever ingen ting)

Her er den etterlengtede lista, og hadde jeg krevd mye ville jeg vel ha skrevet noe som at dere for all del må gjøre deres ytterste for å tilfredsstille mine ønsker. Men jeg skriver ikke slikt, så her kommer den, like lang og bred som alltid.

Overraskelser jeg ikke engang visste jeg ønsket meg!

Danseskøyter i størrelse trettiniiii? (førtii?) Jeg bør kanskje ha ullsokker i dem, så jeg satser på 40!

LP-spiller (jeg har noen plater, men ikke noe redskap å spille dem av med)

Lite og kraftig musikkanlegg da mitt gamle ble ødelagt på halloween. (goddamnit) (som kan kobles til LP)

Ekstern harddisk med masse plass! (kjære mac går så tregt nå at jeg kan lage middag mens jeg venter på at sidene laster, aghe!)

Think tank rotation 360 (kamerasekk så jeg slipper å ende opp skakk og fordi jeg liker Lars Monsen-imaget vel)

Bøker som virkelig er verd å lese. giveittome!!

Min nyeste forelskelse er Lush-butikken (finnes på innsiden av ByPorten) hvor jeg har begynt å gå nesten daglige runder rundt og rundt og rundt og rundt og langs med såper, shampoer, knitrende badebomber og lotions som dufter kryddernellik, ekte vanilje, fruktpastiller, solbær, sjasmin og honning. Det er kvalmende og jeg spyr av ren skjær lykke. Åh, så fint : ) Her er noen av de få såpene eller shampoene eller lotioene eller julesakene jeg kikker litt ekstra på! Luktemania! Pluss at jeg har en luktekåt kjæreste som sikkert blir superfornøyd!

Honey, I Washed The Kids: http://www.lushnorge.no/index.php?nr=90&case=4&id=37&idkategori=37&startrow=12

Snowfairy (søt, kvalm og fin og flott): http://www.lushnorge.no/index.php?nr=90&case=4&id=506&idkategori=99&startrow=12

Fordi bruspulver er gøy og godt, og den ultimate ekstase må være å ta et bruspulverbad!: http://www.lushnorge.no/index.php?nr=90&case=4&id=498&idkategori=97&startrow=

Å bo langt fra en marsipanbakende pappa betyr ikke at man ikke kan lukte som marsipan for det: http://www.lushnorge.no/index.php?nr=90&case=4&id=510&idkategori=99&startrow=12

Balsam!: http://www.lushnorge.no/index.php?nr=90&case=4&id=253&idkategori=43&startrow=

Ordentlig vanilje! : http://www.lushnorge.no/index.php?nr=90&case=4&id=485&idkategori=37&startrow=

I should Coco: http://www.lushnorge.no/index.php?nr=90&case=4&id=38&idkategori=37&startrow=12

Termos!

Gløgg

Kjærlighet!

Snø!

Gavekort på snøhulebygging, snølyktbygging, snøballkrig, aking, aghabagha, vinter nå Jeg blir gæærn. Vilter. Juletider gjør meg sukkersøt og forferdelig irriterende for alle andre enn meg selv (og det er ikke engang første desember, fyskam!). Jeg må gå å roe meg ned med såpetester fra Lush, tror jeg. Nå. Alle på en gang.

Alt! Bursdag! Jul! Flott!

<3

Å. Må ikke glemme jernpiller! Og penger. Alle sier man må ønske seg penger.

Penger.

.

.

.

Men danseskøyter, sånn mest av alt.

Fotot taget en tidig lördagsmorgon i mitten på september i Nyhamnsläge

Hette det inte, sten, sax, påse – påsen är med för säkerhetsskull.

Idag vågade jag mig faktiskt ut en stund till platsen där jag har mitt projekt, jag har inte varit riktigt kry ett par dagar nu heller så foto har legat lågt även det. Men idag kändes det som både jag och kameran behövde luftas, vädret var perfekt tyckte jag gråmulet, inget regn och behaglig temperatur. Jag höll utkik efter andra parkerade bilar längs skogsvägen ifall det var älgjägare ute. Under tiden jag var där kunde jag höra både hundskall och skott avfyras, jag kunde höra att dom inte var precis i närheten så jag fotograferade en stund. Det blev en rolig och givande fotostund och det har ändrats en hel del sen jag var där sist. Men som sagt projektet rullar vidare och ytterligare några bilder till mot målet blev det.

Den sista tappra rosen i mitten på november-

När jag var liten tyckte jag att lösningen på det mesta som var trasigt var att “täääpa” (läs: tejpa).

Så fel jag hade, det är ju limma som gäller, oavsett om det är en hylla som ska upp på väggen eller ett dörrfoder som ska på plats.

Vad säger ni, är det dags att byta hammare och spik mot en tub lim? Kan det över huvud taget fungera?

Edit 091110: Lillasyster påpekar att nails inte betyder naglar, som jag trodde, utan spikar.

Svenska Signerat har då och då nästan lika fantastiska prylar som amerikanska Etsy.

Just nu suktar jag efter Lisa och Esas kalender med en port för varje dag. Åtminstone i väntan på att ett nytt “drömhus” ska dyka upp på Hemnet.

Huset vi spanade in i veckan såldes nämligen innan visning för mindre än vad jag (inte mannen i och för sig) hade kunnat tänka mig att bjuda. Men det kommer ju fler hus, kanske till och med sådana utan fullständigt och totalt renoveringsbehov.

Det ligger et gammelt hus et lite steinkast fra Bragernes Torg. På veggen har noen hengt opp denne engelen. Den kunne ikke hengt noe annet sted.

Jag hatar att ha kissedag..

Jag springer på toaletten si så där mellan 13-20 gånger/kissedag.. och jag är rätt så fångad i min lägenhet.. Jag kan alltså inte springa för långt bort.. eftersom det kan vara svårt att hitta en toalett när man går och handlar.. och jag vill helst inte använda toaletter som finns i affärer eller dylikt i dessa influensa tider…

Antagligen har jag kissedag eller så är jag förstoppad.. det finns liksom inget mellanläge.. för slutar jag med mina kissetabletter så kommer fötterna att svullna så jag definitivt inte kommer att kunna röra mig.. och då lär förstoppningen bli än värre än vad den är nu.. för jag klara fortfarande att slippa mina droppar.. men de är inte långt borta ifall jag behöver dem…

Rädslan börjar kännas i magtrakten nu.. den där som säger att jag inte kommer att bli opererad på Sahlgrenska… För att det är för nära avslutat cytostatika behandling och att de inte har lust att operera en bröstcancerpatient med skelettmetastaser… den är som små fladdrande fjärilar i magen på mig… och jag är rädd att jag ska försova mig på måndag morgon.. det är lite smått jobbigt… och jag tror aldrig att det går över förrän jag väl får ett ok även från Sahlgrenska.. och jag är livrädd att jag ska börja gråta av ren lättnad.. samtidigt så vet jag att jag kommer att få operationen.. för annars hade onkologen att jag inte skulle bli opererad så jag kunde ringa och avbeställa…

Packa har jag redan gjort i huvudet.. men inte “på riktigt”.. och jag vet att jag ska ha lite personliga kläder med mig.. jag ska också ha böcker med mig.. dessutom har jag hittat något som är väldigt bra för mig.. jag målar… jag köper helt enkelt målarböcker/pysselböcker för barn.. men det ska vara men många små detaljer.. så där tunna att man helst inte kan måla med tusch.. för linjerna är för tunna… och jag målar med färgade blyertspennor… vilket är helt underbart… för kommer jag utanför så kan jag sudda ut det…

Min neuropati är som den är.. och det gäller att hålla fingrarna igång på bästa sätt och nu har jag hittat ett mycket bra sätt att göra detta.. och det är alltså att måla de här bilderna.. ju detaljerade desto roligare.. för då får jag försöka hålla fingrarna igång…

Jag hatar inte direkt min neuropati.. men ibland blir jag galen.. när jag tappar saker.. och när jag inte klarar av att hålla kvar saker i handen… för jag känner inte att jag har något i handen.. vet inte hur många gånger som jag har tappat saker.. för jag känner inte att jag har dem i handen… läskigt.. och man kan absolut inte förstå om man inte har varit i min situation.. för att det skulle vara så här hade jag inte en tanke på.. för att inte säga hur jobbigt det är med tangenterna… det är svårt att få ner själva tangenten.. och när jag sen väl lyckas trycka ner den så är det felstavat på ordet och jag måste gå in och ändra.. funderar helt klart på att skriva ett inlägg som jag bara skriver rakt av.. och sen hur det skulle vara… så ni får se hur jag skriver nu med mina fingrar.. höger hand är värst… undrar om det är för att jag är just högerhänt..

Det har tagit mig nästan 6 timmar att skriva det här inlägget.. för jag får ta så många pauser.. både för att gå på toaletten och för mina händer måste vila…

Så Göteborgsresan lär bli uppdelad i flera delar… för att jag ska kunna skicka det i vettig tid…

Läs även andra bloggares åsikter om pysan, kissedag, neuropati, högerhänt, detaljer, operation, nervös, rädsla, åka hem, onkolog, förstoppning, hatar, bröstcancer, skelettmetastaser, försova mig, fladdrande, sahlgrenska, tappar saker, ingen känsel, tagit tid

Lyckan kommer, lyckan går?

Den gamla rostiga hästskon på stenmuren får mig att fundera på det som sagts om lyckan. Att lycka är ett modernt begrepp,  som folk förr i tiden inte hade tid att kontemplera över. Att den är ett överskattat och ouppnåeligt tillstånd. Att den handlar om förhållningssätt mer än om yttre förutsättningar. Att den kommer glimtvis, aldrig i stora sammanhängande lyckliga sjok, som är det vi längtar efter.

Viktigast kanske är förmågan att kunna känna lycka, att känna igen den när de där glimtarna dyker upp. Oavsett hur livet i övrigt ser ut. Att finna glädje i de små tingen, i de små sammanhangen. Att känna sig nöjd nån enda gång och inte bara jaga vidare efter nya kickar.

Eller?