Ontario i Kanada samlar in offerter för nya kärnkraftverk. Areva skickar in en offert på 23,6 miljarder kanadensiska dollar för två 1600 MW reaktorer, men kan inte garantera att slutpriset blir detta. Har det något med byggandet av Olkiluoto i Finland att göra tro? Atomic Energy of Canada Ltd offererar två 1200 MW reaktorer för 26 miljarder kanadensiska dollar. Dollarn står idag i 6,75 SEK, vilket ger 175 miljarder SEK för dessa två reaktorer, eller 73000 SEK per kW. Läs mer på Clean Break och Toronto Star.

En vanlig solpanel för en privatperson på 150 W kostar 10000 SEK, det blir med andra ord samma pris som för solceller. Köper man många solceller får man nog ett bättre pris.

Sedan kan man ju undra vad slutförvaret kommer att kosta vilket inte går att uppskatta förrän man undersökt markförhållandena osv.

Nu kommer flera att påpeka att man inte kan jämföra solceller med kärnkraft, vad det gäller driftbalanser, solsäkerhet mm mm, men Ontario tycker i alla fall att det är för dyrt. Det är ett räkneexempel och vill vi ha ett till? Ett 3 MW vindkraftverk producerar inte 3 MW hela tiden, utan kan kanske komma upp i 25% på årligt genomsnitt om det går bra. 0,75 MW mao, eller 750 kW. Med kärnkraftspriser så blir det då nästan 55 miljoner SEK för ett verk…

Verkar som om sol, vind, vatten och våg blir billigare och billigare, kärnkraft dyrare och dyrare…

Är det inte dags att tänka i nya banor?

Intressant tal om elbilens framtid – mycket sevärt.

Jag blir lite trött. Regeringen påstår sig jobba för miljön och för en omställning till förnyelsebara energikällor. Med detta menar dom att de inte tänker göra någonting för den skatt som skatteverket tänker lägga på mellanskillnaden som delägare i vindkraftskooperativ betalar och den marknadspris som finns på Nordpool. Priset på Nordpool är baserat på utbud och efterfrågan vilket gör att priset är satt till det dyraste energiproduktionen för stunden. Tar vi dessutom in externa kostnader skulle detta pris vara oerhört högt eftersom då kol och kärnkraftsel verkligen skulle få betala för alla led och dess miljöpåverkan. Det spelar alltså ingen roll hur man producerar sin el i detta fall. Alla förnyelsebara energikällor blir diskvalificerade.

Man har inte tänkt på att priset på Nordpool inkluderar kapitalkostnaderna som elproducenterna har, dvs de investeringar som behövts göras för att bygga kraftverket, gruvdriften, avfallshanteringen etc. Vindkraftverksdelägare har redan betalt sin insats/kapitalkostnad för sitt verks el. Någon gruvdrift och avfallshantering handlar det inte om och nedmonteringskostnaden är inbakad i andelspriset. Detta är alltså helt enkelt en straffbeskattning på en skuldsättning. På samma sätt som om jag som bostadsrättsinnehavare skulle behöva betala skatt på mellanskillnaden på min fasta kostnad och den fasta kostnaden för en marknadsmässig hyresrätt av den dyraste sorten. Troligtvis en i centrala Stockholm som inte tillhör allmännytan och har all betänklig lyx i källaren. Detta enkom för att jag äger min egen lägenhet. Dags för regeringen att vakna eller tappa röster. Deras lamhet och oförstående i frågan är skrämmande och trovärdigheten för deras “miljömässiga” energipolitik blir under noll.

Med en sådan politik spelar det ingen roll att man jobbar för att sänka kostnaden för att leverera el till elnätet. Snart får väl solcellsinnehavare betala mellanskillnaden på sin el (som är gratis eftersom man bortser från kapitalkostnaden) och Nordpools elpris. Solvärme och jordvärme…??? Var kommer gränsen att så småningom dras? Handlar det om ifall jag skapar en ekonomisk förening med min granne och delar på solvärmen? Ingen är välkommen som energiproducent med sådan politik!

Regeringen…. Skärp till er!

Namninsamling på vindandelar.nu

Vertikalt vindkraftverk från Vertical Wind

Ibland är jag inte snabb, inte ens ganska snabb. I det här fallet kan man t.o.m. kalla mig långsam. Det är ok… jag har så mycket annat att hålla reda på, t ex bilbesiktningen där jag även var för långsam. Men körförbud måste vara det mest klimatvänliga begreppet jag självförvållat mig på ganska lång tid. Hur som helst. Uppsalaföretaget Vertical Wind skall leverera 4 st 200 kW vertikala vindraftverk till Falkenberg Energi där jag är vindkraftsdelägare. Jag gillar rundgången i detta koncept.

Att dessutom svenskt köper svenskt är inte dumt. Bra för teknikutveckling, jobb och lite såndäringa stolhet. 4 st 200 kW är inte mycket när man jämför med enskilda horisontella vindkraftverk på 3 MW, men kommersiell testkörning och utvecklingssamarbeten är trevligt. Hoppas utkomsten blir fördelaktig.

Öljäst (Saccharomyces cerevisiae) vet kanske alla producerar bl.a. etanol av socker. En av de absolut viktigaste processerna när man brygger öl. Därför måste man ta hand om sina vänner jästcellerna när man gör detta, och inte får låta dem beblandas med t.ex. vildjäst, bakterier eller katter.

Öljäst (Saccharomyces cerevisiae) från Wikipedia Commons

Nu har forskare letat efter vilka mikrober som producerar mest metylhalider, el halometaner, av alla. Metylhalider är metan (CH4) där man bytt ut en väteatom (H) mot klor (Cl), brom (Br) eller jod (I), t.ex. metylbromid (CH3Br). Bromerade och klorerade kolväten är ofta inte helt populära i miljösammanhang eftersom de bryter ned ozon, och t ex freoner är varianter av dessa. Metylhalider produceras dock naturligt av vissa organsimer och en balans av dessa och ozon har genom historien bildats. Men som vi känner till kan människan lätt sätta dessa naturliga balanser ur spel, även om flera skeptiker inte tror att så kan vara fallet.

Hur som helst, metylhalider kan man vidare omforma till andra mer användbara ämnen. Med hjälp av zeolit-katalysatorer kan man bilda bensin, alkener, aromater, alkoholer och estrar. Bensin vet vi vad det är. Alkener är kolkedjor med dubbelbindningar, vilket en av de mest kända är eten som man kan skapa kedjor av och bilda polyeten, dvs plasten vi har i plastpåsar. Aromater är ringformade kolväten där bensen och toulen är mest kända som används som tillsatser i bensin. Alkoholer vet vi vad det är och estrar är kolväten som ofta är smakämnen eftersom de finns naturligt i frukt. T.ex. pentyletanoat smakar och luktar banan.

Från cellulosa till användbara kemikalier

Man har plockat genen för ett enzym “methylhalidtransferas (MHT)” från Turteweed (Batis maritima) som är en art som är bra på att bilda dessa metylhalider. Denna gen har man petat in i öljäst och denna GMO-jäst har man låtit arbeta tillsammans med en bakterie man hittat på soptippar Actinotalea fermentans. Dessa två tillsammans kan bilda användbara kemiska produkter från cellulosa, och vad man testat är bl.a. jungfruhirs/röd hirs/präriehirs (Switch grass – Panicum virgatum), majsrester, sockerrörsblast, och träd från poppelsläktet där bla asp ingår (Populus sp.).

Misstänker dock att det är mycket viktigt att hålla dessa modifierade öljästceller borta från min Nya Zealändska pale ale som står och bubblar hemmavid .

Läs mer på GreenCarCongress, BusinessWire och Journal of the American Chemical Society.

Man har nu genomfört ett 24-timmarslopp med elektriska motocrosscyklar. Det gick av stapeln under 4-5 april och 10 lag ställde upp. Tävligen var arrangerad av Zero Motorcycles, skaparna av Zero X motorcycle och den kommande Zero S vägmotorcykeln. Lagen tävlade om vem som kom flest varv på tre batterier. Dvs de fick ladda de två batterier de inte använde, men eftersom laddtiden vida överstiger förbrukningstiden så gällde det att köra snålt, bromsa sällan och byta batterier ofta.

24-timmarsrace med elmotocrosscyklar

Eftersom crosscyklarna är elektriska så är de mycket tysta. Därför kunde loppet köras nära bostäder trots att det var ett 24-timmarslopp. Man mätte upp ljudet från 10 meter och det lät inte mer än en vanlig konversation, och som flera uttryckte det: “det var skönt att kunna prata under loppet”

Kikar man på videon nedan så hör man klock och skump snarare än muller och oljud. Vid varje hopp dunsar det till, och man hör vad folket omkring snackar om. Klart coolt, trots att säkert de flesta fossilskallar tycker tvärtom.

Vinnarna klarade att åka strax över 1000 varv, vilket motsvarar 500 miles, vilket motsvarar ca 80 mil. Medelhastigheten var ca 21 miles/h vilket är 34 km/h. Zero maxar kring 80 km/h men här var det uthållighet och längd som premierades.

Den totala kostnaden för “soppan”, eller elektriciteten, för alla lag under hela tävlingen uppgick till ca 100 USD, och för att göra det ännu lite grönare så var laddstationerna solcellsdrivna under dagtid.

Vem som vann förutom miljön då eller?
Tja… vem bryr sig?

Ok, kanske inte 100% cellulosafri men halten cellulosa i andmat (Lemna minor) är mycket låg eftersom den inte behöver bygga några bärande konstruktioner. Cellulosa är svårnedbrytbart och brukar lämnas därhän när man producerar mat och socker. Andmat är dom där bladen med hängande rötter som växer på vattenytor i stilla vatten. I Sverige så gillar änderna detta att äta, och i USA ankorna, om man skall tro dess namn Duckweed på utrikiska.

Andmat har blommor och producerar frön, även om de sällan syns. Dock förökar den sig mestadels genom delning och skott, dvs kloning. Därför kan de växa till mycket snabbt vid goda förhållanden och därigenom skapa mycket biomassa per yta och tidsenhet. Nu har forskare vid North Carolina State University utrett att andmaten är lysande på att rena vatten från grisfarmer. Vattenytor med liknande vatten kan producera andmat mycket snabbt då det innehåller mycket näringsämnen, och andmaten renar vattnet när det växer till. Detta gör att man kan förhindra kväveläckage och metanbildning som läcker ut i atmosfären. Dvs, man gör två flugor på smällen.

Men lite manipulerande av andmaten kan den i princip bestå av 75% stärkelse, vilket man kan göra biobränsle av, från metan till butanol. Så till skillnad mot sockerrör, majs och annan gröda för biobränsle så kan man tillvarata hela växten och enkelt skörda den med täta intervall.

Annan forskning på universitetet förespråkar även att använda ett par bakterier (Clostridia och Methanogens) som mha CO2 och acetat kan bilda etanol och metan. Clostridium ljungdahlii ombildar CO2 och CO till acetat och en mindre del etanol. Utsätter man denna för väteperoxid, vätgas och syrgas så ökar den halten etanol i sin produktion. Methanosarcina barkeri som är känd för att bilda sumpgas kan sedan omvandla övrig acetat till metan.

Sedan har man även en hel del forskning kring hur man gör olika typer av “fossila” bränslen av fetter från djur och växtriket. Eftersom etanol har relativt lågt energiinnehåll och lätt absorberar vatten från luften så anser man att konvertering till bensin, biodisel och jetbränsle är att föredra. Genom hydrolys och mha några katalysatorer kan man skapa biobränsle från vilken fettyp som helst.

Så, sammanfattningsvis:
1) Ny effektiv gröda för biobränsleproduktion och för förhindrande av läckage av näringsämnen och metan till omgivningen – andmat.
2) Bakterier för Carbon Capture till metan och etanol
3) Konvertering av fetter från olika håll till olika typer av biobensin, biodisel och biofotogen.

Sådana nyheter och satsningar är det roligt att läsa om.

Agavekaktusen är vad man odlar för att framställa tequila och mezcal. Jag är ingen fan av något av dessa drycker men jag är imponerad av kaktusen, eller egentligen alla kaktusar, eller egentligen alla CAM-växter. CAM står för Crassulacean Acid Metabolism och är ett mycket effektivt sätt att spara på vatten.

CAM koncentrerar CO₂ kring enzymet RuBisCO vilket gör att den arbetar effektivare. RuBisCo har en tendens att gå arbeta baklänges (fotorespiration med syreförbrukning) vilket undviks med höga CO₂-koncentrationer. CAM-växter öppnar sina klyvöppningar för att ta upp CO₂ på natten där det är svalare och undviker avdunstning av vatten. CO₂ konverteras till andra molekyler (bl a Malat) för att förbrukas senare under processen. Malatet förvandlas sedan under dagen tillbaka till pyruvat och CO₂ som då tas upp av RiBisCo.

CAM-växter är inte effektivare än vanliga C4-växter eftersom man förlorar lite tid med CO₂-upptag och i konverteringar av molekyler, men man klarar istället av att växa där andra växter dör av värme och uttorkning.

Agavekaktusen kan alltså producera socker på marker som inte mycket annat kan växa, generera inkomster till folk på dessa marker och vara en råvara för t.ex. drivmedel som inte konkurrerar om mark med matproduktion. Möjligen då med Tequila-produktion, men det smakar ju inget vidare i vilket fall.

ABC News skriver om agave i Australien.

Bild 1 och bild 2 är plockad från Wikipedia commons

Att pumpa tillbaka vatten i vattenmagasin är en gammal idé som används på många håll i världen (se denna länk). Problemet är att dessa vattenmagasin är ofta långt ifrån produktionen av förnyelsebar energi och befolkade platser. Detta leder till stora krav på transmissionsledningar och vill man utöka eller bygga nya vattenmagasin så är det ofta med stor miljökostnad som följd, förutom NIMBY-konceptet. Så det bästa vore att bygga något som knappas syns men nära där det förbrukas.

Så… varför inte gräva ned det? Låter dyrt? Ja, men tekniken finns och används dagligen av gruvindustrin. Man kan med passande berggrund placera dem där de behövs och därmed få ned kostnaderna för transmissionen. Dessutom har vi gott om vatten i Sverige så här skulle det kunna passa riktigt bra. Riverbank Power kallar konceptet Aquabank har fått i uppgift att bygga en anläggning i Maine

Konceptet är mycket lockande för att ersätta fossil energiproduktion för att jämna ut effekttoppar och dagar då det inte blåser eller är soligt. Visst blir det lite förluster varje gång man skall omvandla energin från lägesenergi till el och tvärt om, men eftersom potentialen är stor för varje station (i storleksordningen 1000 MW), och att det är befintlig teknik samt har mycket låga externa kostnader så borde det finns stora möjligheter för liknande teknik. Marknaden får väl utvisa det hela, men då hoppas vi att alla externa kostnader skulle kunna inkluderas i fossil energi, samt att ngn kunde uppskatta och inkorporera kostnaderna för NIMBY och andra konfliktskapande termer.

Ekonomin bygger mycket på att sälja energi (låta vattnet gå) vid förbrukningstoppar då det är dyrt och lagra energi (pumpa tillbaka vattnet) då den är billig, om det nu är på natten eller då det blåser. Se det som bankernas inlånings- och utlåningsränta. Där finns mycket pengar att tjäna.

Gamla gruvor kan man tänka sig skulle passa bra, men här har vi problemet med att de inte ligger på rätt platser när befolkade områden där de som bäst behövs. Läs mer om detta på CleanBreak.

NS Effektivare energi är ett företag i Örebro som säljer LED-lampor och lite solcellsprodukter. Utbudet på LED-sidan är trevligt med flera varianter av E27 CREE-spottar från 1 till 9 watt, samt ännu fler varianter för inbyggnad.

Men, det är inte det intressantaste på sajten, utan det är länken till “Det självförsörjande huset” där man kan följa med bygget av ett hus som utrustas med solvärme, solceller, vindkraft, batteripack, mycket stor ackumulatortank och vattensystem som inte skall anslutas till kommunens VA-system. Materialval såsom Foamglas och LED-lampor kommer att användas och lite intresserad vart jag av hans hemmabioanläggning som förväntas dra 28W (!). Batteripacket kommer att ligga på 50 kWh och dessutom en elbil som har 20 kWh batteripack kommer att användas som energilagrare. Mycket intressant bygge!!!

Här är ett utdrag från hemsidan:

• Enplansvilla på cirka 130m² samt garage,verkstad och husets hjärta på ca 80m²
• Grunden kommer vara en fuktsäker lågenergigrund från Koljern.  Läs mer här, www.koljern.se.
• Koljern i väggarna med träpanel utvändigt. Koljern i tak.
• Golvvärme ska läggas i hela huset  (om det skulle behövas ett värme tillskott)
• Ventilationen kommer att tas genom en kulvert på ca 25m rör i marken, på sommaren så får vi gratis kyla, på vintern får vi en förvärmning på inluften till Termovex 250 värme återvinning.
• Fönster och dörrar med mycket bra u-värde sätts in.
• En tank på 5-10 kubik för lagring av vatten som värms upp med solvärme.
• Vakuumsolpaneler 15 m².
• Solceller 4 kW.
• Vindkraft ca 1 kW.
• Batteribank, 50 kWh samt elbilen på 20 kWh.
• Även ett minikraftverk för regnvatten kommer att byggas.
• Har även planerat in en återvinning av avloppsvattnet.
• Matlagningen är fortfarande under planering (gasol/biogas).
• Kyl och frys – det energisnålaste som finns Electrolux 290L 195kwh/år.
• Lamporna i huset blir självklart mina Ledlampor som jag säljer.
• Dammsugaren är en Roomba 560 en mycket strömsnål lösning drar endast 40watt!
• Hemmabio: LED projektor, ett modifierat supereffektivt 5.1 slutsteg. Bärbar dator som endast drar 8watt kommer att köras som boxer med hd inspelning. Totalt kommer hela hemmabiosystemet att dra ca 28watt.
• Jag har beräknat en snittförbrukning på ca 3Kwh/dygn + Elbilen
• Elbilen kommer att få ca 150W solceller på taket, det skulle ge ca 1mil körsträcka en solig sommardag.

Jag önskar lycka till och hoppas fler blir inspirerade att göra ngt liknande. Man är dock lite intresserad av budgeten

Johan Erlandsson på Ecoprofile är på konferensen “Ett nytt grönt kontrakt för Sverige?” där han direktrapporterar olika föredrag. Medverkande är bla peak oil-professorn Kjell Aleklett, Carl Tham, Göran Appelqvist, Mikael Höök, Mats Leijon m.fl. Det diskuteras energiförsörjning, klimateffektivitet och politik och rapporterringen är mycket läsvärd att följa.

Visst ni att vi i Sverige importerar 70% av våran energi? Vi importerar från Danmark, Norge och Ryssland och det handlar givetvis om olja och naturgas.

Enl Mikael Höök:
Danmark kommer inte att exportera olja om 5-6 år, då räcker den inte längre. Då försvinner 35 % av den svenska oljeimporten. Naturgasen slutar exporteras om mindre än 10 år. Även den norska oljan tar slut ganska snart.

Ska vi importera olja från Ryssland då, som har ganska mycket olja? Är det bra att vara tungt beroende av Ryssland?

Följ konferensen på www.ecoprofile.se

Ett samarbete mellan Östersund, Sundsvall coh Trondheim (!) har tagit fram en elbils- och laddhybridsguide. Den är i PDF-format och kan laddas ned här. Bra sammanställning av hur marknaden ser ut idag och vi får hoppas att dom fortlöpande håller den uppdaterad, samt putsar lite på finishen.

Bornholm blir testlabb för elbilars behov av el och vindkraftens variabla produktion. Jag antar att det testas V2G där man använder smarta elnät för att lagra el i t ex elbilars batteri för att stabilisera elnätet. Läs mer här.

Mer intressanta nyheter hittar ni på Gröns Bilisters nyhetsbrev.

På senare år har utbyggnadstakten av vindkraftverk i Sverige blivit bland de långsammaste i Europa och detta vill miljöminister Andreas Carlgren göra något åt. Idag räknas vindkraftverk som miljöfarlig verksamhet av betydande omfattning och omfattas av miljöbalkens bestämmelser. Dessutom måste kommunalt bygglov finnas. Som skräckexempel nämns vindkraftsparker där det tagit tio år från planeringsstadiet till det att den kunnat börja byggas.

Så ska det naturligtvis inte vara. Frågan är bara om det är för många regler och  instanser som är problemet, eller om det helt enkelt handlar om ineffektiv och långsam handläggning. Sattes det till mer resurser så kunde troligtvis förfarandet snabbas upp väsentligt. Tycker inte att det är rätt väg att gå att släppa för mycket på dagens ”restriktioner”, det finns en anledning till att systemet är som det är.

Det är väl klart att vindkraftsföretagen ondgör sig över ”jobbiga” husägare som tycker att det bullrar för mycket, eller får sin utsikt förstörd och ”fnoskiga” ornitologer som värnar om någon utrotningshotad fågel. Tycker att det t.ex. är ganska sunt att upprätta en översiktsplan för lämpliga vindkraftsområden innan man ger bygglov. Och närboende måste självklart ha möjlighet att komma in med en överklagan, sedan gäller det förstås att en sådan behandlas snabbt så att processen kan gå vidare.

Vindkraft är naturligtvis ett viktigt inslag i floran av förnyelsebara energikällor, men som med det mesta finns det även en baksida och en gräns där skadan blir större än nyttan. En analogi är vattenkraften där ett antal älvar är skyddade för att man tycker att denna gräns överskridits.

Vindkraften måste även fortsättningsvis prövas på ett heltäckande sätt och prövningen får aldrig bli ett hafsverk som fungerar som ett spel för galleriet. Och som jag tidigare påtalat så finns det andra miljöproblem än växthuseffekten. Allt måste vägas samman.

Läs mer:

• Vindkraften får åka gräddfil Ny Teknik
• Byråkratin försenar 25 projekt Ny Teknik
• Prövning av vindkraft SOU 2008:86

/Marie Pettersson

Världsbanken har tidigare gått ut stort med att man hjälper u-länder till en hållbar utveckling. Men frågan är nu hur väl detta egentligen stämmer. Varje år lånar Världsbanken ut hundratals miljarder och har i daglsäget 185 medlemsländer, bland annat Sverige.

Men nu visar en ny rapport från Bank Information Center att banken under de senaste åren ger fem gånger mer lån till fossilenergi än till förnyelsebara energikällor. BIC är en frivilligorganisation som följer Världsbanken och andra stora långivare i hasorna för att se om de verkar för social, ekonomisk och hållbar utveckling.

Läs mer:

Världsbanken – en klimatbank? Sveriges Radio

/Marie Pettersson

Global uppvärmning åsamkad av mänsklig aktivitet finns. Vi kan alltså stoppa den globala uppvärmningen. Global uppvärmning kan vara ganska förödande och är definitivt negativ för mänskligheten. Om dessa tre påståenden är vetenskapen enig. (Ja, jag vet att det finns några individer – ofta folk som inte forskar på detta – som motsätter sig det som är vetenskaplig konsensus, men de flesta vetenskapliga teorier torde ha några motståndare.) Vi bör alltså göra allt – som är rimligt – som står i vår makt för att stoppa global uppvärmning.

Naturligtvis finns möjligheten att vetenskapen har fel. Men det är väldigt osannolikt att vetenskapen har fel. Vi borde ha minskat koldioxidutsläppen även om vetenskapen hade varit oenig (något den på intet sätt är). För då skulle försiktighetsprincipen använts: Om vi gör något åt koldioxidutsläppen blir det inte katastrof. Om vi inte gör något åt det blir det mycket säkert katastrof.

“Sådana här förändringar i klimatet är vanliga”, säger en del (några av de få forskarna som motsäger det som är vetenskaplig konsensus och ganska många debattörer som inte vill ta till sig de skrämmande fakta som vetenskapen vidhåller) och visar på bland annat en förändring på medeltiden. Mmm. På Medeltiden skedde en förändring i klimatet. Det är sant. Men den var avsevärt mycket mindre än de som sker nu. Se Al Gores film En obekväm sanning för en tabell som visar på den stora skillnaden mellan dåtidens förändring och nuvarande förändring.

Vissa menar att ekonomin gör att vi inte alls kan bry oss om miljön, särskilt nu i lågkonjunkturen. Dåligt argument. Dels är miljön betydligt viktigare än ekonomin. Dels skadas ekonomin mycket mer av att vi vidtar åtgärder senare, eftersom åtgärderna då kommer behöva vara mycket större, än om vi vidtar åtgärder nu.

Nu när vi konstaterat att  global uppvärmning orsakas av människan och att den därmed kan och bör förhindras av människan kommer en naturlig följdfråga: Varifrån bör vi få energin? (Inte från kol och olja, naturligtvis; det bidrar till den globala uppvärmningen.) Det finns några andra alternativ, som kan delas upp i två grupper: kärnkraft och icke-kärnkraft, det vill säga förnyelsebara energikällor som solenergi (solpaneler), vindkraft, vattenkraft och, som färdmedel, etanol. Kärnkraft har flera nackdelar:

• Den är osäker. “Tjärnobylolyckor” kan inträffa igen (om än är det liten risk för detta).
• Slutförvaringen är inte löst.
• Brytning av uran kan ha negativ effekt på miljön och lokalbefolkningen där den sker.
• Lite koldioxidutsläpp sker när uranet bryts.
• Kärnkraftverk är fula (personligen tycker jag att kärnkraftverk är betydligt fulare än vinkraftverk, men det är subjektivt och därmed inte giltigt som argument).

Självfallet finns även några argument för kärnkraften:

• Kärnkraft är, faktiskt, ett effektivt sätt att få tag på/skapa energi.

Nu till solkraft, vindkraft, vattenkraft och sådant (först nackdelar):

• Vattenkraftverk kan påverka naturen där de är dåligt.

Fördelar:

• Förnyelsebara energikällor är betydligt säkrare än kärnkraft.
• Det blir inget avfall, åtminstone inget vars slutförvarning behöver lösas.
• Solpaneler och vinkraft åstadkommer antagligen mindre koldioxidutsläpp än uranbrytning.
• Förnyelsebara energikällor räcker. Detta stöds av, enligt Peter Eriksson, flera vetenskapliga rapporter.

Frågan verkar vara tämligen enkel. Global uppvärmning bör hindras, och förnyelsebara energikällor bör användas. Dessutom bör energianvändningen minskas.

På Newsmill finns flera debattartiklar: Vi väljer säker och billig energi istället för dyr och farlig kärnkraft av Peter Eriksson, Kärnkraft, framtidens lösning? av Magnus Andersson (Honom träffade jag ju igår! Synd att jag inte tog upp den här frågan och kunde övertyga honom eller övertygass av honom.) och Miljörörelsens låsningar bäddar för mer kolkraft i världen av Mark Lynas. De två sistnämnda artiklarna håller jag inte med, men de är ändå relevanta som länkar i blogginlägget. Även på DN Debatt finns ett inlägg (som jag inte håller med om), av Göran Hägglund.

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande miljö, Politik, miljöpolitik, klimatet, klimatförändringar, klimatförändringarna, klimat, global uppvärmning, den globala uppvärmningen, klimatpolitik, kärnkraft, energi, energikällor, förnyelsebara energikällor, energin, vindkraft, solkraft, vattenkraft, koldioxid, klimathotet, samhälle, klimatförändring, växthuseffekten, energipolitik

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Nja… det är snart St Patrick’s Day, men det är inte det det handlar om. Utan hur man producerar whisky på ett miljövänligare sätt. Att göra whisky är en energikrävande process. Först och främst går det åt mycket korn som skall mältas. Detta skall gros och torkas och här kommer den skotska torven in i leken. Sedan skall detta lakas, vilket kräver mycket varmvatten och sedan skall man låta mäsken jäsas. När det sedan jäst färdigt skall “ölet” destilleras och det sker i 2-3 steg, vilket kräver stora mängder värme. Så… det är inte direkt ett fåtal kWh eller lite areal och transport som har lett till dessa goda droppar.

Draven som blir kvar efter inmäskningen, dvs resterna av malten, kan användas till djurfoder vilket ofta sker. Men nu skall man använda det till att förbränna i ett 7,2 MW krafvärmeverk som flertalet olika destillerier gått samman om att bygga i Speyside-distriktet i de östliga skotska högländerna. Energi som räcker till ca 9000 hem. Dessutom har man planer på att använda “pot ale” i samma verk, dvs resterna av destilleringen som är en proteinrik sörja. Man planerar även att bygga en anläggning för att göra ett ekologiskt gödningsmedel av denna ale. Vilket passar bra med tanke på nyheterna om Peak Phosphorus som även det är en begränsad råvara.

Närmare ngn slags gud är svårt att komma.

Själv brukar jag använda draven till brödbak, men eftersom det blir ca 8 liter drav per 20-litersbryggning så måste jag baka ohemult mycket för att hinna göra av med allt. Det räcker med 1-2 dl drav per 8 dl degvätska. Så en del går som jordförbättringsmedel i rabatterna (läs blomkrukorna) samt till biogasverket i kommunen. Den kör man bl.a. buss på.

Imorgon fest på slottet, kanske passar bra med en apertif på de mycket få centilitrar av en Port Ellen från 1983 som finns hemma, även om jag inte har tjing på den slurken
Det är i dessa lägen man får passa på att träna på den där retoriken…

Varje år slår det mig lika mycket när jag läser det. Hur mycket kostar och förbrukar julbelysningen och krimskramset under denna hedniska högtid som kyrkan Coca Cola på något underligt sätt lagt beslag på. Jag har råd med dessa kostnader, men min sambo får knappt tillåtelse av mig att ta in en gran. Än mindre en massa juleljusstakar… Vi har redan mysig ledbelysning och vill man mysa till det så finns det stearinljus (inte paraffinljus, dessa fossila insmickrande billiga vittror till ljus).

Elprisbloggen är även ett ljus i energimörkret. Där sammanställer Magnus Askaner (känd från TV) nyheter om energimarknaden och har den suveräna tjänsten elprisguiden.se för oss vilsna elkonsumenter i elektricitetsdjungeln. Han är klart kritisk till energimarknaden, ni vet den som konkurrensverket definierat som en särdeles pruttigt kartellfylld och ickekonkurrensstyrd avreglerad marknad. Han listar även förslag och kostnader ang vår energianvändning och jultipset i år är att tänka på förbrukningen. Han skriver att de flesta el-apparaterna idag kostar mer i elförbrukning än i inköp.

Det slår mig då att är inte arbetskraften i fjärran östern för billig i motsvarighet till vår energikostnad? Bara en tanke liksom…

Här är en lista från Magnus på julens kostnader beräknat på billigaste elpris i slutet av november inklusive elnätavgift, totalt 1,4 kr/kWh.

Adventsstakar, 4 stycken - 124 kr
Julgransbelysning med timer - 11 kr
Julgransbelysning utan timer - 165 kr
Vanlig ljusslinga 200 ljuspunkter - 88 kr
LED ljusslinga - 44 kr
Värma glögg i mikron - 7 öre
Baka pepparkakor - 2,50 kr
Steka och griljera skinka - 5,20 kr
Kalle Anka på TV, 1 timme - 50 öre

dvs ca 400 kronor utan timer, nästan 300 kWh. Slå det på alla hushåll i Sverige och se hur många GWh det blir. Jag vet faktiskt inte hur många hushåll vi har i Sverige, men 1,5 miljoner hushåll ger ca 480 GWh. Det är vad 140 st 2-MW vindkraftverk producerar per år…

Och folk gnäller på kraftverksplaceringen…

Go jul!

Jag prenumererar på Gröna bilisters nyhetsbrev vilket är ganska bra på att sammanfatta det senaste inom politik, teknik, ekonomi och utveckling angående just bilar och trafik. Detsamma kan ni göra här.

Ett litet utdrag ur det senaste nyhetsbrevet ser ni nedan.

Fordonsgas billigare

E.On har prissänkt fordonsgas till 10,25 kr/NM3 eller 8,20 kr/bensinliter. Också andra gasaktörer har sänkt priset.

Volvo ledande på eldrift
Volvos nye vd Stephen Odell anger att Volvo ska bli ledande på laddhybrider i premiumsegmentet. 2009 kommer 7 nya modeller med utsläpp under 120 g CO2/km, bl.a. med start-stoppteknik. 2020 ska Volvos snittutsläpp vara 80 g CO2/km.

Sundsvall först ut med biogasfabrik

Sundsvall får landets första fabrik för flytande biogas, klar i juli 2009. 1 200 l flytande gas per dygn ska produceras, som kan tankas i dual-fuel lastbilar eller transporteras till gasmackar längre bort än bränslet i gasform medger. Läs mer här.

SMHI: Renare luft med färre dubbdäck

Nya forskningsresultat från SMHI visar att mins­kad användning av dubbdäck i stadstrafik är en effektiv metod att sänka partikelhalterna, men för att klara miljökvalitetsnormerna måste trafiken minska på högtrafikerade gator, sandningen mins­ka, renhåll­ningen bli bättre och hastig­heternas sänkas. Läs mer här.

Sunfleet först med miljö-transportbilar

Bilpoolen Sunfleet erbjuder nu gas- och etanol­drivna transportbilar i Göteborg och Umeå.

VW gör 2-litersbil, egen hybridteknik

VW:s minibil Up kommer 2010, med flera olika karosser. Ca 2011 kommer en tvåsitsig diesel som förbrukar under 2 l/100 km. Laddhybrider planeras också. 2009 gör VW 20 Golf TwinDrive, en dieselhybrid med förbrukning på 2,5 l/100 km. Bilen kan gå 50 km på el. VW vill själva tillverka drivlinorna till sina hybridbilar, utom batteri­cellerna. Läs mer här.

Kinesisk bränslecells VW Passat

Shanghai Auto/VW har utvecklat en passat med vätgasdriven bränslecell på 75 hk som driver el­motor på 120 hk, med litiumjon-batterier och 300 km räckvidd. Mindre serietillverkning pla­neras för 2010. Läs mer här.

Renault presenterar tre elbilar

Till 2012 kommer Renault med tre elbilar; en liten stadsbil, en i Golfklassen och en skåpbil. Renault utvecklar också laddmoduler för hemma­bruk som halverar laddningstiden. Räckvidd är ca 15-20 mil.. Läs mer här.

Laddhybrid byggs i Finland

Finska Valmet ska bygga amerikanska ladd­hybri­den Fisker Karma, med målet 15 000 bilar/år från hösten 2009. Räckvidden är 8 mil på el, sedan träder en dieselmotor in, med en snitt­förbrukning på ca 0,25 li/mil.

Världens tredje största biogasanläggning

Skånska Biobränslebolaget och Eon planerar värl­dens tredje största biogasanläggning vid det ned­lagda sockerbruket i Jordberga, med 350 GWh/år, motsvarande 35 milj. l bensin.

Köpcentrum ger miljöbilar vip-parkering

Vällingby Centrum reserverar bästa p-platserna för miljöbilar och uppmanar övriga centrum i Sverige att göra samma sak.

McDonald’s kör på egen biodiesel

Svenska McDonald’s anlitar MBP-Group för att göra biodiesel av använd frityrolja för att användas i egna transporter. Hamburgerkedjan räknar med att sänka sina transportkostnader med drygt 20 %. Läs mer här.

Hertz: Första gröna hyrstationen

På Hertz gröna hyrstation på Arlanda Terminal 4 finns bara miljöbilar och personalen informerar kunden om utsläpp, val av bränsle samt däck och ecodriving. Efter avslutad hyra presenteras ut­släppet och kan klimatkompenseras, med frivilliga Gold Standard-projekt.

EU-kommissionen miljömärker däck

2012 måste däck ha info om rullmotstånd, våt­grepp och buller. Besparingen beräknas till ca 4 milj. ton CO2/år 2020. Läs mer här.

Världsnaturfonden: Hållbar etanol

WWF kampanjar för hållbar etanol och varnar för tveksam produktion i Tanzania och Moçambique. 90 % vill att biodrivmedel ska produceras an­svars­fullt, 77 % av dem tror inte det är så. SEKAB tillbakavisar kritik.

Norge: CO2-baserad fordonsskatt

Norska regeringen föreslår att bilar som släpper ut mindre än 120 g/km får ett skatteavdrag på 500 kr/g, medan bilar med utsläpp på över 250 g/km betalar 2 500 kr/g. Läs mer här.

Australisk etanol utan enzymer

Australiska Mission Newenergy har tillsammans med en indisk partner tagit fram etanol från jord­brukets restprodukter, där lignin skiljs ut från cellu­losa utan att använda dyra och patentskyddade en­zymer.

Kommande gasbilar

Toyota Camry kommer i gasversion, Honda fördubblar produktionen av Civic i gasversion. Camry visas också som gashybrid-Concept – den första elhybriden med gastankar. Läs mer här.

Jag vet inte om ni missade vetenskapsmagasinet när det handlade om storskalig solkraft i sydeuropa och Afrika, samt slutförvaring av kärnavfall.

Jag tror programmet endast ligger ute i 30 dagar, sedan kanske man kan hitta det på dintub eller liknande.

SVT Play

ExRo Technologies, ett mindre företag i Kanada har tagit fram en ny typ av generator som är speciellt anpassad för vindbruk. Generatorn konverterar rörelse till elektricitet över ett större varvtalsintervall.

Vanliga generatorer kan konvertera ca 90% av energin vid optimalt varvtal, men är hastigheten större eller mindre så tappar den effekt ganska drastiskt. Vindkraftverk brukar hantera detta på olika sätt. Ett sätt är att “pitcha” bladen i vinden, dvs man skruvar på bladen för att ändra infallsvinkeln mot vinden. Detta gör man även vid för höga vindhastigheter för att inte rusa och skada kraftverket. Det finns vindkraftverk med konstanta varvtal och variabla varvtal, med och utan växellådor. Mer teori och konstruktion kring vindkraftverk på svenska kan man hitta t.ex. här och här. Dock handlar det om att bygga verk för en s.k. märkvind, och under denna är kraftverken ganska ineffektiva. Det handlar också om att energimängden i vind är kubisk mot vindhastigheten så energimängden är t.ex. dubbel så stor i 5 m/s än i 4 m/s.

ExRos design skiljer sig från vanliga generatorer genom att den är effektivare i varvtal under det optimala varvtalet, samt kan snabbt korrigera för olika varvtal genom elektronisk styrning, och därigenom snabbare justeras för förändringar i vindhastigheter. Man påstår sig i vissa förhållanden kunna öka alstrade energi med 50% på årsbasis jämfört med vanliga generatorer.

Generatorn fungerar på samma sätt som en vanlig generator med magneter som passerar spolar med lindad tråd runt axeln. Magneter (blå) sitter i två ringar i varje generator (lager) sin snurrar runt spolarna (gröna och röda) som kan kopplas i och ur. Dock kan flera spolar slås av elektroniskt om man vill ställa in generatorn för lägre rotationshastigheter. Fler spolar ger mer motstånd, vilket givetvis genererar mer energi om det finns kraft att rotera axeln med högre motstånd. Klaras dock inte det så får man inte ut någon energi alls. Man kan också tänka sig generatorn har “reservspolar” eller “reservlager av spolar” att koppla in om vindhastigheterna är mycket höga. Detta sker inte mekaniskt utan elektroniskt och därigenom kan det ske mycket snabbt.

Lagren med spolarna ligger dessutom parallellt med varandra och därigenom kan radien hållas nere, vilket är eftertraktansvärt då man vill ha navet så litet som möjligt. Funktionen är egentligen inte ny då det redan finns multipla generatorer på marknaden med magneter och spolar i lager. Dessa kopplas dock in och ur mekaniskt, vilket varken är lika snabbt, billigt eller säkert som elektronisk styrning.

Nu håller man på med småskaliga test, men snart skall man testa ett 5kW-generator i fält, och sedan följer MW-skala så småningom. Det skall bli intressant om tekniken håller för storskaligt bruk, kanske i kombination med knölvalsvingar. Då borde det effektiva vindintervallet blir klart mycket större än idag.

Ja… att knölar inte är så dumt kanske?

Som biolog så frågar man sig direkt vad knölvalens fenknölar kan vara bra för. De borde ju finnas där för att de ger någon slags fördel i konkurrensen, och visst är så fallet. Technology Review skriver om forskare på Harvard som har kommit fram med en matematiskt modell för hydrodynamiken kring dessa knölar. Det visar sig att vingar med knölar i framkanten får ett bättre flöde kring sig och därmed potentiellt bättre lyftkraft. Stallning, dvs när infallsvinkeln blir för brant på en vinge så att turbulens uppstår, uppstår senare på knölvingar, dvs vid en brantare infallsvinkel. Tekniskt sett så blir det så att vissa delar av vingen stallar tidigare än andra, vilket gör att tröskeln av infallsvinkeln när stallning uppstår blir bredare, vilket verkar mycket positivt för valarnas manövreringsförmåga. Borde passa våra egna ubåtar och flygplan likaså.

Knölar på vingar är även bra för infångning av vindens rörelseenergi och man kan helt enkelt få vindkraftverk med högre verkningsgrad över ett bredare vindhastighetsregister. Detta speciellt i lägre vindhastigheter eftersom du kan vrida vinkeln brantare mot vinden och få större lyftkraft innan det stallar. Dessutom visare det sig att dessa vingar är tystare och hållfastare än konventionella vingar.

• They dramatically enhance power at low wind speeds
• The blades operate more quietly than any previous blades
• With no stalling at the tip, tip chatter appears to be totally eliminated
• Performance in real world conditions appears to be more stable and responsive than any turbine in history. When a gust blows through, they accelerate, virtually instantaneously with no noise or other signs of instability.

Företaget WhalePower lanserar detta koncept och hittills har det slagit bland fläktar, då fläktarna blir tystare och effektivare på en gång. Kanadas största fläkttillverkare har köpt designen och produkter skall redan finnas på marknaden. Men det skall bli intressant i vindkraftsammanhang. Vingarna ser klart Mad Max-inspirerade ut och tester i större sammanhang pågår. När teknologin tar hjälp av evolutionen… tested during the last 2 million years!

Nätet är läckert. Det ger oss människor en möjlighet att ta del av andra människors idéer och kunskaper. Det finns människor som tycker det är kul att delge sina idéer och kunskaper i äkta OpenSource-, OpenAccess-, OpenInfo-, OpenWhatever-anda. Problemet är ofta att hitta informationen, för med ökande informationsmängd så blir det svårare och svårare att filtrera bort ovidkommande information. Därför är det nödvändigt med portaler, ingångar, uppsamlingsheat och ämnesplattformar. Kalla det för vad du vill!

Så… var skall man samla sådana där “gör det själv”-instruktioner? Ja varför inte på en Wiki, en webbplats som kan redigeras av användarna själva, s k “gör det själv”-”gör det själv”. Det ultimata användandet av en Wiki.

Det finns många wikis som är bra och varje OpenSource-lösning med självrespekt har en wiki. OpenStreetMap har sin, GIS-programmet GRASS har sin, SHBF (Hembryggarföreningen) har sin och givetvis får vi inte glömma wikinas wiki: Wikipedia.

WikiHow.com är en wiki med över 46000 artiklar på “gör det själv”-temat. Här är t ex listan över de som har med solar energy att göra.

Man kan också kika lite på instructables, som har en del DIY (do it yourself) men inte är en wiki och därmed lite bloatad av bilder, reklam osv…

Så… hitta din favoritwiki och registrera dig så att du får vara med att bygga den. Det behövs inte bara nya artiklar, det behövs också korrläsning, rättningar och idésprutor… Do it!

Jösses vilken blandning av buzz words och forskningsmumbojumbo titeln på detta inlägg höll på att bli. Även efter tre-fyra redigeringar så är man inte särskilt nöjd, men vaddå? Det här är en blogg!

Läste på Green Car Congress om ett nytt skikt framställts genom nanoingenjörskonst som till skillnad mot vanliga kiselsolceller klarar av att få över 96% av instrålad energi, i våglängsområden från UV till IR, att absorberas. Vanliga kiselsolceller kommer typ upp i 67%. Resten reflekteras bort. Sedan är det inte så att all denna energi kan omvandlas till elektricitet, men det är nästa steg. Här pratar vi om hur mycket energi som inte studsar bort.

Vanliga antireflexbehandlingar verkar inom ett specifikt våglängdsområde. Detta nya skikt består av 7 lager, ett för varje visst intervall, som även fångar in våglängder som reflekterats av underliggande lager. Varje lager är mellan 50-100 nm tjockt, dvs 50-100 miljarddels meter (Det går alltså mellan 10-20 miljoner lager på en meter), och består av kiseldioxid och titandioxid i nanotubsformat. Dessa är placerade snett emot varandra för bästa effekt och de sätt fast via deposition av ånga. Skiktet kan appliceras på näst intill vilken typ av solceller som helst.

En tanke slår mig dock. Ang IR… det vill man inte skall absorberas eftersom det gör solcellerna varma, vilket minskar effekten och förkortar livslängden. Givetvis bra för solvärme, men inte för solceller. Behövs det då kylning om detta gör att solceller blir för bra på att absorbera långvågig strålning?

Referens:

Mei-Ling Kuo, David J. Poxson, Yong Sung Kim, Frank W. Mont, Jong Kyu Kim, E. Fred Schubert, and Shawn-Yu Lin (2008) Realization of a near-perfect antireflection coating for silicon solar energy utilization. Optics Letters, Vol. 33, Issue 21, pp. 2527-2529 doi:10.1364/OL.33.002527

Årets Solar Power International konferens har just gått av stapeln i San Diego – i Califånja (med Scwarzernegger-brytning). Mr Universe himself öppningstalade vilket ni kan se på deras video-sajt. Den som orkar räkna hur många ggr han säger Califånja i öppningsanförandet vinner

Det finns en hel del nyheter att kika på via deras video-sajt så jag rekommenderar om ni har tid över att titta runt lite. Rekommenderar videon om Enphase Micro Inverter System.

Applied materials har samtidigt fått uppmärksamhet för att man har ställt upp 2,1 MW solceller över deras gigantiska parkering vilket inte bara skuggar alla fordon (vilket man vill i Califånja) utan det producerar en hel del energi. Inte bara så blir energin gratis för deras anställda om de kör elbilar eller plugin-hybrider, utan Applied materials får även reklam och goodwill genom detta. Arnold var där och gratulerade, vilket ger ännu mer publicitet, så frågan är om inte den investeringen lär bli det bästa dom gjort. Detta PR-värde är svårt att uppskatta.

Cleantech Blog skriver mer om detta och mer om solenergi.

Skulle även vilja rekommendera RenewableEnergyWorld.com om man vill läsa nyheter om förnyelsebara energikällor.

Visst… det är fredag… man borde vara nöjd och glad… hälga som en säjjer därhemmä!

Så varför inte glädja sig med en ny funktion från WordPress… röstning!