Har fått ett betyg  av en som har gått från bokhandel till bokhandel för att
säga samma sak hos alla.

“Känns som att fly från verkligheten in i “jo, jag har inga problem alls och ni andra som har det har problem.
Alla runt omkring drabbas ju men det vill liksom inte bokskrivaren inse.!

“Väldigt fånigt hurtfriskt”

Missuppfatta mig inte nu…
Folk får kritisera min bok… helt ok
Vi kan ju inte tycka lika alla… så är det bara.

Det här är fördomar… rena rama fördomar tycker jag.
Det är det jag vill liksom belysa lite här.
Det är sådant man måste komma åt genom att upplysa
berätta och förklara….

Jag har förstått att min bok “Tryggare kan ingen vara…” kan vara
en regelrätt käftsmäll åt några som har barn med Downs.
Eller har fått ett barn med Downs i släkten…
Sa i boken att mina ord kan skära som knivar i hjärtat hos den som krisar.
Har man en en kris som man inte vet om… eller vill erkänna för sig själv.
Så är mina ord i boken ett påminnelse och man blir arg.
Man blir påmind om sina egna tankar.
Dom som man kanske försöker tränga undan.
Sen kommer jag och kanske påminner om dom.
Får upp dom där “skämmiga” känslorna dom har till ytan…
Man blir arg på mig och glömmer bort att det är enbart mina känslor
som har talat.

Men man får krisa… man får ha alla möjliga känslor över barnet
Det vara bara det att jag kände ingen kris..
Men jag är helt övertygad om att dom flesta kommer att hamna
där vart jag är nu… Då först kommer dom att förstå min bok fullt ut =)
Jag hoppade bara över den jobbiga biten.
Och får man bort den här rädslan för Just Downs Syndrom
eller vilket funktionshinder som helst… hos gemene man.
Så kommer många flera starta utan kris..
Mycket av samhällets förakt försvinner.. som bla den selektiva fosterdiagnostiken..

Hur kan man bli arg över min bok..
Min Kärlek till Hanna är en röd tråd genom hela boken.
Jo, klart man kan bli arg… givetvis kan man det!!
Men då kanske det är ens egna tillkortakommanden som talar
Sen för dom över det på mig… Lättare så.

Ja… Jag är glad över min tös och inte bara glad
Jag är LYCKLIG över henne också… ÖVERLYCKLIG!
Och varför ska jag tänka på alla andra när jag skrev boken
när det är en bok som är baserat på hur jag känner.
Det är mina tankar och funderingar… mina känslor.
Inte vad tant Eva kände… eller Farbror Oskar.
Eller alla andra runt omkring… överallt.
Det var det dummaste jag har hört..
Det får bli en annan bok i så fall… En helt annan.
Där man kan baka in alla eventualiteter som tänkas kan
om hur folk kan tänkas reagera och drabbas runt omkring en.
När det egentligen är dom med Downs som är drabbade
av folks fördomar och rädslor…
Jamen… hallå… det är ju bland annat om det min bok handlar om ju.
Ja och om den där obeskrivligt starka Kärleken till henne.
Nämnde kärleken nyss.. några stycken upp… jag tjatar visst! =)

Förklarade att boken kan vålla obehag hos den som krisar..
Förklarade att jag förstår det och att deras känslor är inte fel.
Men det är inte mina heller…

Det som egentligen är mest skrämmande att vissa anser att
Hanna är en tös man inte bör vara “överdrivet” lycklig över…
Hon har ju Downs Syndrom…
Det klingar illa enligt dom…
Dom är inte värda all denna lycka och jubel.
“Hur kan man ha så stora känslor för en sån där….”

Men vi är många mammor och pappor
som Jublar över våra mirakel
Och jag kommer att fortsätta att jubla så länge jag lever.

Så här lätt var det att få mig tillbaka från Bloggsemestern
Kikade in på beställningssidan och sen var det klippt…Hahaha
Inte är jag kry heller…Har mått illa hela dagen… så där spyfärdigt.
Hanna hade ju magsjuka för några dagar sedan…
Hon spydde och jag satt ju väldigt nära henne.. .tröstade och torkade.
Så det är ju inte konstigt om jag har blitt smittad.
Men jag har inte pjukat än… eller rännskitat.
Mår bara illa…. Bläh!!

Vinterkräksjukan är på G… Fy faen…
Hanna hade den när Marcus var nyfödd..
Hon spydde och sket i 12dagar innan det vände…
Hualigen… det var jobbiga tider ska ni veta..
Det enda jag gjorde var att amma Marcus
och ge Hanna vätska med en spruta… dygnet runt.
Ja och givetvis se efter 2 gossar också… dom skulle ha mat och uppmärksamhet..
Tillslut så visste man inte vilken dag det var…
Det vill vi inte ha tillbaka…. Hell No!!

Ja vi får se om jag avslutar Semestern…

Men avslutar detta inlägg nu iaf… =)

Ha det gott alla!!

KramKram!

Scientologerna har besudlat min egendom med sin propaganda igen. Den här gången var det inte så farligt, en kartongbit stor som två visitkort ungefär. Man ville propagera för något man har valt att kalla scientometrisk testning, vad det nu kan betyda.

Jo, under en begränsad tid erbjuder “kyrkan” en gratis testning av sin IQ, personlighet och begåvning, då dessa parametrar avgör individens framtid. Till sin hjälp har man en metod man kallar Oxford Capacity Analysis, eller som det står på kartongbiten – Oxford Capacty Analysis. Vad capacty är vet jag inte, men det känns inte helt seriöst.

Min bror och jag satt för några år sedan och lekte med tanken på att skapa en egen portal på Internet, en portal med länkar till tester och andra kostsamma undersökningar som folk skulle lockas till. Vi använde oss av bilder på kärnfamiljer och delfiner samt exempel på frågeformulär med frågor i stil med

• känner du dig ibland trött på morgonen?
• har det någon gång hänt att du fått huvudvärk när du blivit ledsen?
• har det hänt att du inte orkar följa med i ett TV-program?

Vi hade mycket roligt åt detta, så därför var det med viss glädje jag såg exempel på frågor capacty-analysen innehöll:

• 3. Do you browse through railway timetables, directories or dictionaries just for pleasure?
• 6. Do you get occasional twitches of your muscles, when there is no logical reason for it?
• 27. Do you often sing or whistle just for the fun of it?
• 30. Do you enjoy telling people the latest scandal about your associates?
• 196. Do you sometimes feel that your age is against you (too young or too old)?

(exempel tagna från wikipedias sida)

Fantastiska frågor. Med hjälp av ord som “ofta” eller ibland” får man den mest perfekta varelse att känna sig skyldig enligt principen att den som själv är utan skuld skall kasta den första stenen. Ingen är skuldfri.

På kartongbiten ovan är en kurva ritad i ett rutnät som dessutom innehåller två fält som sträcker sig över hela skalan, ett mörkare och ett ljusare grått fält. Det ljusare grå fältet visar var man bör ligga för att överleva under idealförhållanden (acceptable under perfect conditions) medan det mörkare grå visar att man bör ta tag i sin situation (attention desirable). Allt under den mörkare grå innebär att man snarast möjligt bör söka hjälp (attention urgent).

Det som gör det här koordinatsystemet är IQ-kolumnen längst till höger. Man ser tydligt att de båda fälten gör ett hopp uppåt i skalan.

Enligt skalan bör man alltså ligga på ett IQ på 125 eller över för att ha en chans att överleva vardagen, ligger man omkring 100 (vilket enligt IQ-skalan representerar ett snitt av befolkningen) kan man klara sig om förutsättningarna är gynnsamma. Ligger man däremot en bit under medel bör man snarast söka hjälp.

Scientologer tycker om ointelligenta människor. De tycker om dem så mycket att de vill ta hand om dem och fostra dem till lydiga plånböcker vars enda vilja är att betala så mycket det bara går och eventuellt flyga DC-8 till en jättebiograf.

Eller visar capacty-skalan på ett förakt mot människor som inte är normalbegåvade eller mer?

När jag tittar på den här skalan kommer jag spontant att tänka på de sk. barmhärtighetsmord som utfördes i Tyskland och resten av Europa under 1930-talet. Ni vet, den där tiden då mentalsjukhusen skapade plats åt nya patienter genom att avrätta befria intagna från deras plågor. Eutanasi kallades det då, snart kommer det kanske att kallas dianetik?

Märkligt med dessa Moderata kommuner som är så rika att de har råd att hjälpa andra människor, men i stället ställer sig helt på andra sidan och vill likt bostads områden i Orange County innesluta sig själv i sin egen sfär. Bygg murar och håll slöddret utanför.

Vellinges kommunalråd Lars-Ingvar Ljungman (M) vill stoppa cirkusen som innefattar att föräldralösa barn från skrämmande länder hamnar i ett boende i HANS kommun. Några av ortsborna kommer med förtäckta hot som “tänk om någon eldar på anläggningen”.

Ju längre söderut … desto värre verkar denna främlingfientlighet yttra sig.

Har vi andra någon nytta av Skåne numera?
Inte ens Zlatan har vi någon nytta av ..

Så låt oss förena oss och ställa oss med en halvmeterslucka på Skånes gräns med varsitt järnspett och hacka loss skiten och tippa ut det i Öresund och låta skiten växa ihop med Danmark istället.

Ingen jävel begriper ju vad de säger i alla fall och när översättningen kommer så visar det sig att det bara är massa jävla skitsnack ändå.

Usch!

Ångest. Nej, nej, nejnejnej. NEJ! Sluta! Jo, nej, jo, nej, jo. Ful, ful, ful. OCH ÄCKLIG, jag är äcklig. Och jag är självisk. SJÄLVISK. Ett stort jävla ego. Tänker inte på andra, bara på mig själv. En DÅLIG MÄNNISKA. EN DÅLIG MÄNNISKA. Och fet, fetfetfet. Jag är så äckligt fet och ful. PATETISK. Jag hatar mig. JAG H-A-T-A-R MIG! Hatar, avskyr, FÖRAKTAR! Värdelös. Och dom hatar mig, ALLA hatar mig. Skrattar bakom min rygg. Hahaha. Jag är så patetisk, så förbannat jävla patetisk och SVAG. Håll käften och sluta snora! Jag HATAR mig!

Och sen mer ångest. Jag dör, JAG DÖR FÖR FAN. Jag kommer dö, jag måste dö. Jag STÅÅÅR INTE UUUUUT! Jag HATAR, HATAR, HATAR MIG. Allt jag gör är FEL, hela jag är FELFELFEL! Och jag skäms, jag tror jag är bra fast jag är bara värdelös och FEEEL! Jag är så patetisk, en DÅLIG MÄNNISKA. Världen vore bättre utan mig! OCH JAG KAN INTE ANDAS! Bröstet är en hård jävla knut, omöjlig att lossa. Jag kommer dö. JAG KOMMER DÖ. DÖDÖDÖ.

Och värst av allt är skammen.

Rektorn på Sundsgymnasiet i Staffanstorp, Gert Åkesson, framstår idag som ett praktexempel på att en hel del människor befordras till sin egen kompetens, om han nu finns på riktigt. För ingen inom skolvärlden kan väl vara så korkad att man menar att dyslexi eller ADHD inte existerar som verkliga syndrom och handikapp?

Jo, tydligen. I den lokala gratistidningen Spegeln skriver Herr Åkesson följande:

Ibland blir det någon mix av statlig, regional och självutnämnd myndighet. Exempel på det senare är föreningar och råd som bildas kring alla, efter 80-talet uppfunna, handikapp som allergier, Asberger, Damp, ADHD, anorexi, dyslexi, dyskalkyli, oral galvanism, anal magnetism … endast fantasin sätter gränser.

När jag läser citatet i Sydsvenskans nätupplaga börjar jag fundera. Vad menar Åkesson med statlig, regional och självutnämnd myndighet? Vilka myndigheter är självutnämnda? Eller är det något som är lika påhittat som dyslexi? Och DAMP är en förkortning, precis som ADHD och ska därför skrivas med enbart versaler.

Nej, jag tror att Gert Åkesson är påhittad, antagligen innan 80-talet, för ingen kan vara så korkad att man sitter i en skolledning och påstår att dyslexi är ett påhittat handikapp, speciellt inte som man tydligen själv har problem med att uttrycka sig i klartext.

Jag kan hålla med om att en del diagnoser under sin barndomstid överanvänds, DAMP och ADHD är ganska bra exempel på det. Innan kriterierna för en sjukdom eller ett handikapp är fastslagna tenderar läkare att vara förtjusta i att diagnostisera lite väl överambitiöst.

Fler tycker som jag. Bloggaren Naken påfågel anser precis som jag att problem att uttrycka sig i skrift lika väl kan bero på dumhet eller dålig bildning som dyslexi. Vilket av ovanstående lider Gert Åkesson av?

Humor värdig Gert Åkesson?

Läste nyss på danska Jyllandsposten en liten notis om denna händelse i klanområdet Nørrebro i København.
Fra Jyllandsposten:
En gruppe indvandrerunge på damecykler standsede sagesløse cyklister og kropsvisiterede dem på Nørrebro natten til søndag, oplyser Københavns Politi.

Tredje gang udviklede det sig til et regulært røveri, da en cyklist blev trukket ind i en port i Griffenfeldsgade, truet med pistol, slået i ansigtet og truet til at udlevere visa- og sygesikringskort.

Få minutter forinden var en anden cyklist blevet trukket ind i en baggård i samme gade og kropsvisiteret.

Der var også i dette tilfælde tale om fire unge mænd på damecykler. Tidligere på aftenen skete en lignende episode ved Rantzausgade.

Det ser ut som de unga klankrigare patruljerar sitt område och kontrollerar människor för vapen och värdesakar där sen beslagtas som “Dhimmiskat”.
När skal majoritetssamhället reagera med kraft?

http://jp.dk/indland/krimi/article1822824.ece

Det har framkommit att Danska Cirkus Dannebrog utnyttjar utländsk arbetskraft och betalar högst dkr 30 i timmen!
Vad som dessutom är skamligt är att cirkusen också har beslagtagit de underbetalda arbetares pass, för att som Cirkus Dannebrogs tekniske chef, Dennie Enoch säger; man vill hindra de sticker av.

Ett sådant handlande är förkastligt och det oavsett vilka människor det utsätts och man kan bara hoppas att Cirkus Dannebrog får känna på konsekvensen av detta på adekvat sätt.

Läs gärna här:

http://epn.dk/samfund/arbmarked/article1821604.ece

Det ser ut som att båda oppositionsledaren Mona sahlin (S) och kyrkoministern Lena Adelsohn Liljeroth (M) nu har gett fan i kyrkovalet och med flyg, för Sahlins del specialcharter, rest till Mallorca för att vara med att fira Stureplansikonen och “festfixaren” Micael Bindefelds 50-årskalas.
Det är alltid lika roligt och inspirerade att se våra folkvalda roa sig, festa för glatta livet bland sina kärnväljare.
Månne tro att de båda aldrig har bevistad de habitater var det folket där betalar för deras uthävningar bor.

Jag anser de båda medlemmar av “den nya adel” utvisar ett magnifikt väljarförakt och inga av de två damer borde ansvara för annat än det egna hemmet.

http://www.expressen.se/Nyheter/1.1712047/kyrkoministern-nobbar-kyrkovalet

Det första tecknet på att en dag kommer bli dålig för mig är att jag känner konstiga lukter. Det stämmer idag också. När jag vaknade på morgonen så luktade alla min kläder surt och svett. Efter att ha bytt tröjja fem gång kom jag fram till att det enda rimliga var att det var jag som hallucinerade, speciellt eftersom jag är täppt i näsan och egentligen inte kan känna lukter särskilt bra just nu.

Och ja, det visade sig stämma. Varenda människa i skolan beter sig som en tvättäkta idiot. De är fruktansvärt ointellektuella hela bunten, och de gör verkligen en grej av det. Alla tjejer säger, och utstrålar, precis det där: “tihi, jag fattar ingenting och jag har inte heller något intresse i att förstå, jag bryr mig bara om bekräftelse”. Jag blir helt galen, för de fyller verkligen upp bilden av blåsta jävla bimbos. Och killarna är precis likadana, fast män; de fyller med andra ord upp bilden av en blåst hockeykille. Jag orkar inte mer.

Varför bryr jag mig ens? Jag brukar klaga på folk som i den här åldern fortfarande bearbetar insikten att livet saknar given mening, och stundom känns meningslöst. Jag anser att när man är såhär gammal så borde man ha kommit till insikt om det och även fattat att det enda man kan göra är att le och kämpa på. Det här är väl en typisk sådan självklar insikt; folk omkring en har i regel åsikter och värderingar som gör att man betraktar dem som idioter. Så är det och så kommer det alltid vara. Så varför har jag fortfarande så extremt stora problem med vad jag upplever som idioti? Borde jag inet ha bearbetet den här insikten? Det var ju fan mer än fem år sedan jag insåg att jag var en människa som hade ovanligt lätt för att tycka ovanligt illa om folk.

Men jag vet för i helvet inte hur man gör. Hur tycker man om människor? Hur accepterar man idioti? Snälla, berätta, någon som kan bättre än jag(i princip vemsomhelst). Hur fan går ni tillväga? Hur klarar ni av att ignorera att någon har fel?

I morges: Lei meg for å våkne alene men glad for at du ikke var der ved siden av meg. Sur på grunn av brødsmulene på gulvet og benken. Forbanna over unnvikenheten din i går kveld da jeg ville snakke om hvordan jeg har det sammen med deg. Tunge  ben som knapt bar meg ut i dusjen, slik at jeg kunne starte dagen.

I formiddag: Lette steg i høye hæler på vei mot spennende oppgaver og mennesker som ufordrer meg. Sprudlende, ærlig, engasjert og nysgjerrig. Jeg er glad og respektert, tenkte jeg.

I ettermiddag: Tårer i øyekroken på bussen hjem. Ben som sovnet og en snikende følelse av tomhet og stillhet. Ute av bussen, på vei mot hjemmet mitt, lot jeg tårene blande seg med regnet. Tunge, tunge skritt på vei fra bussen. Vaklende på høye hæler, som snart ikke bærer meg mer.

I kveld: Sår innvendig og tung i kroppen. Har krøllet bena under meg for å holde så stor avstand til deg som mulig. De har sovnet og jeg vet jeg burde endre stilling, men de nekter å lystre. Endring av stilling vil bety å streife borti deg. De er som sinnet mitt – tunge av forakt for late og lite mandige deg som ikke ser hvem jeg er. Og fulle av forakt for meg selv – som velger å leve i denne stillheten som dreper meg.

Jag satt och surfade på Wikipedia och via “Arbetsplatskonflikter i Sverige” kom jag till Fredrik Federley, och jag fylldes av minnen. Den här “mannen” har en helt egen kategori på den här bloggen, så speciell är han för oss. Han är idioten som sänkte sin karriär på en sekund, som kallade facket för Maffia och som bölade allra mest när Osynliga Partiet attackerade (C)s lokaler. (lokaler? Snarare bondgårdar, såsom dom såg ut..) och det var faktiskt ett tag sen man såg honom uttala sig i media, det är väldigt skönt och väldigt roligt på samma gång. Efter att riksdagen klubbade igenom FRA, och Fredde röstade för signalspaning, när han gapat som in i h-e-l-v-e-t-e om hur hemskt och odemokratiskt FRA var. Han blev slagen av partipiskan. Och jävlar vad hans väljare försvann ifrån honom. Och jävlar vad hans blogg blev fylld med arga och besvikna kommentarer, de allra flesta i stil med “Jag trodde på dig..” hejdå med den karriären!

Så går det när man vill ge sig in i partipolitiken, den osunda, dekadenta skitvärlden och allt som hör där till. Istället för att stå för sina åsikter och framträda som en “man av folket, för folket” så vill man inte bli osams med sitt parti.

Fredrik har dragit kokain på Stureplan, och ensam lär han ju inte vara för den delen.  Det säger jag absolut inte. Den mängd vitt pulver som åkt upp i näsan på politiker kan väl vid den här nivån räcka till att baka sockerkaka till hela jävla Europa.

När facket satte Wild n Fresh i blockad, lagligt varslad och allt som hör där till, så gick Fredrik ut och ville att man skulle stödäta på restaurangen – för det är ju så synd om Sofia Appelgren som bara ville driva en restaurang. Dumma maffia-facket som faktiskt bara vill säkra de anställda. Det är inte lätt att vara modern slavdrivare idag.

När Fredrik inte fick som han ville, så startade han i maj 2007, en egen salladsbar. Som invigdes med påmpa och ståt – här finns inget jävla fack! Samma resturang gick i konkurs i Juni. Fredrik hade bara dragit från hela skiten, det var ju mest en PR-grej och symbolisk aktion mot facket, det vet ju alla. Vad alla kanske inte vet är att skattebetalarna fick betala skuldsaneringen av konkursen.  Tack för den.

I maj 2007 så gick han ut i media och erkände att han testat knark. Ingen är väl förvånad? Stureplansbraten med skumma åsikter.. klart han testat knark, det hör ju till liksom. “Seriösa” politiker… jo tack.

Och jag är så glad, tacksam och road över att det var längesen man hörde av karln i “vanlig” media, det var längesen han fick uttala sig också. Det finns fler som Fredrik, dvs konstiga politiker med för mycket inflytande och alldeles för konstiga åsikter, men nu har ju en iallafall – mest tack vare FRA-lagen – fått sin politiska karriär så skadad så det nästan är bättre att lägga av. Kan du inte bara droppa politiken, sticka utomlands och pröva lyckan som hallick? Reeperbahn kanske? I vilket fall som, så hoppas jag att jag aldrig mer behöver se dig i ett politiskt sammanhang. Det var fint så länge det varade, nu finns det andra “politiker” som ljuger för sina väljare, knarkar och slösar skattepengar att irritera sig på.

Hoppas du ruttnar i helvetet, Fredrik.

Från Konfliktportalen.se: Jinge skriver Ibland blir jag irriterad…, Björn Nilsson skriver Vad blir bokslutet efter Mandela?, Anders_S skriver Har verkligen Venezuela sålt vapen till FARC?, kamratwot skriver Politik i tecknad form, jesper skriver Erfarenheten av att vara terrorist

Förakt för en människa kan uppstå när man inte kan förstå. Inte vill förstå eller orkar lägga energi på att ta in en hel person. Det är lätt att avfärda.
Det är svårt att avfärda när man känt kärlek till någon. Men man måste ibland ta ett känslomässigt avtånd för att komma över kärlekens subjektivitet. Man kan drabbas av förakt i rent självförsvar då.

Normaliseringen när pendeln svänger tillbaka mot mitten och inte går tilllbaka till den andra ytterliga gränsen, den är befriande.

Jag älskade dig så mycket att jag vill fortsätta älska dig, med normala ögon och acceptera dina fel, som jag ändå inte vill leva med, inte ha mitt i mitt liv. Tack. Ändå.

I Socialstyrelsens publikation Bra kan bli bättre: Hälso- och sjukvårdsrapport 2009 i sammandrag kan man läsa följande citat på sida 15:

”En av fyra anser att de inte har tillgång till den vård de behöver, och en av fem avstår från att söka vård trots att de anser sig ha behov av det. Kvinnor avstår i högre grad än män.

Skälen varierar – vissa vill avvakta medan andra anser att de inte kan få någon hjälp eller att det är för besvärligt att söka vård. Många får vänta alltför länge i telefon, för besök hos primärvårdsläkare och för besök eller behandling hos specialistläkare. Andelen som avstår från att söka vård för att de inte har råd är låg (2 procent), men detta visar ändå att ekonomin kan vara avgörande för vissa utsatta grupper.”

Det är framförallt den sista meningen jag fastnar för (fet stil av mig). Jag har tidigare argumenterat mot egenavgifter, både här på bloggen och i samtal med socialdemokratiska landstingspolitiker. Det vanligaste motargumentet är att egenavgifterna är ett styrmedel som för de vårdsökande till rätt instans. Jag har dock aldrig fått några klara bevis för att det är så att informationen är tillräckligt väl fördelad (som den ska vara på en perfekt marknad) för att ha den effekten. Och även om det var så, so what? Man kan ju hävda att två procent inte är så mycket. Men hur många ensamstående mammor – människor av kött och blod – finns bakom den siffran? Kom inte och tala med mig om styrmedel när människor drar sig från att söka vård för att plånboken är tunn. Jag känner bara förakt för de som ser världen och sina medmänniskor genom tabellernas statistik och sterila procenttal. Hur många människor är två procent? Vilka är dom?

Intressant?

Socialdemokraten Erik Laakso redovisar nu i en bloggpost att Piratpartiet är på väg att tappa den vågmästerliga balansen. Det visar sig  i utfrågningar att de faktiskt ändå tar ställning i olika frågor trots att man tidigare sagt sig stå neutrala, men Piratpartiets kandidat i EU-valet, Christian Engström, ursäktar det då med att det inte fanns något alternativ för “Ingen åsikt”. Det är nog precis det som kritikerna till den förment neutrala hållningen hävdat. Förr eller senare tvingas de visa färg. Om man nu skulle hålla fast vid en omöjlig ståndpunkt – ja då kan det inte bli annat än till priset av röster. Men skulle det vara så att det verkligen var deras fasta förhållningssätt – då är det väl bättre att inte kryssa i något alls och bara upprepa - Ingen åsikt…ingen åsikt… ingen åsikt… i allt utom frågorna de går till val på.  Den där otydligheten som nu visar sig än tydligare, är populistisk. Man vill inte skrämma bort vänsterväljare (det är ju frånMiljöpartiet och Vänsterpartiet rösterna tas, har det visat sig i opinionsmätningarna).

Bloggen Intensifier konstaterade för någon dag sen att det var ett till över 80 % mansdominerat parti,  varpå kvinnor i partiet genast replikerade med att det inte “behövs” fler kvinnor i partiet. Intensifier konstaterade vidare att partiet höll sig med en extraordinärt  ‘grabbig’ jargong och kampsång och rådde dem att tona ner.

Så här skriver piratpartisten Calandrella:

“Låt mig anmäla avvikande åsikt. Jag anser att Piratpartiet inte behöver fler kvinnor. Det vill säga, vi behöver fler medlemmar, men detta oavsett kön. Vi behöver inte specifikt fler kvinnor. Varför? Tja, varför skulle vi behöva ha det? Om vi skulle eftersträva sådan slags jämlikhet i stil med samhället i övrigt skulle vi lika gärna kunna hävda att vi exempelvis behöver fler invandrare, för att vi har en lägre andel invandrare som medlemmar  än resten av samhället (jag vet inte huruvida detta stämmer; det är ett hypotetiskt exempel). Eller blonda personer (återigen, hypotetiskt) för att bli mer lika samhällets fördelning av blonda och icke-blonda personer. Eller fler troende människor. Eller fler personer vars favoritfärg är rosa. Eller fler LOST-tittare. Eller…”

Tur då för Piratpartiet att de kandiderar just till EU-valet då, för i EU där sitter bara män i kostymer och fattar beslut över huvudet på oss - de vet vårt eget bästa trots bristande representativitet. Eller…?

Socialdemokratiska bloggare – jag tror det var  Åsa Westlund kommenterade Politikerbloggens uppmärksammande av att Christian Engström i en utfrågning uttalat  att Piratpartiet skulle rösta för legalisering av prostitution och ”vissa droger” om det skulle ‘råka’ bli så att man ‘hamnade’ i en partigrupp som gjorde dessa ställningstaganden:

“Christian Engström vet visserligen inte vad de grupper han vill vara med i i Europaparlamentet står för men han är inte beredd att på stående fot ta avstånd från “legalisering av prostitution eller legalisering av vissa former av narkotika”.

EU-parlamentarikern Åsa Westlund passade då på att informera om att det inte är så arbetet i Europaparlamentets partigrupper går till, att man ‘hänger med’ på vad partigruppen tycker. Ett eget ställningstagande i de olika frågorna krävs då partigrupperna är ytterst heterogena och det är upp till varje ledamot att göra egna bedömningar och kunna argumentera varför man tagit den ställning man gjort:

“Jag tror Piratpartiet missförstått hur en grupp i Europaparlamentet fungerar. Visst har grupperna många saker gemensamt inom sig men det finns också starka spänningar och åsiktsskillnader inom grupperna. Det finns inte som i Sverige en partilinje att gömma sig bakom. Dessutom förs diskussioner inom partigrupperna innan beslut fattas. Vilken linje ska Piratpartiet driva då? Ytterst faller ansvaret på den enskilde ledamoten. I alla frågor.”

Ännu tidigare var det ytterligare någon som hade noterat en drogliberal inställning hos partiet.

När jag själv gjorde en granskning av Piratpartiet utifrån de utgångspunkter i nyliberal ideologi (som för övrigt just förespråkar en ultraliberalt fri marknad där handeln ska vara fri också när det gäller vapen, droger och sex) närmare bestämt hos den utilitaristiska variant av nyliberalismen (vilken inte, likt annnan nyliberalism, utgår från rättighetsetiken) som ‘guldpiraterna’ Friedrich von Hayek och Milton Friedman representerar:

“Ur nyliberalismens syn på individuella rättigheter härleder man den ekonomiska liberalismen, med försvar av kapitalismen, liksom drog- och vapenliberalism, privat egendomsrätt och ställningstaganden som fri invandring och total yttrandefrihet. Rättigheterna motiveras utifrån olika slutsatser. Det finns också förespråkare av nyliberalism som inte utgår ifrån rättighetsetik.^[6] De utgår då istället ifrån det mer utilitaristiska argumentet att konsekvenserna av ekonomisk och personlig frihet ger ett bra samhälle. Detta är särskilt vanligt inom det ekonomiska området.^[7]“

7.  ^ Anna Maria Blomgren, 1997, Nyliberal politisk filosofi: kritisk analys av Milton Friedman, Robert Nozick och F.A. Hayek, Bokförlaget Nya Doxa

och vars inställning till ‘immaterialrätterna’ Christian Engström samvetsgrant redovisat såsom varande själva grunden till piraternas ställningstagande beträffande fildelning på sin hemsida – så fick jag svaret av andra i kommentarsfälten, att det inte var relevant vad han uttalat – det var inte han som var Piratpartiet – och att det därför inte spelade någon roll. Men detta är väl ett märkligt förhållningssätt. En partimedlem som kandiderar för partiet i EU-valet, uttalar sig å partiets vägnar i TV osv – hans ställningstaganden och uttalanden i olika frågor måste väl spela stor roll och självklart tolkar var och en det som något som har med Piratpartiet att göra.

Så här förklarar Christian Engström, Piratpartiets förstanamn i EU-valet, piraternas inställning till upphovsrätten i inlägget “Klockren fildelningsmotion av Karl Sigfrid m fl“ (Christian Engströms ord är fetstilade, det övriga är de utdrag ur Sigfrids motion som Engström kommenterar):

“Upphovsrätt är inte ägande

Nobelpristagaren FA Hayek förklarar skillnaden mellan konventionell äganderätt och upphovsrätt, och påpekar att det är stor skillnad på begränsade materiella resurser och obegränsade immateriella. Upphovsrätten medför inte ökad innovation. Dags för nästa Nobelpirat:

“En senare Nobelpristagare, Milton Friedman, beskriver upphovsrätten som ett monopol som minskar utbudet till en nivå under den optimala. Upphovsrätten och de förbud som följer därav bör enligt Friedman främst beskrivas som en inskränkning av yttrandefriheten.”

Även om det här kan tyckas vara lite väl filosofiska punkter att ha med i en riksdagsmotion, är det en del av styrkan i motionen att den verkligen förklarar ordentligt och på djupet. För andra riksdagsmän och/eller debattörer är den här motionen ett utmärkt sätt att faktiskt förstå vad det handlar om. Det är den här typen av grundläggande resonemang som ligger till grund för piratrörelsen, både i Sverige och globalt. Ska man begripa piraterna måste man begripa det som står i det här stycket i motionen.

Och slutet på stycket är precis på pricken:

“Ett rimligare alternativ än dagens upphovsrätt är att den som offentligt säljer en produkt får acceptera att andra använder sin frihet och sin äganderätt till att skapa kopior för eget bruk. Det är inte heller ekonomiskt motiverat med ett monopol som syftar till att ge upphovsmannen rätt att tjäna pengar på sin verksamhet. I andra sammanhang kräver vi att företagare har en affärsmodell som fungerar utan monopollagstiftning. Varför skulle inte det gälla artister?”

Jag läste också en intressant debatt från i december hos bloggaren “Mymlan” – där hon blev attackerad för sin avståndstagande åsikt och att hon i vissa delar kunde hålla med den kritiska artikel om Piratpartiet som Andreas Ekström skrev i tidningen Journalisten där han fann dem populistiska och i beröringspunkt med Ny Demokratis Ian & Bert. Diskussionen gällde bl a partinamnet och associationerna som namnet ‘pirater’ kan tänkas väcka.

När man läser den unge Johan Fricks debattinlägg - som råder de av sina generationskamrater som värnar om integritetsfrågorna på Internet – att istället rösta på Vänstern, som ju länge drivit exakt samma frågor, och dessutom tar tydlig ställning i fördelningsfrågor, utbildningspolitik, jämställdhetsfrågor osv -  ja, då ser man samma reaktioner i kommentarsfälten där.

Piratpartiet försöker hela tiden bortförklara eller ludda till sin nyliberala ideologiska hemvist. Varför det? Det är väl bara att stå för den ideologi man har och inte hymla med det. När det ändå fortfarande görs, till och med så när nära EU-valet, så förstärks det högerpopulistiska intrycket.

Läs: Christian Engström (PP),   “Jag vill till Bryssel för Piratpartiet“, Christian Engström 3, Journalisten – Andreas Ekström: ”Piratpartiet är 2000-talets Ian och Bert“  mymlan, the real. – “om du inte är för oss är du emot oss”, Politikerbloggen – ,  Expressen, Klara, Kryssa Åsa Westlund – “Vill Piratpartiet legalisera knark?”,   Erik Laakso på Uppstuds: “Piratpartiet tappar redan balansen“,   Maria Ferm (Grön Ungdom): “PP tycker till om allt“, Johan Frick – “Rösta inte på Piratpartiet”,  

Se tidigare bloggposter: Tänk analogt, Jobb, bostäder, utbildning – Piratpartiet couln’t care less,  Piratpartiets ideologi får inte ifrågasättas?

Fredagen den första maj, alla arbetares högtidsdag. Dagen då även jag och min medförfattare kastade av oss vårt blåa skimmer och allt vad kaptialistiska åsikter, liberalism och förtryckarmentalitet heter och tågade genom stadens gator och sjöng glada sånger om hur proletariatet åter ska förenas och resa sig mot maktens elit.. Eller hur var det egentligen?

Jag kan inte svara för min medförfattare, men själv jobbade jag- som en god arbetare bör göra- och lyssnade på första maj-tal som journalist och inte som privatperson. Även om privatpersonen själv stod där någonstans brediv mig och tänkte mörka tankar. Speciellt illa berörd blev han när han försökte le vänligt mot en äldre kvinna som på sitt (troligen iaf) barnbarns jacka hade satt en S-pin. Den mer privata delen av mig, den delen som inte ska vara trevlig och representera tidningen på platsen, funderade då på om vi egentligen kan tala om åsiktsfrihet när den äldre generationerna indoktrinerar sina barn med sina egna åsikter innan de når en ålder av kritiskt tänkande. Men det är klart, precis som med religiösa dogmer så är det kanske enda sättet att försöka föra en utdöd åsikt vidare. För annars var det en åldrande publik som hade samlats, och om detta är talande för hela Sverige så finns det snart inte många sossar kvar längre..

Privatpersonen Fredrik skrattade också gott och hånfullt när talarna från scenen citerade internationalen och berättade hur det gamla ska störtas i gruset. Detta från partiet som har regerat landet i fler år än någon annan… Men sedan innan vet vi ju att verkligheten inte är sossarnast starka sida. De, liksom de amerikanske republikanerna, ägnar sig nu för tiden mest åt skrämselpropaganda om hur illa det blir om någon annan tar makten ifrån den istället för att visa vad de själva tänker och tycker…

Men så har jag i alla fall varit på min första 1:a maj-demonstration. Alltid något.. Lär känna din fiende…

Ps. Köpte också en trevlig liten tidning/bok av en man på demonstrationen om brott mot mänskliga rättigheter under kommunistiska regimer.. Alltid lite spännande kvällsläsning.. eller något att skicka till polaren hemma i Uddevalla med förflutet inom Ung Vänster, kanske med en kopia av Animal Farm..

(Jag “bajtar” Gustav som redan skrivit om låten på sin blogg här. Jag bumrushade hans kommentarfält och kände mig därför manad att skriva av mig på min egen blogg istället.)

Promoe har nyss släppt låten Svennebanan som troligen kommer bli en av årets sommarplågor. Låten är intressant på många sätt, både textmässigt och rent musikaliskt vilka val de gjort i produktionen. Videon är i sig något av det roligaste jag sett i videoväg eftersom det är en verklig svensexa som filmats. Producenten till Promoes video fick tillgång till materialet eftersom ägaren sa “Jaja det blir väl 500-600 tittar på youtube”. I skrivande stund har videon fått över 210 000 tittare bara där. Samtidigt var det från första stund något som irriterade mig med hela grejen. Det finns en alltför tydlig självbelåtenhet hos Promoe när han leverar sitt förakt mot svennebananerna vilket även är tydligt i videon.

I en intervju har han sagt att det är den svenska fyllekulturen han vill skildra. Och videons tema är mycket riktigt en träffsäker skildring av svensk fylla i homosocialt sällskap.  Tyvärr känner jag igen mig i den dyngraka kroppshållningen, det homoerotiska och därför hårdhänta kramandet, att sjunga med i dåliga 80-talslåtar, den spexiga attityden med fyllan som avlatbrev ifall att man i efterhand skulle bli avkrävd förklaring. Att låten inte är renodlad hiphop utan är starkt influerad av eurotechno är skoj. Det kan betyda en medveten drift med svensk musikindustri som länge bestod av den genren. Eller också en drift med den kategori av människor som fortfarande gillar genren samt rejv och trance. Och inte fan bor de på Söder (Sthlm), Limhamn (Malmö) eller i Vasastan (GBG). Promoe och Filthy är annars inga fan av eurotechno så mycket är säkert.

Låten beskriver mycket mer än den svenska fyllekulturen. Texten innehåller en hel del som får en att tänka till efter att man skrattat klart. Svennebanan handlar om hur töntiga svenskar är som “gillar kungafamiljen”, är i Thailand på semester, åker charter till “mallis kanarieholmarna”, har barn som kollar för mycket på tv, får sin “kunskap från wikipedia”, ”finlandsfärja bon jovi-covers”, “raggarbilar power meet”, och så vidare och så vidare. Det är ingen tvekan om att det inte är medelklassen som Promoe beskriver. Det här handlar om arbetarklassen, människor med markant lägre kulturellt kapital än vad han själv har (och ekonomiskt, därav charter till mallis o kanarieholmarna). Det som skiljer “Svennebanan” från tv-serien Världens modernaste land är, förutom format och längd, att Fredrik Lindström drev med sig själv samtidigt medan Promoe alldeles uppenbart betraktar svenskheten utifrån med attityden “jag är bättre än det här, och det här, och framför allt det här”. Där Lindström hade ett anslag som tillät både stolthet och skam, är Promoes uppsåt mest att dissa skiten ur bananerna. Och texten beskriver de lägre klasserna i vårt samhälle. Att han har dreads, är radikalvänster och nykterist har kanske ingen relevans för låten i sig men känns det inte lite typiskt? Han är helt enkelt en vänsterbanan som ogillar sin egen position. Jag efterlyser härmed en raptext om vänsterbananer som positionerar sig över den klass de koketterar om att företräda. (Kanske yours truly sneddar till kepsen, skaffar häng och skriver den, vem vet?).

Promoe har tidigare uttalat sig om hur han plågats av sin etnicitet och hudfärg. Att han länge inte kunde relatera till vita män. För mig är det svårt att inte dra en parallell från detta till hans relation till “svennebananer”. Promoe är alltså inte direkt den mest neutrala uttolkaren av den svenska identiteten som finns. Av någon anledning har det blivit mer och mer rumsrent att häckla fattiga svenskar offentligt. En spekulation är att det går hand i hand med att vi övergivit idealen om folkhem och överhuvudtaget begrepp som “folket” till förmån för devisen “var man är sin egen lyckas smed”. Samtidigt har svaghet fått andra attribut idag än tidgare, eller snarare kan”vit man” per definition inte tillhöra de svaga i samhället. Därför är det så roligt att hacka på hillbillys, crackers, rednecks, dansbandsvita, countrylovers, OCH svennebananer.

Nej, mitt skratt fastnar i halsen när jag lyssnar på Svennebanan. Visst känner man igen sig med killarna i videon och skäms lite. Visst är texten träffande. Men jag kan inte skaka av mig känslan att Promoe inte skrattar med utan åt svennebananerna.

Andra om “Svennebanan” och Promoe:

http://paparkaka.com/?p=1134

 http://www.na.se/meny/artikel.asp?intId=1472809

http://www.skivkoll.se/2009/04/15/video-promoe-svennebanan/

http://untfredag.se/avd/1,1826,MC=15-AV_ID=899084,00.html?from=latestnav

Blivande sommarplåga enligt The Voice: http://www.thevoice.se/makeitorbreakit/378-make-it-or-break-it-promoe-svennebanan

Videon: http://www.youtube.com/watch?v=FEPZ3HwOgbY

Kan det verkligen vara på det vis att Piratpartiet vill oss väl? Har själv svårt att tro på saken, då vi alla vet att politiker är bland det allra mest ondskefulla och opålitliga som finns i vår värld, och av den anledningen har jag alltid varit politiskt obunden. Att vara medlem av ett parti har därför aldrig heller fallit mig i smaken.

Men det som fick mig att fundera i dessa banor var de vänliga kommentarer mina “piratinlägg” har fått. Och när jag surfat runt lite bland andra bloggar på sistone så har jag märkt att de flesta pirater överlag verkar vara sansade personer med hjärtat på rätta stället.

Och inte nog med det, många pirater verkar dessutom ha förmågan att tänka själva, en sällsynthet i dagens politiska vardag, och en egenskap som Mittenblockets hjärntvättade representanter/medlöpare överlag saknar å det grövsta.

Piraterna verkar dessutom uppriktigt tycka om sitt hemland, och de vill av den anledningen Hemlandet väl, något som Mittenblockets anhang inte är kända för att vare sig göra … eller vilja? 

I deras fall så är det snarare på det omvända viset. De har nämligen för avsikt att bringa kaos och misär till landet som våra fäder byggde, och inget ger dem större glädje än att tjäna några Judaspenningar genom lyda den internationella storfinansens direktiv. Trist förvisso detta är,  men sant ändå … tyvärr.

Det falska Mittenblocket, och alla de genom-korrumperade medlöpare till den internationella storfinansen som däri ingår, har INTE vårt hemlands bästa för ögonen. Tvärtom. Detta kan vi alla vara övertygade om,  för de är enbart intresserade av lyda sina utländska herrars minsta vink.

Vad de hoppas vinna på att förråda sina egna (dvs oss, de svenska medborgarna, deras arbetsgivare) är det ingen som med säkerthet vet. För som alla vi normala och godhjärtade människor vet så är förrädarens lön ringa … om han ens får någon lön för sitt svek. Det finns mao inget de kan vinna på affären.

För en urgammal sanning är den att det som fienden avskyr över allt annat är … en förrädare. Och det spelar ingen roll om man gjort fienden en tjänst av största slag, för ingen i fiendelägret kommer någonsin att lita på den som förrått sina egna. För i fiendelägret så föraktar man förrädare.

Lönen för förräderiet blir därför alltid i slutändan ett och detsamma: ensamhet och samvetskval. Och detta, gott folk, är en lön dessa skurkar är väl värda. En sak de dock kan räkna med att få är ökändhet. Kanske blir även några av våra älskade svenska ledares efternamn en dag till skällsord: nya Quisling!

Låt oss hoppas att det inte ska behöva gå så långt. Det finns ännu tid för dem att göra det rätta. Och den chansen borde man ta, för snart är tiden för en sista chans över … för alltid. För det som då återstår är att vi svenskar tar tillbaka vårt land ur klorna på den internationella storfinansen och alla deras medhjälpare.

Tiden är knapp, och något av vikt måste nu snart till. Dagens politiska lurendrejeri kan inte tillåtas fortgå förevigt. De svenska medborgarna har nu genomskådat de etablerade partierna och deras skumraskaffärer. Vi tänker inte köras med länge till. Ett politiskt uppvaknande av aldrig tidigare skådat slag står nu framför dörren.

Den senaste tidens skandalösa händelser i Sverige har gett eko världen över. En internationell rörelse bland den utbildade medelklassen håller nu på att växa sig stark. Och den kommer, om inget drastiskt händer från Mittenblocket och det övriga etablissemanget, att blåsa bort alla de som vill hålla oss i bojor framöver.  

För denna rörelses grund är välvilja och omtanke. Och kanske kan piraterna leda oss in på rätt väg igen, för något nytt måste nu till? Medborgarnas och Sveriges väl måste vara vår högsta prioritet. Men vem av våra ledare värnar om oss eller vårt hemland?

Om vi vill leva som fria medborgare i ett fritt Sverige, så måste de etablerade partierna nu sättas ut spel. De har förlorat vårt förtroende och förbrukat rätten att företräda oss, de svenska medborgarna. Vi vet att de inte vill oss väl.

Hur kan de som vi nu vet vill oss illa tillåtas planera framtiden för oss och våra barn? Och hur kan vi lita på personer som ljuger till oss och arbetar för utomsvenska intressen bakom våra ryggar?

Vi har lagt våra liv i händerna på lögnare och bedragare. Detta misstag har vi nu insett, och detta misstag har vi nu bestämt oss för att rätta till?

Jag tänkte på en sak. Att när man slutar blogga och liksom lämnar allt liggande där. Fruset i tiden. Då måste det vara så jävla konstigt att trilla förbi allt det där igen när det gått lite tid. När man är på en annan plats. Bilder, texter, känslor. Gamla kärlekar. Hela skiten. Jag skulle inte palla. Inte när man kan radera. Tror att den inställningen lite ringar in mig som människa.

Förresten började det en ny slav på mitt jobb i måndags. Tur som fan att jag ska sluta för han är riktigt jävla dryg. Töntig kille med akademikerkomplex. Besserwisser, utan att kunna backa upp med argument eller fakta. Fy fan. Värsta sorten. Jag kände för att bitchslappa lite vett i honom efter fem minuter, men eftersom jag är så ädel valde jag istället att vända andra kinden till och fortsätta räkna timmarna till dess han inte längre kan tortera mig med sin närvaro. Ytterligare en anledning att byta jobb alltså, som om jag behövde det.

Ps. Det här är förresten något av det mest fantastiskt skojiga i världshistorien.