HALLÅ HALLÅ!! Hör ni mig nu?? Det är överjaget här! Mumrikan har dåsat till i den drygt 30 gradiga värmen, och då tänkte jag passa på att få något gjort. Mumrikan hävdar bestämt att hon gjort något

TSSS, säger jag. Ska det vara nåt??

Läst ut deckaren, badat, monterat en bokhylla (fast det vill hon säkert göra stort drama av själv, så säg inte att jag nämnt det)

Nåväl. Den lilla männsikan har ju på ett för mig fullkomligt obegripligt sätt lyckats dupera den fine och rare Herr Nixon, vid “Institutet för vardagsnära upplevelser” och blivit insläppt som medlem i

’Svenska Sällskapet för Nykterhet Vissa Dagar men framförallt Obeveklig och Sträng Folkuppfostran’, (i folkmun kallad SSFNVDMFOOSF).

Obegripligt!!! Hon har till och med blivit utnämnd till grå Eminens, och det passar sig ju inte alls.

Hennes klädsmak ligger alls inte åt det stilfullt grå hållet (som tex min) utan drar mer åt limegrönt och blomfärger (som hon säger). Mönstrat (där har vi blommorna igen!)

Till råga på allt har människan inte helt kommit över punken. Jag försöker vänligt antyda att ett illrött hår kan leda tankarna till Kerstin Dellert när man inte längre är 17. Men hon vill inte förstå. RUSKIGT!!!

Nu har ju Herr Nixon haft ett schå….

Jagat trillobiter, varit i vulkanfara och blivit överfallen av militant jordgubbsyoghurt. Så folkuppfostrandet har legat lite nere under sommaren.

Det var här jag kände som ett Kall!!

Här måste folkuppfostras!!!

Och så kom jag att tänka på att FrkF berättade för ett tag sedan att hon tidvis anfäktas av den där Sandemose. (Norrman. Ruskig typ!!) och hans Jantelag

Jag har ju redan förklarat att man inte behöver ta notis om Norrmänn. Men det kan vara svårt att ignorera dom helt. Han Sandemose kan verkligen vara påträngande ska jag säga. (Men så är oxå kollegan han har synnerligen effektiv. En avlägsen släkting. Stor räckvidd även från “den andra sidan”. Och då talar jag inte om bakom kölen, eller flötet)

Det kan helt enkelt behövas ett alternativ….

Eftersom jag av en av Mumrikans förståndigare kamrater lärt mig en mycket bättre lag tänkte jag presentera den. Den hängde på sin tid i en parklek där bekantingen arbetade. Hon var parktant hon. Men ytterligt trevlig och för att barn skulle beträda gräsmattorna så mycket som möjligt. Förträfflig människa.

Via den utmärkta Webben har jag genom extensiva utforskningar utrönt att den är författad av journalisten

Gudrun Hjelte, äras den som äras bör – eller hur!

(Gud hjälpe mig -Nu blev det sådär blomfärgat igen, Mumrikan kanske håller på att kvickna till

Fort fort – Här kommer den alltså)

Jäntelagen

Läs även andra bloggares åsikter om Institutet för vardagsnära upplevelser, folkuppfostran, SSFNVDMFOOSF, parkvakt, punk, Jantelagen, Sandemose, Gudrun Hjelte, Jäntelagen

Jag har en riktig svaghet för olika former av uppfostran. Kanske någon slags olycklig kärlek, eftersom jag själv är så svåruppfostrad. Eller lätt. Det beror alldeles på hur man ser det. Jag är oerhört receptiv för uppfostran. men eftersom arbetsminnet inte är lika som andras så sitter effekten i – ett vääääldigt kort tag. Jag är ryckvis regelmaniker, men jag glömmer reglerna alldeles efter jag lärt mig dem. Kan bli ganska komiskt.

Då kan man ju inte annat än älska institutet för vardagsnära upplevelsers nya folkuppfostringsprojekt, i regi av SSFNVDMFOOSF som vi innemänniskor (dvs medlemmar) säger – alltså Svenska Sällskapet för Nykterhet Vissa Dagar men framförallt Obeveklig och Sträng Folkuppfostran

Naturligtvis får du bäst koll på detta omistliga projekt hos ordsallad själv, eller som hemsidan heter “Institutet för vardagsnära upplevelser” (kunde dock inte få länken att heta så, är ju nybörjarlänkare, det är därför jag länkar frenetiskt sedan igår…) (JO det kunde jag ju faktiskt, man skulle spara en gång extra!! Eller hade jag kanske glömt att spara? Nu har jag ju faktiskt uppfostrat mig själv oxå på kuppen (och folkuppfostrat er – det misstaget behöver ni inte göra själva hädanefter) så gå nu genast och titta på de två inläggen i ämnet. jag tänker minsann inte babbla på om något som ingengören/geniet/mannen bakom gott kan få berätta om själv.

Särskillt smakfullt tycker jag hans grepp att börja med att anstöta sig själv är. Bra karl retar sig själv!!

Tyvärr har inte alla folkuppfostrare samma friska attityd. det blev jag påmind om alldeles nyss. Jag råkade gå genom en sån där typisk undergång (“ÅH ÄNTLIGEN!” – det uttråkade och understimulerade ÖVERJAGET ålar sig upp ur min byxficka där hon legat och sovit “HAMMAGEDDON!! HURRA!!!”. “Nej ÖVERJAGT lilla, jag pratar om en miljonprogramstypisk gångväg. I planskilljd korsning med bilväg, du vet”. “ASCH EN SÅDAN. LIVET ÄR EN LÅNG RÄCKA AV MISSRÄKNINGAR OCH BESVIKELSER. GLÖM INTE DET LILLA HON!!”)

Jag befann mig alltså i en sådan. En som på de många år då jag då och då, med ojämna mellanrum, vandrat genom den aldrig varit klottrad. Klotter är i detta land uppenbarligen främst en hobby för ungdommar i den övre medelklassen, synes det mig. Så även här, tänker jag, ty en av Florence Nightingales revolutionära kusiner verkade ha varit framme. “Här bor arbetarklass! Inga rån, Inga inbrott” stod det. På andra sidan stod något lika översittarmässigt – som jag naturligtvis lyckats glömma, skönt men förargligt. Jag får gå tillbaka och kolla. Det kändes inte som någon av de som bor där skulle uttrycka sig så beskäftigt. Utan det var väl någon som vet bättre som varit framme.

Kanske drar ni er till minnes att vi Mumrikar genuint ogillar sådant. Min äldre släkting Snusmumriken hade ju i sin ungdom en välkänd schism med den sk “Parkvakten”. Tyvärr var denna text inte skriven på skyltar som man rituellt kan bränna upp. Utan jag får leta fram en högtryckstvätt ur förråden. Känns på något sätt inte lika festligt…

Nu kanske någon undra vad det är som är så illa med det? Är det inte bra att man låter bli att råna folk?

Men alltså. JO! Reformist som jag är har jag dock svårt att se poängen med att råna folk i mer välbärgade områden heller. Våld är fel, helt enkelt. Och särskillt för människor i underläge är det ju sant att brott inte lönar sig. Vi vet av statistiken att de som vandrar på miljonprogrammets gångvägar döms hårdare av rättsystemet än “bättre bemedlade”. Så om man vill något annat än låta klatschig och verka tuff borde man väll folkuppfostra i villaförorterna i stället. Prata med erea egna i stället för att folkuppfostra någon annan.

Var en riktig man – som ordsallad – anstöt dig själv!

Läs även andra bloggares åsikter om Folkuppfostran, SSFNVDMFOOSF, ordsallad, arbetsminne, rån, inbrott, revolutionär, reformist, Snusmumriken, Parkvakten,

Ah, det här blir mitt första trevande försök i folkuppfostrandets ädla konst! Eller om det mest är en ursäkt att visa upp ett osedligt skivomslag. Nåväl. Till nästa blogginlägg dyker upp kan Ni gott veta hut i största allmänhet. (Alternativt kan Ni låta bli att lyssna på Johnny Delgada och således inte låta Er befläckas som ett led i hutvetandet.)

22:30
Jag tittade precis på min blogg och skämdes en smula. Speciellt hur lågt de har skurit bilden i nederkant är synnerligen anstötligt. Jag är i vart fall en smula anstött. Moralisk uppryckning utlovas till nästa inlägg!

Det finns få saker man kan bli segare i huvudet av än nattjourer, och speciellt fredagsnätterna har särskilt seghetsframkallade kvalitéer. Är länets invånare glada och har en god mentalhygien får man till och med sova en liten stund. Jag fick inte sova en stund. Det var som sagt fredag, och förutom de vanliga diagnoserna kom polisen in med folk som druckit och ätit knark. Jag misstänker starkt att stora delar av stadens poliskår ägnade natten/morgonen åt att skjutsa in bygdens samlade snedtändningar.
Det hela var mycket moraliskt uppbyggligt (för mig), som är mindre sugen på att knarka än någonsin. Istället har jag googlat fram ”Svenska Sällskapet för Nykterhet och Folkuppfostran”. Speciellt det där med Folkuppfostran lockar mig. Det låter som ett riktigt stofilgöra. Perfekt för mig, m.a.o.. Jag har ju länge ansett att folket behöver uppfostras, och med en så mäktig organisation bakom mig kan det inte gå fel. (Stofiler unite!) Fast det där med total nykterhet vet jag inte. Kanske kan jag bilda en utbrytarfraktion? ’Svenska Sällskapet för Nykterhet Vissa Dagar men framförallt Obeveklig och Sträng Folkuppfostran’,(i folkmun kallad SSFNVDMFOOSF). Jag tror det finns en viss potential där.

Sen blev det lördag, som det ju ofta blir efter fredagar. På lördagen sov jag, gott och länge. På kvällen tänkte jag att jag skulle uppfostra folket, men det blev tyvärr inte tid för det eftersom vi skulle till låghusen för film, prat und gemüt. Det var min tur att bestämma såväl film som tema (vi gör det i tur och ordning på stofilmanér), och det blev tüsk prettofilm (der Himmel über Berlin)  (eller das Himmel?) med bier und agurk. Den var bra, och dålig. Så kan det vara med tyska prettofilmer.