.. så gick Mattias (som va med några inlägg sen) förbi mig i korridoren för några dagar sen. Han kollade på mig, började hoppa runt och boxade i luften som Rocky Balboa! (lite problematiskt kan man tycka pga hans arm). Riktigt coolt. Om du läser detta Mattias, så får du gärna göra det igen! Det va roligt!

för övrigt no. 2 Skriver ett brev till mig själv nu. Höjden av patetism.

Bedrifter og skoler i Oslo og Akershus gikk sammen om å opprette en helt ny restaurant som serverte mat de tre dagene yrkes- og utdanningsmessen varte, fra 17. til 19. November. Medlemsbedrifter i NHO Reiseliv skaffet til veie både sponsorer og utstyr for at elevene skulle få smake en 3 retters meny bestående av Gazpacho, Svinesnitzel med risotto og sopp. Måltidet ble avsluttet med flamberte bananer til dessert.

Det var utrolig artig å få så mye oppmerksomhet blant de som gikk forbi standen, og vi fikk mange spørsmål om hva restaurant- og matfag kan tilby. Vi som jobbet i Restaurant YoU snakket mest om kokk- og servitørfag. Både elever, lærlinger og ansatte fra bedrifter fortalte villig om alle mulighetene man kan få ved å ta utdanning innen reiselivsnæringen.

Her ser du kokkelærlinger- og elever i arbeid

Bord med lilla tema. Borddekorasjonen kom fra Grand Hotel.

Bord med grønt tema. Borddekorasjonen kom fra Grand Hotel

Blide kokkelærlinger fra Radisson Blu hotellene i Bergen og Ålesund pluss Restaurant YoU's kjøkkensjef Steind Rudi Austheim fra Thon Hotel Hallingdal

Masse aktivitet hos Restaurant- og matfag

Hos Service og samferdsel tok de i bruk helt nytt materiell som NHO Reiseliv har vært med å laget. Spenstige farger ga mye oppmerksomhet.

Bilder av lærlinger i service og samferdsel fag, blant annet reiseliv og resepsjon

Selv om vi har et veldig egalitært skolesystem, som i lang tid har gått under benevnelsen ”enhetsskolen”, så er det et faktum at norsk skole øker eller befester sosiale forskjeller i folket. Barn i familier med økonomisk frihet og akademisk ballast, har stor sannsynlighet for å klare seg bra på skolen. Tilhører eleven en familie hvor foreldrene ikke har særlig god egen erfaring med skolen eller begrensede akademiske ressurser, er sannsynligheten for at eleven vil slite mye større. Er eleven en gutt i tillegg, så er utsiktene dårlige. En nylig publisert undersøkelse sier at fattige gutter fra hjem uten akademisk ballast, er de som har desidert svakest læringsutbytte¹.

Årsaken til dette er sammensatt. Jeg skal nedenfor ta for meg noen viktige momenter.

Leksene blir ikke fulgt opp

Norske lærere er blant dem som gir mest lekser av alle². Men, hva er poenget med lekser når de ikke blir fulgt opp på skolen? Nyere undersøkelser viser at 60 % av lærerne ikke engang sjekker om leksene er gjort. Under 15% av de samme lærerne retter og gir eleven tilbakemelding på utført arbeid. Og hvem har fordel av dette? Jo, selvsagt de elevene som har foreldre som har knekt skolekoden og som bruker mye tid sammen med eleven. Om de ikke akkurat leksehjelper, så vet de i alle fall viktigheten av arbeidet og er positiv bidragsyter for at ting blir gjort.

Taperne er elever som i utgangspunktet sliter på skolen og som ikke har foreldre som følger opp.

Jeg er i utgangspunktet ikke motstander av at elevene har lekser. Lekser er også trening i selvstendig arbeid og kan være en fin måte for foreldrene å følge barnas læringsutvikling. Men, jeg vil gå så langt som å si at slik det fungerer i dag er riv ruskende galt. Den enkle konklusjonen er jo da enten å kutte ut leksene eller at de skal gjøres på skolen i en leksehjelpsituasjon. Det har jeg ikke tro på. Da vil avstanden mellom skolen og hjemmet øke og vi som foreldre vil miste mye av det innblikk vi har i skoleutviklingen for barna.

Tilpasset samarbeid med hjemmene

Leksene bør bli et instrument i det tilpassede samarbeidet med hjemmet. Gjennom oppfølging, retting og tilbakemelding på leksene kan elevoppfølgingen bedre tilpasses den enkelte families utgangspunkt. Tilpasset samarbeid med hjemmet er svaret på mange av utfordringene vi har i skolen i dag³. Økt læringstrykk, kjønnsforskjeller, uro og ikke minst kompensasjon og tilpasning etter ulik oppfølging fra foreldrene.

Det kan være at lærerne bør begynne å gi mindre lekser, slik at de er i stand til å følge disse bedre opp. Slik oppfølging er i tillegg viktig for elevens motivasjon for leksene. Men, kanskje aller viktigst er det at skolen først da kan ta tak i og løfte de elevene som ikke har tilstrekkelig utbytte av leksene. Elevene begynner nemlig ikke svake på skolen, de blir svake. Det er et tankekort som jeg mener er hovedargumentet for tilpasset samarbeid med tilhørende oppfølging av lekser og foreldre.

¹Poor white boys do worst in tests
²Trends in International Mathematics and Science Study
³Samarbeid mellom hjem og skole – hvorfor får vi det ikke til ?
Forskning.no: Skolen forsterker sosiale forskjeller
Loveleen Brenna: Leksene må følges opp av skolen

Det er synd for den danske folkeskole når alle er på nakken af den … Ja, og det er endnu mere synd når man sarkastisk er på nakken af den og ikke har forstået, hvorfor lærere rent faktisk inddrager forældre så meget, som vi nu engang gør.

Der er ikke nogen tvivl om, at der er noget grundlæggende galt ude i skolerne … Men det er ikke skole-hjem-samarbejdet som Mette Mailand så nydeligt påstår i hendes indlæg.

Skole-hjem-samarbejdet har været vægtet højt i de sidste par årtier – så man kan undres over at Mette Mailand undres over at det vægtes højt nu også …

At skoleåret er propfyldt med aktiviteter burde da på ingen måde være negativt … det viser rent faktisk, at den skole som der omtales i artiklen vægter at drage omverdenen ind i undervisningen. Mon Mette Mailand har glemt at man rent faktisk kan lære ufatteligt meget af at være i naturen … og hvis lærerne er rigtig kreative, så kan der endda læres både matematik, dansk, historie, billedkunst og meget andet… for ikke at forglemme naturens eget fag… nemlig natur/teknik.

Jeg skal dog indrømme, at jeg ikke kan udtale mig om de ture der nu engang er på Mette Mailands børns skole – men jeg har svært ved at forestille mig, at lærerne ikke har pædagogiske undervisningstanker med i planerne når disse aktivitetsdage tilrettelægges.

Støtte fra hjemmet, tak

Lektier har altid været der… Og det ville være meget mærkværdigt hvis de forsvandt.

At forvente at forældre læser med børnene og støtter børnene i deres hjemmearbejde … og på den måde sørger for at de udvikler sig, kan vel kun siges at være en forældres job?

Støtte fra hjemmet kan også foregå på den måde, at man støtter sit barn ved at sørge for at barnet modtager lektiehjælp, hvis man ikke selv magter det.

Forældre har altid arbejdet og forældre har altid haft ansvaret for at hjælpe deres børn med lektierne – så hvis man har en så travl hverdag, at man ikke har overskud til at hjælpe sine børn … så må man som forældre sørge for at hjælpe sit barn på andre måder – ergo enten gratis lektiehjælp på fx biblioteket eller fx lektiehjælp som man betaler sig fra.

Jeg vil foreslå Mette Mailand at hun læser folkeskolelovens § 1, samt § 2, stk. 3 – for at dømme ud fra hendes indlæg har hun ikke erkendt hvad hendes forpligtelse som forælder er.

Dog vil jeg gå så langt til at give Mette Mailand ret i, at de steder hvor det mentale og intellektuelle overskud ikke findes kan være erklæret fallit til tider. De er nemlig erklæret fallit, hvis ikke lærerne er opmærksomme på situationen i hjemmet og dermed yder den støtte de kan for at give den bedste oplæring til børnene.

Det allerstørste problem er det her; Autoriteten glider hvis forældrene ikke har respekten for den undervisning som eleverne nu engang modtager.

Så kære forældre … Tag engang og tænk over, hvordan jeres holdning til skolen har indflydelse på jeres børns indlæring!

Skådespelarna i Askungen teatern i biblioteket

Så då har det varit  öppet hus på dahlander. Det var öppet för allmänheten att komma och titta på alla program på skolan. Det fanns både blivande, nuvarande och gamla elever på plats. Själv träffade jag en kille som gick ut i ur den första sp klassen på skolan. Det var redan 2003!!! Så det var ett tag sedan.

Populära ställen att besöka var Op korridoren som hade massage på menyn. Gratis ryggmassage var riktigt skönt att får … Annat som var populärt var Askungen på spanska som spelades i Biblioteket. Den lyckade jag fånga på film till och med så den kan ni njuta av här igen.

Då pjäsen var 19 minuter lång så är den uppdelad på 2 delar.

Dessutom måste ni Rasmus som hade show i pausen.

Som de fleste vet er min kjære og jeg lærer på samme skole. Hun jobber på 5. trinn og har mange søte små elever.

Hver gang det er noen som har bursdag i klassen hennes, stiller alle seg opp på stolen og synger til bursdagsbarnet. I går gjorde de nettopp dette, men det var et par elever som ikke fulgte reglene. I stedet for å stå på stolen, gikk det helt opp på pulten, og det er jo ikke lov.

Min kjære tok på seg streng stemmen og sa at dette var ikke lov, og hvis de ikke fulgte reglene så fikk de ikke stå på stolen neste gang noen hadde bursdag! De fleste av elevene syns dette var hard kost, men en elev rakk opp hånden sin og svarte på tiltale: “Det er du som har bursdag neste gang lærer.”

Förra veckan tillbringade jag till stor del ute på Daltorpsskolan i Borås. Vi snackade skrivande och framförande inför deras helt egna fantastiska Poetry Slam.  Jag stormtrivdes där ute och hoppas att få komma tillbaka snart. Jag bad lärarna om lite feedback. Följande brev blev jag så glad av att jag publicerar det med hull och hår här, varsågod!

” Hej!

• Det var roligt, vi hade kul.
• Det bästa var när vi gjorde den där “dikten” där alla skulle säga varsitt ord.
• Du hade bra inlevelse och var rolig.
• Du var spontan och gjorde lektionen till en skratt-fest med alla roliga kommentarer.
• Man var med hela tiden och tappade inte intresset. Matiss hade bra fantasi (för att vara vuxen).

• Ingenting, allt var roligt!
• Vi kunde ha haft längre tid på oss.
• Allt var bra, om vi hade haft längre lektioner hade vi skrattat ihjäl oss!

• Längre tid till skrivövningarna.
• Längre tid till den där övningen när alla skulle säga varsitt ord.
• Lite mer tid till friare skrivövningar.
• Allt var lagom långt.

• Vi vill gärna att du kommer tillbaka och stannar längre nästa gång!
• Du skulle passa som poesi-lärare!
• Du var som en skämtbok på 1337 sidor!
• Du var bäst (inget man ser i vardagen hos en vuxen)

Mvh Ida och 7F “

Som bloggare tänker man ibland att vissa saker kanske vissa läsare typ HATAR och andra ÄLSKAR. En sådan sak är otvivelaktigt spel och spelande. Många lärare HATAR när elever spelar spel, men många som inte är lärare ÄLSKAR spel och att spela när tiden blir lite lång… Det har hänt att jag har spelat, både en och många gånger, men också att jag retat mig på folk som spelar och flyr undan saker de borde lägga mer fokus på (dvs. inte på spelandet, utan bristen på förmåga att förstå sitt eget bästa) Här är i alla fall ett spel som på något sätt försöker överbrygga klyftan mellan lärare och elever i den mån att det är ett kunskapsspel som kan användas i undervisningen och faktiskt är ganska spännande, åtminstone ur ett tekniskt perspektiv. Det bygger på google earth applikationen och är på engelska eller holländska.

http://www.wadlandis.nl/

Först misstänksamma blickar, sedan lite fniss och så är vi igång.

Eleverna sitter raspar med pennorna så idéerna sprutar över bänkraderna.
Den här veckan är jag på Viskaforsskolan och Daltorpsskolan och jag är mycket nöjd med livet.
Det var ett tag sedan jag var ute i klasserna och rörde till det i elevernas huvuden och lärarnas strukturer. Det känns skönt att vara tillbaka i leken, klassrummet och det sköna livet.

Jag håller ungefär samma upplägg i båda skolorna. Ett pass skrivande, fantasi och idéskapanda följs av ett pass med snack och publikkontakt. Om några veckor har de skrivit och blivit nervösa, fegat ur och gett sig in i leken igen för att slutligen ställa upp i skolans Poetry Slam.

SM och andra stora tävlingar i all sin prakt och ära men det är ingenting som slår ett slam där några vassa skolungdomar ställer sig inför hela sin årskurs och levererar sin egen poesi för första gången.

Sånt ger mig gåshud.

(Förresten kära vänner, ni kommer väl ihåg:
Skriv från hjärtat, det finns inga dåliga idéer och skit i skrivreglerna.)

Eleverna har haft höstlov, det brukar vara ett välkommet avbrott. Jag unnar eleverna en veckas ledighet men det är härligt att de är tillbaka!

Nio skolveckor har passerat, om drygt 7 veckor är vi framme vid jullovet. Vad har vi gjort under de här veckorna som passerat?

Förutom arbetet i klassrummen sker det en hel del på vår skola, några exempel:

• Eleverna i förskoleklass, år 1, 2 och 3 har arbetat tillsammans i 7 veckor (vi ändrade organisationen efter de två första skolveckorna, se inlägg 090904). Nu är steg 2 genomfört, omflyttning av klasser. Från idag, måndag 2 november, har vi en samlad förskoleklass i gemensamma lokaler. Våra 1:or har fått ett nytt rymligt klassrum och 3:orna är samlade under samma tak. Den gångna veckan har det pågått en febril aktivitet under tisdagen och onsdagen, bord, bänkar, stolar, material, läromedel… Det är mycket som har flyttats. Idag har eleverna välkomnats i de nya klassrummen.
• Pedagogerna som arbetar med eleverna i år 4, 5 och 6 samtalar kring ett dilemma som en mindre skola kan hamna i. Vi har 10 elever i år 4, 16 elever i år 5, 19 elever i år 6 – på vilket sätt kan man arbeta för att ge samtliga elever det bästa möjliga? Hur kan de 4 lärarna som arbetar i år 4-6 ge samtliga 45 elever det bästa möjliga? Kan det finnas andra möjligheter att samarbeta?
• Det pågår mer flyttplanering på skolan. Arbetslag 7-9 har beslutat att placeringen av elevskåpen skall förändras. Vi behöver skapa mer öppna utrymmen och minska trängseln kring skåpen. Ökad vuxennärvaro på rasterna är en annan åtgärd som kommer att bidra till en tryggare miljö för våra elever. Fler vuxna rör sig i korridoren, ett schema för att täcka upp raster är pågång.
• I en matematikgrupp prövas ett nytt sätt att arbeta, läroboken har skjutits åt sidan. Eleverna tänker, talar, prövar, känner och vågar. Framför allt – de utvecklar sin matematiska kunskap och sina förmågor!
• Nästa vecka kör 7-9 igång med en temavecka “Olikheter och Likheter”, det blir en bred variation i programmet.
• Kamratstödjarna i Furulundsskolans klass 4, 5 och 6 har varit på en utbildning tillsammans med kamratstödjare från andra skolor i kommunen. Efter höstlovet kommer även kamratstödjarna i år 7-9 att utbildas. Vi arbetar för att lyfta kamratstödjarnas betydelse och utveckla deras roll. En väl fungerande kamratstödjarfunktion är en av framgångsfaktorerna i arbetet för en trygg skolmiljö.
• Flera av skolans lärare har kommit igång med att använda sig av en djupare kartläggning inför upprättande av åtgärdsprogram. Det här arbetet kommer resultera i att vi förbättrar kvaliteten i våra åtgärdsprogram och utvecklar dem till att bli ett mer tydligt stöd i arbetet för eleverna.
• “Mål och bedömning”, vårt stora utvecklingsprojekt, har satt sin prägel på lärarnas arbete. Nu börjar även elever och föräldrar märka av ett nytt arbetssätt. Projektarbetslagen är nu framme i en fas där man fokuserar på bedömning av elevers arbeten. Under kompetensutvecklingsdagarna (v 44) arbetade lärarna med att skapa bedömningsmatriser med utgångsunkt från elevarbeten. De arbeten som bedömts är resultat av en undervisning som utgått från de pedagogiska planeringar de olika arbetslagen arbetat fram
• Och mer därtill…

Efter tre månader som rektor med ansvar för Furulundsskolans cirka 245 elever ser jag tillbaka och tänker att vi har åstadkommit en hel del. Det finns mer vi behöver bli bättre på, det finns mycket att utveckla men det är inget unikt så är det på alla skolor. Jag är glad och stolt över att arbeta på en skola som är på gång!

Och det är härligt med en skola fylld med elever – det är tomt under loven!

Vi håller på att revidera vår likabehandlingsplan. All personal har fått vara med och diskutera vision och mål. Så här blir det för Eriksboskolan:

Vision
Eriksboskolan skall vara en trygg plats, fri från kränkningar och där alla är lika mycket värda.

Mål
På Eriksboskolan skapar vi en vänlig stämning, både med våra ord och handlingar.
På Eriksboskolan bemöter vi alla lika oavsett om du är flicka eller pojke, var du kommer ifrån eller om du är annorlunda.
På Eriksboskolan tycker vi att skolan är viktig, här stöttar och hjälper vi varandra.

Som ett led i det hela kommer vår mobbningsplan ingå i likabehandlingsplanen och vårt mobbningsteam kommer byta namn till Likabehandlingsteamet. (Undra hur det skall förkortas?) Det stora och svåra arbetet blir sedan förankringen så att det sitter i elevers och personals medvetande. Det är viktigt att det inte blir en pappersprodukt utan ett sätt att vara på skolan.
Skolverket har också kommit med allmänna råd “För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling“

På min vei fra t-banen til jobben fikk jeg følge av en elev. Vi gikk og småpratet, og plutselig begynte eleven å telle på fingrene.

Gunnz: Hva teller du?
Eleven: Jeg teller måneder.
(Rar ting å telle, tenkte jeg.)
Gunnz: Er det mange måneder da? 
Eleven: Seks måneder til du skal gifte deg!
Gunnz: Er det det? Jøss, så fort tiden går.
Eleven: Blir jeg invitert?
Gunnz: Dessverre, jeg kjenner deg jo ikke så godt.
Eleven: Skjønner!
Gunnz: Når skal du gifte deg da?
Eleven: Etter videregående!

Herlige barn!

Att vara kreativ är en av de viktigaste egenskaperna som kock – något elever vid Restaurang- och hotellhögskolan Grythytte Akademi fick känna på under Kokbokens Dag i Måltidens Hus förra helgen. En kul och kreativt krävande mattävling med en varukorg bestående av “rester från ett smörgåsbord” – senapssill, matjessill, gravad lax, hovmästarsås, ägg med rom, cheddarost, vörtbröd, griljerad helgskinka, kokt potatis, risgrynsgröt, mandariner och äpplen. Av detta skulle de tävlande skapa minst tre nya rätter där alla ingredienser skulle användas.

Hård konkurrens och många bra rätter presenterades men juryn var helt överens att utse vinnarna Tove Wedin och Malin Green med motiveringen “Extremt väl genomfört, extremt gott och extremt nytänkande”. Förstapris var ett nyinstiftat stipendie på 5000 kr från Svensken och Dansken som driver restaurangen i Måltidens Hus.

Förrätt: “Triss i Fisk” – Sillterrine, Variant på Gubbröra, Laxrulle (i nederkant). Varmrätt: Mandarin- och chiliglacerad skinka i bit, ljummen, syrad rödkålssallad med äpple och russin och cheddargratinerad potatis (uppe till vänster). Dessert: Pankofriterad risgrynsgröt smaksatt med kanel och äpple, mandelcreme, vörtcrunch och äpplesallad.

Foton ovan är tagna av Annika Nygren-Berg på Nerikes Allehanda (Läs NA’s artikel om mattävlingen).

Gunnz: Hva heter det når sola varmer opp vannet slik at det blir til skyer, skyer blir til regn som renner ut i havet igjen?
Elev: Kostsirkelen?

Elev: Er det sant at du og Gunnz skal gifte dere?

Min kjære: Ja.

Elev: Jeg visste ikke at dere var forelska i hverandre en gang jeg.

Arbetet med Nynäshamns Gymnasiums programkatalog är i full gång. Igår intervjuade och fotograferade vi elever från 7 olika program. På måndag fortsätter vi med hockey college, ledningsgruppen och övriga program. Alltid lika givande att träffa ungdomar och få höra deras tankar och drömmar om framtiden!

Hamster eller mobil till barnen? frågar Telia i en webbomröstning. Först ska barnen ha en hamster, svarar 59 %. Medan 41 % menar att barnen först ska ha en mobil. Så är ställningen just nu i omröstningen. Den är självfallet inte alls vetenskaplig och det går inte att se hur många eller vilka som röstat.

Telias omröstning om barn och mobil (ur Telias webb)

Men omröstningen väcker ändå tankar om barnen och mobilen. Många barn får sin första mobil före 10-årsåldern. Det innebär att när de kommer till högstadiet har de redan stor vana vid att använda mobilen. Det här är skulle kunna vara intressant för pedagogerna som vill utveckla elevernas lärande i årskurs 7 – 9. Eleverna har inte bara en penna, de har nu också en mobil med datorkapacitet när de träder in i de sista tre åren på grundskolan.

Hur kan detta utnyttjas av skolan? Kalkylatorn kan naturligtvis användas som miniräknare, men i övrigt? Här behöver arbetslagen i skolan mötas och få tid för att ventilera hur de vill gå vidare i olika ämnen för att se om det finns möjlighet att utnyttja mobilerna på ett pedagogiskt sätt. Så att de därmed inte bara uppfattas som ett hot mot undervisningen och klassrumsmiljön, utan kan ses som verktyg som öppnar upp vägar mot det omkringliggande samhället.

Vilka underbara spännande utmaningar som pedagogerna står inför!

På fredag var jeg i kirken sammen med de søte små elleveåringene jeg er lærer for. Vi har om ritualer i kristiendommen i RLE for tiden og da er det ingenting som er bedre enn å besøke kirken og verdens kuleste prest. Presten disket opp med kostymer og deretter dramatiserte vi oss gjennom to av de kristne ritualene; dåp og bryllup.

Da vi kom til ritualet som viser hvordan kristne feirer kjærligheten, lånte lektoren og jeg bort ringene våre slik at det hele skulle bli litt mer autentisk. Da jeg ga fra meg ringen er det fire jenter som våkner og setter i gang spørremaskinen.

-Er du gift?
-Nei, men jeg skal gifte meg neste år.
-Med hvem da?
-Du får lete rundt på skolen og se om du finner noen med lik ring som meg.

Det skal sies at min kjære og jeg jobber på samme skole, og disse elevene kjenner oss begge godt.

Da vi var ferdige med kirkebesøket og hadde takket for i dag, begynte de fire jentene å sirkle meg inn. Hungrige som gribber kom de nærmere.
-Kan du si det nå? Væææær så snill.
Jeg forteller hvem jeg skal gifte meg med, hvorpå de fire jentene utbryter et unisont sukk. Og jeg ser at øynene deres utvider seg, og jeg skjønner at de der og da hadde begynt planleggingen av sitt eget bryllup. Alle fire gratulerer meg og løper ut i dagen og sprer det glade budskap.Jeg begynner min vandring tilbake til skolen for å advare min kjære om at fire bryllupsgærne jenter er på frifot.

Jeg går på den ene siden av veien, mens de fire jentene går på den andre siden av veien. De følger meg med blikket hele tiden. De har spørsmål som hvor, når, hva skal vi ha på oss, hva ønsker vi oss, hvilke blomster skal vi ha, hvem kommer og så videre.

Utenfor skolen møter jeg en av de fire jentene. Hun utbryter:
-Åhhhh, det er så fantastisk hver gang lærerne mine gifter seg!!!
-Har det skjedd flere gang?, spør jeg.
-Nei, dette er første gang, sier hun med stjerner i øynene.

Jeg går inn for å finne min kjære. Hun sitter i samtale med en av elevene sine. Utenfor vinduet står det fire jenter og følger meg med stjerneøynene sine. De legger hodet unisont på skakke og sukker mens jeg nærmer meg min kjære. Jeg hvisker til min kjære:
-Det kan hende du får en gratulasjon eller fire.
Min kjære titter ut av vinduet og sier:
-De har vært her for lenge siden.

Det vil si at før jeg kom meg tilbake til skolen, hadde de fire jentene stormet inn i klasserommet til min kjære og gratulert av full hals.

Det er herlig at barn kan ha en slik glede på vegne av andre.Før jeg skulle på jobb i dag (mandag) hadde jeg tenkt at i dag eksploderer det sikkert med spørsmål. Jeg hadde bestemt meg for å være ærlig!Klokka ble halv ni. Elevene stormet inn, sa god morgen og satte seg med stillelesningsboka si. Ingen spørsmål. Ingen gratulasjoner.

Barn som vokser opp i Oslo i 2009 blir glade når lærerne sine gifter seg. De bryr seg ikke om det er to jenter eller om det er en jente og en gutt. Gi dem ei helg så har de glemt det uansett. Jentene hadde ikke stjerner i øynene og spørmål på tungen på grunn av at vi er to jenter som gifter oss. Stjernene var til stede for at to de kjenner skal gifte seg!

Mine elever fikk spørsmål om alle skulle få gifte seg med den de ville i RLE-timen i forrige uke. Da svarte en av guttene: Alle kan få gifte seg med den man vil så lenge de ikke er gift fra før!Smart gutt!
Her har dere mye å lære FPU.
Dumme menn!
Her kan du lese hva engelen skriver om saken.

I dag har elevrådsstyrelsen träffats för att diskutera temat “Vårda din skola”. Barnen kom med protokoll från klasserna. Som vanligt blev det en bra diskussion med många kloka tankar och idéer. Vi var helt överens om att detta är ett arbete som alla, både barn och vuxna, tillsammans på skolan behöver ansvara för.

Varför skall vi vara rädda om skolan, både yttre och inre miljö?
Om skolan är fin är det lättare och roligare att lära sig saker.
Allt som går sönder kostar pengar att laga eller köpa nytt. Pengar som skulle kunna användas till bättre och roligare saker.
Så att vi har böcker på lektionerna och saker på rasterna.
För att barn inte skall skada sig på trasiga saker.

Vad kan eleverna göra?
Ta eget ansvar och vara mer försiktiga med saker.
Att man följer de reglar som finns.
Säga till andra barn som förstör.
Se till att bänkar och böcker är rena och fina.
Släng skräp i papperskorgar.
Torka borden i bamba ordentligt.
Att gå lugnt och fin i korridoren, så att man inte förstör någonting eller skadar sig.
Om man hittar en annan klass saker utomhus att man hjälper till och tar in de.
Hjälpa till att städa.

Vad kan vuxna göra?
Prata med barnen om hur man håller skolan fin.
Påminna barnen om att följa regler.
Säga till barn som tar sönder saker.
Hjälpa till att städa.

Idag har barnen i klasserna Fk-3 ett brev med sig hem. Brevet beskriver den omorganisation vi valt att genomföra med start måndag 7 september.

Nedan följer den information som delats ut idag. I barnens brev anges namn på klassernas lärare, de finns inte med i den här texten. Vårdnadshavarna har även fått en inbjudan till ett föräldramöte.

Till vårdnadshavare med barn i förskoleklass till år 3

För att skapa bättre möjligheter att möta alla barn på bästa sätt har beslut tagits om att genomföra en omorganisation för förskoleklass till år 3.

Sedan flera år tillbaka har Furulundsskolan arbetat åldersintegrerat i två spår med två klasser Fk-1 samt två klasser 2-3. Vi väljer nu att avveckla spåren och skapa klasser Fk, 1, 2 och 3.

Måndag 7 september börjar vi att arbeta efter den nya klassindelningen, barnen förbereds för detta under fredagen.

För barnen i de båda förskoleklasserna sker ingen förändring på annat sätt än att de får mer egen tid när 1:orna arbetar i sitt hemklassrum.

Eleverna i klass 1 har sitt klassrum på nedre plan i hus 2, de får en ny klassföreståndare. Barnen har träffat och känner läraren sedan tidigare. Till att börja med kommer de att arbeta mycket i halvklass. Barnen är indelade efter tidigare spårindelning och de kommer att fortsätta att träffa ”sin” förskollärare för- eller eftermiddag.

Eleverna i klass 2 har sitt klassrum en trappa upp i hus 2, barnen får en egen klassföreståndare och alla barn känner henne sedan tidigare. På måndag 7/9 börjar alla 2:or i sitt nya klassrum tillsammans med sin lärare.

För eleverna i klass 3 blir det inte så stor förändring, barnen kommer att fortsätta i samma klassrum som tidigare, lärarna  ansvarar för de 3:or de haft sedan skolstarten.

Två resurspersoner är knutna till var sin klass 3, en resursperson till år 1 är under rekrytering.

Den största förändringen är att barnen i klass 1 får en ny klassföreståndare och att de får ett eget hemklassrum. 2:orna är redan vana att arbeta tillsammans, de känner sin lärare och de är bekanta med klassrummet. För övriga klasser innebär förändringen att de kommer att få en mindre klass.

Vi har valt att genomföra den här förändringen så snart som möjligt för att skapa grupperingar som gynnar elevernas lärande. Ett mål har varit att barnen skall möta få vuxna och att de skall ha ett hemklassrum där de har sin trygghet.

Jag beklagar att tiden inte har medgett att bjuda in er föräldrar till en dialog om den förändring vi nu genomför. För barnens skull har vi valt att genomföra den nya organisationen inom kortast möjliga tid. Vi, pedagoger, resurspersoner och rektor, är eniga om att den organisation vi valt kommer att gynna barnen.

Med vänliga hälsningar

Lilian Sjödahl Petersson
Rektor, Furulundsskolan

> Register > Elever (søk på gammelt navn): Fyll inn nye opplysninger

>  Opplysninger (gå på Flik): skriv inn dato for endringer av personalia