Hjulet på Hermsans vagns trillade av på väg hem från restaurangen för ett par dagar sedan. Plasten hade gått rakt av och vi oroade oss rejält för hur vi skulle ta oss runt i Bangkok utan barnvagn. Men Lelle surrade flera varv av grön tejp runt hjul och vagn och det har hållit för både gupp och krockar.

Idag har vi tagit oss runt i China Town. Här finns kul och BILLIG shopping men det är supertrångt och massor av folk (kineser?).

Jag klippte håret idag men fegade ur så det vart nästan bara topparna som rök. Känns bra.

Sen har vi ätit middag med Waldemar och Sara på Cabbages & Condoms. Jag och Herman shoppade loss i deras affär och Herman blev en trätuktuk och en elefant rikare och jag blev fattigare.

Imorgon bär det av till Ministry of Foreign affairs för att få våra översatta dokument legaliserade. Håll tummarna för att det går lätt.

Annars är vi rätt trötta. Har lite hemångest. Vi vill stanna kvar.

Sitter i vårt fantastiskt vackra hotellrum. Vi har tagit in på hotellet Shanghai Mansion och det är alldeles bedårande. Och supercoolt. Precis så som man tänker sig att det ser ut i Kina men som det antagligen inte alls gör.

Nu har vi ätit en helt okej frukost och ska snart bege oss ut i Bangkoks shoppingmyller. Sen blir det afternoon tea på Oriental och förhoppningsvis Sky bar uppe på något höööögt hus.

Men först ska vi försöka skicka iväg lite tvätt och dry cleana våra bröllopskläder. Och så måste vi fixa lite foton för en berlock som vår bröllopskoordinator ska få. Lots to do alltså.

Nu är vi själva utröstade från ön och drar vid 10-tiden. Vi har hunnit med ett morgondopp och ska bara äta frukost. Allt är packat och klart och en melankoli har lagt sig över hela stället. NU är det över. Men det blev ett 14-dagarsbröllop. Det känns som om festandet aldrig helt tog slut.

Men bara för att vi lämnar paradiset är resan inte över…eller festandet för den delen heller slår det mig. Nu blir det Bangkok i några dagar med afternoon tea och skybar, glass på Swensens och shopping på MBK. Hurra hurra.

Idag var det dags för bröllop nr 2. En tygblomsterprydd portal hade ställts upp på stranden och bänkar i rader bakom. Precis sådär som jag absolut inte ville ha mitt bröllop. Gud ske lov att det var någon annans.

“We beat you to the altar!” stod jag och Lelle och skrek från vår altan. Hooohahahahahahah. Tyvärr hämnades de genom att sätta upp 3 gigantosauriusstora högtalare riktade rakt mot vår bungalow och håller just nu (kl tio på kvällen) på att tortera våra öron genom liveband med covers i inte helt rena toner.

Herman softar innan badet.

Utsikt från vår bunge.

Havet lite tidigare idag.

Lelle efter 1 timmes massage.

Lena och Lasse (som tyvärr lämnade ön idag) får fotmassage. Lasse fick sedan även manikyr och pedikyr och lämnade ön med målade tå- och fingernaglar.

Love love love. Freija får en puss av Herman.

Ploy Thalay, vår favorestaurang, samt utsikt över stranden.

Herman aka Indiana Jones i sin nya hatt.

Det blåser som fasen idag. Vågorna slår höga. En sån dag som man definitivt kommer bränna sig på eftersom man inte fattar att det är stekande hett ute. Så idag blir det (som vanligt för min del) solskydd 50+. Mot vågorna….

Det börjar kännas som en dokusåpa för varje dag är det någon eller några som lämnar ön. Igår åkte Justin, Robert, Bittan, Charlotte, Erik och barnen. Idag drar hela Breitholtzska släkten och Jennie, Henrik, Nora och Fred. Men flera av de övriga vännerna har förlängt och stannar några dagar ytterligare.

Vi glömmer bort att fota eftersom det händer saker hela tiden, men här kommer lite bilder i allafall:

Frukost på hotellet, toast med marmelad, ägg, frukt, te och kycklingsoppa.

Yeah, I like it here!            …most of the time….

Morfar blev plötslig toastmaster på bröllopet sedan vår förutbestämda toastmaster hoppat av.

Här tänder vi rislyktor på bröllopskvällen.

Dessutom har festen inte tagit slut än för igår bjöd vännerna upp oss till Lines bunge och där fick jag och Lelle fotmassage medan päronen vaktade Herman. Och så fick vi fruktdrinkar, vitt vin och massa roligt snack. Och så såg vi bilderna från både möhippa och bröllop. Och så blev det en stoooor gemensam middag igen med grillade tigerräkor och rislyktor.

Aj aj aj…resultatet av dumma beslut.
Såhär stod vi och dividerade vid en sovande Herman: Ska vi ha myggnät på vagnen…nä, det går nog bra…det är ju inte så mycket mygg nu.

Herman och Freija på roligheter.

Stooor kom loy, säger Herman, köpa, Herman kom loy, massa kom loy.

This family is not an ordinary, conservative nor traditional kind of family.

They are thinkers, artists, philosophers and creators, so they wanted an out-of-the-ordinary way to express their family portrait.

I hope it helps to keep their memories fresh throughout the years and remind themselves about how special they indeed are.

Luciana Mariano, November 16, 2009.

Sound-track: “Fly me to the moon and let me play among the stars…”

Sådärja, nu har första gästen gett sig av från ön. Bröllopet i dagarna 3 är över men inte blev det någon skillnad för det. Vid middagen vart det nästan hela gänget igen som åt ihop. Så det känns ändå som om festen bara fortsätter.

Herman vart så glad efter middagen så han babblade på som aldrig förr. Stooor kom loy, säger han och pekar på himlen. Kom loy är rislyktor för er som inte vet. Och så fort han får se platån där cermonin hölls igår pekar han och säger: sång, vavava, och härmar munkarnas vackra chantande.

Både jag och Lelle är helt slut. Vi måste vänta tills Herman somnat men sen åker godispåsar fram, läsk och iste och en dvd-film. That´s what we are doing in paradise just nu.

Nu är det lugn eftermiddag här i paradiset. Vi har ätit en avslut-på-bröllopet-lunch med alla gäster och känner att vi nu äntligen kan koppla av och att vi inte har några förpliktelser whatsoever längre.

Igår kväll åt vi bröllopsmiddag på stranden. Massa massa vackra tal. Och så släppte vi upp 20 rislyktor mot stjärnhimmlen.

Och såhär såg det ut på morgonen…
(Foto: Mats Larsson)

Nu är vi gifta!

Processionen startade kl 7 från stranden med 20 bybor bärandes på bananpalmblad, godis, frukt etc. Lelle i mitten med sin pappa och nya fru på varsin sida om sig. Så tågade de fram mot min bungalow där jag väntade med mina föräldrar. Jag fick inte synas förren förhandlingarna var klara så jag stod och tryckte i duschen och kände mig totalt nervös. Inte inför att gift mig utan snarare inför hela cermonin. Men köpet gick igenom och jag och Lelle tågade iväg mot plattformen där cermonin hölls och där 9 munkar på rad satt och väntade. Vi fick buga och bocka och bära tallrikar (mina händer på Lelles) och ge ut ris och tända ljus och sen chantade munkarna i vacker sång och sen skulle de äta. Till sist fick vi flytta oss till speciella pallar där alla gäster fick lyckönska oss med heligt vatten på våra händer och där vi till slut fick skriva på äktenskapscertifikaten. Nu är vi lagligt gifta.

Sen blev det bad och vila och ösregn med åska och blixtrar och ett underbar tropiskt dunder.

Nu väntar lite mer dricka och mingel med vänner och ikväll blir det fest. Bilder får ni vänta på till senare.

Vår koordinator vill inte att jag och Lelle sover ihop inatt så jag bungar ihop mig med Lena och Lelle sover hos Lasse. Vi har haft dress rehearsal hela eftermiddagen med 4 thailändare som sa olika saker och ingen visste egentligen vad som skulle gälla. Men tillslut fick vi ihop hela cermonin och föste alla våra 40 gäster vidare till Ploy Thalay. Där blev det grillade tigerräkor, hotplates, majskolv och bakad potatis i massor. Det var så supervarmt så jag gick omkring med en klibbig hinna över hela mig. Våra två sista gäster hittade fram mitt under middagen och fick också lite räkor och mingelprat. Herman och resten av barnpatrullen sprang runt och kastade pil, fick ballonger av alla servitörer samt dansade till partymusiken. Sen blev det eldshow, mer partymusik och tillslut hemgång. Nu är klockan halv tolv och jag måste sova för imorgon har Tuen (bröllopskoordinatören) hotat mig med väckning kl 4. Kl 06.30 startar processionen från stranden. Lelle med sina representatörer samt typ 20 bybor ska ta sig genom silver- och guldporten och upp till mina föräldrar för att köpa mig. Sen blir det cermoni med 9 munkar och vatten som ska hällas på våra händer, men mer om det imorgon. Jag är inte ett dugg nervös, har alldele för mycket annat på g hela tiden. Vilket är superbra. Å andra sidan har jag inga tvivel över om Lelle är den rätta eller inte så varför vara nervös? Sov gott!

Försöker inte göra er avis eller så men just nu sitter jag på altanen till vår bunge och tittar ut över ett aquablått vatten, vit sand och klarblå himmel. Det är så varmt så jag måste ha skjortan när jag badar, annars bränner jag huden av mig. Men här på altanen är det skugga och vinden smeker runt. Oj, nu tog min Lemon Shake slut så jag tror jag tassar ner i vattnet nu.

Det är ett obeskrivligt lugn som faller över oss så fort fötterna nuddar vattnet. Vi anländer till Koh samet via spead boat och får hoppa av ca 2 meter från stranden. Lelles bror med familj och pappa med fru tar emot oss och alla handväskor. Resten av bagaget anländer 2 timmar senare tillsammans med massa små pallar i guld…troligen saker som ska vara med på cermonin på lördag. Herman kunde inte vänta med att bada tills badkläderna anlände i stora resväskan utan plumsade i med blöjan på.

Nu saknar vi bara några få vänner sen är bröllopsgästlistan komplett. Line med familj anländer typ nu och Inga-Lis och Liza kommer i morgon kväll.

Vi har badat, ätit grillade tigerräkor och sjöräkor, druckit massor av lemon shakes och har sand i hela bungalowen. Feeling happy!

På väg mot spead boat.

Herman flirtar med morfar på andra sidan båten.

Hela gänget badar.

Lelle har simmat ut till flotten.

Morfar, Natalie och Herman.Man ser vår bungalow i bakgrunden. Lelle, Herman och jag bor i nr 2 från vänster.

Jag kollar om nätet funkar från sängen. Det gör det.

Mot Koh Samet!

Bussresan från Bangkok till Koh Samet gick bra. Flera av oss lyckades somna en stund. Fast vi fick punka ungefär halvvägs men som tur var ca 50 meter från en däcklagningsfirma. Snacka om tur i oturen.

Pang! sa det och så gick däcket sönder ca 50 meter från en däcklagningsfirma…

Herman hade somnat så Lelle fick inte komma ut ur bussen på bensträckarpaus.
(Kolla, Gunnar, Lelle ÄR med!)

Anne och Kylle travade iväg till macken berdvid för att handla dricka.

Hål-i-govet-toan på macken.

På väg mot hamnstaden Ban Phe stannade vi och åt lunch, här är en del av den stora grönskande restaurangen som vår koordinator Tuen hade rekommenderat.

Herman fotar loss med kameran.

Vårt gäng.

Herman och Justin kastar mat till svanar, ankor och fiskar.

Halva gänget vid långbord på restaurang Soda.

Knuff på dig morfar! Hahahahahahaha…

Mumma! The SAS-menu.

Efter vår fantastiska måltid på Soda (för ynka 340 bht per person) drog jag med Lasse, Lena, Monica och Mats på glassjakt. Swensens finns överallt. ÖVERALLT sa jag och tog för givet att det skulle ligga typ 100 meter från vårt hotell. Vi går längs Sukhumvit, sa jag och så gick vi med snabba steg längs alla gatustånd. Ojoj, sa jag, nu är vi snart vid Siam och dääär finns det Swensens ice cream. De andra var lite skeptiska. Och jag insåg efter ett tag att det var rätt så fel av mig och att vi var rätt så långt från Siam. Som tur var hade jag glada musketörer i följe så de stod ut med min glassjakt ett tag till och slutligen tronade (inte Swensens men…) Haegen Daez upp framför oss. Klockan var typ 22.15 men this is Bangkok så självklart var det öppet och jag beställde 4 kulor varierande chokldglass med M&Ms chokladpastiller till och tog sedan lycklig tåget hem med fullproppade vänner.

P.S. Mats påpekade senare att det var självklart att jag trodde Swensens fanns överallt eftersom de finns överallt inne i shoppingcenter och det är ju där jag är i vanliga fall.

Här är lite mer Bangkokbilder:

Thaiboxning på tisdagskvällen lockade några av gästerna.

Konstig sushi-restaurang med “löpande-band” och dop-i-grytan-mat.
(Ja, nu saknas Lelle igen, Gunnar, jag kanske har glömt honom hemma?)

En mycket trött Herman somnar medan han dricker.

Äpplen är goda i värmen.

Tove bloggar, Herman fotar.

Så var det dags för vår första gemensamma middag. Alla som flugit ner och som är i Bangkok nu ska träffas på Soda för en smarrig thaimåltid. Förhoppningsvis med “the SAS-menu” bestående av diverse rätter som man inte hr helt koll på i förväg. Efteråt blir det kanske skybar på något höööögt ställe men jag har mått lite kyvigt så jag vill bara sova just nu. Herman hade en jobbig jobbig natt med ont i magen och hemlängtan. Men idag är han glad och pigg som vanligt. Vi sov till halv tio…tror inte vi gjort det sen innan Herman. Myyyyysigt. Fast vi missade frukosten. Fick springa över på 7eleven och shoppa vitt svampmjukt rostbröd, yoghurt och jos. Det gick bra det med.

Thailändare är såååå förtjusta i barn. Visserligen var de ÄN mer förtjusta i Herman förra året då han bara var 11 månader men även i år vill de flesta ta i, klappa, krama och bära på honom. De vinkar och ler och de försöker få tag på honom då han springer och gömmer sig bakom mamma. Men han vinkar oftast tillbaka och tar gärna i hand. I går morse vid frukost vinkade värdinnan hejdå och sa: Bye, bye! Varpå Herman glatt svarade: Bajsa! Vi började småfnittra. Värdinnan tittade på oss och frågade vad han sagt. Oh…eh…he just said goodbye, ljög vi. Hon svalde betet och vi tog hissen upp till oss.

Herman diggar Qatars gratisprylar, bland annat ögonbindeln han fick i en liten goodiebag vid stolen.

Herman somnar in en stund.

Herman och Lelle springer av sig på Dohas flygplats.

Herman testar sin nya frilla inför bröllopet.

Efter mycket klättring upp och ner från flygstolen somnar Herman.

Flygresan gick förvånandsvärt bra. Förutom att vi bara fick sova sammanlagt 30 minuter var. Herman lyckades sova kanske 2-3 timmar. Resten av tiden gick åt till att äta god (ja, faktiskt) flygplansmat, se lite film samt prata med Lena, Lasse och Monika som flög ner med samma flight. Herman fick springa gärnet på Dohas flygplats ihop om total utmattning och sömn därefter.

Alena äter sushi.

Herman fotograferar, Tove försöker vara med på bild.

Mmmmm…massa god sushi på restaurang Fuji.

Trött, tröttare, tröttast tittar på film.

Herman förbereder sig inför solen och värmen.

Första måltiden i Bnagkok vart på Fuju, en suverän sushikedja med massa smarr. Sen vart det lite shopping, träffa alla vänner som redan kommit hit samt middag på Soda för mig, Herman och Lelle.

Today was the first day of ice and mild panic about Christmas…there were also ants in the kitchen and sheep in the garden.

I had a first attempt at making a lined purse with a zip and it kind of worked so hopefully I’ll be able to make a few to take to a couple of craft fairs and re-stock my Etsy shop which is looking a bit empty. I want to do a simple print and a tiny bit of embroidery on them , then I’ll have to set up a production line on the kitchen table. This one has some machine embroidery doodles I did ages ago and was just a quick experiment to see how long it took .

Now I have to go and get some sleep , its been a long weekend…but here is an image by the artist Peter Callesen , whose cut paper work is AMAZING. I loved this piece called “Alive, But Dead”. I struggle to cut out a simple stencil without chopping off the wrong bit but some of Callesen’s  work involves the cut out part becoming a three dimensional object such as these flowers or an angel in a cage; take a look at his website, I’m adding him to my wish list for when I get rich and can actually afford ART !!

Are these three trailers. Of course, there would be one thing to follow: the film itself. But it is almost unpredictable when it will be released here in Europe, since they do not state anything on the official website or on UFA Anime (the guys who published Evangelion 1.0 in Germany).

So, all we (as fans) can do is wait – and watch these three trailer which are very, very promising. By the way, someone gave me a link to somekind of camrip-version of Evangelion 2.0 – well, I do not need to say that I can and wil not watch such a film in such a poor quality. And especially when it comes to Evangelion I always have to say: BUY IT when it is available (and: you would not regret it)… !

So, no matter what the DVD will cost, I will buy it right away on its release date. I just hope that it will once again be a nice steelbook like the first one… but for now to the three trailers I collected for you (by the way, all of them include very nice music):

We’re still having fun FUN-raising!  Get used to it.  We’re doing it until the 15th.  Tonight, though we don’t have anyone in the studio with us,

Amalia Goros and I will be featuring the music of Tereza.  The big song from this disk is “Fly me to the Moon”.  Written by Bart Howard in 1954 the song was first recorded by Kaye Ballard then covered by many other great artists including Johnny Mathis, Nat King Cole, Julie London, Patti Page, Doris Day.  In 1969 (forgive me–a pun this good just can’t be ignored) it reached dizzying heights when astronaut Buzz Aldrin of Apollo 11 played the Frank Sinatra version as he walked on the moon.  On July 20th of this year the 40th anniversary of the moon walk was celebrated at the Smithsonian Air and Space Museum and to commemorate this historic event Diana Krall serenaded the three Apollo 11 astronauts with her version of the song.

In May 2003 Tereza released her version of this classic on the aptly titled Double cd: Fly Me To The Moon.  It was catapulted into the public arena when Cutty Sark picked it for their TV ad campaign that year.

The disk we’re offering at the $100.00 pledge level has this and many other great songs by Tereza in both Greek and English.  Though she grew up in New York her roots are Greek.

Click here to check out her video for “Akouse Me”.

So, while they last, call (718.204.8900) and pledge $100.00.  Not only will you get this great disk you will also be supporting HPR (Hellenic Public Radio).

For my paper I will focus on Frank Sinatra’s career from around 1935-1960’s and how it affected his fans.  Sinatra had a huge impact on that generation and his career reflected that.  I’m really interested in finding out just why his career “died” and was “reborn” in the ’50s.  I plan on watching the movie credited with revitalizing his career, From Here to Eternity (Zinneman 1953) for which he won the Academy Award for Best Supporting Actor, and The Man with the Golden Arm (Preminger 1955) for which he was nominated for Best Actor.  His appeal to teenage girls revealed a whole new audience for his genre of music which was mainly targeted towards adults before that time.  I really don’t know all that much about his career, other than his hit single’s that everyone knows, so I’m looking forward to learning more about how people perceived him and his public image.  I’m also looking forward to exploring his associations with organized crime and how that affected his followers.  He was the source of much adoration as well as much gossip for his activities during this time. I plan on consulting the Chicago Tribune, LA times, NY times, Variety and Time magazine, as well as my grandmother who was a huge fan and went to a lot of his concerts, to gather information for the paper.

Big Band Week burst onto our screens this week, bringing with it all the glitz and glamour of a Las Vegas stage.  The judges were all present and correct too, as Louis was back on the panel.  So, with all the X Factor family back together, it was time to get the party started!

Olly Murs was up first singing ‘Bewitched’.  I was really impressed with Olly this week and thought the Big Band genre suited his style of singing.  It seems I wasn’t alone – Cheryl said: “It’s like you’re really coming into your own, each week you’re just growing that little bit more”.  So Olly might be 10 feet tall in next weeks show!

Little Lloyd Daniels sang ‘Fly Me To The Moon’ and threw in the added bonus of a backflip.  I thought Lloyd’s performance was a tad predictable (except for the backflip).  Simon’s critique of it was just genius, he said: “Doing a backflip and singing ’Fly Me To The Moon’ is like eating a sandwich while you’re swimming!”  Somebody give that man a comedy award!

Miss Frank were next, singing the song that made the judges want to put them together as a group at the auditions, ‘That’s Life’.  I enjoyed their performance, and thought the rap gave it a unique twist.  Dannii felt that the performance had put the girls ‘back in the race’ and the rest of the judges seemed to agree.

Rachel Adedeji seemed like she had been transformed this week when she came to the stage singing Beyonce’s version of ‘Proud Mary’.  With her new image and attitude, to me, Rachel seemed to be comfortable on the stage for the very first time.  Louis said: “I can’t understand why people don’t vote for you – you’re an amazing singer, you owned the stage, and I’m glad you got your confidence back”.  Me too!

Jamie Archer had a rather controversial song choice this week – ‘Angel Of Harlem’.  I was worried for Jamie when I heard that he’d only had 24 hours to learn the song because Simon wasn’t happy with the original choice, but I thought he pulled it off.  However, Louis thought that it was a bit of a cheat because the song isn’t usually played by a Big Band.  Cheryl also said that the performance didn’t excite her as much as last week’s.  Never mind, Jamie, at least they didn’t diss the fro!

Stacey Solomon was up next singing ‘When You Wish Upon A Star’.  As I’ve said before, I’m a big fan of Stacey’s, but I didn’t think this week’s performance was as good as her previous ones.  The tightness of her dress probably didn’t help!  Simon felt that she needs to learn some performance skills.  I agree, it would be nice to see Stacey move about a bit more but again, a loose fitting wardrobe would help with that!

Danyl Johnson sang ‘Feeling Good’ and I thought he was back on form this week.  The judges seemed to enjoy it too – Dannii thought his performance ‘was very good’.  So it’s straight to the top of the class for everyone’s favourite teacher.

Joe McElderry added a bit of Latin flavour to this week’s proceedings with Michael Buble’s version of ‘Sway’.  It was nice to see Joe having some fun on the stage and I liked his performance.  However, Simon gave it another one of his one line classics: “You’ve got about as much Latin flare as a dolphin”.  Where does he think these up?!

Lucie Jones was next singing Ella Fitzgerald’s ‘My Funny Valentine’.  I’d never really heard this song before, but thought that it showed off Lucie’s voice really well.  Louis said: “There was no tricks, there was no dancing, there was no dancers – you did the hardest thing, it was just you and the voice, and it was an incredible performance”.  So true, Louis.

Finally, bringing some more Latin flavour (if you can call it that) to the stage, were John and Edward who sang ‘She Bangs’.  I thought their performance was quite surreal, the audience seemed to think so too.  When referring to their singing, Simon said: “This is apalling”.  He obviously couldn’t think of a one liner for that one!

The Results

After stunning performances from Westlife…

…and Michael Buble…

…the results were in.  This week I thought it was the most shocking bottom two ever – Danyl Johnson and Miss Frank.  The judges couldn’t make a decision, so the vote went to deadlock and unfortunately, Miss Frank recieved the least votes from the public – a real shame.

It’s rock week next week gang and we have performaces from Bon Jovi and JLS to look forward too – so go and rip your jeans in preperation!

Ciao for now!

Frank Sinatra – Fly Me To The Moon