I morgon måndag den 23 november 2009 klockan 17:00 avslutas provvalet för Stockholms stad. Så glöm inte att rösta i provvalet, det tar sin lilla tid att läsa igenom materialet och välja kandidater.

Här är min kandidatpresentation (favorit i repris):

Min politiska syn är att samhällets strukturer skall förändras stegvis mot en effektiv förvaltning och ge möjlighet till valfrihet under enskilt ansvar.

Skattepolitik skall alltid resultera i en effektiv användning. Privata samt offentliga monopol måste avskaffas via skärpt lagstiftning. Jag vill föra en rak politik med fokus på resultat.

Jag brinner för ENERGI, MILJÖ, IT och KULTUR.

KANDIDATUR TILL RIKSDAGEN:

•Nya kärnkraftverk i Karlshamn (3 st på 1500 MW), detta ger många arbetstillfällen samt räddar vår basindustri. Ett av dessa nya kärnkraftverk skall användas till enbart produktion av drivmedel (vätgas).
•En ny infrastruktur i form av ”Energibönder” skall införas för att garantera produktion av drivmedel i form av biogas, etanol och metanol från jord- och skogsbruken.
•Nordiskt samarbete med Island för produktion av mineraler och halvfabrikat genom användning av Islands naturliga energikällor.
•Användning av EU:s jordbruksstöd till rökgasrening av äldre förbrännings- och energianläggningar i Europa, stödet kan därefter avvecklas successivt.
•Arbetslinjen skall utvecklas även på längre sikt.
•LAS måste förändras så att nya arbetstillfällen lättare kan skapas, detta bör slopas helt och hållet för små företag och slopas endast för ungdomar i medelstora företag, däremot bör LAS inte ändras för stora företag.
•Pensionering av 40-talister måste forceras så att ungdomar kan bli lärlingar till den som skall pensioneras, med minimilön och där arbetsgivaravgiften slopas för båda under denna övergångsperiod, för att förhindra en ungdomskatastrof.
•Fildelning och internet skall vara fritt, solidariskt finansierat via bredbandsavgifter, fördelat via intresseorganisationer till upphovsrättsägarna och där viss del av bredbandsavgiften blir till ett permanent kulturstöd inom bild, film, musik och litteratur.
•Skärpt parlamentarism i riksdagen så att demokratin förbättras via nytt röstningsförfarande

KANDIDATUR TILL LANDSTINGET:

•Omvandla landstinget till en rent professionell upphandlingsorganisation, med utförsäljning av alla verksamheter (primärvård samt sjukhus) stegvis.
•Försäljning av verksamheter skall endast ske till marknadsvärde så att skattebetalarna får tillbaks de resurser som tillförts en viss verksamhet.
•Forcerad pensionering av äldre medarbetare så att arbetstillfällen skapas inom landstingets alla verksamheter.
•Utöka vårdvalet för att skapa en jämlikare vård. Skärpta garantier och regler för vård inom vårdvalet.
•Gratis tandvård måste medges i ett högt civiliserat samhälle och skall gälla för alla landstingsanställda.
•Satsa på ett utökat samarbete mellan primärvården och sjukhusen, där oftast specialistvården är starkast. Utnyttja därför läkarresureserna vid våra sjukhus i första hand. En annan organisationsmodell måste utarbetas.
•Öka antalet hembesök via primärvården nu när antalet äldre kommer att öka i framtiden.
•Läkarbristen måste hanteras där studenter utomlands erbjuds att slutföra sin utbildning i Sverige samt utökad satsning på läkarutbildningen så att framtida läkarbrist kan hanteras nu. Även Karlstadsmodellen måste analyseras, att anställa utländska läkare.
•Satsning på spårbunden kollektivtrafik i första hand i regionen därefter bussar och nya alternativa bränslen (el, vätgas, biogas, etanol, metanol) för att förbättra miljön.
•Satsa på ett samarbete mellan andra landsting för inhemsk vaccinproduktion så att vi är oberoende av vaccinproduktion inför nya pandemier.
•Krav på öppna källkodssystem och fri programvara inom alla verksamheter.
•Nytt IT-system för uppföljning av vård pga rotationen av läkare i primärvården, detta är jätteviktigt.

KANDIDATUR TILL KOMMUNEN:

•Avskaffa trängselskatten omedelbart som endast kan anses vara smygsocialisering, därefter stoppa projekt ”Förbifart Stockholm” som leder till ännu mer biltrafik i en redan hårt sargad region. Yrkar här på en klimatsmart lösning byggd på ökad kollektivtrafik med alternativa bränslen och en utbyggnad av kapaciteten i T-banan och pendeltåg.
•Omvandla kommunen till en rent professionell upphandlingsorganisation, med utförsäljning av alla tekniska verksamheter i första hand. Försäljning av verksamheter skall endast ske till marknadsvärde.
•Granskning av bidragsfusk skall utföras endast på lokal nivå direkt i verksamheten.
•Forcerad pensionering av äldre medarbetare så att arbetstillfällen skapas inom stadens alla verksamheter.
•Stödja attraktiva satsningar som sätter Stockholm stad på världskartan.
•Effektiva samförläggningar vid grävning i allmän mark så att vi slipper dyrare grävningar och återläggningar inom staden.
•Energieffektiviseringar inom alla verksamheter. Ökad användning av solfångare på stadens fastigheter, dessa sparar uppvärmningskostnader för stadens fastighetsbestånd.
•Uppmuntra till större användning av kraftvärme och sopförbränning, detta förbättrar miljön där metangas och tungmetaller kan minskas.
•Användning av elbilar i stadens tjänst för att förbättra vår miljö, nu när laddstationerna till elbilar byggs ut.
•IT-effektiviseringar med krav på öppna källkodssystem och fri programvara inom alla verksamheter.
•Utökad möjlighet till fritt internet i alla allmänna ytor i staden.
•Satsa på en central IT-förvaltning som ger stordriftsfördelar och minskar stadens kostnader radikalt.

Om ni vill rösta på mig så har jag nummer: 0981 i provvalet !

C-G Boström
Civilingenjör energi
Provvalskandidat nr: 0981
Riksdagen/Kommunen/Landstinget
Nya Moderaterna (M)
Stockholms stad

Min politiska syn är att samhällets strukturer skall förändras stegvis mot en effektiv förvaltning och ge möjlighet till valfrihet under enskilt ansvar.

Skattepolitik skall alltid resultera i en effektiv användning. Privata samt offentliga monopol måste avskaffas via skärpt lagstiftning. Jag vill föra en rak politik med fokus på resultat.

Jag brinner för ENERGI, MILJÖ, IT och KULTUR.

KANDIDATUR TILL RIKSDAGEN:

•Nya kärnkraftverk i Karlshamn (3 st på 1500 MW), detta ger många arbetstillfällen samt räddar vår basindustri. Ett av dessa nya kärnkraftverk skall användas till enbart produktion av drivmedel (vätgas).
•En ny infrastruktur i form av ”Energibönder” skall införas för att garantera produktion av drivmedel i form av biogas, etanol och metanol från jord- och skogsbruken.
•Nordiskt samarbete med Island för produktion av mineraler och halvfabrikat genom användning av Islands naturliga energikällor.
•Användning av EU:s jordbruksstöd till rökgasrening av äldre förbrännings- och energianläggningar i Europa, stödet kan därefter avvecklas successivt.
•Arbetslinjen skall utvecklas även på längre sikt.
•LAS måste förändras så att nya arbetstillfällen lättare kan skapas, detta bör slopas helt och hållet för små företag och slopas endast för ungdomar i medelstora företag, däremot bör LAS inte ändras för stora företag.
•Pensionering av 40-talister måste forceras så att ungdomar kan bli lärlingar till den som skall pensioneras, med minimilön och där arbetsgivaravgiften slopas för båda under denna övergångsperiod, för att förhindra en ungdomskatastrof.
•Fildelning och internet skall vara fritt, solidariskt finansierat via bredbandsavgifter, fördelat via intresseorganisationer till upphovsrättsägarna och där viss del av bredbandsavgiften blir till ett permanent kulturstöd inom bild, film, musik och litteratur.
•Skärpt parlamentarism i riksdagen så att demokratin förbättras via nytt röstningsförfarande

KANDIDATUR TILL LANDSTINGET:

•Omvandla landstinget till en rent professionell upphandlingsorganisation, med utförsäljning av alla verksamheter (primärvård samt sjukhus) stegvis.
•Försäljning av verksamheter skall endast ske till marknadsvärde så att skattebetalarna får tillbaks de resurser som tillförts en viss verksamhet.
•Forcerad pensionering av äldre medarbetare så att arbetstillfällen skapas inom landstingets alla verksamheter.
•Utöka vårdvalet för att skapa en jämlikare vård. Skärpta garantier och regler för vård inom vårdvalet.
•Gratis tandvård måste medges i ett högt civiliserat samhälle och skall gälla för alla landstingsanställda.
•Satsa på ett utökat samarbete mellan primärvården och sjukhusen, där oftast specialistvården är starkast. Utnyttja därför läkarresureserna vid våra sjukhus i första hand. En annan organisationsmodell måste utarbetas.
•Öka antalet hembesök via primärvården nu när antalet äldre kommer att öka i framtiden.
•Läkarbristen måste hanteras där studenter utomlands erbjuds att slutföra sin utbildning i Sverige samt utökad satsning på läkarutbildningen så att framtida läkarbrist kan hanteras nu. Även Karlstadsmodellen måste analyseras, att anställa utländska läkare.
•Satsning på spårbunden kollektivtrafik i första hand i regionen därefter bussar och nya alternativa bränslen (el, vätgas, biogas, etanol, metanol) för att förbättra miljön.
•Satsa på ett samarbete mellan andra landsting för inhemsk vaccinproduktion så att vi är oberoende av vaccinproduktion inför nya pandemier.
•Krav på öppna källkodssystem och fri programvara inom alla verksamheter.
•Nytt IT-system för uppföljning av vård pga rotationen av läkare i primärvården, detta är jätteviktigt.

KANDIDATUR TILL KOMMUNEN:

•Avskaffa trängselskatten omedelbart som endast kan anses vara smygsocialisering, därefter stoppa projekt ”Förbifart Stockholm” som leder till ännu mer biltrafik i en redan hårt sargad region. Yrkar här på en klimatsmart lösning byggd på ökad kollektivtrafik med alternativa bränslen och en utbyggnad av kapaciteten i T-banan och pendeltåg.
•Omvandla kommunen till en rent professionell upphandlingsorganisation, med utförsäljning av alla tekniska verksamheter i första hand. Försäljning av verksamheter skall endast ske till marknadsvärde.
•Granskning av bidragsfusk skall utföras endast på lokal nivå direkt i verksamheten.
•Forcerad pensionering av äldre medarbetare så att arbetstillfällen skapas inom stadens alla verksamheter.
•Stödja attraktiva satsningar som sätter Stockholm stad på världskartan.
•Effektiva samförläggningar vid grävning i allmän mark så att vi slipper dyrare grävningar och återläggningar inom staden.
•Energieffektiviseringar inom alla verksamheter. Ökad användning av solfångare på stadens fastigheter, dessa sparar uppvärmningskostnader för stadens fastighetsbestånd.
•Uppmuntra till större användning av kraftvärme och sopförbränning, detta förbättrar miljön där metangas och tungmetaller kan minskas.
•Användning av elbilar i stadens tjänst för att förbättra vår miljö, nu när laddstationerna till elbilar byggs ut.
•IT-effektiviseringar med krav på öppna källkodssystem och fri programvara inom alla verksamheter.
•Utökad möjlighet till fritt internet i alla allmänna ytor i staden.
•Satsa på en central IT-förvaltning som ger stordriftsfördelar och minskar stadens kostnader radikalt.

Om ni vill rösta på mig så har jag nummer: 0981 i provvalet !

C-G Boström
Civilingenjör energi
Provvalskandidat nr: 0981
Riksdagen/Kommunen/Landstinget
Nya Moderaterna (M)
Stockholms stad

Min politiska syn är att samhällets strukturer skall förändras stegvis mot en effektiv förvaltning och ge möjlighet till valfrihet under enskilt ansvar.

Skattepolitik skall alltid resultera i en effektiv användning. Privata samt offentliga monopol måste avskaffas via skärpt lagstiftning. Jag vill föra en rak politik med fokus på resultat.

Jag brinner för ENERGI, MILJÖ, IT och KULTUR.

KANDIDATUR TILL RIKSDAGEN:

•Nya kärnkraftverk i Karlshamn (3 st på 1500 MW), detta ger många arbetstillfällen samt räddar vår basindustri. Ett av dessa nya kärnkraftverk skall användas till enbart produktion av drivmedel (vätgas).
•En ny infrastruktur i form av ”Energibönder” skall införas för att garantera produktion av drivmedel i form av biogas, etanol och metanol från jord- och skogsbruken.
•Nordiskt samarbete med Island för produktion av mineraler och halvfabrikat genom användning av Islands naturliga energikällor.
•Användning av EU:s jordbruksstöd till rökgasrening av äldre förbrännings- och energianläggningar i Europa, stödet kan därefter avvecklas successivt.
•Arbetslinjen skall utvecklas även på längre sikt.
•LAS måste förändras så att nya arbetstillfällen lättare kan skapas, detta bör slopas helt och hållet för små företag och slopas endast för ungdomar i medelstora företag, däremot bör LAS inte ändras för stora företag.
•Pensionering av 40-talister måste forceras så att ungdomar kan bli lärlingar till den som skall pensioneras, med minimilön och där arbetsgivaravgiften slopas för båda under denna övergångsperiod, för att förhindra en ungdomskatastrof.
•Fildelning och internet skall vara fritt, solidariskt finansierat via bredbandsavgifter, fördelat via intresseorganisationer till upphovsrättsägarna och där viss del av bredbandsavgiften blir till ett permanent kulturstöd inom bild, film, musik och litteratur.
•Skärpt parlamentarism i riksdagen så att demokratin förbättras via nytt röstningsförfarande

KANDIDATUR TILL LANDSTINGET:

•Omvandla landstinget till en rent professionell upphandlingsorganisation, med utförsäljning av alla verksamheter (primärvård samt sjukhus) stegvis.
•Försäljning av verksamheter skall endast ske till marknadsvärde så att skattebetalarna får tillbaks de resurser som tillförts en viss verksamhet.
•Forcerad pensionering av äldre medarbetare så att arbetstillfällen skapas inom landstingets alla verksamheter.
•Utöka vårdvalet för att skapa en jämlikare vård. Skärpta garantier och regler för vård inom vårdvalet.
•Gratis tandvård måste medges i ett högt civiliserat samhälle och skall gälla för alla landstingsanställda.
•Satsa på ett utökat samarbete mellan primärvården och sjukhusen, där oftast specialistvården är starkast. Utnyttja därför läkarresureserna vid våra sjukhus i första hand. En annan organisationsmodell måste utarbetas.
•Öka antalet hembesök via primärvården nu när antalet äldre kommer att öka i framtiden.
•Läkarbristen måste hanteras där studenter utomlands erbjuds att slutföra sin utbildning i Sverige samt utökad satsning på läkarutbildningen så att framtida läkarbrist kan hanteras nu. Även Karlstadsmodellen måste analyseras, att anställa utländska läkare.
•Satsning på spårbunden kollektivtrafik i första hand i regionen därefter bussar och nya alternativa bränslen (el, vätgas, biogas, etanol, metanol) för att förbättra miljön.
•Satsa på ett samarbete mellan andra landsting för inhemsk vaccinproduktion så att vi är oberoende av vaccinproduktion inför nya pandemier.
•Krav på öppna källkodssystem och fri programvara inom alla verksamheter.
•Nytt IT-system för uppföljning av vård pga rotationen av läkare i primärvården, detta är jätteviktigt.

KANDIDATUR TILL KOMMUNEN:

•Avskaffa trängselskatten omedelbart som endast kan anses vara smygsocialisering, därefter stoppa projekt ”Förbifart Stockholm” som leder till ännu mer biltrafik i en redan hårt sargad region. Yrkar här på en klimatsmart lösning byggd på ökad kollektivtrafik med alternativa bränslen och en utbyggnad av kapaciteten i T-banan och pendeltåg.
•Omvandla kommunen till en rent professionell upphandlingsorganisation, med utförsäljning av alla tekniska verksamheter i första hand. Försäljning av verksamheter skall endast ske till marknadsvärde.
•Granskning av bidragsfusk skall utföras endast på lokal nivå direkt i verksamheten.
•Forcerad pensionering av äldre medarbetare så att arbetstillfällen skapas inom stadens alla verksamheter.
•Stödja attraktiva satsningar som sätter Stockholm stad på världskartan.
•Effektiva samförläggningar vid grävning i allmän mark så att vi slipper dyrare grävningar och återläggningar inom staden.
•Energieffektiviseringar inom alla verksamheter. Ökad användning av solfångare på stadens fastigheter, dessa sparar uppvärmningskostnader för stadens fastighetsbestånd.
•Uppmuntra till större användning av kraftvärme och sopförbränning, detta förbättrar miljön där metangas och tungmetaller kan minskas.
•Användning av elbilar i stadens tjänst för att förbättra vår miljö, nu när laddstationerna till elbilar byggs ut.
•IT-effektiviseringar med krav på öppna källkodssystem och fri programvara inom alla verksamheter.
•Utökad möjlighet till fritt internet i alla allmänna ytor i staden.
•Satsa på en central IT-förvaltning som ger stordriftsfördelar och minskar stadens kostnader radikalt.

Om ni vill rösta på mig så har jag nummer: 0981 i provvalet !

C-G Boström
Civilingenjör energi
Provvalskandidat nr: 0981
Riksdagen/Kommunen/Landstinget
Nya Moderaterna (M)
Stockholms stad

Nu är det officiellt: Internetfonden finansierar Net Nanny under nästa termin! Jag kommer alltså att ha tid att utveckla webbplatsen som varit sorgligt eftersatt.

Sergels Torg

Stockholm är en fascinerande stad. Två kvällar i rad har jag varit ute och promenerat i centrala Stockholm, från Sergels torg till Gamla stan. Måndagskvällen var spektakulär med en dimma som lägrade sig över staden, vilket gjorde att man fick en illusion av att befinna sig i London när man passerade över Riksbron och såg ut över Riddarfjärden. Det var kyligt, men vackert. Tyvärr hade jag inte med mig kameran, hade jag haft det hade jag bifogat trolska bilder på vyerna.

Tisdagskvällen var bara kylig. Ingen drömsk dimma utan bara kyla och fukt i allmänhet, vilket klädde av Stockholm för mina ögon. Stockholm är en fantastisk stad, men det finns mycket att förbättra vad gäller stadsbilden. Låt oss ta Sergels torg som exempel.

Sergels torg har stor potential. En stor öppen plats, fri från bilar, som skulle kunna vara en människornas plats. Tyvärr är det istället en kylig och ofta vindpinad plats som bara lever upp ordentligt när det är stora torgmöten och manifestationer där. Annars är det mest en plats man passerar förbi på väg någonstans. Att det är så har flera anledningar. En är att det helt saknas bänkar och skyddade platser där man faktiskt kan ta det lite lugnt. Trappan är inte ett fullgott komplement, eftersom det är en genomfartsled såväl som en plats att sitta. Dessutom saknas det grönska – mänskliga och trivsamma platser har nästan utan undantag olika former av grönska, ibland kompletterat med vatten på olika sätt. Dessutom är materialen som använts olika former av betong istället för naturmaterial som trä eller natursten. Att ersätta dagens betongplattor med svart respektive vit sten av någon form skulle göra att känslan för hela platsen blev en helt annan.

På många andra ställen i stan har samma tankesätt varit rådande. Betong och billiga material är det som använts och många platser är planerade för att människor ska passera förbi snarare än stanna och umgås. Dessutom är staden sedan 1960-talet byggd mer för bilar än människor. Det är en tragedi. Därför är den största utmaningen för Stockholms politiker nu att planera om staden så att vi kan göra den till en stad för människor att leva och bo, träffas och umgås i. Inte en kylig stad som agerar som en pittoresk kuliss för bilarna som passerar genom den.

Självklart är det till stor del en fråga om pengar. Därför måste stadens egna medel för stadsbyggnad kompletteras med privata insatser. Genom att låta olika företag och organisationer delta i arbetet med att försköna staden, exempelvis genom att de tar ansvar för närområdet kring sina egna fastigheter, kan staden bli en snyggare och mänskligare plats. Då kan också medel från de gemensamma styras om för att minska trafiken i innerstaden på olika sätt; oavsett om det handlar om ökad kollektivtrafik eller nedgrävda trafikleder och ringleder. Privata-offentliga samarbeten är framtiden för stadsbyggnad och infrastrutursatsningar. Det är dags att på allvar börja använda dem för att driva ut kylan ur Stockholm.

Detta är en av de saker jag tänker driva om jag får chansen att sitta i stadsfullmäktige efter valet 2010.

Intressant?

Att attrahera den stora ungdomsgenerationen med en hållbar politik är inte en lätt uppgift. Med fel politisk inriktning blir det garanterat fiasko i valet 2010.

Man måste nog se positivt på fildelningen i det “fria nätet” och som en möjlighet för kulturen. Internet och den nya teknologin har gett nya möjligheter, inte nya hot, men man måste hantera detta på rätt sätt.

Om man tror att man skall kunna stoppa fildelning på internet så har man inte förstått problemet och då har man heller ingen vilja att lösa detta.

Man kan se olika betalningsmodeller välla fram via nya företag och man får då se äldre upphovsrättsgrupper gnöla om ersättningsnivåer. Konstatera istället att nu finns möjlighet att nå fler och nya grupper medborgare och ju fler man når desto större prispress på kulturen blir det, så fungerar faktiskt en marknad, eller hur ?

Ett förslag här skulle kunna vara att fildelning blir betalt och tillåtet, problemet är enkelt eftersom det endast handlar om betalningsprocessen, vilket måste betraktas som en smal sak att lösa för vårt moderna samhälle.

Genom att tillåta fri fildelning och att låta detta finansieras solidariskt via bredbandsabonnemanget är nog den enda rätta vägen. Detta skulle innebära en bredbandsavgift som läggs direkt på räkningen för alla.

En del av inkomsterna från detta skall då fördelas via en stiftelse till intresseorganisationerna och upphovsrättsägarna inom bild, film, musik och litteratur oavsett om de är från Sverige eller från utlandet.

En viss del skulle fördelas till ett nytt kulturstöd för bild, film, musik och litteratur som då för första gången får ett permanent kulturstöd som garanteras via en oberoende stiftelse. Denna stiftelse skall ha som mål att stödja kultur via olika projekt som man på vanligt sätt får ansöka till.

Tillåten fildelning tycker jag verkar bra för vår gemensamma framtid och för kulturen som alltid blir styvmoderligt behandlad, både av media och s.k. experter !

Apropå Piratpartiet de har ingen vilja alls att stödja kulturen, de har i själva verket tagit kulturen som fånge:

Nej ut på plankan med Piratpartiet !!!

C-G Boström
Civilingenjör energi
Provvalskandidat till Riksdagen
Nya Moderaterna (M)
Stockholms stad

Det är en månad till klimatkonferensen i Köpenhamn, och det märks verkligen i det svenska ordförandeskapet.

Förra veckan företrädde Fredrik Reinfeldt ordförandeskapet på toppmöten med USA och Indien. Att USA måste ta sin del av ansvaret är odiskutabelt, annars har vi ingen uppgörelse. Men det är också viktigt att kampen mot klimatförändringarna inkluderar utvecklingsländerna. Därför är det ett viktigt steg att Indien under toppmötet accepterade att bekräfta 2-gradersmålet, trots att frågan är inrikespolitiskt känslig i landet.

Klimatförhandlingarna gick också vidare i Barcelona, där det sista förhandlingsmötet med parterna till FN:s klimatkonvention inför Köpenhamn ägde rum. Framsteg gjordes i tekniska frågor och diskussionerna ska ha varit goda, men de politiskt känsliga frågorna löstes inte. Ska vi nå en uppgörelse i Köpenhamn måste vi se en starkare förhandlingsvilja. De två kärnfrågor som måste lösas är storleken på utsläppsminskningarna och finansieringsbiten. EU har förbundit sig att minska utsläppen med 30 % om andra länder gör jämförbara åtaganden. Nu måste USA och andra i-länder öka sin ambitionsnivå för utsläppsminskningar, samtidigt som de mer utvecklade utvecklingsländerna måste göra adekvata åtaganden för att vända utvecklingen av utsläpp.

Vad gäller finansieringsfrågan så har EU givit sitt stöd till kommissionens uppskattning att kostnaderna i utvecklingsländerna kan komma att uppgå till 100 miljarder årligen för utsläppsbegränsningar och anpassningar till klimatförändringarna. Frågan var också uppe när G20:s finansministrar träffades för några dagar sedan, men inte heller de gjorde tyvärr de nödvändiga framstegen. USA och andra i-länder måste nu också presentera en trovärdig finansiering.

Ordförandeskapet fortsätter i alla fall sitt arbete, och jag är glad att EU tagit på sig den ledartröja som är så välbehövd. Vår ambition att nå en uppgörelse i Köpenhamn. Det grundläggande men framgångsrika recept EU har att visa på är att samarbete fungerar. Detta måste övriga världen nu också inse.

Det här är den här frågan som antagligen kommer att stjälpa klimatförhandlingarna i Köpenhamn i december.

Problemet är att det varken råder enighet om vem som ska betala, hur mycket det kostar, eller hur det ska gå till att åtgärda klimatet. Det finns i dagsläget inget förtroende mellan i- och u-länder. I-länderna anser att u-länderna är korrumperade och vill ha kontroll över eventuella medel som avsätts, medan u-länderna vill ha medel utan motprestation i form av kontroll.

Jag tror inte att det senare skulle fungera. Vi vet ju t.ex. att biståndspengar tenderar att gå upp i rök så fort de inte är knutna till ett speciellt projekt. Jag kan förstå att u-länderna inte vill känna sig som ”andra klassens länder” och bli hunsade av oss i väst, men då måste de också kunna bevisa att de har förmågan garantera att 100% av framtida klimatbidrag också kommer att generera klimatprojekt och inget annat…

En annan viktig fråga är hur man ska få så många länder som möjligt att implementera de möjliga styrmedel som redan finns, t.ex. utsläppshandel och klimatskatter. För att hindra avskogning är det också viktigt att en ny skogsmekanism införs.

Kan det ske ett under i Köpenhamn?

Läs mer:

• Så kan klimatnotan finansieras Miljöaktuellt
• Afrika slog näven i bordet i Barcelona Miljöaktuellt

/Marie Pettersson

Den uppgörelse vi nådde om klimatet på toppmötet i fredags är glädjande. Den ger EU ett brett mandat inför FN:s klimatkonferens i Köpenhamn i december, och ger oss en stark förhandlingsposition som vi förhoppningsvis kan utnyttja för att sätta tryck på resten av världen.

Det viktigaste framsteget var att vi nådde en uppgörelse om klimatfinansiering. Kommer man inte överens om vem som ska betala kan man tyvärr ha hur många bra idéer som helst. Den överenskommelse vi nådde innebär att EU

- Uttalar sitt stöd för kommissionens bedömning att kostnaderna för skadebegränsning och anpassning till klimatförändringarna i utvecklingsländerna kan komma att uppgå till 100 miljarder euro årligen till år 2020.
- Uppskattar att det nödvändiga internationella stödet för detta kommer att ligga någonstans mellan 22 och 50 miljarder euro årligen till 2020.
- Noterar uppskattningen att ett internationellt stöd för att snabbt komma igång med omställningen behövs de tre första åren, 2010-2012, på 5-7 miljarder euro per år.

Vi har också enats om principer för den interna bördefördelningen i EU vad gäller EU:s bidrag till det internationella stödet, och om flera andra viktiga bitar om bland annat teknologiöverföring. Och inte att glömma: vi har enats om målet att minska utsläppen med 80-95 % till 2050, jämfört med 1990 års nivåer. En arbetsgrupp tittar nu på den mer exakta bördefördelningen inom EU.

Med detta nya mandat fortsätter nu klimatsamtalen i Barcelona, där Andreas Carlgren tillsammans med chefsförhandlarna för EU:s medlemstater är på plats. Och i morgon träffar Fredrik Reinfeldt som del av en EU-delegation president Obama för att prata bland annat klimat, innan han fortsätter till Indien.

Ambitionen att nå en uppgörelse i Köpenhamn kräver onekligen en del fotarbete…

Ibland talar vi om de demografiska förändringarna som något som kommer längre fram i tiden, någon gång efter 2020. En given slutsats blir då att det finns gott om tid för att göra de förändringar som behövs för att möta de ökande anspråken på insatser i vård och omsorg som en åldrande befolkning ger upphov till.

Men bilden håller på att förändras. Det blir tydligt när man tar del av den senaste ekonomirapporten från SKL(oktober 2009). Det som på allvar gör att kommunerna och landstingen redan nu måste börja tackla den demografiska utmaningen är främst att lågkonjunkturen sätter press på kommunerna. Det utrymme som skulle ha funnits till vård och omsorg äts nu upp av snabbt stigande socialbidragsutgifter i kommunerna samtidigt som intäkterna minskar i både landsting och kommuner.

Tack vare de stora engångsvisa statliga tillskotten kommer kommunerna och landstingen att hyggligt kunna svara upp mot medborgarnas behov under år 2010. Men åren därefter blir mycket besvärliga, dels på grund av lågkonjunkturens verkningar, dels till följd av de demografiska förändringarna. Ökar kostnadsvolymen i takt med demografi och historisk trend uppgår kommunernas resultat till minus 15 miljarder år 2013. Med samma förutsättningar kommer landstingens negativa resultat att vara 13 miljarder år 2013. Skillnaderna mellan olika kommuner och mellan olika landsting skiljer sig kraftigt åt.

Det kommer att krävas stora anpassningar och effektiviseringar de närmaste åren. För kommunerna finns den demografiska utmaningen främst inom skolområdet, där elevkullarna minskar kraftigt. De resurser som kan frigöras inom skolan behövs främst inom äldreomsorgen. Om inte kommunerna kan genomföra nödvändiga omställningar och effektiviseringar väntar kraftiga skattehöjningar redan år 2011.

För att landstingen ska klara både kraven från demografin och ha budgetar i balans enligt kommunallagens krav(positivt resultat med 2 procent av skatter och bidrag) under de närmaste åren krävs antingen skattehöjningar, kraftiga besparingar eller effektiviseringar. Redan för att klara ett nollresultat utan att patienterna inom sjukvården ska bli lidande krävs stora effektiviseringar.

SKL:s slutsats är att de ekonomiska utmaningarna för kommunerna och landstingen är så stora redan 2011 att staten och kommunerna behöver samarbeta. Detta konstaterande kommer att gälla under många år framöver. Men behovet att diskutera finansieringen och organiseringen av välfärden tränger sig på och är nu en fråga som måste ges hög prioritet. Staten måste ge långsiktiga besked om finansieringen av välfärden och de regelverk som styr relationen och arbetsfördelningen mellan staten och kommunerna behöver ses över. Kommunerna och landstingen måste få ett aktivt stöd i den omställning och effektivisering som demografin ger upphov till.

En sak tycks politikerna på riksnivån vara överens om, nämligen att fler behöver arbeta och att livsarbetstiden behöver förlängas för att den framtida välfärden ska kunna finansieras. Men produktionen av välfärd behöver också kunna produceras effektivare.

/Sören Häggroth

Vid dagens session har förhandlingarna fortsatt om finansiering av det globala klimatavtalet. Kostnaderna för klimatåtgärder i utvecklingsländer ska fördelas mellan egna investeringar från utvecklingsländerna, intäkter från den internationella utsläppshandeln och bidrag från det internationella samfundet.

Hur mycket finansieringsansvar ska EU ta? Hur ska finansieringsbördan fördelas mellan unionens 27 länder? Dessa två delikata frågor dominerar dagens förhandlingar. Vår ambition är att nå konsensus inför Köpenhamnsförhandlingarna.

Lissabonfördraget tog igår kväll ytterligare ett steg mot att träda i kraft, när de europeiska ledarna kunde enas om att ge Tjeckien ett klargörande som kommer att tillfredställa den tjeckiska regeringen och de invändningar som landets president haft.

Det är inte en “opt-out” från stadgan om de grundläggande rättigheterna som det ibland beskrivits, utan EU:s ledare enades om att ansluta Tjeckien till protokollet för Storbritannien och Polen som klargör stadgans relation till nationell lagstiftning.

Det är också mycket positivt att Europeiska rådet har ställt sig bakom Östersjöstrategin som formellt antogs på Allmänna rådet i måndags denna vecka.

Se även DN, SvD

Knappt har lamporna hunnit slockna efter prisutdelningen av årets Skapa-pris så är det dags för ny innovationstävling! Den här gången är det tidningen Veckans Affärer tillsammans med konsultföretaget ÅF som delar ut “Svenska Innovationspriset 2009″ till årets innovatör. Läs mer om priset och nominera dig själv eller någon annan förtjänt person på www.va.se/innovation. Prisutdelningen är onsdagen den 2 september i Stockholm.

Jag får många inlägg och brev om Aspuddsbadet. Självklart kan man vara kritisk mot beslutet att badet inte ska renoveras, utan rivas.

Frågan om Aspuddsbadet är på inga sätt ny, även om man lätt får den känslan i den pågående debatten. Redan för 23 år sedan genomfördes det som flera idag kräver. Då erbjöds, och accepterade badhusföreningen, precis samma avtal som de idag kräver. Badhusföreningen fick disponera badet till en hyra av 0 kronor mot att ”föreningen skall svara för allt underhåll såväl yttre som inre” (§ 13 i avtalet). Sedan dess har badet förfallit.

Inte heller för den nuvarande idrottsnämnden är frågan ny. Under två och ett halvt år har diskussionerna pågått som slutligen ledde till rivningsbeslutet. Undersökningar har gjorts, samtal har förts och alternativ undersökts. Inte för att vi absolut ville riva utan för att vi ville se om det ändå kunde finnas en lösning. För er som inte följt frågan så länge som idrottsnämnden gjort vill jag hänvisa till följande inlägg på den här bloggen här (27/11-2008),  här (19/12-2008), här (27/1-2009) och här (3/9-2009).

Politik handlar ofta om att prioritera. Som politiker måste vi förmå välja vad som kommer flest stockholmare till del med en ändlig summa pengar. Med oändliga resurser finns inga svåra val, men nu är tyvärr inte resurserna oändliga.

Stockholms simhallar är i behov av upprustning. Exempelvis behöver Farsta sim- och idrottshall, med 425 000 besök årligen, rustas upp redan nästa år.

En eventuell upprustning av Aspuddsbadet skulle kosta ca 14 miljoner. Vi har då haft att välja mellan att lägga dessa 14 miljoner på ett mindre badhus eller att lägga de på upprustning av något av de större.

Det är här politiken och prioriteringen kommer in. De som hellre vill att Aspuddsbadet än Farstabadet renoveras, har all rätt att kritisera mig. När det gäller rivningen av huset är det en naturlig konsekvens av att idrottsnämnden inte vill rusta upp det. Det är alltså en konsekvens av prioriteringar, och inte ett mål i sig.

Låt mig också klargöra ett par sakfrågor. Till att börja med har summan 14 mkr ifrågasatts. Denna summa har beräknats av oberoende konsulter och är den kostnad idrottsnämnden har att förhålla sig till. En hållning som kan tyckas stelbent, men som är lagreglerad för att förhindra korruption. Jag sitter inte själv och avgör vem som ska få byggkontrakt eller liknande, utan detta upphandlas enligt lagen om offentlig upphandling.

Idrottsförvaltningen beskriver processen kring badet så här:

Du hittar tjänsteutlåtandet i sin helhet här.

”Aspuddens badhusförening har disponerat badhuset sedan 1987 efter att dåvarande fritidsnämnden beslutat stänga badhuset som tidigare drevs i kommunal regi. Motivet till stängningen var att badet och byggnaden redan då, 1986, var i behov av upprustning, och att nämnden prioriterade andra bad och simhallar med större utvecklingsmöjligheter. Aspuddens badhus har en femtonmeters bassäng, och en­dast ett omklädningsrum, där man har öppet olika dagar för herrar och damer. Tomten ger inte utrymme för tillbyggnader.

Avtalet mellan staden och badhusföreningen innebär att föreningen disponerar hela badet hyresfritt ”för att bl.a. ge allmänheten tillgång till bad” och att före­ningen har rätt att ta ut avgift av besökarna. Föreningen bekostar löpande drift­kostnader för t.ex. el, värme och vatten. Vidare stadgas i avtalet att ”föreningen svarar för allt underhåll såväl yttre som inre”.

Det sistnämnda är en väsentlig del i avtalet. Orsaken till att fritidsnämnden ville stänga badet 1986 var ju att man inte kunde prioritera ytterligare kostnader för badets drift och underhåll. Föreningen disponerar hela badet hyresfritt mot att man samtidigt övertog alla kostnader för fortsatt drift och underhåll.

Som redovisats utförligt i tidigare ärenden till idrottsnämnden har föreningen inte efterlevt denna del i avtalet och badet i sin helhet har idag ett kraftigt eftersatt under­håll, med akut behov av mycket omfattande upprustning för att skydda bygg­nadens bestånd och besökarnas säkerhet. I formell mening är detta också motivet till att idrottsnämnden genom förvaltningen sagt upp hyresavtalet, då föreningen inte uppfyllt sin del av avtalet.”

Här följer också en kort redogörelse för hur det ursprungliga avtalet ser ut och i vilken kontext det skrevs.

*  Som svar på en skrivelse där Aspuddens Badhusförening anmälde sitt intresse för driften av det nedlagda Aspuddsbadet, beslutade dåvarande fritidsnämnden 1986-10-28 att befullmäktiga förvaltningen att teckna avtal med Aspuddens Badhusförening för en period om tio år.

*  Enligt avtalet som gällde fr o m 1987-01-01 (§ 4) med ett års uppsägningstid och ett års förlängning  (§ 6) om ingen uppsägning sker (§ 5), skall ingen hyra utgå (§7).

*  Föreningen äger rätt att ta ut avgift av besökande och förvaltningens avgiftssättning skall då vara normgivande (§ 8).

*  Föreningen skall teckna avtal och svara för alla kostnader för el, värme, vatten, bortforsling av sopor mm (§ 11).

*  Föreningen skall själv anskaffa den utrustning som behövdes för verksamhetens bedrivande och själv svara för att utrustningen repareras och underhålles (§ 12)

*  Föreningen skall svara för allt underhåll såväl yttre som inre (§ 13).

*  Varje år i september månad med början år 1988, skall på initiativ av fritidsförvaltningen företas en gemensam besiktning av fastigheten. I protokollet skall antecknas alla de eventuella fel och brister som enligt detta avtal ska åtgärdas. I protokollet skall vidare noteras en tidpunkt då de i protokollet upptagna bristerna skall vara åtgärdade och efterbesiktning företagas. Har föreningen vid efterbesiktningen ej vidtagit åtgärder som angivits i protokollet eller kan

dessa ej godkännas ska föreningen beredas skälig tid att vidtaga rättelse och ny tid för besiktning fastställas. Har föreningen ännu inte vidtagit åtgärder enligt protokollet kommer förvaltningen att ombesörja åtgärden på föreningens bekostnad (§ 14).

*  Det åligger föreningen att för godkännande i förväg till förvaltningen anmäla omfattande underhålls- installations- och underhållsarbeten, att teckna brand- och skadedjursförsäkring, att svara för alla avgifter förenade med hyresförhållandet, att svara för städning och renhållning av fastigheten samt skötsel av markområdet, att svara för snöröjning, att bekosta reparation av skador förorsakade av inbrott eller inbrottsförsök, att svara för leverans av vatten till intilliggande barndaghem (§ 15).

*  Vid brand kommer inte byggnaden att återuppföras av förvaltningen (§ 16).

*  Förvaltningen fråntar sig all skada den skada som till följd av hyresgästförhållandet kan drabba tredje man (§17).

*  Ingen reklam får uppsättas på byggnaden, stängsel, staket eller markområde (§ 18).

*  Hyresrätten får ej utan förvaltningens medgivande överlåtasa till annan eller inskrivas (§ 19).

*  Vid avflyttning ska föreningen – om inget annat överenskommes – på egen bekostnad bortföra av föreningen utförd fast inredning, installationer mm.

Föreningen har därvid att på egen bekostnad åtgärda de fel och brister som uppstår eller framkommer vid nedmonteringen (§ 20).

*  Förvaltningen påtager sig enligt nämndbeslutet 1986-10-28 § 364 inga som helst kostnader i samband med övertagandet (§21).

*  I händelse av att föreningen får problem med att fullgöra sina åtaganden enligt detta avtal är förvaltningen beredd att diskutera eventuell hävning av avtaletunder löpande avtalsperiod.

Ovanstående punkter är direkt avskrivna från avtalet med badhusföreningen. Badet drevs av förvaltningen fram till mitten av 1980-talet och var slitet och i behov av underhåll redan då. Hyran sattes därför till noll kronor mot att föreningen svarade för alla kostnader för drift, skötsel och underhåll såväl ute som inne, dvs både det felavhjälpande underhållet som det planerade (med avseende på olika delars tekniska livslängd).

Att det i § 14 anges en årlig besiktning påkallad av förvaltningen var helt enkelt en möjlighet för förvaltningen att utifrån ett fastighetsägaransvar kunna tillse att anläggningen inte var farlig och därvid ha möjlighet att utifrån sin kunskap påpeka nödvändiga åtgärder. Att förvaltningen skulle gå in och ta på sig föreningens ansvar och göra kostnadskrävande upprustningsåtgärder (man visste ju redan 1986 i vilket skick anläggningen var), har aldrig varit på tal.

Även § 16 om att förvaltningen vid en eventuell brand inte kommer att återuppföra byggnaden vittnar om hur man redan då såg på anläggningen, d v s redan från början var det meningen att badhusföreningen skulle svara för alla kostnader och att förvaltningen inte heller skulle ha något med verksamheten att göra.

Således rörde det sig då som nu om en prioriteringsfråga. Processen är inte felaktig, många har blivit hörda och fått göra sin röst hörd, men sakfrågan finns det olika åsikter om.

Madeleine

Idag har gruppledarna för majoriteten i Stadshuset presenterat sitt förslag till nästa års budget för Stockholms stad. Det är en budget som präglas av den lågkonjunktur som Sverige och nästan hela världen är inne i, och som till stora delar är ett resultat av förra årets finanskris. Deras presentation finns här: Budgetpresentation 2010.

Uppdatering: Gruppledarna skriver om budgeten på Newsmill.

Lågkonjunkturen och arbetslösheten leder till att kommunerna i Sverige får betydligt lägre skatteintäkter nästa år. Stockholms skatteintäkter minskar med ungefär 339 mkr. Och då ska man veta att konjunkturen inte drabbar Stockholm alls lika hårt som många andra kommuner.

Problemen på andra håll i landet gör dessutom att stadens bidrag till utjämningssystemet ökar med 138 mkr på två år, från 1 448 mkr 2008, till 1 586 mkr för 2010. Regeringens stödpaket till kommunerna som presenterades i statsbudgeten för några veckor sedan ger dock ett viktigt stöd till verksamheterna om 794 mkr.

Lågkonjunkturen gör förstås att budgetarbetet blir svårare, och prioriteringarna viktigare. I idrottsnämndens budget finns därför inte lika stora satsningar 2010 som tidigare år denna mandatperiod. Nyinvesteringarna minskar från rekordnivån 2008 på 325 mkr och 2009 på 300 mkr, till 250 mkr för 2010. Men utöver detta kommer ett omfattande reinvesteringsprojekt för simhallarna på ytterligare ca 60 mkr att beslutas under hösten. Investeringsnivån är alltså fortsatt hög. Däremot kommer verksamheterna att få hålla igen under året.

De politiska prioriteringarna ligger fast sedan tidigare år. Målet för vår politik är att stockholmarna ska röra på sig mer, engagera sig mer i idrottsrörelsens föreningar och därmed stärka folkhälsan och samhällsengagemanget. En viktig utmaning för nämndens arbete är att hitta metoder för hur de barn och ungdomar som inte motionerar idag ska börja göra det. Minst hälften av nyinvesteringarna i anläggningar ska gynna flickors och kvinnors idrottande.

Idrottsnämnden ska tillsammans med idrottsrörelsen fortsätta arbetet med att förbättra förutsättningarna för idrottsföreningarna att stärka sina egna intäkter. Vi ska också uppmuntra föreningar och entreprenörer att hitta nya områden vid anläggningarna där man kan skapa nya näringsverksamheter. Det kan gälla allt från café- och restaurangverksamheter till butiker och service.

Idrottsnämnden ska också undersöka förutsättningarna för att erbjuda utrymme i stadens idrottsanläggningar till de delar av Stockholms kulturliv vars verksamhet främjar deltagarnas motion, till exempel dans.

Under åren som kommer ska Stockholms stadion upprustas. Arbetet ska vara klart till 100-årsjubileet av OS 1912. Planeringen av jubileet stärker idrotten som en del av Stockholms attraktivitet. Upprustningsarbetet blir också ett tillfälle att sätta igång arbetet med att utveckla arenan och skapar en långsiktighet för friidrottens behov. Men så länge vi inte har funnit en arenalösning för Djurgården så kommer klubben självklart att fortsätta spela på stadion som idag.

Ett antal av stadens simhallar är i behov av omfattande upprustningar. Det arbetet inleds under 2010 och först ut är simhallarna i Farsta och Åkeshov. Vid upprustningar av idrottsanläggningar ska idrottsnämnden också utreda förutsättningarna för nya näringsverksamheter i fastigheterna.

Idrottsnämnden ska dessutom fortsätta arbetet med projektet “Fritid för alla” så att utbudet av idrotts-, fritids- och kulturaktiviteter bättre kommuniceras och anpassas till barn som har funktionsnedsättning. Ett annat viktigt initiativ är att fler platser i staden möbleras med träningsredskap, ett slags utomhus-gym. Dessa ska kunna användas även av äldre, barn och människor med funktionshinder.

Detta är som ni ser de övergripande dragen i nästa års arbete. Vad budgeten kommer att leda till i detalj för verksamheterna är ännu osäkert. Det är nu idrottsförvaltningens uppgift att ta fram underlag för beslut i verksamhetsplanen som ska klubbas i december.

Madeleine

Biblioteken är en av Stockholms stads viktigaste verksamheter. Det är också en verksamhet i snabb förändring efter de nya förutsättningar som bland annat teknikutvecklingen skapar. Därför har vi tagit initiativ till den biblioteksomvandling som skett under de senaste åren, bestående av ökade öppettider, moderniserade bibliotek och nya bibliotek. Biblioteken ska ligga där stockholmarna är och vara öppna när stockholmarna vill gå dit. I budgeten som presenteras på onsdag kommer vi att fortsätta satsa på att modernisera Stockholms bibliotek. Exempelvis kan det bli aktuellt med ett bibliotek vid Slussen, vilket nu ska analyseras.

För ett antal år sedan togs initiativ till att bygga en kompletterande byggnad till Asplunds bibliotek vid Odenplan. En formulering om detta fanns med redan i 2002  års budget och 2003 fick stadsbyggnadskontoret, markkontoret, fastighets- och saluhallskontoret samt kulturförvaltningen i uppdrag att göra en förstudie om förutsättningar och behov av ett nytt stadsbibliotek i Stockholm. Förstudien presenterades 2004, och 2005 fortsatte arbetet med att fördjupa förstudien.

Detta resulterade i att en arkitekttävling utlystes 2006. Tävlingen fick stor internationell uppmärksamhet och över 1100 deltagare inkom med bidrag. Under tävlingens gång hölls ett samråd, med en mängd remissinstanser och offentliga möten. En kvalificerad jury valde efter två tävlingsomgångar ut det vinnande förslaget, Delphinium. Förslaget har därefter bearbetats på olika sätt.

Ekonomiska kalkyler var en del av bearbetningen, men i slutet av 2008 stod det klart att det fanns risk för ökade kostnader för byggnaden. En arbetsgrupp under stadsledningskontorets ledning fick därför i uppdrag att under 2009 hitta en ansvarsfull finansiering av projektet. Gruppen har under året kontinuerligt rapporterat till finansborgarrådet och mig.

Jag kan nu konstatera att det inte finns någon ansvarsfull finansiering av detta projekt. De ekonomiska kalkyler som vi från början fått presenterade för oss, har förändrats radikalt. Konsultföretaget Öhrlings Price Waterhouse Coopers har anlitats för att ta fram en riskanalys. Denna visar att kostnaderna är mycket osäkra, men bedöms vara betydligt högre än planerat. Den totala investeringskostnaden beräknades 2006 till att bli upp till 885 mkr. Idag ligger beräkningen på 1350 mkr. Inte heller finns säkra kalkyler för drift- och kapitalkostnader, men beräkningarna har rört sig upp till över 130 mkr per år, från betydligt lägre beräkningar tidigare. Detta är kostnader som skulle ha belastat biblioteksverksamheten framöver.

Som kostnadsläget och osäkerheten just nu ser ut för projektet, skulle det inte vara ansvarsfullt att gå vidare med en tillbyggnad av Stockholms stadsbibliotek. Det skulle innebära kostnader vi inte ens kan överblicka, något vi inte kunde ana från början.

Vi är mitt i ett sjudande arbete med att modernisera biblioteksstrukturen i Stockholm. Här skapas den moderna tidens biblioteksverksamhet. Till detta kommer det att behövas medel. Att koncentrera stora summor pengar till ett enda bibliotek riskerar att motverka dessa ambitioner. Den satsning som görs de kommande åren på Stockholms bibliotek, tillförsäkras nu medel som annars skulle ha gått till driften för en tillbyggnad vid Odenplan.

Madeleine

DN, SvD, Radio Stockholm, ABC

Utdanning.ws

Målet er å øke kvaliteten innen høyere utdanning og forskning og legge et bedre grunnlag for å fremme handlefrihet. Marianne Harg, som er president i Tekna, skal lede arbeidsgruppen og har med seg en rekke sentrale representanter for universitets – og høyskolesektoren. Rapporten fra gruppen skal leveres innen 15. februar 2010.

Arbeidsgruppen skal vurdere følgende spørsmål: (1) Hvordan utdanningskvaliteten kan sikres og økes i høyere utdanning; (2) Hvordan universitetene og høyskolenes selvstyre fungerer operativt i dag; (3) Mekanismer og bevilgningsmønstre for forskning og høyere utdanning; (4)Forvaltningen av forskningskarrieren og forskningsvilkår; (5) Institusjonenes strategiske valg i forhold til omfang og innretning på fagportefølje i lys av finansieringssystemet; (6) Organisering og styring av forholdet mellom intern og ekstern aktivitet; (7) Balansen mellom nasjonale politiske prioriteringer og handlingsfrihet for institusjonene ved bruk av egeninnsats og andre ressurser.

Ett privilegium med min tjänst är att jag träffar ständigt nya och spännande personer med många goda idéer mm. Idag var det inget undantag. Började morgonen med att träffa Niklas Wahlberg, vd för Lindholmen Science Park. Vi diskuterade hur ITS ska kunna komma ut och testas i verkligheten. Lindholmen har ett unikt nätverk, bra lokaler och intressanta utvecklingsidéer. Det ska bli spännande att samarbeta med Niklas framöver. Handelskammaren kan trycka på politiskt, använda vårt gedigna nätverk samt verka som facilitator för att koppla ihop, iddér, med de som har kunskap och eventuellt med finansiering.

Fortsatte med ett lunchmöte med John Holmberg m fl på Chalmers för att diskutera hur regionen genom akademin, politiken och näringslivet kan samarbeta kring en hållbar utveckling, främst för att gå från ord till handling.

Dagen avslutades i Uddevalla där jag och handelskammarens ordförande Finn Johnsson träffade vårt Bohusråd och ett 30-tal medlemmar och politiker från Fyrbodal. Främst var det för att få intryck på vad man anser att vi ska arbeta med. Jag passade även på att berätta om handelskammarens verksamhet och framtidesplaner. Turismsamordning, stöd för små och medelstora företag, EU stöd och nya arbetstillfällen var de största frågorna som diskuterades.

Om två veckor har idrottsnämnden och exploateringsnämnden möte. Då kommer vi att besluta att Aspuddsbadet ska rivas och att där istället kommer att byggas en förskola. Detta är slutet på en lång diskussion om Aspuddsbadets framtid.

Det viktigaste argumentet för varför staden inte vill finansiera en upprustning av badet är att många av stadens bad söder om Söder är i mycket stort behov av renovering. Pengarna kommer att nå betydligt fler stockholmare om man investerar dem där, än i Aspuddsbadet. Därför sades hyreskontraktet med Asbuddens badhusförening upp härom året, och kontraktet gick ut den sista januari i år. Sedan dess har badet varit stängt. (Historieskrivningen och dokumenten finns här.)

Under våren tillsatte idrottsförvaltningen en utredning för att undersöka vad det skulle kosta att renovera badet. Behoven är mycket stora och det går inte att fortsätta verksamheten som det är idag. Kostnaden för renoveringen skulle uppgå till ca 14 miljoner kronor. Badhusföreningen erbjöds då att hyra badhuset till en kostnad som skulle motsvara investeringen. Hyran beräknades till 1,2 till 1,4 miljoner kronor per år. Badhusföreningen har dock förklarat att den inte har möjlighet till det.

Staden har också varit villig att sälja badet. Det är dock ingen som har visat intresse av att köpa det.

Däremot är behovet av nya förskolor i Aspudden mycket stort. Det finns i området ett flertal förskolor som är inrymda i tillfälliga paviljonger. Men genom att bygga en barnskola på tomten där Aspuddsbadet ligger idag, skulle vi kunna finna en permanent lösning för flera av dessa förskolor. Läs mer om förskolesituationen i Aspudden på stadsdelsnämndordförande Abit Dundars blogg.

Madeleine

I dag skriver Madeleine på Dagens Samhälle om att det behövs ett nytt pensionssystem inom scenkonsten. Att som dansare pensioneras vid 41 och sångare vid 52, men har rätt att vara kvar i sin anställning till 67 skapar både brist på arbetstillfällen och orimliga villkor för scenkonstinstitutionerna.

Pensionssystemet innebär att varje institution, i motsats till att fördela kostnaden på ett större kollektiv, står för sina egna pensionspremier. Institutioner med många sångare och dansare anställda får varje år kraftigt ökade kostnader såväl i inbetalning som i anställda som inte längre är arbetsföra. Operan räknar med att detta system har kostat 17.1 miljoner kronor för åren 2007 och 2008, vilka inte kompenserats.

Den statliga utredning som nyligen presenterat ett förslag bör genomföras och institutionerna måste få behålla de pengar som det nya systemet sparar in.

/Simon

Nu söker SVT och produktionsbolaget Silverback innovatörer till nästa omgång av serien Draknästet där fem investerare står redo att satsa egna pengar i nya idéer.

Förra omgången fick drakarna ta ställning till 80 idéer om allt från vattenlås till tjärkokning och av dessa fick 18% finansiering. Totalt satsade drakarna 13,6 mkr och den flitigaste investeraren var Sven Hagströmer. Kvinnligt deltagande var i minoritet bland entreprenörerna (26%) men gav utdelning dubbelt så ofta. Av de kvinnliga deltagarna fick 24% del av drakarnas pengar mot 12% av de manliga. (siffror från www.draknastet.se)

Merparten av innovatörerna fick, som väntat, kalla handen från drakarna och relativt ofta därför att man inte kom överens om värdet på innovatörens företag – en extra räkneomgång och en diskussion  med någon rådgivare innan kanske kan vara ett tips för dig som är intresserad av att få möta drakarna i vinterns omgång!

Clarex har lång erfarenhet av att erbjuda kompletta skyltlösningar till kunder i Sverige och utomlands. Företaget erbjuder allt från rådgivning och design till produktion och service. Genom det nya samarbetsavtalet med Wasa Kredit, helägt av Länsförsäkringar Bank, tar man ett helhetsgrepp och ökar möjligheterna för kunder att få exakt den skylt som verksamheten kräver.
- Många vill investera i skyltar för att tydligare kunna kommunicera sin verksamhet. Både var man finns och vad man gör. Genom en leasingfinansiering av skylten på 24 eller 36 månader ökar den möjligheten, säger Robert Renz, vd på Clarex.

Samarbetsavtalet med Wasa Kredit gör att Clarex direkt på offerten kan erbjuda företag att finansiera sin skylt genom leasing.
- Vi är jätteglada över att ha den här tjänsten, och särskilt stolta är vi att som skyltföretag ha leasingfinansiering för våra kunder. Det visar att det finns ett förtroende för Clarex som företag och för våra produkter. Inte minst gör det oss ännu mer konkurrenskraftiga, säger Robert Renz.

Mer information

Robert Renz, vd Clarex
08-33 75 80

Om Clarex
Clarex är specialister på att lyfta fram det unika i kundernas verksamhet med en genomtänkt skyltkommunikation. Vi har lång erfarenhet av att erbjuda kompletta skyltlösningar, allt från rådgivning och design till produktion och service. För ett bestående intryck.
Läs mer på www.clarex.se.