farfar har gjort en bok till mig
den är bra

ALICE

Oha, schon wieder eine Woche um! Hier sind unsere neuen Geheimtipps zum followen:

@farfarnews
@AmirKassaei
@danielrettig
@TimSK

Infos und Details gibts im Klapptext.

@farfarnews

Neben Selbstverherrlichung und seltenen, informativen Beiträgen twittert die schwedische Top-Agentur FarFar einfach herrlich sinnfrei. Teilweise sehr lustig! Natürlich nur wenn man den entsprechenden Humor hat.

[Samuel Stelzer]

@AmirKassaei
Amir Kassaei, Top-Kreativer, ehemaliger ADC-Vorstand und aktuell CCO von DDB liefert regelmäßig qualitativ hochwertigen Input aus den Weiten des Internets, die man sich unter keinen Umständen entgehen lassen sollte. Empfehlenswert. Sehr empfehlenswert.

[Daniel Seeger]

@danielrettig

Der Wirtschaftswoche Redakteur Daniel Rettig ist auch gut mit dabei, bei diesem ganzen Internet-Ding. An seinem Gezwitscher gefällt mir vor allem, dass er nicht den akuellen “trending topics” hinterher rennt, sondern viele interessante selbst entdeckte Links postet.

[Falk Ebert]

@TimSK

Tim Keil ist Strategischer Planer bei Philipp und Keuntje in Hamburg. Entsprechend witmen sich die meisten seiner Tweets unserer gemeinsamen Leidenschaft: Der Werbung. Ich empfehle seine Tweets ebenfalls, weil er sich sehr am Puls der Zeit bewegt und etwa neue und innovative iPhone Apps auf Herz und Nieren prüft.

[Christian Faller]

På praktiken, inte i Indien, igår firade vi några födelsedagar på kontoret, och de verkar ha en lustig tradition, istället för att äta tårtan smetar de den i ansiktet på varann. Och sen kastar de vatten på varandra också. Även cheferna. Själv stod jag på behörigt avstånd och betraktade spektaklet.

Idag ska jag dricka kaffe med min chef har han sagt och sen vet jag faktiskt inte vad, antagligen ska jag packa ihop mitt lilla kontor här och förhoppningsvis inte få tårta i ansiktet.

När jag loggade in på Facebook i morse hade jag två brev i min inkorg, det ena började med >Hej min skatt< och det andra med >Hej lilla dockan< så, trots att ITgubbarna snart stänger ner mitt facebook är jag riktigt glad idag. För fina inledningar är ju det bästa som finns!

Har sovit bra i natt men vaknade tidigt och låg och vände och vred på mig, gruvade mig för vad som komma skall, begravningen alltså. Jag förmodar att de allra flesta tycker det är jobbigt med begravningar jag har verkligen ångest inför såna, jag mår fysiskt illa, får hjärtklappning och svettas floder, jag vill helst bara lägga mig och dra täcket över huvudet och låta dagen försvinna men det går ju inte, det är bara att ta sig i hampan och gå igenom det. Så nu sitter jag nyduschad och iklädd helsvart utstyrsel, för övrigt samma som jag köpte i Kortedala sommaren 2002 och använde på min brors begravning.  Men den här gången är det farfar som ska läggas till sista vilan……

Laila Bagge har börjat blogga, än har det bara kommit några få inlägg men vad jag sett hitintills så kan det bli roligt att följa den bloggen, dels så har hon ju sitt vanliga liv med vanliga bestyr som tex böket med att natta barn, och dels så händer ju en hel del andra spännande saker i hennes liv så jag tror den kan bli rolig att läsa. I mitt liv händer inte värst mycket just nu, ja om vi bortser från dåren då, men annars går det sin gilla gång. Kliva upp vid 6-7, fika, blogga och läsa tidningar, gå ut med Tony. Sticka iväg på dagis tre timmar, komma hem, gå ut med Tony,börja greja lite med maten, tända brasa, dammsuga eller hänga tvätt, kolla Glamour och Dr. Phil , gå ut med Tony och slutligen börja sucka vid 21 om att jag är trött.Förjävla spännande måste jag säga…..

Det går förresten åt en hel del tid till att hela tiden försöka få i mig soppor och annat också. Det måste ju vara 7 veckor sedan jag åt någon riktig fast föda nu och det börjar kännas för jag är trött,seg och matt, det är väl svårt att få i sig den näring man behöver med bara flytande kan jag tro men den här veckan skulle det ju komma näringsdrycker så jag kanske klarnar till lite då. På Torsdag ska vi begrava farfar också och det är ju aldrig roligt även om han var gammal och det inte kom som en chock, men begravningar är så fruktansvärt jobbigt, det känns lite som att alla som alltid funnits bara försvinner och för varje begravning så påminns man om dom tidigare på något vis också. Men det ska gå den här gången också, man får vara glad att han fick leva i så många år och vara frisk och att han somnade in fridfullt när det väl kom……

Flickan som lekte med elden? Ellen, min kusin

den va faktiskt rätt stor :F

Erikas krattalövpose ^^

jag fick också vara med på bild

Farfars gravsten var fin på alla helgons..

(Den här texten har tidigare varit publicerad på min gamla hemsida och skrevs cirka 1999)

När jag hade gjort inlägg i de newsgroups jag nämnde tidigare dröjde det inte många dagar förrän svaren började komma. Jag fick e-post från personer som hade tips om sidor på Internet där man kan söka efter folk och se om de har dött. Jag fick också tips om sidor där man kan söka efter adresser och telefonnummer till personer.

Men de båda svar jag uppskattade mest var det från Bob Björkman i Carlisle, Pennsylvania och från Anna-Lena Hultman i Ulricehamn. Bob skrev ett e-postbrev till mig och erbjöd sig att ringa runt till alla med efternamnet Bjorkquist i Pennsylvania och i staten New York. Den gamla adressen som vi hade till Petrus gick ju till staden Corry, i Pennsylvania, men pappa hade också hört att bröderna hade bott i Jamestown, i staten New York.

Nu efteråt vet jag att många av de svenskar som utvandrade hamnade just i Jamestown. När man läser i emigrationshandlingar står det ofta “utvandrad till Jamestown, N.Amerika”. Det har även skrivits en tjock bok (Saga from the Hills av M.Lorimer Moe) om de svenskar som bosatte sig där.

Städerna ligger nära varandra, och inte så långt ifrån den plats där Bob själv bor. Han hade letat reda på alla som heter Bjorkquist i telefonkatalogen och ville bara ha en klarsignal från mig innan han började ringa. Efter att jag svarat på hans brev började han ringa, men det visade sig att alla där omkring som hade detta namn tillhörde en och samma familj och att de inte var släkt med mig. Trots detta ville de gärna hjälpa mig så Bob skickade namn, adress och telefonnummer till en av dessa personer. Jag behövde dock aldrig be dem om hjälp eftersom mina eftersökningar snart ledde bort från Pennsylvania och New York, sydväst mot Californien! Innan jag berättar om det så kan jag tillägga att Bob som hjälpte mig hade svenska anor, och uppskattade att få kontakt med någon från Sverige även om det inte var han och jag som var släkt.

Nästa e-postbrev som dök upp var från Ulricehamn, från Anna-Lena Hultman. Hon hade en hel del uppgifter på CD-rom, bla svenska och amerikanska kyrkböcker, socialförsäkringsregister, USA:s telefonkatalog och passagerarlistor, och erbjöd sig att söka efter farfars bröder om jag bara gav henne all information jag kunde få tag på. Jag kunde inte få tag på så mycket mer än det jag redan visste, så jag gav henne de uppgifterna och hon började leta. Redan dagen efter fick jag svar ifrån henne. Hon hade sökt igenom passagerarlistorna och det hon hade hittat var att 1913-05-15 reste en Wilhelm Johansson, 15 år, från Näsby församling till Jamestown, NY. Biljett 98:599:5239.

Petrus hade alltså kallat sig för Wilhelm när han emigrerade, för det var ingen tvekan om att detta måste vara den Petrus som jag letade efter. Hans ålder och församlingen han hade utvandrat ifrån stämde perfekt.

Anna-Lena hade även försökt att hitta honom i amerikanska socialförsäkringsregistret, men inte hittat några uppgifter där. Däremot hittade hon en person vars uppgifter stämde in på Karl. En man med namn Karl Bjorkquist, född 1884-06-20, som hade dött 1962 i Californien. Samma uppgifter hittade jag också när jag lite senare själv sökte igenom SSDI på Internet.

Förutom dessa uppgifter hade Anna-Lena sökt igenom den amerikanska telefonkatalogen och hittat 16 personer som bodde i Californien och heter Bjorkquist. Hon föreslog att jag skulle skicka ett brev till var och en av dessa personer och givetvis var det nödvändigt att begränsa sig på något sätt eftersom jag knappast skulle kunna skicka brev till alla Bjorkquist i hela USA.

Att begränsa sig till Californien var ett naturligt val, eftersom min enda ledtråd till var släkten kunde finnas nu var uppgiften om Karl Bjorkquist’s död i Californien 1962. Jag sökte också igenom Internet efter personer med efternamnet Bjorkquist, bla letade jag på Switchboard och på WhoWhere där jag hittade några ytterligare som stämde in. Totalt blev det 13 familjer att skicka brev till.

Innan jag började att skriva tillbringade jag några eftermiddagar på biblioteket där jag gick igenom pärmar med emigrationshandlingar. Det tog ett tag att hitta vad jag letade efter, när det gällde Petrus visste jag ju vilket år jag skulle leta på, men för att hitta Karl var jag tvungen att gå igenom handlingarna för alla år. Vad jag fick reda på om Petrus var inte så mycket mer än det jag redan visste. Däremot fick jag reda på en del om Karl, han hade utvandrat från kvarteret Ärlan 88b i Vetlanda församling, till Nord-Amerika. Han fick kungligt tillstånd att emigrera den 15 mars 1907, och attestdatumet var den 26 april 1907 så antagligen lämnade han Sverige i slutet av april eller början av maj. Hans yrke var smed, och han var ogift när han emigrerade.

Nästa steg var att skriva ett brev, det blev tre maskinskrivna A4-sidor som jag kopierade upp i 13 exemplar. Jag berättade hela bakgrundshistorien, vem jag letade efter, varför och hur personen som fick brevet skulle kunna vara släkt med mig. Jag skrev också lite om mig själv, och sist i brevet skrev jag, förutom min adress, också min e-postadress och mitt fax-nummer.

ur ett fönster strömmade det guldsånger och det var så vackert att jag inte kunde låta bli att stanna och försöka glömma bort att det inte finns en gul liten fläck i mitt hjärta en stund och livet var verkligen lidande under ett fönster en stund och sen gick jag därifrån.

graviterade omkring som en liten rymdapa och kände mig ensam i tokyo en stund och tänkte på farfar i göteborg som gick omkring i sin lägenhet och väntade på döden och på att jag nästan skiter i fotboll numera.

bakgatorna i den här stan är mörkare än man kan tro.

en stund senare tillbaka i arkadia med nina simone och kalla fötter.

någon säger att jag håller på att bli galen och att inte ens sveriges minst energikrävande elavtal kan rädda mig från mig själv och någon får höra att även om vi snurrar runt solen tillsammans allihopa och även om jag aldrig typ skulle råda någon att äta två månader gammal vispgrädde så kunde någon hoppa upp i en tillräckligt skön soffa och svalka sig i någon annans skugga en stund för det är som det är med allt tills det är något annat.

drack mitt vita te och väntade på adventsljusstakarna.

satte spisen på hundra grader och la mig under den öppna luckan och funderade på hur många kilometer musik jag hade lyssnat på sen jag krashade i sarajevo. ovanför balkongen brann ljus från stjärnor som kanske varit döda i hundra år och varje ögonblick här och nu kunde allt förändras men jag kände nog ändå likadant.

Pepparkakspremiären bara någon vecka bort och jag saknade Axel.

I går fick jag ett tråkigt besked, nämligen att farfar somnat in för gott. Det var inte direkt väntat men inte heller kanske helt oväntat eftersom han var 89 år. Han fick åka ambulans in på sjukhuset då andningen blivit lite tung, sedan så hade andningen bara blivit långsammare under natten tills den upphörde helt. Även om jag förstås tycker det är tråkigt så är det ändå skönt att han fick dö på det sättet, lungt och stilla, och bara somna in. Farmor tycks ta det ganska bra men det kanske inte riktigt sjunkit in heller, dom har ju levat hela sitt liv ihop och firade nyligen 66-årig bröllopsdag så det måste ju bli en fruktansvärd tomhet där hemma. Jag tror ju på att man möts nånstans efter döden vilket i så fall innebär att farfar nu kan träffa pappa igen, så det är ju en tröst, dom två var rätt tighta så det blev säkert ett glatt återseende.

Jag är också glad att farfar han komma hit och se hur vi bodde, han var så glad att han fått komma hit och titta och varit ut på lite färd och dessutom fått äta godsaker vilket var hans liv precis som mitt. Det blir lite kluvet, farfar har ju funnits jämt och nu är han borta, samtidigt så kan man inte leva i evighet och farfar var en sån som alltid hade saker att pyssla med, alltid var ute och grejade, men sista året så orkade han inte utan satt mest inne och det tror jag fick det att gå lite utför, att sitta och vara overksam. I Augusti förra året så skrev jag i bloggen att det var otroligt hur pigg farmor och farfar var trots sin höga ålder, att dom klarade huset helt själva och bara fick hjälp med handling, men som sagt, vid närmare 90 år så går det nog fort och man får ändå vara glad att dom klarat sig själva och fått vara relativt friska i hela sitt liv.  Men jag är i alla fall glad att han bara somnade in lungt och stilla och slapp att vara dålig, han tog en tupplur och vaknade inte mer helt enkelt och det måste ju vara det bästa sättet att få dö på den dagen det väl ska ske……

Så vila i frid farfar, och ni andra där uppe: Håll i eventuella godsaker, dom har en förmåga att “försvinna” när farfar är i närheten!

Jag bara måste dela med mig av denna berättelse som väl säger en del om ComHem. Det är Lisa som kommenterat min ComHem Story:

Bra att du inte ger dig! Själv orkade jag tyvärr inte driva mitt Comhem-bråk vidare.

Jag företrädde för tre år sedan min då 95-årige farfar som var bredbandskund hos Comhem.
Han använde inte bredbandet, men hade av misstag skrivit under en lapp som de skickat hem till honom om att förlänga abonnemanget ytterligare ett år.

På grund av åldern började han bli orolig, och hade sedan några månader tillbaka fått för sig att någon kunde bryta sig in i hans dator via bredbandet. Jag tror det var ett minne från 1990-talets modemkapare som spökade.
Farfar ringde mig allt oftare om detta, allt mer bekymrad. Till slut var vi i en situation där denna oro upptog en ganska stor del av hans tid och energi, och det gjorde mig ont att höra. Jag lovade därför att få abonnemanget avklippt så att farfar skulle kunna koppla av.

Men – nej, sa Comhem, det gick inte. Farfar hade nämligen, enligt deras uppgifter, ”skrivit ett brev” om att han ville abonnemanget förlängt, och därför skulle det löpa ett år till. Jag påpekade att han inte alls skrivit något brev, utan återsänt en liten färdigtryckt lapp med ett erbjudande om förlängning – ett erbjudande som han inte hade förstått. Jag förklarade att farfar var 95 år gammal och snurrig. Jag berättade ocskå att han var orolig och rädd och att det var viktigt för hans välmående att få bredbandet avstängt. Jag erbjöd mig även att betala halva återstående perioden, bara de omedelbart stängde av bredbandet.

Jag trodde såklart att kvinnan jag pratade med skulle förstå. Jag menar – vi är ju alla människor, vi har alla äldre släktingar och vi vet alla att folk som regel inte klarar att hålla stenkoll på sina papper när de fyllt 95.

Men icke. Det var som att prata med en vägg. Comhems kundtjänst hade noll, verkligen noll empati. Det var helt sjukt – det spelade ingen som helst roll vad jag sa. Och när jag bad att få prata med ansvarig chef fick jag blank nej.

Efter en del bråk lyckades jag iallafall få dem att stänga av abonnemanget – i utbyte mot att jag själv betalade vartenda öre som det återstående årets abonnemang skulle ha kostat min farfar.

Min farfars sinnesfrid var väl värd den tusenlappen, men Comhems bemötande var smått chockartat för mig. Jag har aldrig blivit så gräsligt bemött av ett företag, och jag kommer aldrig, aldrig att köpa någon tjänst av Comhem. Nånsin. Det går ju inte att ha en relation med ett företag där folk inte beter sig som människor.

Enderlig fungerer minnekortingangen min igjen, og jeg kan nå legge ut bilder jeg tar igjen. Nå har det faktisk gått en hel uke siden jeg sist kunne legge ut bilder, noe jeg synes er helt grusomt! Okei, alle vet at å ta bilde i speilet med blits er bare idiotisk, men jeg synes faktisk at disse bildene ble litt stilige! Hva synes dere?

Om en time drar jeg til Oslo (altså halv 6) til MUSEKONSERT! =D I mellomtiden har jeg besteforeldrene mine på besøk, det vil si Farfar og Bestefar =) Jeg har også inngått avtale med Bestefar om å jobbe hos han op OD-dagen! (Operasjon Dagsverk). Årets beløp går til funksjonshemmede, og jeg synes det er litt synd at de ikke har laget musikkvideo og sånt, sånn som de gjorde for sjonglap-jentene i fjor! Hvor skal dere jobbe forresten? =)

Nu var det ett tag sedan sist jag skrev.. Får ta o skärpa mig o skriva oftare.. Men sen är det lite svårt att komma på vad man just ska ta o skriva om också..

Har inte hänt så mycket nu under veckan.. Har sökt lite jobb, varit o tränat, umgåtts med familjen.. Sen även haft tvättsugan idag..

Idag har det inte hänt så mycket.. Som sagt haft tvättstugan, fixat lite i rummet, sen varit hos morsan o fikat lite m.m. Sen har kvällen varit lugn..

Imorron blir det till o packa väskan.. Ska åka ner till Kalmar på lördag med brorsorna, de har höstlov nästa vecka.. Så det blir att spendera ett par dagar där.. Vi ska träffa farmor, farfar, faster, fasters man, mina två kusiner Malin o Fredrik (Om Fredrik är hemma), Malins kille o mitt kusinsbarn Ella.. Se vad som händer o sker när man är där.. Får ta o berätta om det sen när jag kommit hem sen under nästa vecka..

Annars så är det bara bra med mig, förutom att man börjar bli lite småseger nu.. Beror ändå på att klockan är över midnatt :S..

Men men, ska ta o boxas med kudden nu..

Ha de så gött!!

Hela helgen har det varit kalas för Marcus som fyllde sju år i Lördags.
I Lördags så var vi till McDonalds… 9 barn och så jag och Jessica.
Det gick jättebra och Tack vare Lina… fina grannen min
så fick vi ett stort bord så vi alla fick plats.
Attans tur hade vi också.. det var ansiktsmålning
Så det var ett gäng sjörövare som knallade hem..
Marcus var attans nöjd med sin dag.
Foton kommer senare.. idag eller så.

Igår så kom då Farmor, Farfar och så Petri.. min stora son
Han åkte med dom från Västerås.
Marcus fick fina presenter…Bla en radiostyrdbil.. rygga och annat fint.
Alla barn fick ritgrejer.
Efter ett tag så gick farfar för att hämta någonting i bilen.
In kom han med en stor kasse och den var fylld med nya kläder åt alla barn.
Jisses.. det var inte lite dom fick..TACK finaste farmor och farfar.
Tror farmor hade varit och fyndat på Ullared.
Inte nog med det så tog dom fram en IKEA katalog
Herregud… Alla mina barn får nya sängar av dom.
Har ju nämnt någon gång att det är dags att köpa åt dom eftersom
sängarna inte är i bästa skick.
Shalini och Sani hade ju köpt en våningssäng åt sina små
Jag sa på direkten när jag såg den “En sådan vill ja ha till Hanna och Marcus”
Just en sådan hade dom tittat ut i katalogen.. ja farmor och farfar alltså.
Jag är helt överväldigad… Vilken gåva till barnen.
Helt plötsligt så blev ett sängköp till mig också möjligt.
Ja lite längre farm..
Först så hade jag tänkt köpa till alla barnen… Dom går ju först.

Förstår ni hur mycket detta är värt för mig
som är ensamstående och arbetslös mamma.
Det hade tagit år att byta ut sängarna åt barnen.
Sen hade man fått kämpa med mycket mindre pengar i några månader
När man väl hade köpt en säng…
Det är så jag får göra… Köpa och ta det som kommer sen.
För hur jag än vrider och vänder på det så finns det inte utrymme.

Samma nu med vinterkläderna som ska köpas ..
Får köpa dom nu när pengarna kommer.. Barnbidraget och så.
Sen får jag hoppas på det bästa..
att man inte behöver låna så mycket sen när sekinerna är slut.
För slut kommer dom att vara mycket fortare än annars.
Vinterkläder måste dom ju ha.. så är det bara.
Men av någon konstig anledning så överlever man varje gång.
Överlever gör jag också denna gång.. Garanterat ju =)
Man har ju lärt sig att leva och kämpa för det mesta.
Så egentligen är det inte så attans tungt..
Kämpar med ekonomin gör jag ju varje månad så det är inget nytt ju =)
Vanan gör sitt… Haha

Men som sagt var… nu är sängarna borta som en tyngd på mina axlar.
Det känns så himla skönt ska ni veta.
Tack finaste Farmor och Farfar… TACK från djupet av mitt hjärta.
Inte nog med allt detta
Så fick vi många liter Hemmagjord vinbärsasft som Farmor gjort.
Jag älskar den.. Den är så så attans god.
Nu kommer vi till det bästa med saften..Ungarna gillar inte den så värst!!
Jag får dricka upp allting nästan själv ju…HAHAHA.. Underbart!!!
Dom får nöja sig med äcklig Eldoradosaft ju..Haha

Idag så stannar Marcus Hamma från skolan.
Vi ska ha en MammaochMarcus dag.. Han och jag =)
Vi ska strosa på stan.. Käka på restaurang… Grekiska antagligen.
Gå till Lekia och köpa lite leksaker för pengar han fick.

Önskar er alla en underbar Måndag.

KramKram!

About the ‘Love For All’ campaign

Farfar in Sweden, has produced a really cool campaign for Björn Borg. It’s called ‘Love For All‘ and is consisting of 2 microsites and an old school TV ad with a sweet twist-ending.

I’ll be covering the micro sites. The first one is helping you to break off your current relationship and the other one helps you find new love (or a little extra on the side). These web experiences are pumping with great lille video pieces, edgy scandinavian humor and are just vibing with cool.

Though the production value is obviously high in this campaign, it’s clear that money isn’t the carrying element here. It’s a couple of great ideas executed very well through interactive deisgn!

Björn Borg’s Break Up test

Time for a little break … permanently?

When you enter the website (after sitting through a little too slow-moving preloader) it’s clear what they want you to do. Take the test to find out if you should “move on or stay strong”.

Here’s a few examples.

Question 1 - Does your partner annoy you in any way?

Question 3 - Have you ever suspected that your partner is hiding something from you?

Question 4 - Do you ever fantasize about someone else during intercourse?

Question 6 - What do you see in these pictures?

They even help you deliver the message

When you’ve taken the test (takes about a minute or so), they let you chose between ‘The Clean Cut’, ‘The Friendly’ and ‘The Tear Filled’ pre-written text message that you can send directly to your lovers phone. It’s obviously all in good fun, but’s it’s a nice way to tie the web experience into the real world. It just provides that little extra something to complete the experience. It’s also a clever way of doing the ’share with a friend’ thing. – wish i’d come up with that idea

Okay, so you’re single again – Time to find some new love

Don’t worry, the hot blonde will help you.

The Björn Borg dating site – “134th largest in the World”

This pseudo dating portal will set you, or your friend, up with a new lover from the ever-growing Björn Borg database. It works like this; You define yourself and what you’re looking for through a couple of drop-down lists and finaly you upload a picture of yourself so the website can make a video of you and your new lover together.

Here’s a few screenshots of the result. As you can see, it’s not that good, but the stories in video itself will make it very hard for you not to laugh

At the seafood restaurant picking out the food

The big wedding day

Happily ever after

Summary

Overall it’s a couple of really well put-together, quality micro sites that will make you smile when browsing through them. it’s definately worth the 5 minutes it’ll take check them out, so i recommend that you do that.

Great work by Farfar for putting together and executing the campaign and i believe Showtime produced the videos.

Björn borg break-up site

Björn Borg dating site

I en bil ved siden av meg satt det søteste ekteparet du kan tenke deg. De var vel rundt 70-80 år kan jeg tenke meg, og så ut som de hadde vært sammen hele livet. Han minnet meg mye om farfar der han satt med ett nesten tannløst smil, slike som kun kler babyer og eldre mennesker (men farfar hadde tenner han). Han hadde en FK-lue på snei, og under luebretten stakk to grå bustete øyenbryn ut. Øynene var fulle av erfaring, visdom, alvor og livsglede. Det var som om det nesten lyste pensjonistbonde av ham.

(Jeg var en tjukk, kamerasky baby med et stort fødselsmerke i pannen..)

Jeg smilte der jeg satt, og følte plutselig at det var farfar som satt der i bilen ved siden av, og som etter hvert gikk inn på butikken. Farfar var helten min han, og er det kanskje litt enda, selv om jeg ikke husker ham så godt. Det er tretten år siden han døde nå, tror jeg. Første begravelsen jeg noen sinne var i.

Treårsdagen min, tror jeg. Farfar skulle være bamsevakt han.

Jeg savner hvordan han kom inn uten å ringe på, og av og til uten forvarsel. Jeg savner smilet, og alvoret i øynene. Han lo av meg når jeg lesset fanget hans med dukker eller bamser, men han tok de ikke bort før jeg gjorde det. Han lekte teselskap med meg, og fulgte gjerne med når jeg skulle vise noen nye kunster.

(Jeg var B L O N D !, og jeg ser faktisk likheter mellom meg og Kine. I sofaen bak sitter tre av onklene mine.)

Av og til føler jeg det var i går jeg sprang om kapp med søskenbarna mine for å hente avisen til farfar, for så å komme inn i den fine gamle stuen hans for å få sjokolade eller drops.

Besteforeldre er så fint. Skulle ønske jeg hadde noen igjen enda.

Det är Fredag igen!
Hualigen vad dagarna går fort nu… Igen!!

Det är skola hela nästa vecka.. sen är det Höstlov.
Helgen innan höstlovet så är det min helg ju =)
Min barnlediga helg på många, många år.

I morgon fyller ju min minsting 7 år och då blir det kalas.
Kalas blir det på Söndag också… Då kommer Farmor och Farfar.
Petri kommer också… StorebrorHövdigen =)
Ja i morgon då vid 12 så brakar det lös här hemma.
Då kommer Marcus kompisar hit.
Men vi ska bara samlas här sen drar vi iväg för att käka på McDonalds.
På Måndag så har jag en MammaochMarcus dag med födelsedagsbarnet.
Få se vad vi hittar på.. Men någonting roligt gör vi i alla fall =)

Här i Köping så är det grått och regnigt.
Så hade det varit hela dagen och det verkar inte bli bättre.
Det blir nog inget gårdsliv efter fritte..
Kanske lika bra det… har ju en massa små, små potatisar att skala
många kilo ju.. till kasslergratängen i kväll
Hanna brukar ju vilja hjälpa till och då behövs det lite tid.
Hon skalar ju på sitt sätt och det blir jättebra skalat också.
Efter varje potatis som hon har skalat så skiner hon som en sol.
Hon är ju så stolt över vad hon har gjort… Lillgumman min =)
Ska försöka komma ihåg att ta lite kort på det och lägga ut här.

Nu har Hanna fått en kallelse till Vaccination mot Svininfluensan.
Hon tillhör ju riskgruppen. På Tisdag så får hon den.
Jag känner att jag har inte mod nog att avstå för någon av mina barn.
Så vi alla ska ta den… Hur gör ni??
Jag känner för egen del att det pockar på kraftigt att ta den
Blir jag sjuk så vem ska ta hand om mina barn då??
Det är ju fyra som är beroende av mig..
Det handlar säkert inte då om ett par dagar som man är sjuk.
Visserligen har jag varit rejält sjuk med hög feber i en vecka
Hade kraftig Halsfluss… och då fixade jag vardagen trots sjukdom.
Men tydligen blir man ännu mera däckad vid Svininfluensa
så jag vågar inte chansa… är en fegloppa ju =)

Har varit eller är lite bloggseg nu..
Det är så det är ibland.. Skönt är det också.. att vara seg =)
Inspirationen gå ju upp and ner som med allting annat ju.
I kväll så ska vi pyssla lite i smyg när Marcus har lagt sig.
Vi fick ju underbara pysslegrejer av Sara i gåva här om dagen.
Så nu ska vi göra ett fint kort till Lilla Marcus.
Det kommer att bli så så fint  =)

Apropå gåvor..
I början av veckan så damp det ner att kuvert
med knöggligt innehåll i brevlådan.
Finaste goaste Anita hade skickat mig Badlyx till min spakväll hemma
Den som jag ska ha när jag är barnledig =)
Nu har jag Badlyx för ett par spakvällar ju … Underbart!!
Fick ju av finaste Engelsson också tidigare.
Tack goaste Anita… och hoppas vi kan ses snart igen!!
Vad människor är snälla och omtänksamma ibland.

Har planterat en utegångstanke hos både Christa och Birgitta
Ja då när jag är barnledig..
Så utegång blir det… men när har jag ingen aning om.. än =)
Shalini kan tyvärr inte hänga på.. Hon ser ju efter Marcus hela helgen.
Hmm? Fast Sani, gubben hennes, är ju hemma.*Gnuggar händerna* Haha
Fast jag tror det strider mot Shalinis värderingar..
Sitter man barnvakt så sitter man.. och därmed basta.

Nu ska jag ta och hänga upp en maskin med tvätt.
Sen är det dags att hämta barnen från Fritte.

Önskar er alla en helt fantastisk Helg!!

Sköt om er!!

KramKram!!

Onsdag den 14 Oktober 2009

Farfar var förbi på eftermiddagen och Max
passade på att prova mössan och busa och göra sig charmig.

Han ville att jag skulle
ta något kort på han och farfar.

Fick en ny vän på Facebook idag:) Kanske inte låter så speciellt, och det är det sällan, men i kväll var det faktiskt det. Min Farfar, 80 år,  finns på Facebook sen ett par dagar tillbaka!

Jag får krypa till korset och erkänna att den här plattformen har sin charm. Visste ju att han var High-tech (ligger inne med msn med!) men det här imponerar storligen. Snart Twittrar dem väl i Lessebo med…

****

Slaget om Västernorrland i hockeyn blev faktiskt oväntat bra. Svängig match där Timrå ledde 2-0 för att tappa till 2-4 innan de med 3-4 och kvittering med 8 skeunder kvar tvinga fram en förlängning. Men där svängde pendeln återigen och till klasskompis Saras (Modo-fan ut i fingerspetsarna) otvivelaktiga glädje satt 5-4 för gästerna! En tröst i visdomstandseländet…

Idag blir Bebisen 8 månader. Det har han firat genom att vara uppe och jazza hela natten.

Jag tycker också födelsedagar ska firas (gärna med nattliga aktiviteter). Hade bara hoppats att detta skulle vänta till tonåren.

Maken som fortfarande lever i exil i gästrummet (självpåtagen) har inte varit med och firat. Han ska fira ikväll istället. Dock inte bebisen utan någon investment bank som fått nya lokaler. (Det är naturligtvis viktigare.)

Mr P (som äntligen förstått tjusningen med min nya hobby outsourcing) har därför outsourcat sina paternal duties till sin pappa. Ett mycket klokt beslut då farfar är en förträfflig gäst.

Farfar är punktlig, äter glatt vad som serveras (även om jag tillagat det), samt älskar bebisen och 3-åringen (iallafall 3-åringen). Så till den milda grad att han glatt ställer upp på hennes mest sadistiska lekar.

Sist lekte de hund. Då satte 3-åringen koppel på sin nyligen höftledsopererade farfar som sedan fick krypa runt på alla fyra (i nästan 4 timmar). Sedan hördes han inte av på ett tag.

Nu är han dock tillbaka och det ser hela familjen P fram emot. Framförallt 3-åringen som avgudar honom (men även jag, samt naturligtvis maken som får en frikväll).

Tyvärr läser han inte min blogg (farfar alltså*). Då skulle han veta hur omtyckt han är.

* Maken läser, om än motvilligt, min blogg. Han anser sig vara tvungen att granska eventuella faktafel. So far har det dock inkommit väldigt få klagomål/rättelser (18/9, 2/9 samt 1/9).

Uno och farfar

Vilken social helg som Uno och hans lilla familj har haft! Från Småland kom mormor, morfar, gammelmoster och gammelmorbror. Från Falun tittade mammas kusin förbi och från Uppsala kom farmor och farfar. Jättetrevligt, tyckte både Uno och hans mor och far. Uno blev runtburen och trivdes med tillvaron. Den sociala lille killen glömde till och med att sova så mycket som han brukar. Han gillar nya röster och folk kring sig. Precis som sin mamma och pappa.

Uno och morfar

Uno tackar allra ödmjukast för allt gos och alla fin-fina presenter.

Først og fremst må jeg bare nevne at jeg hadde FÅRIKÅL til middag.. Jeg trodde jeg ville slippe unna i år, i og med at min familie var på hytta og hadde det, og jeg var hjemme og jobbet. Men i går kveld kom mamma hjem og tror du ikke hun har tatt med seg HELE GRYTA hjem.. En annen stor nyhet: jeg spiste hele TO KOKTE poteter, ikke én! (rekord)

I går skjedde det noe dødsmorsomt på jobb! (synes jeg da) Marius stod og snakka med meg mens jeg fylte på agurker, og så kommer Fillip bort og sier: “Marius, nå får du pelle deg bort til kassa og ikke plage den stakkars jenta!” Og da, HELT ut av det blå kommer den en gammel skrukke av en dame og sier: “NEI! Du kan heller se på oldebarnet mitt! Jeg er nemmelig oldemor jeg”. “hehe.. gratulerer da!” svarer Marius rett før dama begynner å legge ut alt som sitt oldebarn. Marius rømmer til kassa og jeg jobber videre. Besta finner derfor noen andre å snakke med, FERSKVAREN! Jeg står jo like ved, så jeg fikk med meg det meste =P Hvis noen er interesser: hun har vært alene i 17 år og der offisielt lei av menn fordi menn dør alltid før kvinner og hun orker ikke enda en mann og denne jenta på 5 år var ikke det eneste oldebarnet nei! Hun hadde to! Og den andre var en gutt og han var eldre og prisene var litt høye…

I dag var siste dagen jeg jobba! Utrolig deilig ^^ Så i kveld skal Sverre overnatte, og jeg skal sove leenge i morgen (våkner sikkert klokka 6 uansett…) Vi skal også ta en tur til farfaren min, noe han kommer til å sette veldig pris på! Jeg får aldri tid til det ellers, og det er ganske trist.. Han begynner å bli veldig gammel og skrøpelig nå…

Forresten må jeg vise dere et kult bilde, bare for at innlegget skal ha litt mening =P