Jag har kommit på mig själv med att jag verkligen inte säger pannkaka, jag säger pangkaka. Någon mer idiot?

Min Polaroid-iPhone fångade detta ögonblick från min balkong alldeles nyss.
Jag är häpen. En julgran. Bostadsbolaget har satt upp en julgran. Jul. På söndag är det kanske första advent, jag vet inte. Vi är nära nu. Mycket nära.
Och det känns inte så där värst bra.
Julgran, jul, nu…
Att bli vuxen på riktigt är fanimej djurplågeri!!!

————————-

Sov massa timmar i natt. Var trött när jag vaknade av alla signaler. Men det var välbehövligt. Att vara vaken över två dygn är inte att leka med.
Kom iväg och jobbade. Och blev kvar på jobbet och grejade till sent, många timmar efter alla andra hade gått hem (som vanligt). Fast det är skönt, då är man nästan ifred, kan koncentrera sig. Men alltid, nästan alltid är det något stolpskott som dröjt sig kvar och ska vara social och komma in och störa i tid och otid (första gången på alla år jag använder det löjliga utrycket, tjoho!)

Räknar med att dra till jobbet och jobba gratis i helgen för att fixa administrationsskit. Det är inte nog med att man gör sitt jobb, man ska göra sådant jobb som egentligen kontorister borde göra, men nu är det bortrationaliserat (i moderaternas/socialdemokraternas Svärje). Ni vet, samma dilemma som när polisen kickade alla civilanställda. Nu sitter snutar i uniform och gör kontorsjobb istället för att vara ute på gatorna, och sjuksköterskor gör sjukvårdsbiträdenas jobb, och massa administration istället för att vara bland patienter.
Men så blir det med massa okunniga jävla människor som får bestämma.

Läste någonstans, eller om någon sa det, att förr, då sjukersättningen var 90 procent, då var det 2 procent arbetslösa. Nu när sjukersättningen är ett straff så är arbetslösheten fanken 10 procent.
Nejnejeeeeeejjjjj! Jag orkar inte diskutera det där. Idioter tycker det är viktigare att klämma åt någon promille som fuskar, så att alla får det sämre. Så är det, så är det. Svärje.

—————————–

Det är sen höst. Fanken vad jag längtar till Öland och sommar. Goda vänner, en bira i näven, solen som lyser, fåren som bräker. Det iskalla havet, turerna med bågen.
Just det, har ju börjat på en ny sida om det där. Vi kör ju igen i sommar, samma tid, samma kanal, samma ö. Bara att hänga på. Återkommer med sidadressen.

——————————

Fanken …..

——————————

Vi måste ibland minnas. Här minns jag det där avsnittet med Monty Python när de gamla nazi-ledarna försökte få igång sin rörelse igen, nu i England (tydligen hade de lyckats fly allihop). Det är så jävla fint med John Cleese som Hitlur (de heter nästan samma) och så en bonde och tre barn som lyssnar, och kapitalisten som försöker få igång åhöraren (“-han har rätt, vet du!”). Alltså, detta är både så jävla roligt, och så jävla sant. Vilka lirare Monthy-snubbarna.

Äh, det är en dag i dag också, som han sa som satt uppe alldeles för länge, sa flickan.

Rocka svulstigt.

/Baron

Jeg kan for første gang erklære meg litt voksen! Jeg har lært meg å like ØL (selv 10 åringer drikker nesten øl nå vettu, men av en alder av 23 år så er jeg overrasket over meg selv). Og ikke nok med det, men jeg har begynt å drikke kaffe og. Hva skjer med meg a? Både øl og kaffe har jeg syns smakt jævlig helt til nå, også plutselig så forandrer alt seg! Merkeeeeelig.

Nå har jeg nettopp kommet hjem fra kino sammen med noen av mine herlige venner. Vi så twilight – new moon, og den var bare så bra Men en ganske så teit avslutning… syns jeg. Det vil si at vi alle må gruble lenge på dette svaret, frem til neste film kommer! Løp å se, så skjønner du hva jeg mener!

I morgen erre kommunejulebordet. Selvfølgelig, alle i fredrikstad har hørt om julebordet i kongstenhallen for kommunearbeidere. Tro det eller ei, folk gjør det meste for å få en billett…….!! Jeg var i kongstenhallen idag, og skal være der i morgen…. og på kvelden da selve festen er selvfølgelig. Det blir en spennende opplevelse.. Har du vært på no julebord i år?
Til nå har jeg allerede hvert på et. Jentejulebordet, som utartet seg til å bli rimelig bra

Håper dere får en svinfin helg, og husk at til søndag er det første helga i advent. Snart JUL, som betyr god mat, julegleder, pakker, juleøl, familie, venner, hygge, senekvelder og masse mer. Håper på snø iår og

BLOGGES FRIENDS!

Jim Carrey vet hur man bjuder på sig själv…

I Monty Pythons värld är det alltid jul i himlen…

Musikalisk briljans…

Världens mest kända buktalare…

Ju(v)liga filmklipp, för julstämningens skull…

FilmMedia – Filmblogg

Artonde december är det dags för en tidig julklapp till mänskligheten. Och det är inte några inslagna tubsockar det handlar om. Nej.

Det är James Camerons film Avatar som har premiär. En film som enligt Aftonbladet är årtiondets mest hypade film (det står det i Aftonbladets i princip enda artikel om den. Så hypat är Sci Fi i Sverige). Mycket pengar investerade är ofta det som ger upphov till hype av något – men i det här fallet är det nog Cameron själv. Pappa Terminator är tillbaka.

I en av huvudrollerna har vi the new miss Uhura, Zoe Saldana (som i senaste numret av Details tröttar ut en aning med orden “I just love strong women that are in tune with their bodies—that don’t just use their bodies as sex tools”, medan de fantasilösa och totalt traditionella baddräktsbilderna som ackompanjerar texten inte helt klingar rent med detta) samt den totalt mästerliga Sigourney Weaver. Bland annat.

Biljett ska definitivt köpas till premiären. Men jag ställer inte väckarklockan på 7, som när Star Trek hade premiär.

Polisen i Vellinge har de senaste dagarna utökat ramarna när det gäller hets mot folkgrupp, de anser nämligen att en lövhög är hets mot folkgrupp.

Den politiskt korrekta skrämselhickan blir bara mer och mer absurd, som om den inte var tillräckligt absurd ändå.

Vad är det med en lövhög som är hets mot folkgrupp? Är det färgen på de multna löven? (De var ju brunaktiga, och sådana hemska saker får under inga omständigheter absolut inte förekomma)

Eller är det färgen på röken från de brinnande löven som är hets mot folkgrupp? (Mig veterligen finns det inte något folkslag som har mörkgrå hudfärg, men det klart, jag kan ju ha fel förstås)

Ja, vad är det frågan om egentligen?

Det finns bara ett sätt att få reda på detta, nämligen att se denna video. OBS! Sätt er ner först och spänn sedan fast er med kraftiga snökedjor av sällan skådat slag.

Jag menar, man får ju tillräckligt ont av skrattanfallen ändå utan att behöva slå sig.

Varsegoda, här kommer videon: http://www.youtube.com/watch?v=zzg_P7NC7Cg .

Tillägg kl. 18.56 den 26:e november: I skrivande stund har jag just läst på http://trelleborgsallehanda.se/vellinge/article573794/Utredningar-om-hets-mot-folkgrupp-nedlagda.html att ärendet om lövhögen är nedlagt i brist på bevis om hets mot folkgrupp.

Men det tror väl faan det, idioter som anser att en brinnande lövhög kan vara hets mot folkgrupp är ju sjuka i huvudet!

Här kommer filmerna från årets sista vallträning som jag och Vinna gjorde i måndags:

Jag har fått ett alldeles eget julpynt av José som bygger badrum. Det lyser och spelar jättefint! Idag har jag testat så att det fungerar bra inför julen.

Jä, då kör vi lite olika grejer här. Nu laddar jag upp.

Har hela tiden misstänkt att Häcken torskat hårt på det Skottska. Nu finns beviset. Min agent i just sagda Skottland har på hemliga vägar lyckats ta dessa bilder. Häcken i en Sherlock Holmes-mössa. Läskigare blir det inte!!! ARghhhhhhhh!

Inte nog med det. Han tror att han speglar sig, men kameran finns bakom spegeln:

Så, bara efter ett par månader, så är han en sådan där lirare med sådan där mössa. Måste fanken åka över och rädda honom. Minns sådana män man såg i gamla Västerås under ungdomen. De hade sådan mössa/hatt och var helt förslavade. Frihet! Ring Mel Gibson!

—————-

Lokalblaskan överraskade ännu en gång i kväll. Sådan vokabulär används väl inte annars? Eller har det gått över gränsen nu? Beror det på underbemanning? Är jag sååå jävla gammal att jag reagerar? På att skribenten är släkt med fast anställd personal? Trodde aldrig jag skulle få se denna småborgerliga (storborgerliga liberala tidning) använda detta epitet. Men nu har det hänt.
Och, okej, jag tillhör femteplatsarna i landet, helt okej:

Jag har klippt ur rätt av, inget lurt här. Man behöver inte förvanska sanningen, den är rolig i sig.

—————————-

Och sedan är det ju den nyligen uppväckta Törnrosa eller om det är Snövit, dvs Grevinnan Anette som så gött har kommit till världen igen. Hon skickade mig en pryl från hennes telefonsvarare som fick henne att garva ymnigt, he-he. Och det förstår jag. Kan det ha att göra med den där länken till den där gamla godingen, pranket, som jag la ut här för hundra år sedan, men som är värd att höras igen, och som hon hörde för några dagar sedan? Hjärnan sätter igång vad man skulle svara om man hade lyft på luren och inte låtit det hela spelats in….
Okej, först Grevis telefonsvararkristna meddelande, hon bor ju ändå i US of A:

Och så världens bästa prank (textat, Sterge, du kan hänga med). Har som sagt lagt ut det förr, men det håller än, även som repris. Två radiopratare spelar upp en snubbes inspelning då han drabbats av en telefonförsäljare. Killen som ringde måste ha skitit på sig, he-he, underbart, verkligen, digga:

He-he-he-he-he…..

————————–

Så en liten gif-animation. Det är inte ofta man får se sådana nu för tiden, det ska vara flash och skit. Men här är en äkta gif, webbens äldsta bildformat, och det rör på sig (webbens också äldsta rörliga prylar). Tack Lorrden för att du skickade den, kolla noga (om det inte rör sig i bilden nedan, klicka på den, så ser man, he-he-he, mycket instruktiv):

He-he, yeah! Vem blir inte intresserad av att lära sig noter. Tjing för att vara G-klav!

—————

Så.
Med all denna media upplagt, kanske jag kan få tillfälle att berätta om min dag? Är det okej? Allright, då kör vi.

Men först: Jag sov inte en enda sekund mellan tisdagen och onsdagen. Jag ville inte blunda. Jag tok-kollade TV, och så när jag blev så trött att jag inte visste vad jag hette så vågade jag inte somna, då skulle jag aldrig komma upp igen, i tid.
Så jag kom väldigt tidigt till jobbet. Nydurschad.
Ska berätta en hemlighet. Jag durschade aldrig på tisdagsmorgonen, dagen före. Det var bara att ge upp. Det fanns inget varmvatten, det var tok-iskallt. Så jag satte på mig färska strumpor, fillingar och t-shirt ovanpå min odurchade kropp. Jag hatar det. Men jag hade inget val, jag lovar. Dock borstade jag tänderna. Detta har bara hänt en gång tidigare i detta årtusende, ska ni veta, och då av precis samma orsak.
Hade jag haft mer tid på mig hade jag nog fixat det hela i rinnande iskallt vatten, men inte då, inte då.
Det jag hoppas på är att mina medarbetare inte tyckte jag luktade skunk. Jag hoppas.

—————-

Men tillbaka till onsdagen. Varmt vatten fanns och jag tog mig till jobbet, dock utan att ha sovit en enda jävla blund (som också är i det läge jag befinner mig i just nu när jag skriver detta, arghhhh….).
Hela förmiddagen jobbade jag med mina yngre medarbetare. Sedan massa administration, fixade konton åt folk hit och dit (ingen lunch, det är för fjattar). Och så möte. Och så möte igen. Nu var det jobbets IT-möte. Självaste IT-chefen för jobbet hade kommit förbi och sa att han ville ha med mig på mötet, då jag och det jag höll på med (Mac) var framtiden och det skulle alla behöva höra. Najs.
Jag gnällde, men så tänkte jag, att, vafan, jag var ju helt bonko, utan sömn och prylar, jag kör på, skit i allt, bara att tuta på. Så jag ställde upp.

Och på det där mötet var kommunens store IT-chef. Och lite andra. Goda och sådana som inte hajar så mycket, och sådana som är fast i gamla vanor och är livrädda för det nya.

Men. Nu är det så här. Om jag ska gå på ett möte, frivilligt, då är det JAG som går. Nu är det slut på att vara ett artigt och tyst jävla alibi. Vill de ha mig, får de HELA mig! Så! Jag säger vad jag tycker, vafan har jag att vara rädd för? Örebromössa AAAAVVVVV!!!!

Det visade sig först att den här kommun-IT-chefen var samma snubbe som jag träffat många gånger genom åren. Då var han en Microsoftfanatiker. En gång anklagade jag honom, som neutral tjänsteman, för att vara partiskt på ett stort och viktigt möte. Det förnekade han och under diskussionen blev han svettig, drog av sig tröjan och blottade sin T-shirt där det stod, med stora bokstäver “MicroSoft Windows”. Så hårt har jag aldrig skrattat, och så många poäng jag tog på det mötet, att det inte var sant, he-he-he-he-he. Han hatar mig säkert än i dag för den grejen, he-he. Jag bjuder.

Men nu, en tio år senare, var han inte samma snubbe, nu hade han utvecklats. Kunde tänka sig lösningar som inte enbart handlade om det stora datorföretaget (allt det här utvecklar jag i min nobelprize-roman som jag ska skriva, de prylarna törs jag inte lägga ut på webben, webb är ondska, bok är godhet).

Men skit samma. Jag sa vad jag tyckte. Att IT-enheten inte skulle bestämma över oss, utan att IT-enheten på kommunen borde ses som någon slags lokal variant av Vägverket. Reparera vägar, ploga när det snöar, och ge fullständigt fan i om folk kör Volvo eller SAAB eller något jävla Köningsägg!

Ha-ha, ja, jag är vass! Många höll med mig där. Och de som inte gjorde det var i minioritet, så de höll käften.

Och så berättade jag om hur jag jobbar, och använder massa gratistjänster och kommunikationsverktyg som bloggar, Twitter, Facebook och annat.

Nu gjorde någon bort sig genom att visa sin okunnighet, men jag sa inget, och jag säger inte här vem det var, men det var inte jag. Jag kan bara njuta när sådana biter sig själva i arslet genom vad de själva säger.

Ja, så fortsatte mötet. Men i sista minuten så tog jag mikrofonen. (Vi hade en döving med oss som via en skruv inborrad i den blankrakade skallen, en slags mottagare, kunde höra oss, fast endast om vi snackade i en mikrofon).

Jag reste mig upp. Höll mikrofonen framför min mun, skalderade:

“-Sist vill jag säga till dig som IT-chef för hela rubbet att det där jävla öst-statscensurprogrammet som Örebro kommun använder sig av är helt åt helvete! Vad har hänt med yttrandefriheten, informationsfriheten? Och till vem ska man vända sig för att få se de sidor man vill kolla? Jag kan lova att jag inte ska kolla några S och M-sidor (pisksidor), och det tror jag inte våra yngre medarbetare gör heller. Jösses, vi sitter på ett bibliotek nu, ska vi inte, i konsekvensens namn, som jag brukar säga när vi stöter på det här amerikanska programmet som ni i IT-enheten köpt in i verksamheten, bränna lite böcker, i samma anda? Vi har ju böcker runt omkring oss, med osedlighet. Varför inte börja med Bibeln, där står det om incest och våldtäkter och mord och massa fruktansvärda grejer, ska vi inte skydda oss mot detta. Kom igen, vi gör bokbål!!! Kom igen!!! Vem har tändstickor!”

Jo, jag sa så, och det blev tyst, och jag lät det hela sjunka in.

—————————

Äh, nu blev jag trött. Vi hörs.

Rocka olla!

/Baron

Om ni ska köpa julskinka i år, se då för bövelen till att köpa en KRAV-märkt*eller ekologisk sådan! Varför? Titta på den här filmen (även om den är “lång”!): http://vimeo.com/7739560

Här pratar även en fd Etologi och Djurskydd student (jag går ju EoD, som ni vet ;P) om detta: http://tv4play.se/aktualitet/nyhetsmorgon?videoId=1.1356202&selId=1.923808&currPage=0

Svin i ledningen, som sagt.

*KRAV har inte närproducerat som något krav på sina produkter, så titta också efter så att transporterna inte har varit långa för djuren…

Roman Polanski har precis blivit beviljad borgen, en summa av 4,5 miljoner dollar. Ett frisläppande dröjer dock minst tio dagar. Det är så länge regeringen i Schweiz har på sig att bestämma sig för ett eventuellt överklagande. Läs mer på people.com.

Här intervjuar Diane Sawyer Roman Polanski. Det är den första intervjun med Polanski efter skandalen och anklagelserna. 

FilmMedia – Filmblogg

Hade en otroligt fin Svenska-lektion idag. Citat som “Kan du smaka på en timme?”, “Kan du fylla en ballong med sorg?” dök upp. Väldigt poetiskt. Kan man spara en dröm i en ask? Kan man slicka på en tanke? 

Lite minde vackert var den enögda ugglan som hängde från taket i vår NO-sal idag. (Låtsasuggla, tack och lov.) 

Jaja. Nog om skolbabbel. Jag har köpt 4 små mörkblå hårspännen bara för att jag hade råd. Inte så bra. Jag använder inte hårspännen, trots att dom är väldigt fina. 

Jag ska se New Moon på söndag, har mina förväntningar. Hittills har jag hört väldigt skilda saker, dels ur tidningar och från folk. Det verkar som om allt bygger på att filmen är bra om a) du är 13-14 år. b) du har läst Twilightböckerna och c) inte tagit sig helt upp ur det förblindande Twilight-träsket. 

Dom i tidningarna säger att det är en blek, intetsägande tonårsfilm med stolpiga dialoger och förutsägbara scener. Dom som har sett den skriker “Åh! Den var jättebra! Jag typ dog! Älskar slutet! Jag typ grät hela filmen! Skitbra!” (Utom min syster, hon säger att den var tråkig och filmens få höjdpunkter trängdes i sista minutrarna av den. Allt bra var i slutet. Hah. Hon vet vad hon talar om, hon.) Och jag, jag tycker det ska bli spännande att se. 

Trailern är bland det fulaste, dåligaste (jag vet), sämsta, skamligaste jag skådat, Jacobs förvandling för tankarna till Sims-animationer eller TV-spel, och dom scenerna dom har valt var ju … pinsamma. Usch usch. Ni som sett filmen – säg mig ärligt – är filmen lik trailern? I så fall så klär jag mig i helsvart i morgon. 

Om filmen är bra, på riktigt BRA, Bra som i Barnhemmet och Beetlejuice, då äter jag banne mig upp min … hatt? Jag har ingen hatt. Jag kan äta upp min mössa i stället. Nej nu vet jag. Om jag riktigt smälter i biostolen för att filmen är så fasansfullt underbart jättebra så lovar jag på heder och samvete att jag minsann ska tugga i mig min lugg. Där satt den.

Annars måste jag säga att Evelinas hår är sagolikt fint och att tidningen Bon (speciellt nr 51) är oerhört värd att läsa. Det är en mode & konst-tidning. Nästan-ätbart papper, jättemysigt, papp-aktigt och lent. Gammaldags och supersnyggt typsnitt och vackra texter. Fantastiska bilder. Musikartisten St. Vincent är bedårande. Hejdå.

En dimmig måndagsmorgon, då alla bara ville fortsätta sova. Då alla såg ut genom fönstret och ville hem. Då kom jag på det. *Dudududuuu*

(Lalilali, förresten)

Egentligen tycker nog de flesta som jag. Ja, det finns definitivt fler som blir glada av att andra är glada. Häromdagen stannade jag för en cyklist, som höll på att trilla på personen som gick framför mig, på gatan. Hon log så fint att jag började nynna med i låten som jag lyssnade på.

Samma sak händer om jag ser någon som är handikappad på något sätt skrattar och ler, för det är så himla fint. Och självlkart blev jag väldigt glad när ett litet barn håller en tung dörr åt mig, och sedan springer ifatt sina föräldrar och säger: Mamma, jag höll upp dörren!

Jag och en kompis såg “New moon” i tisdags. Den var inte så spännande, den kunde bli lite långtråkigt. Allt hände ju i slutet. Sista scenen är bäst. Haha. Den var bra, känns lite kort fast den är mer än två timmar. Vi hade jättekul i alla fall, tills några äldre tjejer började fnissa åt mig. Bara för att jag hade “råkat” (Jag hade tagit en till kompisen) ta lite fler sugrör än vad som egentligen behövdes. Det var inte så kul. Det var heller inte så kul att gå ensam hem i mörkret. (Fy sjutton vad mörkt det har blivit!) Men när jag kom hem kändes det som om huset var laddat med kramar och leenden. Tack.

På natten låg jag och lyssnade på Michael Jackssons (lugna) låtar. Han gör mig glad med. Bäst är nog “Whatever happens”, för den är så skön bara. Haha.

Nu ska jag se på film. Hejdå!

Dalbellos Il Moro ID Tanner Hall är en intressant pjäxa med många inställningsmöjligheter för att få bästa passform. Problemet är att få vet om hur man gör dessa inställningar och det är därför vi har gjort denna film. Vi hoppas därigenom att det hela skall bli lite klarare. Glöm inte att trycka in HD så att det blir riktigt go kvalitet på filmen.

Efter urladdningen med teoridelen har idag och igår varit långsamma pluggdagar, men jag har åtminstone lyckats knåpa ihop en filmanalys. Imorgon bär det av till UB för att gräva, och sedan över på SOL för att skälla lite på bibliotekarierna för att dom har tappat bort några av mina lånade filmer.

***

Storm (2005) är en av de mest genretypiska svenska science fiction-produktionerna. Detta syns inte minst bland filmens mottagande, där just ordet ”science fiction” och referenser till amerikanska The Matrix (1999) dyker upp titt som tätt.

Jämförelserna med The Matrix beror på Hollywood-snygga actionscener fullspäckade med special effekter, och att den lånar mycket av sin estetik från serietidningarna och datorspelens värld. Ytterligare tydliga science fiction-drag i Storm är den dystopiska storstadsvisionen, liknade den i exempelvis Strange Days (1995) och Blade Runner (1982). Men också i hur olika medvetandeskikt klipps samman och alternerar, som i Eternal Sunshine of the Spotless Mind (2004), samt den dimbeklädda, helt folktomma förortsidyllen, vilken ger associationer till verk som sf-zombiefilmen 28 Days Later (2002).

Storm handlar om Donny Davidsson (Eric Ericsson), eller DD som han kallas, en egocentrisk stockholmskille med statusjobb på Nöjesguiden och allmänt koll på läget. En storm är på väg in över Sverige samtidigt som DD blir indragen i en oerhört märklig kamp mellan Lova (Eva Röse) och en ondskefull, ärrprydd man i mörk kostym (Jonas Karlsson). De kämpar om en liten mystisk kub, som DD blir ofrivillig förvaltare av, och som sedermera skickar honom på en djupdykning i sitt mörka förflutna.

För regi står Björn Stein och Måns Mårlind (också manus), och Storm är deras långfilmsdebut. Mårlind menar i en intervju att filmen handlar om ”en man som går till psykolog eftersom han inte mår bra, och hon hjälper honom […] så att han minns ett förträngt minne. Och på grund av att han minns och möter det minnet, så kan han gå vidare med sitt liv.”[1] Direkt efter motiverar Mårlind varför han och Stein valde att paketera berättelsen i ett action/sf-omslag: ”Det skulle ha kunnat vara den tråkiga versionen av Storm, som utspelar sig ett patientrum, men nu valde vi att göra så här istället.”

Filmen fick både ris och ros av dagspressen. Och många av recensenterna var positivt inställda till vad man ansåg var en unik svensk filmsatsning. Mest positiv var Svenska dagbladets recensent (fixa namn) som gav filmen högsta betyg och skrev att: ”Storm är alldeles enastående i sin unicitet inom vår nationella filmindustri. Så är regissörerna inte heller skolade inom denna tillsynes likriktande plaskdamm.”[2] Mats Bråstedt i Expressen var inte lika imponerad. Han tyckte visserligen att filmen var stilsäker och snygg, men att den saknade djup: ”Storm klingar betänkligt tom bakom allt muller. Mer Blade än Blade runner.”[3] Jan-Olov  Andersson inledde sin recension av Storm i Aftonbladet med att konstatera att filmen var ”[e]n svensk folkhems-”Matrix””, vilket han därefter försäkrade var ett beröm. Andersson lovordade sedan ljudet, bildspråket och klippningen men lade avslutningsvis fram en brasklapp angående att det i filmen ”ibland blir lite överlastat med händelser och effekter, ibland även på gränsen till lite larvigt, [och] att de kanske inte riktigt har lyckats knyta ihop alla trådar.” I Göteborgs-Posten gav Kristina Torell filmen fyra fyrar av fem möjliga och menade att regissörsduon vågade gå sin egen väg och att de ”visar att det även i Sverige går att skapa actionscener som varken är töntiga eller tafatta.”[4] Erik Helmersson skrev en recension för TT-Spektra där han summerade Storm på följande sätt:

Som helhet når inte “Storm” ända fram. Det är många bra idéer, snygga bilder, coola detaljer – men tavlan syns ibland inte eftersom ramen tar så stor plats. Men den sticker i alla fall tydligt ut på den svenska filmvägg där alla andra tavlor är lika grå.[5]

I DN skrev Fredrik Strage en försiktigt positiv recension av filmen där han noterade att ”Svensk action handlar oftast om att Jakob Eklund kutar runt i skinnjacka och skriker “för helvete”. [… ] Kanske kan “Storm” vitalisera genren.”[6]

(Hitta några andra recensioner än den i dagspressen? Filmkrönikan, Ingmar)

Filmen premiärvisades den sjuttonde november 2005 på Stockholms Filmfestival, där den även vann publikpriset. Sedan har den dessutom vunnit en guldbagge för bästa foto, och blivit guldbaggenominerad för bästa film.[7]

Men trots framgångarna och utländsk lansering (Storm såldes till drygt trettio länder), så hade filmen i mitten av 2007 fortfarande inte gått ihop ekonomiskt.[8] Storm kostade tjugotvå miljoner att göra, något som anses billigt för den här typen av actionfylld film med mängder av special effekter. [9] I Sverige sågs filmen av drygt femtiotusen besökare, och den spelade därmed in cirka fyra miljoner kronor på svenska biografer.[10]
Kommentar: Något om marknadsföring/trailers?

[2] Svd Okänd 060119: http://www.svd.se/kulturnoje/film/artikel_23834.svd

[3] Exp Mats Bråstedt 060120: http://www.expressen.se/1.303390

[4] GP Kristina Torell Datum?: http://www.gp.se/kulturnoje/film/1.69038-storm-4-fyrar

[5] TT-spektra Erik Helmersson 060118

[6] DN Fredrik Strage 060120

[7] www.sfi.se Storm

[8] “”Storm”-duo gör ny film”, http://www.dn.se/kultur-noje/film-tv/storm-duo-gor-ny-film-1.623067

[9] “Radarpar tävlar med “Storm””, http://www.dn.se/kultur-noje/film-tv/radarpar-tavlar-med-storm-1.412728

[10] http://www.sfi.se/sv/statistik/

Spielberg och Jackson

Den första utannonserade Tintinfilmen- “The Adventures of Tintin: The Secret of the Unicorn”, är långt ifrån färdig. Två hela år får vi vänta på att Hergés “Enhörningens Hemlighet” och “Rackham den Rödes Skatt” blir film, ända fram till hösten 2011, nästan en hel evighet för fansen. Tidningar skriver att “filmen är klar“. Men vad Peter Jackson har sagt är:

“Tintin is great. It’s made. The movie is cut together and now [we] are turning it into a fully-rendered film. So the movie, to some degree, exists in a very rough state.”

Den första Tintinfilmen existerar alltså i något slags grovt tillstånd. Men efterarbetet och renderingen tar två år…  Men det kommer att bli en väl värd väntan, i allafall om vi ska lyssna på Stuntmankoordinatorn: Garrett Warren som sa följande i en intervju:

Regarding “Tintin”: “It looks an awful lot like the cartoon. They really wanted to bring the cartoon to life. So if you know the cartoon, or have seen the books, that’s what it looks like. It’s beautiful. You would have thought to yourself that they would have tried to go for a more realistic look, but they’re actually trying to preserve the look and essence of the original ‘Tintin’ characters.”

Även om väntan är lång till den första Tintininstallationen har det redan spridits en del rykten om Tintin 2. Först: Vilken bok skall filmatiseras? Peter Jackson säger i en intervju:

“I’m partial to ‘The Seven Crystal Balls’ [and] ‘Prisoners of the Sun,’ that was always one of my favorites,” Jackson who is set to direct the film’s sequel teased. “I love ‘The Black Island,’ as well.” Noting that nothing has been set in stone just yet, the filmmaker added, “I’m keeping my options open. We haven’t nailed it down just yet. I’m going to reread all the Tintin books again.”

 Vi vet dessutom att Spielberg och Jackson byter roller. Jackson sätter sig i Regissörsstolen istället för Steven Spielberg och för produktion står Spielberg. Men som sagt, väntan på en andra film blir mycket lång. Tre Tintinfilmer har förnärvarande utannonserats.

FilmMedia – Filmblogg

Shrek 4 - Shrek Forever After

Det är inte riktigt slut än, även om ‘Shrek 4′: ’Shrek Forever After’ har utannonserats som den sista i filmserien… hittills i allafall. Det lär dröja  tills vi ser ännu en renodlad Shrek-film efter 4:an. Tja, iallafall tills bolaget genomgår en ekonomisk kris och måste tjäna säkra pengar. För säkra pengar är vad det har handlat om i franchise-uppföljarna.

Den första filmen, “Shrek”, var kul, rolig och kändes fräsh och nytt. Tvåan är också omtyckt, dock inte av undertecknad kan nämnas. Trean var trött, ännu tjatigare, men ändå en betydligt bättre film än tvåan vill jag tillstå (*duckar för mothugg av fansen*). 

Men fyran då – ‘Shrek Forever After’? Hmm, jo den görs för att kunna visas med hjälp av Digital-3D. … Det låter ju både förväntat och en aningen intressant. Handlinegn då? Det kan bli spännande, men samtidigt känns det synopsis jaghittat en aningen, tja vad ska man säga, som en nödlösning. Lite som man gör i Zeldaspelen för att kunna använda samma värld och samma områden en gång till, fast man redan besökt dom… Nåväl, jag publicerar inte raderna här. Vet inte helt säkert om det är ett offentligt sådant. Och dessutom innehåller det spoilers för den som är känslig för sånt. Men du kan ändå läsa synopsis här. Å andra sidan brukar trailers innehålla det mesta som man vill undvika att få reda på i förhand. Så det kommer säkert en “spoiler-trailer” så småningom.

Nåväl – vad händer därnäst? Shrekfranchisen är inte slut, även om tidningarna skriver att Shrek 4 blir den sista filmen. Shrekvärlden återser vi snart igen, i form av “Puss in Boots”. Mästerkatten från andra och tredje filmen blir stjärna och huvudroll i sin egen film.

Filmen ’Puss in Boots’ regisseras av Chris Miller, manusförfattaren till den tredje Shrekfilmen. Blir du som Shrekfan orolig nu? Jag kan ju nämna att han har varit inblandad i alla Shrekfilmerna. Och även att han har haft en stor betydelse för den briljanta dialogen i samtliga filmer. Det är här i dialogen han visar sitt esse. Dessutom har han gjort röster till flera roller, bland annat till den magiska spegeln. “Puss in Boots” utspelas före Shrekfilmerna och har premiär år 2011.

FilmMedia – Filmblogg

Jaja, are, jaja I.
I am, you are, she and he is osv. Jag gör som jag vill.

Härligt med att vara ledig. Baggo med böna var oroliga för mig (i och för sig med all rätt då jag är helt bongo som människa på många sätt), men etablerade en kontakt med mig efter midnatt. Okej. Så jag drog ner på Lilla Ö. Och där satt de och vi hade det trevligt.
Så stängde de någonstans kring klockan ett (och Gud vet att jag berömde den otroligt vackra servitrisen för hennes hot-pants, jösses, och jag menar JÖSSES!!!!!) Det är skönt att vara i den åldern att man inte skäms för att ge eloger. Snyggt ska sägas. Stiligt ska sägas, shcyrre ska sägas. Man ska inte vara snål. Och jag tror mig kan säga sådana saker utan att bli betraktad som någon man måste ringa snuten för. Om om så är, fuck that! Jag bara kör, för min skull!

Men jösses vad den bönan är tjusig, det går inte att komma ifrån. Förr sa man åt sig själv “om jag bara vore 20 år äldre”, nu säger man, ja, det är självmål, men ändå “om jag bara vore 20 år yngre!” Urk!

Så gick vi till Biskops.
Trevlig kväll. Snackade med mycket gott folk. Micke, Malle, Baggo, Lizzo, Snygg-Per, Blues-Polisen, vakt-Olle ett och vakt-Olle två, kocken och hans böna, och en massa andra. Det är enormt hur en timma, nja, 45 minuter kan komprimeras och bli så trevlig. Att gå ut sent, är prylen, jag menar det.

Och så gick vi hemåt och man ville ha efterfest. Micke erbjöd sig åt sitt håll, men jag ville inte, jag ville hem. Och de som skulle åt “söder” ville ha fest hos mig, men jag vägrade. Det är för läskigt hos mig ännu, då jag inte gjort ett jävla skit åt något sedan jag ställde in alla lådor och prylar här i våras. Jag menar det, det är verkligen HEMSKT. Men jag klarar det, själv. Vill dock inte att någon annan ser det.

Här är en film som jag tog på gänget jag gick hemåt med:

Och här är en film med polisen som undrar varför en snubbe har en tunna på överkroppen. Han jag snackar med där är trevlig, det var han jag köpte mina jeans av för några månader sedan, jobbar i Levisbutiken.

I övrigt. Jag har varit slö på att kommentera kommentarer, som jag dock läser. Men läser man mina kommentarer till kommentarerna? Det undrar jag… Hm…. Får aldrig kontrakommentarer när jag kommenterar kommentarer, kanske jag ska lägga av helt med det?

—————————

Lördag.
Vernisage. Är bjuden, träffade konstnärinnan idag, okej, jag kommer väl då.
Blueskonsert på hotellet, Baggo och Lizbo ska vara där, okej, jag kommer väl.
Elin har fest hemma med folk, okej, jag kommer väl då.

Så får vi se. Så här ser det ut nu, klockan 03.20 på lördagsmorgonen, den dag jag fick lön och kunde äta igen. Bara att bränna stålar och känna sig som kung i helgen.

Äh, får räcka.

Rock!

/Baron von Gylldene Snorrelius

SNKs Beat ‘em up-klassiker KoF, eller King of Fighters, blev en av Neo-Geos stora dragplåster. För den som inte kommer ihåg TV-spelskonsolen så kan jag påminna om att denna monstermaskin i början av 90-talet kostade 8000 kr när den kom och en enda spelkassett 2000 kr. Dessutom ställdes den ut i arkadhallarna. 

King of Fighters - Beat 'em up-bruden Mai

När TV- och datorspelen var nya talade man illa om Filmlicensspel. Idag talar man illa om TV-licensfilmer. Nej tack, inte ännu en film som “Street Fighter” eller “Mortal Kombat” tack. Beat ‘em up-spel blir aldrig bra film, inte ens hyfsad. Men med en kall stout kommer jag nog att se den så småningom, i soffan framför TVn. Kanske ett par schyssta fighter, och dessutom finns faktiskt en ljuspunkt med i bilden … Maggie Q. 

Filmeländet är planerad till premiär någon gång under 2010.

FilmMedia – Filmblogg

Första bilderna från ‘The Chronicles Of Narnia: The Voyage Of The Dawn Treader’, eller  filmatiseringen av “Kung Caspian och skeppet gryningen” som den femte boken i C.S. Lewis Narnia-serien heter på svenska. 

Visst, det är fint att se att projektet lever så här ett år innan premiären, även om bilderna i sig inte säger särskilt mycket. Nåväl, vi vet att filmen existerar och påminns om det.

Jag var rätt besviken på den första filmen. Castingen upplevde jag som tråkig, regin mjäkig. – En “light”-version av “Sagan om Ringen” på alla sätt och vis. Tvåan? Prins Caspian var något mörkare och allvarligare. Ett snäpp framåt.

Tja, jag är väl delvis skeptisk, smått förväntansfull. Men som sagt, det är ju ett helt år kvar till premiären av “The Chronicles Of Narnia: The Voyage Of The Dawn Treader”…

The Chronicles Of Narnia: The Voyage Of The Dawn Treader

The Chronicles Of Narnia: The Voyage Of The Dawn Treader

The Chronicles Of Narnia: The Voyage Of The Dawn Treader

Läs lite mer på Facebook om du har ett sånt konto: Facebook-Chronicles of Narnia

Källa: Totalfilm.com

Jag och tjejerna ska gå på New Moon ikväll, så som jag har längtat När jag först fick höra talas om Twilight så trodde jag att jag skulle tycka att det var skit, så därför drog jag ut på att se den första filmen. Men en kväll så hade jag och älsklingen tråkigt och då passade vi på att se Twilight, vi satt som trollbundna i 2 timmar Tji fick jag och mina fördommar.