I dagsläget ligger knappt 4000 bilder i kommunarkivets digitala databas. Inskanningen sker kontinuerligt och i mån av tid. En fördel med digitaliseringen är ju att man får tillfälle att spekulera kring bilder där inte alla fakta är kända, bilder som annars ofta bara skulle bli liggande kvar i sin törnrosasömn.

Ett exempel är denna bild på Tullbron, tagen från hörnet Ågatan-Brogatan.

Årtal? Fotograf? Några förslag?

Tullbron. Från västsidan.

Jonathan Band is mijn favoriete commentator van de Google Book Search settlement. Band, opgeleid aan Harvard en Yale en thans verbonden aan Georgetown University, heeft vanaf de eerste schermutselingen over wat toen nog het Google Library project heette over het onderwerp gepubliceerd. Vanaf de overeenkomst tussen Google enerzijds en Authors Guild en Association of American Publishers anderzijds heeft hij met name de Amerikaanse bibliotheekwereld bijgestaan met zijn Guides for the Perplexed. De eerste daarvan verscheen kort na de totstandkoming van de overeenkomst op 13 november 2008, onder auspiciën van de ALA, ARL en ARCL, A Guide for the Perplexed: Libraries and the Google Library Project Settlement.  Zeven maanden later verscheen Part II, nadat Google met een van haar scanpartners, de University of Michigan, een aangepaste overeenkomst had gesloten die ook voor andere bibliotheken consequenties zou gaan hebben.

En nu is dan al weer Part III verschenen, waarin Band de belangrijkste gevolgen van de geamendeerde overeenkomst voor bibliotheken de revue laat passeren.  Bands conclusie n.a.v. de aanpassing van de overeenkomst tot alleen de boeken die onder het Amerikaanse copyright vallen is dat de overeenkomst daarmee waarschijnlijk nog maar op de helft van de tot nu toe gedigitaliseerde boeken van toepassing is. “By removing foreign language books and their rightsholders from the settlement, the parties have removed the source of much of the controversy concerning the settlement. At the same time, the products available under the ASA will be far less comprehensive.” Band laat zich verder niet uit over de kwestie waar rechter Chin zich over zal moet buigen, nl. of de nieuwe overeenkomst “fair, reasonable, and adequate” is.

Bands kostje is ondertussen in ieder geval tot eind februari 2010 gekocht. Tot die tijd zal hij een veel gevraagd spreker blijven op conferenties over Google Book Search. En hoogstwaarschijnlijk ook daarna nog, want wat de uitspraak van Chin straks ook zal zijn, gelet op alle belangen die er in het geding zijn zal dan nog vast niet in juridische zin het laatste woord gezegd zijn.

Er is nog steeds geen definitief akkoord over Google Book Search maar in de afgelopen weken zijn wel weer grote stappen in die richting gezet. Nadat de direct betrokken partijen op 13 november op het allerlaatste moment hun nieuwe voorstellen bij de New Yorkse rechtbank hadden gedeponeerd, kwam dit weekend het bericht dat Judge Chin zijn voorlopige goedkeuring aan deze voorstellen heeft verleend. Opposanten kunnen nu opnieuw tot eind januari 2010 hun bezwaren tegen de geamendeerde voorstellen kenbaar maken en op 18 februari volgt er dan een laatste hearing. Alle belangengroepen kunnen dus weer aan de slag.

Een van de belangrijke wijzigingen die door Google, de Authors Guild en de Association of American Publishers is doorgevoerd is de beperking van de overeenkomst tot boeken die onder het Amerikaanse copyright vallen of die gepubliceerd zijn in het Verenigd Koninkrijk, Canada of Australië. Deze drie landen hebben volgens Google c.s. zowel op juridisch terrein als op het terrein van boekpublicatie voldoende gemeenschappelijks. Britse, Canadese en Australische rechthebbenden krijgen dan ook een vertegenwoordiging in de directie van de voorziene Book Rights Registry.

Juist over die boeken die onder het Amerikaanse copyright vallen hebben Brian Lavoie en Lorcan Dempsey van OCLC net een heel aardig artikel gepubliceerd waarin ze op basis van de rijke WorldCat-gegevens de karakteristieken van die collectie trachten te achterhalen. Lavoie en Dempsey publiceerden al eerder over dit onderwerp.

Zo maar wat observaties uit hun artikel:

1. WorldCat bevat momenteel 84,8 miljoen bibliografische records van gedrukte boeken, waarvan er 15,5 miljoen onder het Amerikaanse copyright vallen. Deze aantallen betreffen unieke manifestaties, niet alle afzonderlijke boeken die daadwerkelijk op de planken staan. Van die 15,5 miljoen afzonderlijke manifestaties zijn ruim 650 miljoen exemplaren in WorldCat geregistreerd. Oftewel, van ieder afzonderlijk boek staan gemiddeld 43 exemplaren op de plank.
2. Van die 15,5 miljoen boeken is 14% gepubliceerd vóór 1923 (en derhalve rechtenvrij), 65% gepubliceerd ná 1963 (volledig in copyright) en 17% gepubliceerd tussen 1923 en 1963 (ca. 2,6 miljoen boeken), waarvan dus niet bij voorbaat vastgesteld kan worden of ze nog gedekt worden door het Amerikaanse copyright of toch al in het publieke domein terecht zijn gekomen. Dat moet op individuele titelbasis vastgesteld worden.
3. Van de 12,6 miljoen boeken gepubliceerd ná 1923 is ruim 90% non-fictie en slechts 8% fictie. De non-fictie is verdeeld over alle wetenschapsgebieden onder ‘aanvoering’ van geschiedenis (8%), techniek en economie (beide 7%). Van diezelfde 12,6 miljoen boeken van ná 1923 is bijna 55% van academisch niveau, ruim 40% van algemeen niveau en slechts 4% richt zich specifiek op jeugdigen. Lavoie en Dempsey hebben hun analysemethoden ook nog eens losgelaten op drie van de zgn. Google-bibliotheken en dan blijkt de zgn.”audience level” nog meer naar het academische niveau getrokken te worden. Niet verwonderlijk natuurlijk.

Met deze resultaten in de hand komt het gegeven van één terminal met vrije toegang tot de GBS-database per openbare bibliotheek aan de ene kant en anderzijds de academische bibliotheken die afhankelijk zijn van een licentie met Google waarvan de kosten tot nu toe onbekend zijn weer in een wat ander daglicht te staan. Juist die laatste groep heeft veel te winnen bij onbeperkte toegang tot GBS en zal daar waarschijnlijk een vette prijs voor moeten gaan betalen.

Vad? I maj i år rapporterades det om att Ryssland skulle bilda en officiell kommission mot “historieförfalskning”. Denna kampanj har nu resulterat i att man har fått upp en sajt med digitaliserade (.djvu) historiska böcker och dokument.

Var? http://www.runivers.ru/

En række svenske museer, bl.a Nordiska Museet og Armémuseum har launchet websiten “Digitalt Museum” som indeholder en fælles billeddatabase. Siten er udviklet af Kultur-It og delvist finansieret af den norske “kulturarvsstyrelse”, ABM-utvikling. Databasen indeholder i tusindvis af fotos (fra bl.a. kendte “historiske” fotografer) samt genstandsbeskrivelser, mange af dem med billede.

Brugeren kan, i den avancerede søgning, søge på en lang række måder. Der kan fx opstilles kriterier, som rummer identifikationnummer, klassifikation, materiale, teknik og beskrivelse. Dvs. temmeligt faglige søgekriterier. Hvis man giver op overfor dette og blot i den enkle søgning skriver fx navnet på sogn/landsby eller betegnelse for en genstand – fx julribba eller bonad – leverer basen dog også træf. Det kan også lade sig gøre at filtere søgeresultaterne på f x sted og tidsperiode.

Desuden er der mulighed for at få vist et lidt større billede af den søgte genstand/foto men i en temmelig lav opløsning, og der er ofte et vandmærke, som går ind over selve billedets motiv.

Det bliver spændende at holde øje med, om der mon ikke også kommer lidt 2.0 på stedet efterhånden. Det kunne fx blot være lidt nem adgang til at dele, modtage feed, kommentere eller tagge. For eftersom denne type “store” produkter ofte er meget længe undervejs, er der formentlig gode grunde til, at dette ikke er med fra start

Indlægget er cross-blogget på http://www.formidlingsnet.dk

Al weer negen jaar geleden was ik een week in New York voor een kijkje in de keuken van de Elmer Holmes Bobst Library van New York University (NYU), samenwerkingspartner van de UvA. Het was aan de vooravond van de presidentsverkiezingen tussen Bush Jr. en Al Gore, Hillary Clinton streed alleen nog maar mee voor een senaatszetel en van Barack Obama had nog (bijna) niemand gehoord. Kortom, weet u nog wel, oudje? Ik word overigens zelf nog dagelijks aan dat bezoek herinnerd omdat mijn collega Marcel Ottenbros met wie ik de trip maakte ’s avonds een keer in het hotel terugkeerde met een blauw verkiezingsaffiche van de de Democraten met onder elkaar de namen Gore – Lieberman (zijn kandidaat voor het vice-presidentschap) – Hillary. Voor sommige mensen is nu eenmaal een voornaam voldoende. Dat affiche hangt tegenover mijn bureau nog steeds aan de muur.

NYU is een privaat gefinancierde universiteit en dus hoeft het bericht van vorige week dat de regering van Abu Dhabi de volledige collectie van Bobst Library (omvang 5,1 miljoen boeken) gaat digitaliseren niet te verbazen. Alleen dat het de volledige collectie zou betreffen, moest al weer snel gerectificeerd worden: “This article, originally titled “NYUAD: All Bobst holdings will be digitized,” originally stated that all of Bobst’s books will be digitized. In fact, only portions of the library will be digitized. WSN regrets the error.” WSN, Washington Square News, de lokale nieuwsdienst van NYU kwam gelukkig snel met z’n rectificatie. Het was ook te mooi voor woorden (en zou ook voorbijgegaan zijn aan alle auteursrechtelijke problemen die aan digitalisering verbonden zijn).

Maar het blijft natuurlijk een situatie om in sommige opzichten jaloers op te zijn: zo maar een suikeroompje uit het Midden-Oosten die even de portemonnee wil trekken. Aan de andere kant, ook Abu Dhabi zal z’n Dirk Scheringa’s kennen, dus hoe bedrijfszeker een dergelijke toezegging is moet je altijd maar weer afwachten. Met NYU zal het echter wel goed zitten. Het gaat tenslotte om de toezegging van de regering en NYU heeft in de afgelopen jaren een prestigieuze dependance in Abu Dhabi opgezet.

Nu börjar bitarna falla på plats vad gäller Googles mastodontprojekt att digitalisera alla tryckta böcker och göra dem tillgängliga på Nätet. I början av 2010 öppnar Googles butik för e-böcker där man skall sälja ca 500 000 böcker som man digitaliserat. Google Editions heter denna butik. Även Amazon och andra kommer att sälja deras böcker. En fördel med dessa är att formatet är plattformsoberoende. Den stora nackdelen är naturligtvis oklarheterna med upphovsrätten och konflikterna med författare över hela världen.

Vad skall man säga? Från kulturell superhero genom att digitalisera det världsvida kulturarvet till upphovsrättens “bad guy”. “Upphovsrätten är död- leve upphovsrätten!” sammanfattar det hela väldigt väl tycker jag.

//BloggNisse

Digitala medier och vad de kan användas till diskuteras nu flitigt och kunnigt. Se bland annat nye v VDn på Stockholms handelskammare, Nicklas Lundblad här, samt Andreas Berg här, vilka båda reagerat på DNs ledare i ämnet. Min slutsats av diskussionen är dels att det finns mycket att lära dels många fördomar att bekämpa.

Erik Jennische och jag talade om “Sociala medier – hajp eller morgondagens mötesplats” inför folkpartister i lördags. För mig är det uppenbart att det nya med de sociala medierna är att det är ett samtal, annars kommer läsarna inte tillbaka, och att det handlar om en ny samtalston. På nätet möter man många människor och man måste förutsätta att många är kunnigare än vad man själv är. Man lär sig tillsammans – se fantastiska Wikipedia! Därför måste man vara både ödmjuk och resonerande. DN:s ledare ovan är ett exempel på just en sådan säkerhet som på nätet blir allt mera ohållbar.

Uppdatering: Presentationen finns här: Stockholmskonferensen

Men vi visade också att medierna tappar allt flera läsare och inte längre fyller samma roll som förmedlare av kunskap och nyheter. Partierna tappar medlemmar och har aldrig byggt upp en digital relation till medlemmarna. För oss är Internet en möjlighet att åter få ett fungerande demokratiska samtal och ett politiskt medlemskap med större innehåll.

Just detta tema togs upp på ett seminarium förra veckan arrangerat av Fokus och makthavare.se under temat “När tekniken förändrar politiken”. Se länk här. Ännu har tekniken inte förändrat politiken – men den måste!

Madeleine

Vorig jaar was het nog de vraag welke Nederlandse universiteit mee zou doen aan de wereldwijde Open Access dag (geen enkele uiteindelijk). Dat is dit jaar wel anders. De universiteiten buitelen overelkaar heen met ideeën die volgende week, want dan is het een week lang Open Access Week, wetenschappers nog eens met hun neus op de feiten met betrekking tot open access moeten drukken. En we blijken niet eens aan één week genoeg te hebben. Afgelopen weekend beet Groningen namelijk al het spits af met de deelname aan de bedrijvenrun van een in oranje t-shirts gestoken Open Access-team uit de bibliotheek.

Ook in Amsterdam maken we er een dubbele week van. Morgen, donderdag 15 oktober vindt al de eerste activiteit plaats en dat gaat met enige tussenpozen door tot dinsdag 27 oktober. Informatiestandjes, korte presentaties over open access én het aanbod aan wetenschappers om hun nog niet digitaal beschikbare publicaties bij de bibliotheek in te leveren waar wij voor de digitalisering zullen zorgdragen. Uiteraard om die publicaties vervolgens open access via ons eigen repository UvA-DARE beschikbaar te maken. Iedereen is heel benieuwd wat dat op gaat leveren.

Klik hier voor het programma bij de andere universiteiten.

Robert Darnton, bibliothecaris van Harvard University, is een van de meest uitgesproken Amerikaanse criticasters van de Google Book Search settlement. Ik heb daar in eerdere posts al aandacht aan besteed. Darnton is met name bevreesd voor de quasi-monopolie positie die Google zich zou verwerven als de settlement door de Amerikaanse rechter wordt goedgekeurd. Daar bestaat overigens inmiddels, mede gelet op de positiebepaling van het Amerikaanse ministerie van justitie, gerede twijfel over. Een belangrijke zitting van de rechtbank van New York deze week is uitgesteld en achter de schermen zijn Google, de Authors Guild en de Association of American Publishers druk aan het onderhandelen over aanpassingen van de settlement die tegemoet moeten komen aan de vele bezwaren die er tegenin zijn gebracht.

Binnenkort brengt Darnton een nieuw boek op de markt, The Case for Books. Kern daarvan ligt besloten in het volgende citaat:

History shows us that one medium does not necessarily displace another—at least not in the short run. Manuscript publishing flourished long after Gutenberg’s invention; newspapers did not wipe out the printed book; the radio did not replace the newspaper; television did not destroy the radio; and the Internet did not make viewers abandon their television sets.

Daarmee is Darnton overigens zeker niet de Don Quichote van het gedrukte boek. De digitale beschikbaarheid van boeken wordt ook door hem volop gepropageerd, getuige ook de nieuwe dienst die Harvard Libraries recent in gebruik hebben genomen: Scan & Deliver. In de catalogus is naast de informatie over de vindplaats van boeken in veel gevallen een Scan & Deliver-link (gebaseerd op SFX) aanwezig. “If you see a ‘Scan & Deliver’ link next to the ‘item status’ information, you have the option to request that specific pages be scanned and made available in PDF format within 4 business days. When you click the link, you will be asked for your Harvard ID number and PIN, and then you will get a form where you can specify the pages that you are interested in.” Mooie service.

Overigens biedt Harvard momenteel twee catalogi aan zijn gebruikers aan: de oude vertrouwde HOLLIS Classic (van Aleph) en de ‘nieuwe’ HOLLIS (gebruik makend van AquaBrowser). Beide zullen in ieder geval nog tot eind 2010 beschikbaar zijn, maar dan zal Classic stilletjes het veld moeten ruimen.

Nee, dit is niet de nieuwste partydrug die in combinatie met een flinke stoot cafeïne voor de ultieme kik zorgt. Het gaat hier om de overeenkomst die Google vorige week afsloot met On Demand Books (de producent van de Espresso Book Machine, de ATM voor boeken) over de beschikbaarstelling van 2 miljoen rechtenvrije boeken uit Google Book Search. Voor 1 dollercent per pagina kunnen deze boeken via de Espresso-machine gekocht worden. Nu staan er op dit moment nog maar een tiental van dergelijke machines in de VS, Engeland, Australië, Canada en Egypte, maar er zijn bij ODB hoge verwachtingen over de verkopen van de Espresso’s (die per stuk zo’n $ 100.000 schijnen te kosten).

Ideetje: kunnen we als gezamenlijke Nederlandse universiteitsbibliotheken niet een zo’n machine aanschaffen, die dan natuurlijk wel bij de UB Amsterdam moet komen staan. Al onze universitaire gebruikers kunnen op dat ene adres boeken bestellen, uit Google Book Search of uit het door al die instellingen reeds zelf gedigitaliseerde materiaal. Voor ieder van ons afzonderlijk is de aanschaf (en exploitatie) van zo’n Espresso nauwelijks een haalbare kaart, maar gezamenlijk moeten daar toch voldoende fondsen voor bijelkaar te schrapen zijn. Lijkt me prachtig.

Del din fortelling knyttet til et kulturminne!

ABM-utvikling ønsker at arkiv, bibliotek, museer, frivillige lag og foreninger og andre tar i bruk Digitalt fortalt. De er ute etter ukjente, spennende, gripende, triste og morsomme historier knyttet til kulturminner.

Digitalt fortalt er ABM-utviklings satsning i Kulturminneåret 2009. Vi håper tjenesten skal vokse seg til en stor fortellingsbase som viser bredden og variasjonen i begrepene kulturminner og kulturarv i mange år fremover.

Digitalt fortalt er under utvikling. Forbedringer og nye versjoner av tjenesten kommer fortløpende i 2009.

http://www.digitaltfortalt.no/

12. maj 2009 gik Frederiksberg Stadsarkivs nye filmkanal på nettet, Byenibyen, i luften. På filmkanalen findes nu mere end 150 film og filmklip fra Frederiksberg. I skrivende stund er vi oppe på 16.109 afspilninger, hvilket langt overstiger vores forventninger. Vores brugere har indtil nu set 33.897 minutters film fra Frederiksberg, svarende til næsten 565 timer. Det daglige antal afspilninger ligger typisk mellem 50 og 100, men stiger markant, når vi kan lokke de lokale ugeaviser til at skrive om kanalen. Knap 50 personer har tilmeldt sig vores abonnementsordning, hvor de får en sms-besked, hver gang der er uploadet et nyt filmklip. I løbet af efteråret vil vi iværksætte en indsamlingskampagne, som forhåbentlig vil bringe en række nye filmoptagelser fra Frederiksberg for dagen.

http://byenibyen.frederiksberg.dk/

I går var det en intervju med Jonas Hassen Khemiri i Svenska Dagbladet. Den fångade mitt intresse eftersom jag beundrar Khemiri. Jag har inte läst Montecore, än, men jag tyckte väldigt mycket om Ett öga rött, och härom veckan såg jag Fem gånger Gud på Stadsteatern och blev helt tagen. Han är så skarp, brilliant i sin balansgång och iakttagelseförmåga, ett med tiden.

Min relation till Khemiris skrivarskap fanns med i huvudet när jag sedan läste den följande artikeln som handlade om bokomslag. Huvudpoängen var nog att samma bok får olika omslag i olika länder, vilket förstås är intressant, men jag tyckte att diskussionen om hur omslaget förvandlar en text till en artefakt var mest givande. När det gäller Ett öga rött är det så tydligt. När jag tänker på boken framträder omslaget tydligt i minnet, ornamenterat med guldfärg på röd botten. Sidorna, texten, blir en bok genom att vi binder ihop och sätter pärmar om. Formges sedan dessa pärmar kan saken få ett ytterligare värde. Visst är det trivialt i någon mening, men det blir ändå intressant när man funderar på bokens framtid.

Diskussionen om e-boken är gammal, men jag tycker nog ändå att just denna dimension har försvunnit något. Vad vi framför allt har pratat om är batteritid, nyans och kontrast på skärmen, och skärmens storlek. Att omslaget alltid försvinner när en bok reduceras till en text är inte lika diskuterat. Som e-bok upphör texten faktiskt att vara bok och blir bara text. Möjligen är detta en av de saker som kommer bidra till att boken överlever digitaliseringen och finns kvar som artefakt att slita, spara, samla, byta och slänga, kanske till och med laga.

Ett väldigt trevligt bokinitiativ är Stockholms stadsbiblioteks nya filial Sture Biblioteket som öppnade före sommaren. (Här finns ett inlägg om invigningen som också diskuterar syfte.) Det ligger i tunnelbaneuppgången station Östermalmstorg mitt i stan och är litet och fint. Själv passerar jag inte stationen dagligen, men då och då, bland annat när jag ska till Kungl. biblioteket som har lite större samlingar (dock oftast inte till hemlån). Men hade jag passerat dagligen kanske det hade blivit mitt bibliotek, så praktiskt på vägen hem. Visst vill man också göra utflykter till bibblan, botanisera, kolla runt. Men lika ofta går jag dit för att hämta en bok jag har beställt, låna ytterligare en Enid Blyton eller nästa del i Magikerns hus åt bokslukarna hemma, eller se om den klassiker som faktiskt inte finns i pocket står på nån hylla. Då är ett bibliotek på vägen perfekt och jag hoppas på efterföljare. Slussen vore ett utmärkt läge. Eller hur!

Hos ABM-utvikling kan man læse, at en ny portal – arkivportalen.no – er på vej. Det skal være ét fælles sted, som giver mulighed for præsentation af arkivmateriale i Norge, samt mulighed for at søge, finde og bestille – samt bruge – arkivalier. Alle arkiver, der har en opgraderet version af Asta, det norske registreringsprogram, vil kunne publicere sine registraturer på portalen.

Portalen vil indeholde både statslige og private arkiver, idet Riksarkivet siden 1994 har inddateret i Asta. Asta, som står for “Arkivsystem til alle” er oprindeligt organiseret som en slags stiftelse, hvor Riksarkivet og LLP har været både stiftere og systemudviklere. ABM-utvikling skriver, at den nye fælles portal kommer til at gå i luften den 9. november.

Det virker som om nordmændene har overvejet sagen rigtigt grundigt   For ikke alene skal indholdet på den nye fælles arkivportal også kunne tilgås via en kommende ABM-søgetjeneste, det skal også kunne findes i Europeana.

Brugerne vil få mulighed for at oprette sig og bestille via ét sted, hvorefter bestilling filtreres ud til det arkiv der forvalter materialet. Der vil kunne bestilles til læsesal, men også scanning-on-demand. Når bestilt materiale er digitaliseret får brugeren besked og kan tilgå materialet via arkivportalen.no. Ud fra beskrivelsen på ABM-utvikling er det ikke helt klart, hvordan den nye portal forholder sig til materiale, der allerede er digitaliseret og om der skabes forbindelser til digitalarkivet.no.

Man kan læse en smule mere om Asta´s baggrund på denne side (af noget ældre dato hos arkivverket
ABM-utvikling har et pdf-dokument, som giver en nøjere (bl.a. teknisk) beskrivelse af løsningen bag arkivportalen.no

NIEUW! Literatuur leeft op literairetijdschriften.org

Wie staan er deze maand in de literaire bladen, wat zijn de onderwerpen, wanneer is het nummer verkrijgbaar? Op de nieuwe website literairetijdschriften.org geven 25 tijdschriftredacties uit Nederland en Vlaanderen informatie over hun nieuwste nummer, nog voordat het verschijnt.

Literairetijdschriften.org is de eerste digitale tijdschriftenladder die informatie geeft over
zowel Vlaamse, als Friese en Nederlandse tijdschriften. De site biedt bezoekers een overzicht van 25 belangrijke literaire bladen. Al deze bladen ontvangen op grond van hun inhoudelijke kwaliteit subsidie.

Naast het aankondigen van nieuwe nummers, is er een bestel- en abonneermogelijkheid en worden er links gelegd naar de sites van de tijdschriften.

Als werk- en broedplaats van nieuwe literatuur bieden literaire tijdschriften de lezer een kijkje in het laboratorium van de literatuur, waar de pennen worden gescherpt, grootse mislukkingen en geniale plannen elkaar opvolgen en waar de literatuur vele gezichten kent. Het literaire tijdschrift is er voor de lezer die zich niets wil laten voorschrijven en die zelf wil ontdekken, aldus Adriaan van Dis.

Vandaag geeft schrijver Atte Jongstra tijdens Manuscripta, de feestelijke opening van het nieuwe boekenseizoen in Amsterdam, het publiek gratis tijdschriftenadvies. Ex-boekhandelaar en schrijver Maria Heiden hield gisteren consult. Het publiek kan de site ook ter plekke bekijken; elke 50e bezoeker van de site ontvangt een gratis tijdschriftenpakket.

Op 3 en 4 oktober 2009 wordt de website gepresenteerd in Antwerpen tijdens Het Andere Boek. Bernard Dewulf (essayist, dichter) en Tijs Goldschmidt (schrijver, bioloog) geven beiden een lezing, ofwel een ‘uitgesproken’ tijdschriftbijdrage.

Bijzonder is ook het samenwerkingsverband: de site is ontwikkeld op initiatief van het Nederlands Literair Productie- en Vertalingenfonds, het Vlaams Fonds voor de Letteren en de Nederlandse Taalunie, en wordt gemaakt in samenwerking met CeLT vzw, vereniging van de Culturele en Literaire Tijdschriften uit Vlaanderen en de redacties van de literaire tijdschriften.

Bron: persbericht via NLPVF, Amsterdam, 7 september 2009.

** De digitale literairetijdschriftenladder op! Wat een kweekvijver! Wat een literaire staalkaart! Wat een schone letteren ook! Oh! Ah ja! **

UPDATE 8 september 2009. Onderwijs Nederlands, component literatuur, categorie leesportfolio, onderdeel literactua. Vergelijkende leesoefening: hoe papieren man Dirk Leyman het persbericht vormgeeft, kun je hier bekijken.

Illustrasjon til "Soga om Ramnkjell Frøysgode" av Andreas Bloch. Kilde: Wikimedia Commons

På lista biblioteknorge ble det nylig etterlyst ”Soga om Ramnkjell Frøysgode” som lydbok. Fins den, skal jeg spise hatten min, hvis jeg hadde hatt en. Norske forlag er svært midt-i-gata mht. lydbokversjonering.
Men i sånne tilfeller kan ei “lydbokmaskin” som f.eks. TextAloud være ei brukbar løsning. Dette er et av flere stadig mer avanserte tekst-til-lyd-program, som nå også kommer med norsk stemme, “Kari”. Sjøl bruker jeg programmet til å lage lydbøker, nærmere bestemt mp3-filer, av open-access / Creative Commons-lisensiert faglitteratur og rapporter, av gode wikipedia-artikler, stortingsmeldinger osv. som jeg hører på mens jeg slår plena eller trimmer (= går tur).
For 5-600 kroner har jeg kjøpt TextAloud med to engelske og den foreløpig eneste norske stemmen. Stemmene er nå så bra at du etter de første avsnitta – nesten – glemmer at det ikke er en skuespiller som leser fra A til Å, men et program som setter sammen stavelser og lyder som er lest inn.
For lånere som har behov for lydbøker, men som har dårlig tid eller ikke har rettigheter til å rekvirere fra NLB (lyd- og blindeskriftbiblioteket) mener jeg dette er noe bibliotek bør anbefale og også vurdere å tilby. På en internett-pc med usb-utgang; låneren tar med egen usb-pinne eller kjøper en liten, billig en i biblioteket. Det tar noen sekunder eller minutter å lage ei mp3-fil av en tekst, avhengig av lengden og hvor rask pc-en er (dette er ganske kraftkrevende saker). Pc-en som brukes til dette bør av samme grunn ikke brukes til mye annet. Publikum kan ha med seg tekster på minnepinne eller finne fram på nettet.
Det er som sagt mye fritt tilgjengelig – og lovlig – tekst der ute. F.eks. også gamle, opphavsrettsfrie bøker fra ulike digitaliseringsprosjekt. På ABM-utviklings biblioteklederkonferanse 13. oktober regner jeg med at Svenn-Arne Dragly fra FriBit i foredraget sitt vil nevne prosjektet Genero, som nå snart er modent for “markedet”.
PS: Når det gjelder ”Soga om Ramnkjell Frøysgode” er det derimot et problem, for de utgavene som ligger på nettet er i en svært alderdommelig dansk-norsk oversetting, så vår moderne venninne “Kari” får store problemer.
Nynorske tekster takler bokmåls-Kari ganske bra, bortsett fra uttalen av navnet på landet vårt på nynorsk…
Det fins gratis programvare også, men i liten grad kan de brukes til å lage mp3-filer. Stemmene som er gratis er forrige generasjons; de er ikke gode!

OK-rullan (Oslo kinematograf-ruller) er  korte filmopptak som ble produsert  i perioden 1932 til 1941, og som ble vist som nyhetsinnslag i forkant av kinoforestillingene.

OK-rullan regnes som forløpere til Filmavisen og dannet i sin tid skole for lignende nyhetsformidling i flere norske byer. Til forskjell fra Filmavis-stoffet er imidlertid materialet i liten grad blitt vist siden opptakene ble gjort. Det finnes i dag et relativt godt register over materialet.

Noen typiske titler er:

• Fekteopvisning på Stadion juni 1934. Den franske fekter ltn. Faure
• Frøken Marvel Abrahamsen svømmer fra Drøbak til Oslo på 13 ½ time (1937)
• Flomkatastrofen i Simodalen i Hardanger (1937)
• Atlanterhavsflyveren Thor Solbergs ankomst til og start fra Bergen (1935)
• Parksvanene i Oslo tas inn 16. desember (1938)
• Kong Zogu i Oslo (1939)
• Finland – Treningsleir for frivillige bak fronten (1940)
• Oppmarsj for der Reichskommissær (1940)
• Hirdstafetten i Oslo 1941
• Rikshirden starter for Riksmarsjmerket (1941)

Det vil stadig være fint at høre om også spæde erfaringer fra arkiverne med at bruge de nye teknologier, så arkivformidlingsbloggen kan være sted for erfaringsudveksling og diskussion også på mere konkret niveau. Der er åbnet med twitter med Lars indlæg – men hvordan ser det ud med facebook og flickr for ikke at tale om You Tube ???

Indtil da her lidt læsestof. Rapport om sociale og mobile teknologier er netop udgivet af ABM-utvikling i Norge og kan hentes på http://www.abm-utvikling.no/publisert/rapporter/sosiale-og-mobile-teknologier 

Omtale:"  

Hermed vil jeg gøre opmærksom på en interessant ny side som Bygningskultur Danmark lancerer. Der er et spændende initiativ – mit hus – som giver mulighed for inddragelse fra brugerne. Formen kunne måske inspirere os.
Start evt. på dette “deeplink”: http://byg.bysted.zensystems.dk/Menu/Kort++%26++Steder/Alle+steder/Radisson+SAS+Royal+Hotel og bemærk brugen af googlemaps i sitet.
Ellers vil jeg citere fra den e-mail-præsentation jeg netop har modtaget:

“I næste uge lanceres Bygningskultur Danmarks nye portal på adressen www.bygningskultur.dk. Her kommer til at være et bredt spænd af gode råd, en arrangementskalender og en debatsektion.

Derudover bliver det muligt at oprette sin egen profil og samtidig lægge sit eget hus op.

For at få portalen godt fra start vil Bygningskultur Danmark gerne have noget lokal omtale, og til det formål håber de at Landsforeningens medlemmer kan hjælpe.

På nedenstående link kan du oprette din profil og efterfølgende lægge dit hus op med billeder og beskrivelse. Bygningskultur Danmarks eksperter vil derefter kigge nærmere på huset og fylde på med de oplysninger de kan tilføje.

Til lokalpressen i dit område vil Bygningskultur Danmark meget gerne, ud over en pressemeddelelse om portalen, sende dem et billede af dig foran dit hus. Så kan de skrive at den første i den og den kommune eller region til at lægge sit hus op på portalen er dig.

Hvis du er interesseret vedlægges også dit telefonnummer til pressen, så de kan ringe med et par spørgsmål om huset og måske høre om din holdning til bygningsbevaring generelt.

Er du interesseret så opret din profil, og skriv samtidig en mail Portalens webredaktør Johan Hage på jdh@bygningskultur.dk

http://byg.bysted.zensystems.dk/Menu/Profiler++%26++Netv%c3%a6rk/Opret+profil

Lad os ønske Bygningskultur Danmark tillykke med den nye portal, og sende den godt i luften.

Med venlig hilsen
Nanna Uhrbrand
Sekretariatet”

Også et stort tillykke herfra. Jeg vil spændt følge med i i hvilket omfang det lykkes at engagere brugere.

Society of American Archivists (SAA) and the Council of State Archivists har holdt fælles årsmøde i Austin – På SAAs facebook kan man nu finde podcasts af sessionerne:
 "The Real Archives 2.0: Studies of Use, Views and Potential for Web 2.0," og "Building, Managing, and Participating in Online Communities: Avoiding Culture Shock Online,"
se og hør på: http://www.facebook.com/home.php#/archivists?ref=nf og  bliv inspireret !!! eller det modsatte.

Men hvordan ser det ud med brugen af web 2.0 og arkiverne i Danmark. Seminaret i april åbnede ballet, er det for tidligt at dele erfaringer?

Diskussionsemner kunne være:

Hvilke konkrete fordele og ulemper er der ved at bruge facebook, flickr, twitter, you tube og andre medier for arkivet ?

Kan vi lade være ? Når det er der brugerne er ? eller er de ? 

- hvad virker, hvad virker ikke ?
 - Hvad betyder brugen af web2.0 platforme for udformningen og brugen af den traditionnelle arkiv-website?

- problemer i forhold til arkivets troværdighed og autoritet ?

- tidsforbrug i forhold til afkast

NARA  indbyder nu også til brugerinvolvering.

National Archives i Washington åbnede i denne uge en blog, NARAtions, der skal have focus på online adgang til arkivets samlinger. Formålet er at lave en platform for en diskussion og dialog især med forskere om fremtidens udformning af  "on line access".
Brugerne er hermed inviteret ind og opfordres til at deltage udviklingen og forbedring af  oplevelsen af tilgængeliggørelsen på nettet. Formålet er at tiltrække flere brugere til tjenesterne. Bloggen skal samtidig være til at udvikle et "online community", der aktivt forholder sig til National Archives tilbud på internettet.

Blandt de første spørgsmål, der er lagt ud er:

Skal NA tillade brugerne at tagge i online registraturer ? hvorfor – hvorfor ikke ?
Hvilke fotostyper/grupper skal prioriteres at komme på Flickr ?
Mangler der oplagte eller ynglings dokumenter på nettet ?

 Det bliver interessant at følge aktiviteten på bloggen,  og principielt er det nybrydende, at NARA inviterer brugerne ind i arbejdsprocesser og udvælgelse der tidligere var forbeholdt arkivarer.

Adressen er  http://blogs.archives.gov/online-public-access/

Pengar förlorar i värde på fler än ett sätt idag. Som med bonusar och inom idrotten. Och som när en fullkomligt överhysterisk musikindustri far fram och stämmer folk, och på så stora pengar att det är lika obegripligt det.

Det heter att dom senare värnar upphovsrätten. Men dom som går först i processleden är i regel inte dom första upphoven. Snarare andra eller tredje eller hur man nu räknar alla händer från A till konsument. Och vadå skadestånd – det är ju löjligt. Här har bara ett antal räknestickor gått ihop och bestämt sig för att utmana ett rättssystem. Lägger man sen ihop bötessummorna blir det ännu mer absurt.

Självklart ska upphovsrätt gälla. Den är helig och lite till, inte bara en princip vilken som helst – om den inte görs till ett alibi för vad som helst, en dålig ursäkt för att sno folk på pengar. Då tappar den i support. När musik- och filmindustri, och då är den snuskiga inte porrindustrin långt borta, ska ha rätt till pengar som det aldrig skulle gå att skriva kvitto på ens – medan övriga världen sitter bredvid och tittar på.

Eller vad den nu gör. Förutom att bidra till att fantasibelopp går tillbaks till en jätteindustri som inte precis jobbar ihjäl sig för att hitta en lösning. Men varför skull den, när den kan tjäna multom utan att behöva sälja en enda låt på det sätt dom själva kallar riktigt – bland det fina med nätet är ju också att även nyheter färdas fort.

Klart att det måste gå att tvärnita. Innan påhittade jättedollarsummor blir lika mycket i alla sorters kronor eller euro eller vad man nu har. Innan ännu fler krävs på sjukligt stora summor för att ha använt en teknik som gjort det enkelt och lätt att ladda både det ena och det andra både upp och ner. Och det måste väl ändå vara fler än det nygjorda Piratpartiet här eller enskilda advokater och professorer over there som vill ha pluspoäng för reaktion?

Men man kan verkligen undra. Hur det kan vara okej att jaga enskilda i samma stund som Google vill ha tillgång till all världens böcker och lägga upp allt som nånsin skrivits eller i alla fall finns. Varför ett privat företag, dessutom snart ett jättemonopol, skulle få tjäna pengar på att sprida böcker när ingen annan får.

Såvida inte digitalisering bara är ännu ett sätt att göra skillnad. På folk och folk. På mitt och vårt. Och på upphovsrätt.