Många män tränar upp sina muskler på gym. Vad blir effekterna av att ha en muskulös kropp? Det finns både för- och nackdelar, enligt den nya studien “Costs and Benefits of Fat-Free Muscle Mass in Men”, publicerad i Evolution and Human Behavior:

[F]at-free mass (FFM) and/or limb muscle volume (LMV) are significant predictors of the numbers of total and past-year self-reported sex partners, as well as age at first intercourse. On the cost side, FFM and LMV are strong positive predictors of daily energy intake and strong negative predictors of C-reactive protein and white blood cell count, measures of native immunity.

Man får alltså väga ökad attraktivitet och möjlighet till sex mot ökat energibehov och sämre immunförsvar.

Efter hektiska perioder måste man få återhämta sig. K och jag tog en promenad på Power Station Beach efter frukosten och stötte av en händelse ihop med ett häftigt US/Canadian konstnärspar på besök i Hongkong, de ställer tydligen ut på “some major US galleries”. Vi stod och pratade ett bra tag. Sen blev det mer prat på nästa strand en bit bort. Det är sånt som är kul med Lamma, det finns alltid en massa intressant pratglatt folk här från hela världen. Det coola i det här sammanhanget var att en av konstnärerna hade tagit teckningskurser för Margaret Mead och Margaret Meads syster Elizabeth Mead i USA på 1960/70-talet! Hallå! Det finns inte många världsberömda kvinnor som jobbar som antropologer (eller konstnärer, professorer, kockar); här stod vi på Power Station Beach med en kvinna som tecknat med Mead!

Hur märkligt det än verkar vänjer man sig vid att det står ett jättelikt elkraftverk på Lamma som eldas med kol! Bakom mig (ur bild) sitter en kille och spelar gitarr. Några hundar leker. Jag kollar efter Lamma Ladies (Paddlers) båt, det ryktas att den ska ligga på Power Station Beach. Det kommer inte mycket rök ur skorstenarna och det som kommer blåser iväg mot lyxvillorna på Victoria Peak på Hong Kong Island, skrattar Lammaiterna.

Plus att elen är billig… Min (vår) elförbrukning går på cirka 130 kronor nu och det går långa perioder mellan räkningarna. Knepig fråga det där. Ett vindkraftverk stoltserar på en av Lammas högsta platser men det ryktas att det snurrar även helt vindstilla dagar, dvs. “it’s just for show”. Många som kommer hit är s.k. eko-turister… “looking for good food and a walk”. Då gör väl några skorstenar inte så mycket, tycks man resonera. Den här anläggningen försörjer hela Hong Kong med el, så det är bra att bo på Lamma om det skulle bli strömavbrott…

Kolla här, både Lammas dam- och herrlag rekryterar nya paddlare! Jag träffade två “Lamma ladies” på the Waterfront (när jag intervjuade ägaren) i måndags. De bara vänder sig om mot mig och, “we want you, and if you don’t show, we know where you live!”. En kvinna som liknar Susan Sarandon kallas “the Beast”. Man förväntas träna två dagar i veckan, man blir vad jag förstår extremt vältränad över hela kroppen efter bara cirka 1,5 månad och de här kvinnorna är inte att leka med; de tränar för Dragon Boat Olympics i Macau i juli 2010! Hjälp!

Här är K och jag på väg från Power Station Beach till Hung Shing Yeh Beach.

Goda nyheter: Lammas berömda duvrestaurang har bara stängt tillfälligt. Gamla ägaren ska ta över på nytt. Efter att de sålde gick det inte så bra för de nya så de återvänder, enligt en källa som man väl får betrakta som säker.

Efter Sichuan-middagen i tisdags då vi kom tillbaka med sista färjan klockan 1 på natten pekade svenska kocken M ut över havet och sa nåt om torkad fisk. Jag var trött så jag bara anade vad hon menade, men dagen efter såg jag att fina fiskar hänger på tork på båtar precis vid piren! Har inte sett det förut. Dessutom, om man tar 8-färjan på morgonen kan man ibland ha turen att se större fiskebåtar som kommer in med nyfångad fisk och skaldjur som lastas i vattenfyllda kar och transporteras bort till restaurangerna. Vi måste testa att ångkoka fisk snart! Ska bara få tag i en större bambuinsats som passar i woken!

]]> http://nonicoclolasos.wordpress.com/2009/11/27/intelligenta-tar-mer-risker-och-ar-mindre-otaliga/ Fri, 27 Nov 2009 04:17:43 +0000 nonicoclolasos http://nonicoclolasos.wordpress.com/2009/11/27/intelligenta-tar-mer-risker-och-ar-mindre-otaliga/

Att intelligens har sina fördelar torde inte förvåna särskilt många; se länkarna underst i detta inlägg för en del om detta. Nu visar en ny studie, “Are Risk Aversion and Impatience Related to Cognitive Ability?”, att såväl riskaversion som otålighet är negativt relaterade till intelligens:

Individuals with higher cognitive ability are significantly more willing to take risks in the lottery experiments, and are significantly more patient over the year-long time horizon studied in the intertemporal choice experiment. The correlation between cognitive ability and risk aversion is present for both young and old, and for males and females, although the relationship is somewhat weaker for females and younger individuals. We find that the correlation of both traits with cognitive ability remains strong and significant even after removing variation due to personal characteristics such as gender, age, and height, as well as important economic variables including education, income, and liquidity constraints.

Det är nog bra att de som är mest villiga att ta risker (vilket t.ex. är viktigt för entreprenörskap) är de smarta. Man kan också konstatera att tålighet och självkontroll har visat sig vara viktiga egenskaper för att nå framgång, såväl i skolan som ekonomiskt.

Se även de tidigare inläggen “Intimiderande intelligens”, “Intelligens och tillväxt”, “Intelligensen i olika akademiska ämnen”, “Samarbetar smarta mer?”, “Är intelligens viktig på arbetsmarknaden?”, “Intelligens ger ateism” och “Intelligens ger ekonomisk framgång”.

Ord i ett språk är informationsbärare med olika betydelser som kan brukas på många sätt. Inom vetenskapen och de som gör media av vetenskap, där tycker jag att det slarvas med språket.

En liknelse:
Jag skickar slumpmässigt ut 1000 chokladaskar med blandningen ljus och mörk choklad över hela Sverige, men mottagarna får bara äta upp hälften. Jag gissar att majoriteten kommer äta den ljusa chokladen. Vi säger i alla fall att så är fallet, att typ 70% föredrog den ljusa chokladen.

Att färgen på chokladen används av alla för deras val är väl helt klart. Att den mörka chokladen är just mörkare beror på att den inte innehåller mjölk, oftast också mer kakao, men jag kan inte säga att färgen är mörkare är att varna oss om att chokladen är beskare och starkare i smaken. Att vi använder färgen som signalfärg är en helt annan sak, men vi skulle knappast hävda att chokladen har den mörka färgen för att varna oss.

Berättarrösten i naturprogrammet:
-Den lilla grodan har så starka färger för att varna rovdjur om att den giftig eller smakar illa.

Det är enligt mig som att säga att chokladen har en mörkare färg för varna oss om att den smakar beskt.

Om en groda som inte är giftig har liknande färger som en giftig art så säger berättarrösten:
-Grodan har dessa färger för att lura rovdjur att den är en giftig groda.

Nu har ju chokladen en “skapare” så syftet med färgen kan ju vara avsiktlig, men om man inte tror på en “skapare” när man talar om biologi/arter varför gör man det i den andan i alla fall.

Att hävda att en en art har vissa egenskaper för att….o.s.v gör att man kopplar den till en typ av intelligent design. Evolutionen, naturligt urval handlar om att vissa egenskaper ger fördelar eller nackdelar, inte att evolutionen i sig själv utvecklar fördelar.
Om vi tex tar gula fjärilar, utan gift eller försvar, så har det störst chans att överleva på en äng som innehåller mycket gula blommor. Den motsatta effekten blir det om ängen inte innehåller några gula blommor alls, det kommer då väcka tex fåglarnas intresse i hög grad i den miljön. Det naturligt urvalet handlar om egenskaper/förhållande på rätt plats eller fel plats.

Att giftiga grodor inte behöver ha camouflagefärger beror på att skarpa färger inte har gett arten några nackdelar och färgerna har kunnat skena iväg, eftersom rovdjuren har sedan länge lär sig att undvika den signalfärgen från generation till generation, och vet nog knappast varför. Ungarna äter det som föräldrarna äter. Grodan som liknar en giftig groda har utvecklats på samma premisser, och man skulle kalla det för den arten har haft en förbannad tur.

Att tex vissa arter av orkidéer har delar som liknar en insektsarts hona, och kanske också ger ifrån sig en kemisk signal och som då¸lockar till sig hanar är en utveckling under ett ofattbart tidspann. De mutationer som orkidéarten har genomgått som då liknar honan har gett den pollineringsfördelar. Alltså orkidéartens utseende i förhållande till insektshanen vet inte ”evolutionen” om. Alltså evolutionen har ingen plan i en viss rikting.

Nu skulle man kunna säga att jag är petig, men jag har träffat många som inte tänkt själva och bara upprepar vad andra sagt eller vad de läst. De förstår inte det naturliga urvalet i stort, utan säger att andhonan har sina färger för inte synas när hon ligger på äggen. Intelligent design förespråkarna får gratis hjälp från forskning och Tv-program, det är bara väga formuleringarna som serveras till sin egen fördel.

Så forskare och naturprogramsproducenter tänk på hur ni formulerar er, benämn inte “naturen som ett väsen med avsikter”.

/Tommy Hjalmarsson

Att ägna sig åt sport ger många människor gemenskap, motion och spänning. Men vilka är de vidare effekterna av denna form av fritidsintresse? I en ny studie, “Relational Goods at Work! Crime and Sport Participation in Italy”, påvisas samband mellan sportdeltagande och brottslighet:

Results show that: (i) there is a robust negative association between sport participation and property crime; (ii) There is a robust negative association between sport participation and juvenile crime; (iii) There is a positive association between sport participation and violent crime, but it is only weakly significant.

Blandade resultat, alltså. Man kan tänka sig kausala förklaringar för den negativa relationen: genom att ägna sig åt sport har potentiella brottslingar mindre tid att ägna sig åt brott, och de kommer in i ett socialt sammanhang där de skolas till empati och laganda, och där de kanske också övervakas mer. Man kan även tänka sig en kausal förklaring för den positiva relationen: sport kan skapa spänningar mellan rivaliserande lag och innefattar ibland alkohol, vilket kan påverka våldsbenägenheten hos vissa. Samtidigt går det att, i båda riktningarna, tänka sig kausalitet i motsatt riktning. Angående en positiv relation kanske t.ex. sport utgör en attraktiv sysselsättning för många i ett samhälle med hög brottslighet (som distraktion, tröst eller rentav som forum för att träffa medbrottslingar).

Hursomhelst finns forskning som visar att huliganbrott i samband med större sportevenemang minskar när polisresurserna ökar.

Åh vad jag har längtat efter hettan och stickandet och domnandet i munnen som framkallas av rätter från Sichuan! Vi gick med Maggie till ett s.k. Private Kitchen i tisdags och jisses vad gott och hett det var! Verkligen the real thing, inte alls anpassat efter Hongkong-kinesernas preferens för milda smaker…

Bakom dörren i bostadshuset ett par våningar upp döljer sig…

En lite hemlig restaurang som man måste känna till för att hitta, och en familj som kan servera underbar, högklassigt pocherad fisk i chiliolja med (som ni ser) en massa Sichuan-peppar i lysrörsbelyst hemmiljö! Tror det var kinesiska mormor eller farmor som var bas i köket!

Det är svårt att beskriva upplevelsen (av maträtter från Sichuan); det känns som om man knockas, man blir såklart högröd, det heta förflyttar sig i munnen, det kan hoppa och sticka på höger sida för att sedan smyga över till vänster sida, och fortsätta längre bak i gommen och sen fram på tungan… och det är inte bara hett utan som ett helt spektrum av smaker varför man genast vill ha mer!

Vi valde några kalla och några varma rätter på menyn. Fisken i chilioljan är min favorit sedan den där magiska middagen i Beijing 2006 då amerikanska B och jag upplevde samma rätt efter en iskall vilsen promenad flera timmar i minus 20 grader. På bordet står en kanna med te (ett måste!) och svenska kocken M’s svala, härliga rosévin som vi inledde måltiden med (innan smaklökarna slogs ut)… snyggt, bra val!

Sen provade vi Maggies spanska vita som hon och jag köpte på Wine and Dine Festival för ett tag sen… vi det laget fick man vara glad om man ens kände sin mun längre, det var kanske inte så schysst mot det smarriga vinet (det är vinagenten på bilden, inte Maggie)…

Mot slutet öppnade vi K’s och min flaska, italienska Villa Sparina 2007 som jag tyckte växlade mellan att smaka rumsvarmt smör eller nån typ av hårdost av bättre kvalité… M tyckte det smakade mer som sherry… de andra tyckte det fanns annat att prata om än vinet… jag tycker helt klart om den informella stilen där man lägger sin flaska på kylning i familjens kylskåp. K hade tydligen stoppat flaskan i en påse och kom samtidigt åt en ficklampa som låg bredvid som gjorde att han och M åkte färjan från Lamma med en upplyst, guldglödande flaska! Den är ju rätt glödande som den är i sig själv men nu blev det extra effekt, det tyckte jag var roligt! Bredvid vårt bord satt ett gäng japanska affärsmän och gapade, jag minns andra bord och fingrar som skalade heta räkor andäktigt och fler jättestora skålar med fisk i chiliolja som bars ut. Ja, det var en härlig kväll! Vi avslutade på typiskt Hongkong-vis; med dessert på ett litet desserthak i Causeway Bay!

]]> http://nonicoclolasos.wordpress.com/2009/11/26/varfor-infors-oberoende-centralbank/ Thu, 26 Nov 2009 04:33:25 +0000 nonicoclolasos http://nonicoclolasos.wordpress.com/2009/11/26/varfor-infors-oberoende-centralbank/

Det kan tyckas märkligt att politiker i många länder, däribland Sverige, har valt att göra sin centralbank mer oberoende. Därigenom ger ju politikerna upp en möjlig metod för att påverka ekonomin (låt vara att det är omdiskuterat i vilken mån penningpolitik har reala ekonomiska konsekvenser). I en ny studie, “Why Do Politicians Implement Central Bank Independence Reforms?”, försöker Sven-Olov Daunfeldt, Jörgen Hellström och Mats Landström finna förklaringsfaktorer. Deras resultat:

It was found in this study that non-OECD countries with a history of high variability in inflation were more likely to implement CBI-reforms, suggesting that politicians in those countries have received a strong aversion to inflation and therefore implement CBI-reforms to establish credibility for a price stability rule. In addition, the likelihood of a CBI-reform seems to have increased when politicians in non-OECD countries faced a high probability of being replaced. No such effects were found for OECD-countries, implying that politicians in more industrialized countries do not feel a need to tie the hands of incoming governments and that the credibility of a low inflation goal can be achieved with other means.

Två reflexioner:

• Vad kan förklara politikers inflationsaversion i icke-OECD-länder? Varför ser de inte inflationens “privata” fördelar?
• Är det så att institutioner, särskilt i OECD-länder, inte är så viktiga? Är de “bara” kodifieringar av jämvikter som skulle existera dem förutan?

Här kommer ett tips: om man känner att en deadline är nästan körd, dvs. man vet att man ska skriva ett så kallat “review paper” där man kritiskt analyserar 4 böcker, som ska lämnas in klockan 17 hos en professor som redan gått med på att skjuta på inlämningen ett par dar, och man har fortfarande, trots det, inte hunnit med att läsa eller skriva, och man känner sig DÅLIG, man känner sig KÖRD, man känner sig HUNGRIG och dessutom står alla professorer och myser i korridoren på väg till sina speciella jättebraiga professors-restauranger stängda för studenter medan vi doktorander och studenter förväntas ställa oss i kö och vara nummer (inte namn, individer) och utfodras (inte äta en god lunch); då kan man göra REVOLT!

Maten är verkligen HEMSK på vårt universitet. Om det bara handlade om att finna sig i lunchmatsalsrollen så okej då. Det funkar väl. Men när det mesta är nästan oätligt (absurt och helt obegripligt nog), så är det bara för mycket. Det finns liksom ingen värdighet. Det finns till och med ett talesätt bland de kinesiska studenterna, “maten får något att dö inombords”. Och med tanke på hur hårt man förväntas prestera här, JÄMT, så behöver man värdighet. Och näring. En schysst måltid bara. Ska det vara så omöjligt?

Så tipset är alltså att om du känner dig dålig, körd, hungrig, som ett nummer och inte en människa – ta bussen till närmaste hotell och vägra vara allt det där dåliga. Ha en bra lunch istället! Skaffa dig en känsla av att “det är så här det är, man är aldrig klar med alla saker man önskar man vore klar med, det är bara att njuta av det”.

Jag tog alltså bussen ned ifrån “apberget” (det är skämtsamt menat, faktiskt ett skämt till och med bland vissa professorer) och gick och satte mig på det nybyggda hotellet och beställde en god Caesarsallad, ett glas gott kallt Italienskt vitt vin från nåt ställe som kallas Angoris 2007 och fick till och med tidning och smarrig dessert och kaffe! Klockan var cirka 14. Jag visste att vid 17-tiden måste jag vara tillbaka för att lämna in – återigen, ett review paper på 4 böcker.

Vad gör man sen, förutom att skaffa sig en känsla av njutning och kontroll? You “Harvard” the books. Att “Harvarda” böcker betyder att man öppnar en bok med attityden “ingen bok förtjänar särskilt mycket uppmärksamhet”. Det är en vedertagen metod, inte enbart bland Harvard-studenter. Man gör så för att klara universitetsstudier i amerikansk IVY League-stil varifrån alla våra professorer får sina idéer (och professorstitlar). Du går in i boken på dina villkor. Du har ditt intresse, din forskningsfråga och kan boken bidra med något intressant i sammanhanget så fine, kolla index (ämnesförteckning) och leta rätt på sidorna med bra citat och koncept och teorier som relaterar till din fråga som du ämnar diskutera i ditt review paper. Plocka citaten/koncepten/teorierna. Sen bom, nästa!

Alltså, man skaffar sig en attityd. Man sitter inte där (med äcklig mat i nån stinkande, trist studentmatsal) och bara, “oj oj oj hur ska lilla jag kunna säga nåt om Er, ni stora vackra outgrundliga böcker?”. Utan man säger (till böckerna), “Har ni nåt som jag kan skriva om? Har ni nåt som låter bra?”. Sen kollar man det, och sen vidare. Så jag beställde lunch omgiven av en skön blandning människor, god service, det var snygg inredning och brasilianska softa låtar i högtalarna. Jag åt, kollade citat, läste förstås intro och conclusion, tittade till och med lite i dagstidningen och sen satte jag mig på bussen tillbaka igen uppför berget.

Väl tillbaka på institutionen var det 1,5 timme kvar tills jag skulle behöva kuta till datasalen och skriva ut – och jag skrev! 4 böcker på 1,5 timme! Bra blev det också! Bort med den där underkuvade, ovärdiga känslan som universitet ofta skapar i studenter! Fram med njutning, utmaningar, risker och en flödande tanke- och skrivverksamhet! Jag kan fatta om många tycker att det låter absurt; to “Harvard” books, men betänk att när ni läser eller lyssnar på någon “expert” från ett IVY Leauge-Universitet nästa gång, just know he or she has his or her fair share of Harvarded books!

Fram för mer värdiga måltider!

Det är obehagligt att arbetslösheten nu stiger, inte bara i Sverige utan i så gott som alla länder. Men det verkligt oroande är att den i viss mån kan komma att bli bestående. En intressant studie från OECD, “How Do Institutions Affect Structural Unemployment in Times of Crises?”, finner dock att hur bestående en arbetslöshetsökning blir varierar mellan länder beroende på hur reglerade ekonomierna är:

The impact of the economic downturn varies depending on institutional settings … Institutions are found to affect both the direct impact of the downturn on the crisis and the structural unemployment’s persistence in the aftermath of the shock. In particular, economic downturns appear to increase structural unemployment significantly in countries and in periods with rigid (above the OECD average) institutions. By contrast, no significant effect of economic downturns on structural unemployment is found in flexible economies.

Det verkar alltså som att mer flexibla arbets- och produktmarknader, särskilt de med svagare arbetsrätt, är gynnsamma för arbetslöshetens utveckling i samband med kriser. Förutom att de också är allmänt gynnsamma för ungdomars och invandrares möjligheter på arbetsmarknaden.

Det har nu gått några dagar sedan nyheten om “Climategate” exploderade (757,000 träffar på Google när detta skrives) Om det var en hackare eller ett insiderjobb diskuteras men en stor mängd mail och opublicerade dokument från klimatforskare vid University of East Anglia lades ut först på en Rysk server och finns nu bl a på The Pirate Bay.  Om dokumenten är äkta kan vi här lära mycket om fusk och korruption i forskarvärlen och då speciellt när det gäller klimatforskningen.

Det finns förstås alltid en risk att sådant här material är förfalskat men det har gått några dagar och materialet har inte dementerats. Lama kommentarer om att det “är tagit ur sitt sammanhang” har hörts. Hörts? Ja i bloggvärlden har det verkligen hörts och diskuterats men i t ex svenska media har det med några undantag varit förvånansvärt tyst. En präktig skandal brukar locka journalister men detta var kanske “fel” skandal.

En person som finns med i materialet är Michael Mann. Ett ursprung till dagens klimatdebatt var den förfalskade temperaturkurva, the hockey stick” som publicerades av “den välrenomerade klimatforskaren” Michael Mann. Det var han som för att bevisa att jorden fick ett varmare klimat som bara kunde bero på mänskligt orsakade koldioxidutsläpp helt fräckt raderade ut både den värmeperiod som lät vikingarna bosätta sig på Grönland och den köldperiod som bl a gjorde det möjligt för CarlXGustaf att tåga över isen på Bälten och därmed erövra bl a Skåne från Danmark. Denna förfalskade kurva var en viktig beståndsdel i IPCC:s tidgare material. Med den bakgrunden ger korrespondensen ett äkta intryck och som sagt har förnekandena varit lama.

Det är dags att ställa frågan så som görs av bl a Peter Stilbs, Professor i Fysikalisk Kemi vid KTH, på Second Opinion:

Varför tiger svenska media om klimatforskningsfusket?

Det är nu dags att börja diskutera innehållet i dessa mail, är klimatlarmen falska, har vetenskapen förvrängts, ägnar sig universitet och forskningscentra åt förfalskning för att nå vetenskapliga, ekonomiska eller politiska syften?

Dessa frågor måste få ett svar. Här kunde Klimatmötet i Köpenhamn ha en viktig uppgift. Anklagelserna är så allvarliga att man inte kan gå vidare med de miljardåtaganden som diskuteras utan att veta mer. Hur skall vi säkerställa verkligt fri och förutsättningslös forskning. Har det inte i själva verket blivit kallare de senaste tio åren? Klimatförändringar beror kanske på något helt annat? IPCC:s (FN:s klimatforsknigspanel) uppdrag var att visa att mänskligt förorsakade koldioxidutsläpp leder till ett varmare klimat. Uppdraget var kanske fel redan från början!? Vilka katastrofer har detta indirekt lett till under tiden? Skövlade regnskogar, orangutangerna närmare utrotningen i jakten på biobränsle. Mindre fokus på akuta höt mot mänskligheten som rent vatten och ren luft, skolgång, sjukvård..

När väldens länder och ledare samlas i Köpenhamn skulle det kunna bli början på något nytt. Ännu så länge verkar det mest som om alla hoppas att Climategate skall blåsa över. Det ligger mycket pengar och prestige investerat i klimathotet. Dessa krafter låter sig nog inte stoppas så lätt.

Det räcker inte med pantsättningen av Vattenfall, passiviteten  kring SAAB och kärnkraftsveket…

Maud Olofsson och Centern är ute och sne-seglar igen…

Så här skriver man på SvD Brännpunkt;

Generellt hämmar höga skatter utbildning, företagande och arbete. I Centerpartiet är vi övertygade om att alltför höga skatter långsiktigt leder till sämre välfärd

Sverige och övriga de övriga Nordiska länderna är kända för sina “höga skatter”. Men, om nu höga skatter leder till sämre välfärd -  hur kommer det sig då att de Nordiska länderna även är kända för sina utbyggda och väl fungerande välfärdssamhällen? Modern forskning visar att samhällen med höga skatter, små inkomstskillnader och generella välfärdssystem fungerar bättre på alla områden, de har större social rörlighet och större tillit mellan människorna. Små klyftor gynnar hela samhället – och alla samhällsklasser.

Dessutom – i de samhällen där skatterna är lägre är egenavgifterna högre. I USA betalar medelklassen i stort sett en lika stor andel av sina inkomster i skatter, avgifter och försäkringspremier som vi betalar i skatter. Den stora skillnaden ligger i det faktum att de, till största delen, betalar till sin egen välfärd – inte till andras. Konsekvenserna blir ökade klyftor och ett samhälle där många slås ut helt. De som inte har råd får förlita sig på matkuponger och nådegåvor. Friheten att själv välja skola, vård och omsorg blir ett privilegium för de välbeställda.

På DN debatt konstaterar Maud Olofsson att större delen av alla ungdomar (mellan 18-25 år) vill kunna “försörja sig själva” och  “när vi ställer frågan om de i ett läge där de stod inför att söka sitt allra första jobb kan tänka sig att ta ett jobb med lägre lön för att få in en fot på arbetsmarknaden svarar 91 procent ja.”

Och vad hade man väntat sig att de skulle svara? Nej, jag vill inte ha något jobb om det inte är riktigt välbetalt – eller? Självklart vill unga ha jobb!

OECD, som länge enbart förespråkade den nyliberala vägen - med sänkta skatter och sämre trygghetssystem (alliansens politik) – har under de senaste åren svängt.  Redan 2006 konstaterade man att det finns två modeller som fungerar – men som ger olika typer av samhällen.

Frågan är vilken samhällstyp vill vi ha?

• Den ”anglosaxiska” – USA, Storbritannien och Irland. Gemensamma nämnare är; låga ersättningar vid arbetslöshet, låga skatter och svag arbetsrättslagstiftning. Stora klyftor i samhället och många av jobben har dåliga villkor och löner som knappt går att överleva på. Fler som står helt utanför arbetsmarknaden.

• Den ”nordiska” – med generösa ersättningar, kollektivavtal och en aktiv arbetsmarknadspolitik. Där finns variationer, t.ex. Danmark har sämre arbetsrättslagstiftning, men också generösare ersättningsnivåer. Klyftorna i dessa samhällen är mindre och fler människor är i arbete.

Ju mer vi närmar oss det nyliberala “anglosaxiska” (allians-) samhällsbygget – ju sämre trygghetssystem, ju lägre skatter, ju svagare arbetsrätt, ju passivare stat – desto fler som står utanför arbetsmarknaden.

När andra länder ser på Sverige och Norden som exempel att följa när det gäller samhällsbygge, välfärd och trygghet – monterar alliansregeringen ned och försöker byta ut den nordiska modellen mot den misslyckade nyliberala anglosaxiska.

Större klyftor, sämre trygghet, lägre löner och sämre anställningsvillkor. Maud och alliansens drömsamhälle har vi redan testat en gång här i Sverige – på 1800-talet!

En mardröm!

*

Bloggat; Leif Mettävainio, Yttrandefrihet, Alliansfritt, In your face, PeterAndersson, Johan Westerholm, Röda berget, Netroots

Press; AB1, AB2, AB3, AB4, AB5, AB6, AB7,  AB8, AB9,   SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, DN1, DN2, DN3, DN4, DN5,

*

Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, saab, maud olofsson, ekonomi, jobb, arbetslöshet

intressant.se

Fytoplankton i Søratlanteren utenfor Argentina (Kilde: NASA)

Endelig en gladnyhet i klimaspørsmålet. En av bekymringene er at med økende temperatur smelter isen både her og der. Smelter isen på land blir det mer hav. Hvis isen som flyter på havet smelter eller brekker opp, blir det mer åpent hav, og dermed reflekteres mindre av sollyset og mer absorberes og varmer opp kloden. Men samtidig blir det mer liv i det havet som nå er blitt isfritt og åpent for sollys. Sollys er noe planter liker, og planter finnes også i havet. Små planter, kalt fytoplankton, flyter rundt nær overflaten og bruker karbondioksid og sollys til å til å lage plantemateriale. Og så blir planktonet enten spist eller dør og synker ned til havbunnen, og karbonet de er bygd opp av blir fjernet fra karbonkretsløpet.

Nå har britiske forskere funnet at fytoplanktonet i de havområdene i Antarktis som er blitt isfrie de siste 50 årene fjerner 3,5 millioner tonn karbon fra atmosfæren i året.

Men dette er tross alt bare en dråpe i havet. Menneskeskapt utslipp til atmosfæren er på rundt 9000 millioner tonn i året. Men det illustrerer i alle fall hvor komplisert global oppvarming er, og hvordan ting i naturen griper inn i hverandre.

Jag är förtjust i opera, även om det i regel inte är själva handlingen utan sången som fascinerar mig mest. Handlingen innefattar i vilket fall regelmässigt olycka och död. Kan detta påverka operapubliken? Studien “Opera Subculture and Suicide for Honor”, publicerad i Death Studies, hittar ett samband mellan operakonsumtion och suicidacceptans:

A multivariate logistic regression analysis finds that opera fans are 2.37 times more accepting of suicide because of dishonor than nonfans. Only two variables, religiosity and education, are more closely related to suicide acceptability than opera fanship.

Kausalitetsfrågan infinner sig förstås som vanligt: Orsakar opera denna acceptans, eller söker sig personer med sådan acceptans till opera? Jag anser i vilket fall att det kan finnas rationella skäl till suicid, men jag undrar om heder kan anses vara ett av dem. Ett märkligt begrepp, vars vikt i andra människors tänkande jag inte riktigt förstår mig på.

Tips: Mind Hacks. För en dokumentation av förekomsten av temat död i operans värld, se boken Opera: död, dårar och doktorer.

Titeln till detta blogginlägg är taget rakt upp och ned ifrån IKT-bloggen från Halmstad högskola vars inlägg för några dagar sedan jag vill flagga för. Man citerar bland annat undersökningarna från Falkenberg där man sedan ett par år håller på med 1-till-1 och där man nyligen publicerat rapport nummer två av tre.

eleverna nu skriver längre och bättre berättelser än tidigare

En färdighet som man poängterar att den mäts vid nationella prov. Många andra färdigheter som tränas i och med användandet av 1-till-1, och som otvetydigt tränar eleverna inför den framtid som väntar, testas dock inte av under nationella prov. Här är man inne på något i mitt tycke väldigt intressant. Vill vi att våra elever skall lära inför nationella prov eller inför framtiden? Kommer vi i framtiden att tillåta eleverna att ha sina datorer på vissa prov? Vi får väl se.

Avslutningsvis vill även jag länka till Jeff Jarvis tal till omvärlden till försvar för internet – i skolan såväl som på arbetsplatserna.

Doktoranden Gry Sagebakken och hennes forskarkollegor vid Zoologiska institutionen har studerat fisken tångsnälla, som är släkt med sjöhästen. Den har ett ovanligt sätt att organisera barnomsorgen då det är pappan som tar hand om äggen som han vårdar i en ruvningsficka på svansen där ett slags ”faderkaka” ger embryona syre och näring.

Gry och hennes kollegor visar i en studie, som nu uppmärksammas i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society, att tångsnällepappan inte bara använder sin ”faderkaka” för att ge näring utan även för att suga ut näringen ur sina egna barn. Resultatet blir att embryona helt enkelt försvinner.

Ruvande fiskar suger näringen ur sina egna barn.

Internett en flopp! (lånt fra atlenes.com)

Overskriften er selvsagt ikke bokstavelig ment, men det er kun en løs tanke om noe som kunne vært en fremtidig utvikling. VG skriver at Microsoft er i ferd med å inngå en avtale som kan føre til at flere større aviser forsvinner fra Google: “Avtalen innebærer at Rupert Murdochs News Corporation vil forby Google tilgang til innhold, mot betaling fra Microsoft. News Corporations mange aviser, som Wall Street Journal, The Sun og mange andre kan dermed forsvinne fra Google. Til gjengjeld dukker de opp i Microsofts søkemotor Bing. Murdoch har uttrykt ønske om å fjerne sine aviser for offentlig lesning og gjemme de bak en betalingsløsning. Dermed kan det bli slutt på fri tilgang til aviser i gruppen, også gjennom søkemotorene. I dag er nettstedene åpne for indeksering fra Google. Det betyr at Google har lov til å automatisk besøke nettstedene til News Corporation og arkivere søkeord basert på hva som står i artiklene der. I utgangspunktet kan News Corporation utestenge Google fra å besøke sidene ved å legge til et par linjer tekst i en fil på sine servere. Det vil samtidig hindre at Googles brukere får søkt opp stikkord hos Rupert Murdochs nettsteder.”

Jeg er av den oppfatning av at om denne avtalen går igjennom, vil det i verste fall føre til at andre store leverandører av innhold følger etter. Vi vil da kunne se en ytterligere kommersialisering av internett. Denne privatiseringen av innhold, og det at kun betalingsdyktige skal kunne ha tilgang til informasjonen, er imot selve grunnen til at internett økte i popularitet: deling av forskningsresultater og tanken om internett som en kanal for fri informasjonsflyt. Allikevel vil jeg legge til at det nok ikke er noen grunn til å bekymre seg sånn med de første.

—————————————————-

For informasjonens skyld har jeg klippet og limt inn litt om internetts historie. For utdypende informasjon, se kilder.

Hva er internett? (museumsnett.no):
Det som populært blir kalt “internett” er en kobling av mange individuelle datanettverk til ett logisk nettverk. Alle deler samme adresseringssystem. Nettverkene kan være universitetsnettverk, bedriftsnettverk, private, regionale eller nasjonale nettverk. Det globale “nettverkenes nettverk” kobler sammen alle disse lokale nettverkene. Internettbrukerne kan sende e- post til hverandre, delta i diskusjonsgrupper, eller lese hverandres “hjemmesider”. Hjemmesidene kan inneholde alt fra to ord på en side til hele aviser, bilder, film, lyd, kataloger, salgsvarer og andre tjenester. Internett ble åpnet for kommersiell bruk i 1991. Et felles “adresseringssystem” (TCP/IP – systemet), og et felles “språk” (HTML) gjorde det mulig. Hver enkelt bruker kan ved hjelp av HTML-språket lage en grafisk side (“Web site” eller “hjemmeside”), som deretter ved hjelp av TCP/IP-systemet går inn som en del av et stort virtuelt hypertekst nettverk. Hypertekstnettverket fikk navnet World Wide Web (WWW). Internett fikk uformelt navnet “the Web” eller “nettet”. Et stort antall brukere fikk lettere tilgang. Begrepet “Internett” blir i dag mest brukt om den fysiske strukturen i nettet (servere, klientmaskiner og telefonlinjer), mens “Web” brukes om informasjonen som ligger ute i form av hjemmesider.

Et kommersielt Internett (merete.com)
NSFNET og andre regionale tilbydere i USA hadde alle relativt strenge regler mht. hva slags trafikk det var lov å sende over linjene. I utgangspunktet var det kun snakk om ikke-kommersiell trafikk. Behovet for kommersielle tilbydere ble etter hvert påtrengende, og det ble derfor åpnet for kommersielle å knytte seg til internett. I dag har snart kommersiell sektor tatt igjen FoU sektoren i internett, og veksten er formidabel og interessen voldsom verden over! Organisasjonen CIX (Commercial Internet Exchange) knytter sammen de fleste av disse tilbyderne verden over.

Det kommersielle norske internettets historie, i korte trekk, ved to av de viktigste aktørene (digi.no):
* 12.12.1991 – Oslonett AS ble stiftet som et selskap som skulle satse på å selge internett-aksess til privatabonnenter
* -> 1995 samarbeidet Oslonett tett med daværende Telepost Communication AS, nå Telenor Online AS, og da TPC satset på internett var det Oslonett som leverte dette.
* Tidlig i 1995 lanserte Telepost Communication Scandinavia Online, Norges første kommersielle web-baserte tjeneste. Samarbeidet med Oslonett ble langsomt forverret inntil TPC lanserte sin egen aksess-tjeneste.
* 1. september 1995 ble Oslonett kjøpt 100% av Schibsted AS, og frontene tilspisset seg i markedet.
* 8. november 1996 ble det kjent at Schibsted Nett splitter sine aktiviteter i to. Aksessdelen overtas av Telenor Online, mens innholdssatsningen flyttes over i et felleseiet aksjeselskap under navnet Scandinavia Online.

Kilder:
http://www.digi.no/61630/vendepunkt-i-norsk-internett-historie
http://www.museumsnett.no/ntm/no/utstillingene/stroem_lys/inthist.htm
http://www.merete.com/cool/historie2.htm
Alle kilder sitert 24.11.2009

Bildet i artikkelen lånt fra nettsidene til Atle Nes, som har sakset det fra Dagens Næringsliv.
http://www.atlenes.com/mt/archives/nyheter_2005/

Alliansens nyliberala förespråkare tycks darra av rädsla - tänk om mittenväljarna inser att mitten numera finns hos de rödgröna.

Man försöker nu med alla medel och hot avskräcka människor som vill ha både en god välfärd och personlig frihet att rösta på ett rödgrönt parti (framförallt MP).  Givetvis kommer den gamla vanliga varningen för Lars Ohly och vänsterpartiet fram (vänsterspöket). Ja, hu så hemskt – ett parti som faktiskt på allvar vill skapa ett mer jämlikt samhälle – det låter ju verkligen skrämmande

Eller ta den varningen som några nyliberala centerpartister från Stockholm försöker sig på i DN.  Där kommer man med den “hemska” anklagelsen att “MP står långt till vänster om S”. Orsaken är att MP vill att landstinget ska äga akutsjukhusen – inte riskkapitalbolag – och att eventuella vinster från privata aktörer i vården ska gå tillbaks till verksamheten. Detta ligger enligt centerpartisterna lååångt till vänster om S.  Knappast så långt -  S skrev nyligen så här i sina riktlinjer “Gemensamma resurser för välfärd ska gå till välfärd – inte till vinstuttag”. För övrigt lär inte särskilt många presumtiva rödgröna väljare skrämmas av detta. Runt 70 procent av alla svenskar håller nämligen med de rödgröna på den punkten. Det handlar inte ens om att förbjuda vinst – bara den går tillbaks till verksamheten. Visst låter det riktigt skrämmande

På tal om vård - i går kom en rapport från socialstyrelsen som visar att utbildning, inkomst, kön och var du bor avgör hur snabb och bra vård du får när du blir sjuk. Klassamhället slår igenom på alla fronter – och inom vården kan det ge ödesdigra konsekvenser. Klyftan mellan rika och fattiga ökar snabbt i Sverige just nu. De som är rika och friska blir allt rikare – de som redan har det svårt blir fattigare – den relativa fattigdomen ökar.

WHO:s ledande forskare Michael Marmot har konstaterat att sociala orättvisor leder till sämre hälsa och för tidig död. Vilka konsekvenser får då den politik som nu förs för folkhälsan – där ökade klyftor är själva drivkraften och målet med den ekonomiska politiken?

Illustration Robert Nyberg

I Stockholm har man nu satt den orättvisa vården i system (vårdval-stockholm).  Socialt utsatta områden missgynnas konsekvent,  medan de rikaste områdena gynnas. De mest vårdbehövande missgynnas, medan de relativt friska gynnas.

För att sätta skillnaderna på hälsa och vård i ett perspektiv (Ylva Johansson tal på S-kongressen);

Klasskillnaderna i hälsa är så stora att man om reser bara tio minuter med tunnelbanan här i Stockholm kan se att det skiljer sju år i medellivslängd. Det är lika stor skillnad i medellivslängd som mellan Sverige och Albanien.

Filippa Reinfeldts vård-stockholm handlar just nu mest om kaos och vassa armbågar i jakt på svininfluensa vaccin. Informationen brister, och om man vill bli vaccinerad ska man ha uthållighet, gott om tid och inte vara rädd för att bli smittad av allehanda virusar i långa köer.  Alltså ingenting för de som tillhör riskgrupperna. Gör man som det står i Vårdguiden får man svaret – det finns inget vaccin, och när det finns – ställ dig i kön som alla andra (oavsett om du tillhör en riskgrupp). Men, det finns ett annat sätt att sköta vaccineringen på – efter behov istället för efterfrågan. Se på exemplet Skåne.…

*

Till sist…

Missa inte Insidan i DN med sociologen och forskaren Mikael Rostila.  “När vi litar på andra mår vi bra”

Citat;

– De som lever i ett samhälle med stora orättvisor utvecklar lätt en mörk människosyn. Men de som känner förtroende för staten och välfärdssystemen tenderar att även lita mer på sina medmänniskor – och tilliten är viktig eftersom den förbättrar vår hälsa.

….

– De högsta nivåerna av tillit mellan medborgarna finner man i länder där socialdemokrater under lång tid har haft makten och utvecklat ett välfärdssamhälle som bygger på begrepp som rättvisa, jämlikhet och solidariet – alltså den sortens samhälle som vi har haft och delvis har kvar i Sverige

Läs hela artikeln….

Precis samma slutsatser drar två brittiska forskare Richard Wilkinson och Kate Picket  i boken ”The spirit level”. De har tittat på vad det är som gör att samhällen fungerar väl och att människor lever längre och lyckligare liv.

Deras slutsats är att alla – även den rikaste överklassen – tjänar på jämlikhet och små ekonomiska klyftor -  oavsett hur rikt landet är för övrigt.

*

Bloggat; Utredarna,  Peter Andersson, Knapsu, Jinge, Kildén&Åsman, Svensson, Martin Moberg, Annarkia

Mer progressiva bloggar – Netroots

Press; DN1, DN2, DN3, DN4, DN5,   AB1, AB2, AB3, AB4, AB5, AB6, AB7, AB8,  SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5,

*

Läs även andra bloggares åsikter om politik, socialdemokraterna, val 2010, miljöpartiet, stockholm, hälsa, sjukvård, samhälle, centerpartiet, moderaterna
*

intressant.se

Om du fixerar den cyanfärgade pricken till höger, försvinner den till vänster..!

“Too strong Ebbinghaus illusion”

The left cyan dot appear to disappear if we see the right one.

Copyright Akiyoshi Kitaoka 2009 (November 22)

Nu är particcelacceleratorn i CERN igång och de första protonkollissionerna har genomförts. Både SvD och Dn rapporterar om detta, jag ser fram emot kommande rapporter. Mitt hjärta klappar lite extra för fysiken som redskap för att förstå vår värld!

En bønn om et håp. I studentavisa Universitas og på nettavisa til Teknisk Ukeblad foreslår Høyres Studenterforbund torsdag 19. september å innføre studieavgift for norske studenter. Hensikten er å sikre høyere utdannings- og forskningssektoren stabile inntekter.

At forslaget i det hele tatt fremsettes er et av flere tegn på den svekkede situasjonen sektoren er utsatt for de siste årene. Paradoksalt nok kan det være den rødgrønne regjeringens manglende satsning på kunnskap som legger opp til denne debatten i det hele tatt. I et samfunn der studenter og forskere hadde levd med gode rammevilkår hadde et slikt forslag vært unødvendig, men forutsetningene for norske studenter er ikke så god i dag som den burde være,.

Tallenes tale. I Database for statistikk om høgre utdanning kan man avlese en urovekkende utvikling. Fra 2004 til 2008 har gjennomsnittlige produserte studiepoeng for norske studenter gått ned fra 41,8 til 41,6, mens normert antall som kjent egentlig skal være 60. Det er for Kunshøgskole-studentene man finner den største diskrepansen: I 2004 produserte studentene i gjennomsnitt 66,0 studiepoeng, mens resultatet i 2008 havner på 57,3. Man kan jo spørre seg om dette henger sammen med Kulturløftet fra dagens Regjering.

Et av mange konkrete eksempler jeg selv har møtt i studiesituasjoner, er mangelen på grundig oppfølging fra kompetente mennesker i studieløpet. Det er et problem at institusjonene kutter i seminarundervisning, det burde være uholdbart at bacherlorstudenter undervises av masterstudenter og det er trist at oppfølging og evaluering av studenter ikke bærer preg av å være viktig.

Studiehverdagen er middelmådig, og man kan heller ikke forvente at resultatene blir noe annet enn nettopp middelmådige. Denne situasjonen oppleves stressende. Dette stresset og denne frustrasjonen er kanskje noe av årsaken til at studenter er overrepresentert i forhold til å pådra seg psykiske problemer i en eller annen form i løpet av sine år på skolebenken.

Og verre kan det bli. Studieavgift er som nevnt et forslag som dessverre har en viss berettigelse, men jeg håper virkelig ikke at løsningen på ressursmangelen viser seg å bli studieavgift. Utveien må bli å satse på fremtiden gjennom å bruke penger på å styrke studieløpet fra begynnelse til slutt. Dette krever sin statsråd, Tora Aasland, men selv om å vanne kunnskapens tre tar mye krefter, er eplene man høster den beste garantien for en sunn fremtid.

I de skandinaviska länderna litar människor i hög grad på andra. Sociologen Mikael Rostila anför följande förklaring:

[S]olidaritet genom skattesystemet inom ramen för ett välfärdssamhälle av svenskt snitt leder till mer umgänge, högre tillit och bättre hälsa hos befolkningen.

Denna tes kan emellertid ifrågasättas, enligt en ny studie av nationalekonomerna Andreas Bergh och Christian Bjørnskov, “Historical Trust Levels Predict Current Welfare State Design”:

[H]istorical trust levels predict several indicators of current welfare state design, including universalism and high levels of regulatory freedom. We argue that high levels of trust and trustworthiness are necessary, but not sufficient, conditions for societies to develop successful universal welfare states that would otherwise be highly vulnerable to free riding and fraudulent behavior. Our results do not exclude positive feedback from welfare state universalism to individual trust, although we claim that the important causal link runs from historical trust levels to current welfare state design.

Dvs. det är mer troligt att hög tillit orsakar välfärdsstaten än tvärtom. När vi litar på varandra vill vi, som det verkar, hjälpa varandra genom statliga arrangemang.

Två nationalekonomer menar, i studien “Pet Overpopulation: An Economic Analysis”, att det finns ett problem på husdjursmarknaden:

The key problem is that of pet overpopulation. There is little demand for older pets relinquished by their owners due to changes in personal circumstances, such as job loss, foreclosure, divorce, or health problems. Even owners with mixed breed puppies or kittens often have trouble finding homes for them. As a consequence, an estimated 11 million dogs and 9 million cats enter animal shelters annually, and 5 million dogs and 6 million cats end up being euthanized. At the same time, new owners are buying pure breed puppies and kittens for significant sums of money.

Lösningen de föreslår består av att staten beskattar unga husdjur och subventionerar borttagande av äggstockar så att färre djur föds. Och då har de inte ens beaktat husdjurens miljöeffekter!

LHC, eller Large Hadron Collider, är den i dagsläget största enskilda experimentella anläggningen för fysik. Och med störst menar jag inte störst till ytan, även om en ring med 27 km omkrets är ganska imponerande, utan störst som i att den är tänkt att krocka protoner med högre energi än någonsin tidigare.

Förra gången den var på tapeten var 10 september 2008, då det för första gången skulle skickas en protonstråle genom den. De flesta minns kanske inte det stora med att en av de mest avancerade maskiner människan byggt skulle tas i bruk, utan snara den uppståndelse som uppstod när någon fick för sig att denna maskin skulle skapa svarta hål som skulle förinta universum. Komiskt på ett sätt, men det innebar en hel del extra besvär för de som var involverade när de inte bara var tvungna att få igång maskinen, men dessutom få media att inse att de var ute och cyklade, Jag misstänker att det förstnämnda var lättare. Detta lyckades hur som helst och vi fick tårta på institutionen. Men säg den lycka som varar för evigt, strax hade strålen cirkulerat innan en magnet fick spatt och sänkte hela anläggningen.

Sen dess har man arbetat i det tysta på CERN för att få igång den igen. Och igår cirkulerade för första gången båda protonstrålarna i maskinen och till slut bestämde man sig för att låta den göra det den var designad för. Krocka dessa strålar. Klockan 14:22 skedde detta, sen tog det inte lång tid innan CERN kom med ett pressmeddelande, och Ny Teknik, DN samt SvD skrev sina första artiklar. Nästa år ska det förhoppningsvis börja köras på högre energier och sen får vi förhoppnigsvis svar på några av de olösta mysterierna i universum. Och säkert dubbelt så många till att ta tag i.

En fjollig Carl von Linné à la 2007

Vad är manlighet?

Jag har ingen aning; ändå är det ett ord jag använder ganska ofta. Senast i en tweet för bara en liten stund sedan. Jag försökte locka Psykbryts-Jonas att komma och hälsa på mig med löfte om att prova min spikmatta:

“Du får komma hit och prova min spikmatta, så kan jag utnyttja dig för min uppsats om manlighet som psykisk sjukdom “

Manlighet som psykisk sjukdom; det är ungefär så jag har formulerat den spirande uppsatsen när det har behövts, eller när någon frågar. Egentligen är det inte riktigt det jag skriver om, men det låter mer snärtigt än En studie av skönlitterära beskrivningar av snäva mansroller och frigörelsen från dem ur ett cripperspektiv med inslag av såväl transteori, queerteori och psykradikalism, inspirerat av Foucaults teorier om galenskap, kön och sexualitet. Det är detta jag pysslar med när jag inte bloggar: Jag skriver på min D-uppsats i Engelska, även om det hittills mest består i att läsa in mig på den teoretiska bakgrunden.

Böcker jag läser just nu: Galenskap och sex

Hursomhelst borde jag alltså veta vad manlighet är. Det är ju det hela min uppsats bygger på, och det är också det som en stor del av den här bloggen kretsar runt: Att utforska könsutrymmen och provspela könsroller, grubbla över var könen sitter och hur man isåfall lockar fram dem, samla små analyser av hur kön konstrueras, fundera över växelverkan mellan biologi och beteende – och driva med mig själv i min jakt på manligheten. Jag är diagnosticerad transsexuell, går på testosteron sedan snart fem månader och väntar på en kallelse till kirurgen för att ta bort brösten – och allt detta för att jag vill leva med en “manlig” kropp i en “manlig” social roll.

Jag borde veta vad manlighet är, men jag gör det inte. Så jag googlar ordet.

Det första som kommer upp är en länk till Potenslinjen; Viagraprånglarna Pfizers försök att sprida “information” om potensproblem. De hänvisar till en undersökning från 2003 där svenska män och kvinnor har fått svara på vad de anser är “viktigt för manligheten” och sätta betyg efter hur viktigt de tycker att det är:

1. Vara praktiskt händig (7,1)
2. Ha bra potens (6,4)
3. Ha välavlönat jobb (5,9)
4. En attraktiv partner (5,9)
5. En vältränad kropp (5,8)
6. Ett attraktivt yttre (5,5)
7. Vara sportintresserad (4,9)
8. Alltid vara redo för sex (4,9)
9. Äga tekniska prylar (3,9)
10. Ha en häftig bil (3,3)

Att vara händig är alltså det som är viktigast för manligheten, följt av att ha bra potens. Man kan tillochmed testa sin potens på sidan, ifall man är osäker. Har man lägre än 21 räknas det som erektionsproblem. Jag får åtta poäng – och då har jag ändå gått med konstant stånd i två månader. Jag är impotent för att jag inte penetrerar någon partner, misstänker jag.

Hemgjord penisprotes

Jag kan hänga upp hyllor, tavlor och lampor och montera IKEA-möbler, och jag vet skillnaden mellan phillipskruv och pozidriv – men mitt mest välavlönade jobb någonsin gav 80 kronor i timmen, och jag har ingen partner och hade jag någon skulle jag inte kunna använda min egen kuk för att penetrera henom. Min kropp har en ansamling av lös hud på magen och inte mycket till muskler, och dessutom har jag gigantiska moobs. Något säger mig att det inte är det som de flesta menar med “en vältränad kropp” och “ett attraktivt yttre”. Mitt sportintresse är ungefär lika stort som mitt intresse för att äga statusmarkörer, som båda tillsammans är ungefär lika stora som mitt intresse för att skaffa mig ett sexliv med någon annan. Inte stort, alltså.

Jag är omanlig i de avseendena – men jag lider inte av det, lika lite som jag lider av att vara androgyn och fjollig. Jag lider av att min kropp inte fungerar och ser ut som jag tycker att den borde göra, men jag lider inte av att vara omanlig. Manlighet för mig sitter inte i hur lång och hård kuk man har, eller i silhuetten av ens bröstkorg, eller i kroppsbehåring, röstläge, skäggväxt, muskelmassa, kromosomer, hormoner, avsaknaden av äggstockar eller förekomsten av testiklar eller förmågan att producera spermier som kan befrukta ett ägg. Med undantag av det sistnämnda är det sånt jag önskar mig – men längtan efter att ha en kropp med alla dessa egenskaper är inte nödvändigtvis något som har med manlighet att göra.

"Men are from earth - Women are from earth - Deal with it"

Alla transsexuella är naturligtvis olika, och jag vet att många inte håller med mig, men för mig är det så: Jag känner mig inte mer manlig när jag skruvar ihop en Billy än när jag bakar en kaka – däremot har jag större chans att lyckas med hyllan eftersom kakbak kräver oerhört mycket större precision och timing än IKEA-möbler, och därmed är det roligare. Jag känner mig inte mer manlig för att jag numera ser ett myller av svarta hårstrån kika fram under hakan – däremot känner jag mig mer som mig själv.

Manlighet är bara ett ord jag använder för att kommunicera mitt behov och min längtan; för att översätta det till något som andra verkar kunna förstå, och för att kunna få den vård jag behöver. Men oavsett om man är född med snopp eller snippa kan strävan gå för långt ibland; risken finns att man överdriver och börjar må dåligt. Könshets – manlig-hets och kvinnlig-hets – beror på att könsrollerna skaver. Kostymen sitter tight, man får svårt att andas och kläderna är så snäva att det är svårt att röra sig utan att snubbla och ramla utanför – och ju snävare de är desto hårdare blir också fallet, eftersom man skuldbelägger sig själv: Om jag bara hade varit lite smalare och elegantare hade man inte ramlat.

En man utan rörelsefrihet

Det är lättare att lägga skulden på den som ramlar än att se till att det finns fler storlekar på kostymer tillgängliga, fast i stort sett alla människor förmodligen någon gång känner av könsskav. Det råkar bara drabba transpersoner hårdare än cispersoner. Vad spelar det för roll om det finns både rosa och blå kostymer och man så generöst får “välja” en om de är sydda efter Barbie och Ken och inte finns i fler storlekar, och om den som vill ha en regnbågsfärgad kostym blir utskrattad av skräddarna?

Manlighet och kvinnlighet i sig är inte en psykisk sjukdom, men att gå upp i en snäv könsroll kan leda till manlig-hets eller kvinnlig-hets. De i sin tur är båda orsaker till psykisk ohälsa, i allra högsta grad. Själv är jag inte särskilt manlig – men ett riktigt mantimmer.

***

Veckans bloggtema: Manlighet kändes som klippt och skuret för mig. Läs även andra bloggares intressanta åsikter om kön, genus, manlighet, mansroller, könsroller, manligt, kvinnligt, transsexualism, transpersoner, normer, fördomar, stereotyper, bilder, psykologi, psykisk ohälsa, psykisk sjukdom, sjukdom, crip theory, Michel Foucault, studier, vetenskap, forskning, litteratur, böcker, högskolan, könsuttryck, könsidentitet, cispersoner, könsskav, sexism, jämställdhet, queerteori, genusvetenskap, uppsatser, funktionshinder, sex, könsorgan, Viagra, potens, impotens, HBTQ, sexualitet, kukar, sexism