Idag är det 99 år sedan Sverige senast tillämpade dödsstraffet. Det var på den tiden som staten ansåg sig ha rätt att döma enskilda till döden. Idag förfasar sig alla riksdagspartier över dödsstraffet.

När Sverige idag utvisar människor till länder där de riskerar dödsstraff, så sägs det vara en helt annan sak.
När Sverige idag exporterar vapen till krigförande länder, så sägs det vara en helt annan sak.
När Sverige idag driver en klimatpolitik som kommer att göra det svårt för miljarder människor och djur att överleva, så sägs det vara en helt annan sak.

Är man så klantig att man föds i fel land, så får man väl skylla sig själv, verkar parollen vara. Den här politiken sägs vara nödvändig för “utvecklingen”.

Är egentligen ingen förespråkare för dödsstraff men Det finns vissa fall då jag känner att jag själv skulle kunna klara av att sätta kulan i pannan på förövaren (förutsatt att det som skrivs i tidningarna är sant och hon är skyldig då dvs)

Mördaren Annika Östberg kommer bli fri 2011, då har hon suttit i fängelse i 30 år. Dagens ledarskribent Thomas Östeberg tycker det är positivt och betonar att det är en lång process att komma ut i samhället igen. Men många kristna tycker att vi ska ha hårdare och längre straff, vissa kristna vill till och med ha dödsstraff. Bibeln säger dock att vi inte ska döma och straffa alls. I Luk 6:37 säger Jesus: “Döm inte, och ni skall inte bli dömda. Fördöm inte, och ni skall inte bli fördömda. Förlåt, och ni skall bli förlåtna.” Kristna kan alltså inte vara domare, vi ska erbjuda förlåtelse och nåd (som är en högst juridisk term). Paulus skriver i Rom 12:19: “Hämnas inte, mina älskade, utan lämna rum för vredesdomen. Ty det står skrivet: Min är hämnden, jag skall utkräva den, säger Herren.” Ordet som översätts till “hämnas” betyder även “straffa”. Det är inte vår roll att döma och straffa utan Guds. Själva ska vi älska de onda och göra gott mot dem och ge dem Evangelium, vilket innebär förlåtelse för alla brott och synder. Jag har mycket mer att skriva om detta, men tills vidare vill jag önska Guds välsignelse åt Annika Östberg och be att andra kristna ska göra detsamma.

Uppdatering: Här är exempel på kristna som struntar i nåden.

Jag har aldrig varit särskilt insatt i den ortodoxa kyrkofamiljen och jag levde länge som kristen utan att ens känna till dess existens. Men i februari i år träffade jag på sammankomsten för kristna kommuniteter/gemenskaper Mikael Fälthammar som öppnade mina ögon för det ortodoxa. Bland annat lärde jag mig att den ortodoxa kyrkan har mycket starkare pacifistisk tradition än den katolska, och man har i mycket högre grad fördömt dödsstraff, ortodoxa kyrkan har citerat kyrkofädernas budskap om fred och förlåtelse flitigt medan man i väst har tystat ner de första fädernas syn på saken och istället upphöjt Augustinus (354-430), som ansåg att kristna kan delta i krig (visserligen under stränga kriterier, det var han som kom på läran om “rättfärdiga krig”). Mikael berättade för mig att det bara är i väst som man ser Augustinus som en stor lärare, i öst säger man “läs honom med försiktighet”.

Jag fick också reda på att ortodoxa kyrkan har en väldigt stark karismatisk tradition. Vi protestanter tänker ofta att medeltiden var mörka år där Anden bara syntes högst sällan, och att det på 17- och 1800-talet blev ett genombrott av karismatik i och med de första väckelserörelserna. Men i öst har tungotal, helande och profetior varit en del av gudstjänst- och klosterlivet i tvåtusen år, även när det tonades ner i väst. När Pingstväckelsen i början av 1900-talet började predika karismatik och pacifism gjorde de alltså samma sak som stora delar av ortodoxa kyrkan redan höll på med.

Efter att ha kommit hem från sammankomsten upptäckte jag Mikaels blogg “Gäst och främling”. Där skriver han om olika teman med ortodoxt perspektiv, ofta med citat av kyrkofäder och munkar. Eftersom han är pacifist och kommunitetsfreak som jag själv (han bor tillsammans med några bröder och systrar i Dalakollektivet i Göteborg) är vi överens om det mesta, även om det naturligtvis finns åsiktsåtskillnader om saker och ting. Det jag älskar med Gäst och främling är den själavårdande och komplentativa tonen som präglar texterna. En god inspiration och kraftkälla till att fortsätta göra goda gärningar och söka det himmelska som gäst och främling i den här världen.

I natt avrättades krypskytten John A Muhammad för mordet på Dean H. Meyers, en av tio människor som sköts i Maryland, Virginia och Washington under tre skräckfyllda veckor i oktober 2002. Fastän det är det enda mordet han är dömd för, tycks det inte vara någon som tvekar om att det är han som sköt alla de andra offren också. Det var onekligen fruktansvärda brott. Det är inte mycket att diskutera.

Men att ingen diskuterar själva straffet tycker jag är desto märkligare. Inte ens på CNN, som jag tycker är liberalt för att vara USA och där reportrarna är rätt pigga på att låta sina åsikter skina igenom.

Virginias guvernör Tim Kaine, som är demokrat och tidigare har sagt att han är emot dödsstraff har tillåtit flera avrättningar utöver denna. I ett uttalande till New York Times sa han:

“I find no compelling reason to set aside the sentence that was recommended by the jury and then imposed and affirmed by the courts. Accordingly, I decline to intervene.

Den polisman som intervjuades i CNN konstaterade lakoniskt att Mr Muhammad har inte rätt att leva. Då undrar jag: vem har egentligen rätt att leva? På vilket sätt har vi förtjänat denna ynnest? Lika lite som vi har jobbat ihop till något slags rättighet att få vistas på jorden, lika lite har vi rätt att ta andras liv. Oavsett vilka illdåd de har gjort.

Bland de demokratiska länderna är USA ganska ensamt om att utöva dödsstraff. Nationen befinner sig i så tvivelaktigt sällskap som Kina, Irak, Iran och Saudiarabien. (Läs mer om dödsstraff i USA!)

Att hitta argument mot dödsstraffet är lätt. Det har visat sig att många av de som avrättats i själva verket var oskyldiga. I USA är det nästan alltid svarta män från fattiga förhållanden som avrättas. Och de har aldrig råd med någon stjärnadvokat. Flera förståndshandikappade har också avrättats. En enda oskyldig avrättad borde vara skäl nog till att avskaffa denna barbariska sedvänja.

Inte heller har dödsstraffet någon avskräckande verkan, eftersom man inte kan se något samband mellan dödsstraff och låg brottslighet.

I stället fyller avrättningarna bara funktionen av blodtörstig hämnd.

I ett land där så många är djupt troende kristna tycker jag att man i alla fall skulle kunna ställa frågan: Vad skulle Jesus tycka om dödsstraff?

Och oavsett om man bekänner sig till någon religion eller: hör blodtörstig hämnd till 2000-talet? Har inte mänskligheten kommit längre än så?

Se även:

GP

DN

(Belarusiska röster om mänskliga rättigheter, del 6, läs om hela projektet här)

Belarus (Vitryssland) är det enda landet i Europa, där dödsstraff fortfarande tillämpas aktivt. EU krävde 2006 att det skulle avskaffas. Här hör vi juristen Valjantsin Stefanovitj från människorättsorganisationen Vjasna konstatera att redogöra för huruvida den belarusiska regimen tillmötesgått EU:s krav:

Den belarusiska (vitryska) människorättsorganisationen Vjasna driver för närvarande en kampanj för att dödsstraffet ska avskaffas. Belarus är för närvarande det enda landet i Europa som aktivt tillämpar detta straff.

Inom ramen för kampanjen utlyste Vjasna bland annat en tävling som gick ut på att gestalta motståndet mot dödsstraff på ett konstfullt och gärna originellt sätt.

En av vinnarna som utsågs häromveckan är matematikern Michas Bulavatski, som med hjälp av matematisk teori visat att förekomsten av dödsstraff sänker en stats moralnivå.

Inledningsvis presenterar Bulavatski två utgångspunkter för beräkningen:

1) En människa som är kapabel att döda en annan människa är omoralisk (A), medan en människa som inte är kapabel till denna gärning är att betrakta som moralisk (M).

2) Statens moralnivå (m) utgörs av andelen moraliska människor i förhållande till statens folkmängd (n), uttryckt i procent. Statens grad av omoral (a) blir då enligt motsvarande sätt att räkna andelen omoraliska människor i förhållande till folkmängden, uttryckt i procent.

Bulavatski resonerar vidare:
Låt oss anta att folkmängden uppgår till 10 personer, varav 3 A och 7 M. Statens moralnivå är då 70%. En av A begår ett brott, för vilket vederbörande straffas med döden. Avrättningen verkställs rimligen av någon av M. Men därigenom förvandlas denna M till A, eftersom han/hon dödat en annan människa. Följaktligen består staten då av 9 personer, varav 3 A och 6 M, vilket innebär att statens moralnivå sjunkit till 67%. Folkmängden har alltså minskat medan andelen omoraliska människor förblivit konstant.

Utifrån detta resonemang konstruerar Bulavatski så ett matematiskt bevis som går att använda på valfri stat, och där man oberoende av utgångsvärdena kan tillämpa följande formel för att fastställa dödsstraffets negativa effekt på moralnivån:

(x/n) – ((x-1)/(n-1)) = (n-x)/(n(n-1))

där x står för antalet moraliska människor och y står för antalet omoraliska människor.

Till tröst för oss som inte riktigt hänger med i alla svängar konstaterar matematikern avslutningsvis att det “under alla omständigheter är rimligt att hålla med om kärnan i det bevisade påståendet även utan hjälp av matematiska beräkningar”. Skönt!

Jag tror att de flesta av oss inte har mycket till övers för pedofiler, de som är utsatta för dom känner sannolikt ett ännu större hat, det är mänskligt att göra det. Men jag reagerar när Carina Höglund som är mamma till mördade Engla skriver på sin hemsida att pedofiler inte ska vårdas utan man ska skjuta dom direkt (http://englasmamma.blogspot.com/2009/11/liza-marklund.html). Carina har sannolikt skrivit det i egenskap av mamma till ett barn som mördats av en galning som förgrep sig på hennes dotter, och jag förstår hatet, men Carina sitter även i styrelsen för RAV (Riksorganisationen för anhöriga till våldsdödade) och det gör hennes uttalande riktigt olämpligt.

Även pedofiler har anhöriga, och även pedofiler kan bli mördade och med all sannolikhet så är sorgen efter en pedofil lika stor för de anhöriga som sorgen efter vem som helst. Om då en pedofil mördas så kan alltså inte de anhöriga vända sig till RAV för stöd och hjälp eftersom det sitter folk i styrelsen som tycker det är okej att döda vissa typer av människor. Man kan som sagt tycka vad man vill men ska man arbeta för en sådan organisation så ska man inte göra skillnad på folk, man kan inte tycka det är okej att döda vissa typer av människor för då har man inte i en sån organisation att göra.

För att inte bli missförstådd så ska jag förtydliga att jag förstår fullkomligt Carinas hat mot de som förgriper sig på barn, jag förstår att hon önskar att det inte fanns såna människor, jag förstår att hon önskar dödsstraff osv, men just därför så ska hon inte blanda sig i organisationer som arbetar för brottsoffer/anhörigstöd, hon kan uttrycka sig på sin hemsida eller vad hon vill, men hon ska definitivt inte sitta i RAV´s styrelse om det ska vara en seriös organisation som vänder sig till ALLA människor. Man behöver inte gilla pedofilers ev brott, men ska man arbeta för en sån organisation så får man inte göra skillnad på folk, de anhöriga som sörjer ska ha samma rätt till stöd oavsett om den mördade är pedofil, homosexuell, svart, missbrukare, kriminell eller vad som helst…….

Jag skrev ett inlägg om dödsstraff i min andra blogg och eftersom jag har lyssnat igenom Iron Maidens tidiga album i veckan får de bli soundtrack. Hallowed Be Thy Name är en magisk låt som finns i många versioner, både med Maiden och en uppsjö band som gjort covers, men jag bjuder på originalbandet i en inspelning från 1982.

“I’m waiting in my cold cell, when the bell begins to chime.
Reflecting on my past life and it doesn’t have much time.
‘Cause at 5 o’clock they take me to the Gallows Pole,
The sands of time for me are running low…”

Länkar till andra bloggar om: musik, rock, hårdrock, Iron maiden, dödsstraff,

Kina, Iran, Pakistan, Saudiarabien och USA…

Vad är det som gör att vi kan placera dessa länder i en speciell grupp? Jo, de utför tillsammans 90% av antalet kända avrättningar i världen. 139 länder har avskaffat dödsstraffet, men i USA vill två av tre ha dödsstraffet kvar och nästan hälften vill att det ska tillämpas oftare. Trots att man är medveten om att oskyldiga avrättas…

I Ohio har en misslyckad avrättning lett till slutsatsen att den dödsdömde utsatts för tortyr. Frågan som väcks är ju om en lyckad avrättning i så fall är mord? I alla fall om den avrättade senare befinns oskyldig…

Media: Sydsvenskan, DN, SvD

Ett soundtrack till inlägget finns i min blogg School´s Out

Länkar till andra bloggar om: dödsstraff, avrättning, kriminalvård,

Två av tre vill ha dödsstraff i USA – DN.se.

Det är en sak att straffa men en helt annan att lösa problem, förebygga eller korrigera beteenden. Det finns ett behov i vårt moderna samhälle att sprida medborgarna i skalor normativt. För att skapa och definiera normen behövs det avvikande. Sedan måste det avvikande stå i relation till normen. Det kan exempelvis ske via sjukvård eller lagar, domstolsväsende och kriminalvård. Som en yttersta lösning och näst intill teknisk står avlivandet eller dödandet av medborgaren.

Värt att läsa
LT: Högre straff ger inte färre brott
Awickedone: Sjukvården vår parallell; Viljan att veta, övervakning och straff – maktens diskurs

Jag har pågrund av flytt och jobb varit väldigt inaktiv på bloggen. Men ser nu att DN har en artikel om att tre personer dömts till döden för sin medverkan i protesterna i samband med presidentvalet. De anklagas för att tillhöra antingen kommunistiska galenpannorna Folkets Mujaheddin eller de Rojalistiska galenpannorna som tagit på sig ett par mindre attentat i Iran de senaste åren.

Jag skrev redan när rättegångarna började att risken för att dödsstraff utmäts finns dock så tror jag inte att dem kommer att verkställas. Regimen vill sända en stark signal om att den inte kommer att vika sig och att det finns konsekvenser för den som är beredd att gå emot den. Men den vill samtidigt rädda det som finns kvar av legitimitet och ansikte. Samtidigt som man inte vill skapa martyrer för demonstranterna. Därför är jag rätt säker på att de dödsstraff som utdöms kommer att förvandlas till livsstids fängelse eller dylikt.

Så var då ännu en arbetsdag slut. Solig men kall. Okej det ÄR höst så man får väl acceptera det men man kan väl få önska?

Den enda nyhet jag tänker kommentera är den om ett nytt lagförslag om att brott som har livstid som straff inte skall preskriberas. Ett mycket intelligent förslag tycker jag. Varför ska en mördare gå fri bara för att det har gått 25 år sedan han/hon tog livet av en människa? De anhöriga får ju leva med sitt straff resten av livet, varför ska då en mördare gå fri efter 25 år? Tekniken har ju gått framåt så att man numera kan fälla folk för brott som de begick för länge sedan. Vår “kära” regering har sina ljusa stunder de också.

Angående övriga nyheter så blir jag bara vansinnig när jag läser om monstret i England som utsatt småbarn på dagis för övergrepp. Dödsstraff vore på sin plats. Vidriga äckel är vad hon och hennes kumpaner är. Lås in dem på livstid i isoleringscell eftersom de, tyvärr, inte har dödsstraff där heller.

I mitt liv så fortsätter jag mitt projekt och det går bra, än så länge. Annars händer inte så mycket så istället för att tråka ut med detaljer om ingenting så får ni några bilder jag tog tidigare idag.

Ett vackert höstlöv på en buske som jag inte har en aning om vad den heter.

En lite spöklik bild på en gatlykta som gömt sig i ett träd. Jag tycker bilden blev ganska fin.

En ros som jag har plastat in i Photoshop. Cool effekt.

Diktaturen Vitryssland är det enda land i Europa som fortfarande tillämpar dödsstraff. Just nu väntar Vasily Yusepchuk, som dömdes i juni i år för mord på sex äldre kvinnor, på att hans dödsdom ska verkställas efter det att hans överklagan till högsta domstolen avslagits. Han har nu vänt sig till president Lukasjenka för att få sitt straff omvandlat till fängelse. Sannolikheten för att han ska få sitt straff mildrat är dock liten – Lukasjenka har bara gjort det en gång de senaste femton åren. Under samma period har mellan 300-400 dödsdomar verkställts i landet.

Vasily Yusepchuk har en möjlig intellektuell funktionsnedsättning. Han är illiterat och har svårt att skilja på årets månader. Utöver dessa omständigheter är det vitryska rättsväsendet genomkorrumperat. Tortyr och tortyrliknande metoder är vanligt förekommande.

Att döda för att visa att det är fel att döda hör inte hemma i ett modernt och upplyst samhälle. Vi kan bara hoppas att Vitrysslands diktator, Aljeksander Lukasjenka, inser detta och att han vill visa omvärlden – och inte minst EU inför de kommande diskussionerna om sanktionerna mot Vitryssland i mitten av november - att han är villig att närma sig de demokratiska och rättsstatliga ideal som övriga europeiska länder gjort.

Maryam Rustampoor och Marzieh Amirizadeh hotas med dödsstraff i Iran

Maryam Rustampoor (27) och Marzieh Amirizadeh (30) arresterades i mars i år. Det påstådda brottet var konvertering från islam till kristendom. Efter 5 månader under ohyggliga förhållanden i Evin-fängelset, ställdes de inför en åklagare som frågade dem om de lämnat Islam. De svarade ”Ja, vi älskar Jesus”. Under förhöret vägrar de att avsvära sig sin nya tro. De sa att de letts av den helige Ande och att det var omöjligt för dem att ångra vad de gjort.

Åklagaren anklagade dem för att vara ovärdiga inför Gud och att de inte kunde höra Gud. ”Det är Gud och inte du som avgör om jag är värdig” svarade de. Nu har kvinnorna skickats tillbaka till fängelset, där de får dålig mat, lider av ständig huvudvärk, och den ena av kvinnorna fått svåra ryggproblem. Om de avsvär sig sin tro kan de rädda sina liv, annars väntar dödsstraff. Vad gör Obama, Sarkozy m fl i denna situation? Jo inleder en serie förhandlingsträffar med Iran, medan oskyldiga människor i Iran hotas med döden. Kanske Reinfeldt som nu är EU:s ordförande borde kliva fram och kräva kvinnornas omedelbara frigivande?

Vi vanliga människor får använda våra möjligheter att protestera via Irans ambassad, skriva insändare och be till den Gud som kvinnorna bekänner sig till. De modiga, rakryggade kvinnorna förtjänar allt vårt stöd.

Dagens poll i internationell rätt:

Om det stämmer att de två nu dödsdömda norrmännen faktiskt var i Afrika för att starta en milis: Bör ändå Norge sträva efter att få hem dem eller bör den kongolesiska rättvisan få ha sin gång?

*morrar åt systemet*

Jag undrar var fan världen är påväg idag.
Vi lever i en värld som anses vara en modern värld, där vi är civiliserade, tar hand om varandra och bryr oss. (Iaf om man ska tro på de budskap vi överöses med var dag)
Men sanningen är något helt annat..

Läs detta: Våldtogs av nätdejt
(som vanligt öppnas den INTE i nytt fönster)

Hur kan man göra så? Jag kanske inte är världens vackraste, men har då fan ALDRIG behövt våldta för att få ett skjut, har inte behövt hota eller ge mig på 14åringar, än mindre ragga efter dem på Lunarstorm, Facebook, Playahead, Apberget eller var fan det nu är dom hittar dessa offer.
Tycker det är VIDRIGT att man sitter och funderar på detta och planerar och DESSUTOM, får med sig 4 polare som tycker,: -”Ja, fan vilken bra idé”

HUR FAN FUNKAR NI?!

Till och med Göran Persson, (ja han e ful) får ju ligg för helvete..

Ja jag vet, det är makt dom tänder på enligt studier, det är en euforisk känsla de inte kan motstå.. Men, det vet man ju för fan inte förän man gjort det, så den studien för mig är ju lika meningslös som, ja som Arne Anka skulle sagt;
-”Det är som att torka sig i aschlet innan man skiter”..

Jag kan inte nog beskriva hur jävla berörd jag är av detta..
Kan ni tänka er en fjortonårings tankar om killar nu, RESTEN AV LIVET..
Helvete asså..
Nu börjar det koka mer och mer känner jag.. Kan ni tänka er hennes familj?
Fy fan vilken smärta, sorg, vilket hat, ångest, ilska, maktlöshet och total oförståelse..
Tänk er att det är DIN dotter, DIN syster eller DIN fru, flickvän eller sambo..
Hur skulle du reagera?
Jag vet att jag skulle, (och detta har jag sagt många gånger) om det gällde mina barn, min syster eller någon som står mig så pass nära, GLADELIGEN ta 25 år till livstid för överlagt mord.. Utan att blinka..

För helvete killar, sluta att sitt och nätrunka, ragga på BARN, som faktiskt är just det, BARN.. Bara ett samlag som hon är med på är straffbart jävla nötter..

Nu till något som VERKLIGEN gör mig ännu mer arg..
“Rättsystemet”..

Ok, detta är inte ett försvar mot dessa gärningsmän, bara en liten hint om att det kanske ska ta och ses över lite bättre..

(Detta är då något jag själv förutspår nu, det är inte det som är sagts… Än)

“Rätten väljer att fria dessa män från våldtäkt och istället gå på försvarets inrådan att dömma dem för sexuellt ofredande.Detta med annledning av att det framkommit att flickan var medveten om att hon skulle träffa en av männen och därför med avsikt att förföra honom klätt sig utmanande, samt att hon enligt polisrapporten och den rättsmedicinska utredningen, har intagit alkohol strax innan, för att som hon själv säger: -”Lugna nerverna”. Det är alltså rättens bedömning att männen inte visste att hon var 14 då hon uppgett att hon var 16, samt att hon själv var införstådd i vad som skulle ske. Rätten väljer därför att fria dessa män, men att dömma dem till samhällstjänst á 240 timmar, samt att skadestånd för sveda och värk skall utgå till flickan med 30 dagsböter á 300:-.”

WHAT THE FUCK IS THAT?!?!

Så, för att en tjej i det samhälle vi lever i idag, som speglar kvinnor som smala, modeintresserade och avklädda, säger att det är så vi ska se ut, så ska hon straffas för det? Att det är hennes fel, det som skedde, bara för att hon klädde sig utmanande och drack alkohol? Att hon sa att hon var 16 istället för 14?

ÄR DET HENNES FEL DÅ?!?!

Det är alltså ok att våldta barn, kvinnor och män med för den delen, du får bara böter och villkorligt!
Inte så jävla konstigt att vi, ursäkta, en del, personer tycker det är helt ok.

Nej fy fan säger jag bara.. Höj straffen, lås in dom och låt dem ruttna..

“Förstör ett liv, få ett jobb..”

Ny slogan kanske?

// zajko

Det finns dom som vill ha hårdare straff. I USA i Texas har en svart man som har stått anklagad för våldtäkt och suttit fängslad i 23 år funnits oskyldig efter undersökningar via DNA.

Tänk tanken hur glad han nu är att äntligen få bli fri efter alla dessa år, men tänk vilken bitterhet han har mot alla som pekade ut honom som den brottsling han inte var.

Men dom som vill ha hårdare straff hade säkert tyckt att han skulle ha avrättats eller kastrerats. Men nu kan han i alla fall bli fri även om han har offrat så många år av sitt liv i fängelse. Men med dödstraff eller kastrering finns det ingen återvändo.

Eftersom jag den senaste tiden lever lagom ad hoc gör jag saker på väldigt oregelbundna tider.

Nu har jag hittat en gammal skön anekdot i mitt arkiv. Den visar en kräftskiva från år 2007 där inte ens nubbar och våra kloförsedda vänner kunde hindra mig från att diskutera viktiga problem här i världen.

På fel (rätt?) sida om kl 12 förs en diskussion om dödsstraff vid bordet.

Jag kan inte påminna mig om vi började vid rättssystemet, brott/straffskalan eller sociala orättvisor. Säkert är dock i alla fall att vi passerade hela registret – inklusive dödsstraff!

Gunnvald

Jag har länge planerat att blogga om dödsstraffet (gammal satir som mer fokuserar på rent mjöl i påsen-argumentet räknas inte), detta otyg (min kritik har sin grund i rättighetsetiken) som tyvärr fortfarande praktiseras i flera länder (74 år 2006, enligt Amensty enligt Nationalencyklopedi ) i världen (de flesta är mer diktaturer än demokratier, men högst på listan över avrättningar ligger faktiskt USA, detta land där så mycket vansinne gjorts av ledande politiker för att försvara livsrätten som är det viktigaste som finns, enligt dem… eller?). Tyvärr har jag hela tiden skjutit upp ett sådant inlägg, men nu när jag via Inez Filantropen hittade en debattartikel i Norran som förespråkar dödsstraffet kunde jag inte hålla mig från att besvara den. Men innan jag ger mig på att bemöta debattartikeln, argument för argument, publicerar jag en del av ett SO-arbete i skolan, kallat “Lag och rätt” (där jag skrev just om dödsstraff):

*********************************************************************

Dödsstraffet bör avskaffas. Rätten till liv är en mänsklig rättighet enligt FN:s deklaration över mänskliga rättigheter. Ingen får aktivt inskränka en mänsklig rättighet (att låta bli att upprätthålla det är en helt annan fråga), allra minst staten. Att döda en person är alltid fel; om en person dödar någon i självförsvar är det också moraliskt fel, men eftersom personen inte hade något val bör personen inte straffas.

Dessutom handlar detta om döden som straff, efter att någon begått ett brott, och då har staten definitivt ett val, och det finns stora möjligheter för rationell bedömning av valalternativen. Vissa hävdar att brottslingar som begått extremt fruktansvärda brott, såsom notoriska barnmördare, bör straffas med döden för att det är rätt åt dem och för att de dödade själva. Jag anser det resonemanget vara felaktigt; då sänker vi oss till barnmördarens nivå, vilket vi inte bör göra.

En annan aspekt är risken för felaktigt dömande. Ingen domstol är perfekt; de senaste decennierna har ett hundratal oskyldigt dömda dömts till döden i USA. Ens om ”rätt åt brottslingarna”-resonemanget vore giltigt – vilket jag som sagt inte tycker – skulle det inte räcka för att ha döden som straff, då oskyldiga kan dömas till döden. Ytterligare en aspekt, som dock är högst sekundär, är att dödsstraff är väldigt dyrt, faktiskt tio gånger dyrare än livstids fängelse (källa: Finanskrisen sätter stopp för dödsstraff, Metro 24 mars 2009).

Slutsats: att låta staten kränka en mänsklig rättighet är korkat. Att låta staten kränka en mänsklig rättighet för personer vars skyldighet inte kan garanteras är ännu mer korkat. Att låta staten kränka en mänsklig rättighet för personer vars skyldighet inte kan garanteras till ett mycket högt pris är totalt helkorkat.

*********************************************************************

Nu till debattartikeln:

Tänk så mycket bättre allt skulle vara om vi fick bort alla våldsmän.

Ja, men priset - att kränka en mänsklig rättighet - är för stort.

Tänk er den grymmaste våldsman som kan finnas och som gör sig skyldig till det mest känslokalla brott som finns. Eftersom vi inte har dödsstraff i Sverige döms han till livstids fängelse. Väl inne i fängelset uppför han sig mycket väl och är ute efter kanske tio år och kan göra nya brott. Hade det inte varit bättre att avrätta denna våldsman så att han inte kan utföra nya våldsdåd?

Nej, det bästa hade varit att ge vederbörande (varför utgår debattartikelskribenten från att den våldsamma är en man?) livstids fängelse. Med tanke på den relativt höga säkerheten i svenska fängelser är risken för att hen lyckas rymma liten, ocn risken för att personen då ska begå ytterligare ett brott – och därmed förenkla för polisen att hitta henom – är än mindre (och detta säger jag baserat på min amatörmässiga bedömning, mina egna tankar om vad som verkar rimligt, inte för att jag har statistik på det – även om jag har fel, är det inte rätt att kränka en mänsklig rättighet).

Det är ju så att de flesta våldsmän och mördare återfaller i brott och då drabbas fler oskyldiga.

Källa, tack?

Med dödsstraff drabbas inga fler.

Eh, nej, men det är 100 procent säkert att någon får sin livsrätt kränkt. Om mördaren inte dödats hade det inte alls behövt leda till att någon fått sätta livet till överhuvudtaget.

Samhället blir mycket säkrare.

Ja, men till vilket pris? Om priset är nedmonterade mänsklga rättigheter, det vill säga ett mycket mindre demokratiskt samhället. Dessutom betvivlar jag att samhället faktiskt blir säkrare; folks uppfattning att det är rätt att döda personer de hatar stärks, varför fler mord begås.

Dödsstraff är det enda rättvisa straffet för de grövsta våldsmännen. För till exempel mord finns det inget som kan mäta sig med dödsstraff om rättvisa ska skippas. Rättvisa uppstår när ett straff står i proportion till brottet.

Så rånare bör straffas genom att själva få en pistol riktad mot sig och tro att de kommer dö? Bör våldtäktsmän få våldtas? Bör tjuvar som tagit allt vad någon ägde och hade själva få alla sina tillgångar beslagtagna? Misshandlare själva bli slagna? Är de exemplena, den principen (att en brottsling bör utsättas för samma behandling hen utsatte brottet för), verkligen “straff som står i proportion till brottet”? Det är förstås ganska subjektivt, men jag tycker inte det. Det tror jag inte de flesta tycker heller, för om de flesta hade gjort det hade vi nog haft mycket strängre lagar idag (visst, brott och straff är inte den viktigaste frågan för de flesta, men prioriteras ofta rätt högt).

Nå, oavsett: den principen kallar inte jag proportionerlig. Jag kallar det att sänka sig till samma nivå som brottslingen (vilket förstås personer kan göra när de är irrationella, men de flesta personer som inte är involverade i fallet – inte är anhöriga eller så, alltså – brukar tycka att det är en dålig princip, och domstolar bör vara så “kyligt” irrationella).

Man kan tycka att dödsstraff är ett brott mot de mänskliga rättigheterna, rätten till liv. Men tänk då på offret, som har precis samma rättighet till liv. Tänk också på de anhöriga till offret som fått sina liv förstörda.

Den som brutalt har plågat eller mördat människor har ingen rätt till sitt eget liv. Den rätten har han förlorat genom sitt grymma brott. Ingen ska hänsynslöst kunna mörda och själv undkomma med livet i behåll.

Mänskliga rättigheter är universella och alltid-gällande och kan aldrig förverkas – det är lite det som är grejen med dem (“var och en”, “alla och envar” är återkommande begrepp i FN:s deklaration över dem). Naturligtvis har offret rätt till liv, och naturligtvis är det extremt förkastligt (kanske den mest förkastliga handling som är möjlig) att inskränka någons rätt tiill liv. Men det gäller även bödlar. De är lika grymma som mördare; de är mördare (om än sanktonerade av staten).

Det finns ju en risk att en oskyldig kan avrättas, men om så skulle vara är ju inte personen i fråga helt oskyldig. Oftast har den oskyldigt dömde en koppling till brottet på något sätt, även om han inte var den som direkt utförde gärningen.

Att hänsynslösa mördare bör mördas – visst, jag håller inte  med uppfattningen, men jag förstår tänkandet bakom den. Men här: det gör väl inte så mycket-mentaliteten gentemot mördande av oskyldiga personer, eller ja, inte “helt oskyldiga” (enligt skrbenten) eftersom de på något sätt var involverade (och inte ens det i flera fall)! Räcker det inte med att tycka att mördare ska dödas – bör även involverade personer mördas? Först är det jättehemskt att stackars offer mördas, så hemskt att det motiverar inskränkande i mänskliga  rättigheter – men sedan gör det inte så mycket om oskyldiga mördas, för de var ju ändå inblandade i saken!

Den som är för dödsstraff är inte ensam om sin åsikt. Om alla som är för dödsstraff vågar stå för det och gör sina röster hörda, så kan vi en dag återinföra dödsstraffet.

Låt oss hoppas att den dagen inte kommer.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, argument, argumentation, dödsstraff, straff, juridik, rättighetsetik, mänskliga rättigheter, etik, filosofi, moralfilosofi, medborgarrätt, demokrati

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)