• att forma och förtydliga förkortningar: #trb (trattbägarkultur)
• att skapa ett gemensamt koncept eller ämne: #romersk import
• att styra upp och definiera en tvetydig term: #fil
• att göra persontaggar mer entydiga: #Hjalmar Stolpe (kolla här!)
• eller kanske skapa en grupp för användare med gemensamma intressen: #hästutrustning (kolla här!)

Specialtaggar kan komma att ges en filtrerande funktion i Mina samlingar genom att användaren som definierar taggen indikerar att den har en speciell ämnesanknytning. En användare som framförallt är intresserad av osteologi kan då se till att ha specialtaggar för osteologi i fokus. Andra ämnesförslag är arkeologi, historia, konsthistoria och numismatik. Taggarna kan även pekas mot vilken funktion de har. De kan vara personrelaterade, platsrelaterade, tidsrelaterade och objektrelaterade. Användaren kan då komma att kunna fokusera på personrelaterade taggar. Specialtaggar kan även komma att användas för att bilda grupper med användare kring olika ämnen eller koncept.

Arbetet med specialtaggar har precis börjat i Mina samlingar. Följ arbetet på vår testserver. Skulle du kunna tänka dig att använda och definiera specialtaggar i Mina samlingar?

Är en fråga som Paul Heymann, Georgia Koutrika och Hector Garcia-Molina ställde i samband med ACMs (Assiciation for Computing Machinery) konferens om webbsökning WSDM’08. Forskarna har samlat och analyserat 14 miljoner bokmärken/favoriter från del.icio.us

“We conclude that social bookmarking can provide search data not currently provided by other sources, though it may currently lack the size and distribution of tags necessary to make a significant impact”

Läs rapporten “Can Social Bookmarking Improve Web Search?” här (pdf, 807 kB)

Ännu en användbar magisteruppsats från BHS: 

“I praktiken kan folksonomi vara relevant som komplement eller alternativ till befintliga metoder och system. Bibliotekskataloger, klassifikationssystem och ämnesordsindexering kan kompletteras och ge alternativa återvinningsmöjligheter. Framför allt för dokument där den subjektiva uppfattningen av innehåll och mening är centralt som skönlitteratur, fotografier och musik. Det okontrollerade vokabuläret i kombination med en stor mängd användare kan dessutom vara rimligt att tänka sig som en alternativ ansats till automatisk indexering…”

-and eventually you might find yourself. Tagging content is a way of handling information in a search context. Therefore folksonomies tell us how readers gather information on the internet, rather than how it should be retrieved. Still, that doesn’t mean they aren’t useful in helping others find what they are looking for.

Recently there was some debate going on between professor Elaine Peterson and David Weinberger.

In the article Beneath the Metadata professor Peterson claimed that folksonomies are overestimated, because they generally fail to comply with the standards of library science. According to Peterson, the problem with people tagging content is that (unlike, apparently, Peterson and other professionals) they don’t grasp the “author’s intent”.

And this problem, again according to Peterson, seems to be rooted in some sort of dangerous philosophical relativism -a relativism particularly apparent in David Weinberger’s article Tagging and Why it Matters. She especially reacts to the following statement:

“When it comes to searching, what a work means to a searcher is far more important than the author’s intentions.”

To Elaine Peterson this sums up the problem with folksonomies: Because individual people tag content in a specific search context, tags tend to end up having idiosyncratic meanings, and are thus unable to “produce an efficient index”.

But let’s stop for a while. Isn’t it possible that the idea of “an efficient index” may well vary from individual users searching for content to -say- librarians classifying books according to general rules? Of course they do.

In fact, because of the search context in which folksonomies arise, they are much better described as indexes of discoveries made by individual users in the process of searching for content. They’re not made by scientists objectively describing the universe. And because they are the product of search, Elaine Peterson is wrong in presupposing a “folksonomic classification scheme”. However, to her, this lack of a classification scheme like that of Aristotle’s Categories, is, ultimately, what renders folksonomies less useful than the controlled vocabularies of ordinary taxonomies.

But even if folksonomies would seem to be somewhat evasive when it comes to describing them in terms of the Aristotelian Categories I don’t think Artistotle is at all silent on the matter. For all I know Aristotle seemed to regard searching for arguments as part of rhetoric, and, more specifically, part of what is known as “invention” (latin: inventio). So, since the process of finding arguments is described well in the Rhetoric, I wouldn’t hesitate to call even folksonomies “Aristotelian”. (BTW, doesn’t this illustrate rather well why we should immediately stop pretending that “Aristotelian” and “scientific” is the same thing?).

But are folksonomies any good, then? Well, I think they are, because nobody (apart, perhaps, from Elaine Peterson) is expecting them to be anything remotely like hardcore taxonomies. We don’t expect consistency from folksonomies and therefore in many cases we do actually find what we are looking for.

In other words: Even though folksonomies arise as the result of people searching for content, that still doesn’t mean that they aren’t useful in helping others finding what they’re looking for. It is in fact often, as Weinberger says, “good enough”.

At the very least folksonomies tell us something about how people are handling content on the internet, and this is an interesting usability question that should not be ignored.

Senaste numret av Library Journal innehåller en intressant artikel om hur man kan använda sig av 2.0-applikationen del.icio.us på bibliotek.

Enligt artikelförfattaren fungerar denna typ av sociala bokmärkingsverktyg bättre som redskap än traditionella ämnesguider eftersom de sänker  nivån för deltagande såväl på biblioteket som hos biblioteksbrukarna.
“If our web-savvy users notice [that the library] is using del.icio.us,” says Joanna Aegard, head of virtual library services at Thunder Bay PL, “our hope is that they will recognize our position in the community as information providers, visit our web site, work with our virtual collection, and become engaged library users.”