Per och Pernilla bygger en Black Barn i rött utförande strax utanför Strängnäs

De två senaste dagarnas (relativa…) regnfria dagar har spenderats med att måla om garaget. Har hunnit med ca: 40%. Blankt och fint blir det. Nästa gång det är dax att måla blir det på nysnickrat (dubbel?)garage!

Och imorgon får vedboden sitt första lager färg med. Om det är uppehåll vill säga…

Framsidan, halvmålat

Sjöboden. Finns det nån underbarare färg än äkta Falu Röd? Slurp säger det i gammalt trä, och sen mår det så gott.

Eftersom det behagade regna och vara kallt idag, förträngde jag det hela så gott det nu gick genom att tänka på de varma och sköna dagar som just varit. Sverige om sommaren… ja, det är något alldeles speciellt. Vad är typiskt för Sverige då? En landskapsbild kan jag alltid bidra med, en bild från Uppland närmare bestämt. Landskapen och naturen skiftar i vårt avlånga land.

Röda stugor med vita knutar platsar också in på den avdelningen. Den sörmländska varianten med svarta knutar är också godkänd. Det ska vara äkta Falu rödfärg och inte någon plastfärgsfuskvariant!

Färgpigmentet var ursprungligen en biprodukt från kopparproduktionen som fick ett praktiskt användningsområde. Omtyckt för att den på håll fick trähusen att likna hus av tegel. Med tiden även omtyckt för att den ger bra skydd åt trävirket.

Annars har individer med mer hår än hjärna och begränsade kunskaper i och förståelse av Sveriges historia sett till att det är svårt att tala om Sverige eller svenskhet utan att det blir laddat och fel. Så borde det inte vara. Mäkta irriterande!

De allra flesta problem går emellertid att lösa och gärna på ett elegant sätt. Jag kom på en i mitt tycke bra lösning: Jussi Björling får sjunga om Sverige. Himmelskt vackert och det kan knappast missförstås. Lyssna och njut!

 

M A R S

 

Snön målar landskapet vitt

som en trädgårdsmöbel

 

Vågorna badar redan i sjön

 

                   Leif Nylén

Vasaloppssöndag. De första snödroppsknopparna sticker upp i rabatten vid stenfoten. Det är underbart med vinter och snö här i Universumet, ja, med alla våra fyra årstider. Längtar inte efter sommar och värme än på ett tag. Det ser inte katten ut att göra heller – rompan står i vädret som på en katt som trivs i kallsnön!

Minns känslan som 10-åring på väg hem från skolan: solen lyste och värmde, täckjackan åkte av och slängdes över axeln, långfingret höll i stroppen. Bländande vitt och dagsmeja men så kallt på natten att skaren höll även på eftermiddagen. Tog genvägen över de vita vidderna hem till de röda husen. Idag  är känslan densamma även om både husen och geografin är en annan. Rött, vitt & blå himmel och blå skuggor.

Vi kokade egen faluröd färg här i Universumet för åtta år sen och strök på uthusen. Receptet var ungefär som den här länken visar, men vi använde stenmalet rågmjöl. Det går lika bra utan linolja . Inte alls svårt och dessutom både tacksamt och roligt i glada vänners lag.

Linolja eller inte i Falu Rödfärg? Det är frågan.

Jag har tidigare här på Byggnadsvårdsnytt tagit upp frågan om huruvida det verkligen är riktigt att slå i linolja i den traditionella röda slamfärgen, typ Falu rödfärg. Såväl i en artikel i Gård & Torp som i byggnadsvårdslitteratur hävdar man att linoljetillsatsen är tvivelaktig, då den ger en mörkare färg med mindre lyster samt försvårar kvastningen vid ommålning.

Jag har själv diskuterat saken ingående med Falu rödfärg och de håller benhårt fast vid att linoljan är en historiskt korrekt tillsats i det traditionella receptet.

Själv är jag trots detta högst tveksam. Färgens lyster påverkas helt klart i negativ bemärkelse.

–Det ska absolut inte vara någon linolja i traditionell Falu Rödfärg, hävdade den inbitne rödfärgskokaren Peter Holmgren under den byggnadsvårdsdag som vi nyligen anordnade i Värmland.

Själv kokar han alltid på ett 1700-talsrecept, helt utan linoljetillsats.

Och hans uppfattning får stöd av kulturhistorikern Ralph Edenheim, som 2004 publicerade boken “De röda husen” tillsammans med Margaretha Kjellin och Olle Norling.

- Linoljan behövs för att färgen ska fästa ordentligt på hyvlat virke, säger Ralph Edenheim. Men på ohyvlad panel bör man egentligen använda oljefri färg. Alltför mycket linolja lägger sig som en gul hinna runt pigmentkornen och gör färgen mindre briljant. Färgen lyser bäst oljefri, men då kritar den å andra sidan också lättare, säger Ralph Edenheim i en intervju i Ny Teknik.

Visst vore det skönt att en gång för alla reda ut saken. Och visst borde Falu Rödfärg vara intresserade av att den blev utredd. Hur påverkas glansen? Hur påverkas möjligheten till omkvastning vid ommålning? Och hur påverkas färgens kvalitet och egenskaper?

Vad är era egna erfarenheter kära länsombudskamrater?

Peter Sörensen, länsombud Värmland

…är bara några av de företag som kommer att finnas på plats med utställningar under byggnadsvårdsdagen i Wia den 23 augusti. Dessutom kommer duktiga hantverkare, som fönsterrenoverare, timmermän, stuckatörer mm finnas på plats och demonstrera sitt hantverk och svara på frågor. Även representanter från Värmlands Museum samt Länsstyrelsen i Värmland kommer att finns på plats och dela ut information och svara på frågor.

Ett särskilt tack vill vi dessutom rikta till Fristads för sponsring med arbetskläder till våra funktionärer.

Ännu finns tid för fler utställare som vill vara med och visa upp vad de kan. Intresserad? Hör av dig på 0730-20 52 82.

Takskifferspecialisten

Byggfabriken

Ovolin

Nyhems byggnadsvård

Falu rödfärg

Igår kväll blev jag oväntat “med barn”. Ja, lugn i stormen nu och låt inte fantasin skena iväg allt för fort. Det var inget sånt, utan bara så att en liten kulla ringde och frågade så snällt “mormor, får jag sova hos dig” och inte kunde jag säga nej då. Efter ett tag dök lilla fröken upp med packad väska och satte genast igång att försöka få alla djuren att göra som hon ville, vilket de förstås inte ville. Ett tag var det rena cirkusen, alla tycktes springa åt varsitt håll och vårt hus är inte särskilt stort, så det blev lite lätt rörigt. När morfar, hundarna och våra katter lagt sig var det bara “kattbarnbarnen” kvar uppe och allt lugnade ner sig. Efter lite kvällsförberedelser som tandborstning osv somnade sen även lilla fröken och då blev det riktigt lugnt. Lite väl sent kanske, men det är ju sommarlov så det får väl bli sovmorgon som kompensation. Det blev i alla fall ingen bloggning på nattkröken för man vet aldrig, det kan bli en tidig morgon trots den sena kvällen.

Dagen som gått har ägnats åt barnbarnet, lite förberedelser för en kommande låtkurs och inköp av rödfärg för sommarens stora projekt: målning av nya garaget. Nu finns snart ingen återvändo längre, bara att köra igång. Jag hoppas slippa vara högst uppe, för i höstas när vindskivorna skulle målas upptäckte jag nämligen att jag blivit höjdrädd på “gamla” dar. Nog är det väl sjutton att inget kan vara som förr! Den ena “krämpan” efter den andra smyger sig på. Jag hade ingen aning om att jag  blivit höjdrädd. Glad i hågen satte jag fart uppför stegen med pensel och färgburk i högsta hugg. När jag kom fyra meter upp i vädret upptäckte jag att stegen stod lite dumt till. Det krävdes nämligen ett jättesteg åt sidan för att komma upp på den stadiga avsats som snickarna gjort för att komma åt på taket. Och naturligtvis fick jag all belastning på mitt onda knä, så det krävdes en hel del självbehärskning för att kunna genomföra denna akrobatiska övning. Helt plötsligt känner jag också mina ben börjar darra betänkligt och jag vill varken gå uppåt eller nedåt. Varför måste jag bli höjdrädd just nu av alla tillfällen? Och ingen annan är hemma heller, så det här problemet måste jag lösa helt själv.

Envis är jag och har alltid varit, så hur det än gick till så kom jag upp på avsatsen och målade vindskivorna både den här gången och senare en gång till, men det var en riktig pärs. Så nu när jag har bevisat att jag kan känner jag intet större behov av att bevisa det igen, utan kan mycket väl tänka mig att ta hand om målningen som kan utföras utan stege. Det lär väl bli diskussioner härom kan jag tänka. Nu finns i alla fall äkta Falu rödfärg hemma ifall andan faller på och arbetslusten blir för stor. Enligt beräkning ska det gå åt omkring 100 l färg så jag får nog göra ytterligare några vändor till färgaffären innan hela vårt behov är täckt.

Ja, som ni märker finns det ingen risk att jag blir “gör-lös”. Det här projektet lär väl ta ett tag, men förhoppningsvis är det klart innan snön kommer i alla fall. Man ska inte stressa i onödan!

I en artikel rubricerad “Traditionellt på väggen” skriven av Harriet Andresen och Gunilla von Platen på utmärkta tidningen Gård&Torps hemsida, ställer sig skribenterna något skeptiska till den inblandning av linolja som idag är mer regel än undantag i Falu rödfärg, såväl i den äkta varan som i de billigare kopiorna.

“Den linolja som numera ingår i all färdigblandad slamfärg är heller inte helt okontroversiell då många menar att oljan försämrar möjligheterna att slamma om träet, skriver Gård&Torp.”

Även på andra ställen har jag sett antikvarier hävda samma sak. Dessutom åldras färgen inte alls lika vackert, påstår de. I den utmärkta boken “Hantverket i gamla hus” som Svenska Byggnadsvårdsföreningen tagit fram i samverkan med Balkong Förlag skriver man:

Med linoljetillsats får slamfärgen delvis andra egenskaper. Den blir mörkare och grumsigare i kulören samtidigt som den får en större egen styrka. Problem kan uppstå när fasaden ska målas om, för då räcker det oftast inte bara med en torrborstning som för vanlig rödfärg.

Hmm. Min nyfikenhet i frågan blir inte mindre sedan jag själv börjat måla med den linoljeförstärkta färgen på vårt nyligen inköpta missionshus från 1918. När färgen väl torkat färgar den nämligen inte av sig ett endaste dugg, vilket gör mig lite misstänksam. Är det inte just denna “svaghet” som historiskt utgjort en del av slamfärgens styrka?

För att reda ut begreppen ringde jag direkt till Falu Rödfärg och ställde samma fråga till Emma Lindquist i kundtjänsten. Är det verkligen rätt att blanda linolja i Falu rödfärg?

-Visst är det det, svarar Emma Lindquist. Det har vi gjort i 244 år, så det behöver du inte oroa dig över.

Men när jag sedan frågar om hon verkligen är säker på det och berättar om artikeln i Gård&Torp, ber hon mig vänta ett ögonblick medan hon konsulterar en kollega. Och när hon återkommer får jag nya besked i frågan. Nu har de 244 åren helt plötsligt krympt avsevärt.

–Vi har i alla fall använt det de senaste 10 åren, säger Emma. Men vidhåller att det absolut inte finns någon anledning att oroa sig över att det skulle vara fel.

OK. Tack så mycket svarar jag. Men känner mig inte det minsta lugnad.

Vad är egentligen rätt beträffande Falu rödfärg? Vilka råd ska vi ge som länsombud när vilsna husägare vänder sig till oss? Vad är era egna erfarenheter?

Skrivet av Peter Sörensen, länsombud i Värmland

Mitt renoveringsarbete höll på att regna bort. Så fort jag lyfte pensel och burk så drog alla gråa moln ihop sig och släppte en lagom retlig skur. Istället för två dygn så tog det nästan en vecka innan det var slipat, hyvlat, målat och framförallt torkat men så bra det blev!

Tänk att den här vackra möbeln höll på att hamna på tippen. Tack och lov fick den istället följa med mig hem och har väntat på lite slipning och ny faluröd färg. Nu ståtar två soffor och ett bord på hedersplats i trädgården och invigdes faktiskt på midsommarafton. I duggregn och fleecetröjor höjdes en skål och förhoppningsvis ska de få hänga med många år till.