Lite lata var vi i helgen. Det blev inte mycket gjort i det dåliga vädret. Några långa promenader  i skogen fick det bli. Jo, jag har haft ute bilburen och tvättat den. Det var inte en dag för tidigt men det blev ju jättefint!

Idag har jag varit riktigt duktig och tränat lydnad riktigt ordentligt med alla tre. Bonita löper så vi har varit här hemma på gatan. Men fasen vet om inte det är det bästa stället just nu. Gräsplanen på klubben är ju helt vattensjuk och lerig. Det är inte kul att träna där.

Vi har tränat 1:an, lilla fröken och jag. Hon var riktigt duktig och fokuserad idag. Vi kan fortfarande inte springa utan att det blir höga hopp av Meja men annars går hon jättebra. Vi hade apporten framme hela tiden idag och den brydde hon sig inte alls om. Det var nog första gången, tror jag. 1:ans apportering är hon jätteduktig på. Bättre än vad Bonita någonsin varit. Vi blandade lite, kastade och hon fick apportera och sedan en håll fast-övning som i 1:an och sedan apportera igen. Platsläggande under gång var riktigt bra idag liksom ställandet. Vi gjorde övningarna ett par gånger och det gick bra varje gång!

Hoppet var också riktigt bra och sammanfattningsvis var det ett jättelyckat träningspass! Det kom en kille med två “whipettar” när vi tränade. Meja tittade på dem en snabbis men ägnade dem ingen alls uppmärksamhet. Bra jobbat, Meja!

Ofta nämns begreppet “mätbara resultat” i samband med att det pratas om reklam. Men vad är då det bästa sättet att mäta resultaten? Jo, man mäter dem bäst med gamla svenska måttenheter. Då finns det ingen chans (chans uttalas här som en gammal burgen farbror från Djursholm skulle uttala det: tjangs) att man gör bort sig i sin slutrapport.

För alla tankspridda kommer här en liten lathund över de vanligaste längd-, rymd-, vikt- och ytmåtten:

LÄNGDMÅTT

En aln är 59, 4 cm.
En fjärdingsväg är 2 672 meter.
En famn är bara 1, 78 meter lång (och en kabellängd är 100 famnar, alltså 178 meter).
En tvärhand är mellan 8 och 10 cm.
En fot är 29, 69 cm lång.
Ett stenkast är ungefär lika långt som man kan kasta en medelstor sten. Alltså cirka 40-50 meter.

RYMDMÅTT

En tunna är 125, 6 liter.
En kanna är 2, 62 liter. Varken mer eller mindre. Och ett stop är en halv kanna.
En åm är 157 liter. Ungefär som en trevlig supé, med andra ord.

VIKTMÅTT

Ett lispund är exakt 8, 502 kg.
Ett skålpund är 425 gram.
Ett uns är detsamma som två lod.

YTMÅTT

Ett pundland är 19 746, 4 kvadratmeter. Ett pundhuvud är en korkad person.
Ett tunnland är 4936, 6 kvadratmeter.
Ett kappeland är ungefär 153, 4 kvadratmeter.

Sådärja. Nu har ni något att pyssla med medan ni väntar på att jag ska ladda upp resultatet av den gångna veckans vedermödor.

Igår var första träningstillfället med HI http://hundusidiotus.wordpress.com/inomhus-lokal-och-studiecirkel/ jag fick ett antal bra tips under kvällen men samtidigt kände jag mig väldigt uppgiven då det känns som att jag hela tiden måste starta om från noll med Bellas fotgående

Alla är jättetrevliga och hjälpsamma i gruppen och jag tror det kommer bli riktigt bra att träna tillsammans! Sen har ju jag fördelen av att jag är nybörjare och alla andra är så mycket duktigare och har mer erfarenhet som man kan lära av. Det är endast en man med i gruppen och jag uppskattar verkligen att han är med, vi borde verkligen marknadsföra HI bättre mot män. Jag tror även att det endast är EN hane med bland hundarna  Stackars dem, hoppas de står ut! Jag tyckte det var ett bra upplägg att första prata om vad man har för problem och vad man vill ha hjälp med, sen träna och avsluta med en utvärdering samt ge tips till varandra. Det svåra är nog att veta hur man kan hjälpa andra och även att be om hjälp, som Cim sa så är det ju inte alltid man vet vad man behöver hjälp med därför var det jättebra att folk gick runt och tittade och kom med synpunkter på tex Bellas fotgående.

Jag var av den uppfattningen att fotgåendet med Bella hade blivit riktigt bra efter helgen men på träningen igår var det som sagt flera som uppmärksammade mig på att Bella tittar bort i ett par sekunder precis i början av fotgåendet. Jag har låtit henne göra det därför att hon alltid hittar tillbaka och går fint med bra kontakt efter det. Men som Sofia påpekade så är det nog det som gör att hon hinner hamna ett par steg framför mig och sen måste invänta mig för att hamna i bra position.  Så det blir tillbaka till ruta noll och träna mycket på kontakt precis i början på fotgåendet, typ gå ett halvt steg, klicka och belöna osv.  Vi påbörjade detta igår utan större framsteg.

Det var jättebra träning för Bella att bara vara i lokalen med en massa främmande hundar, hon fick ju öva på att sitta bunden ett par meter ifrån mig, det var inte helt uppskattat ibörjan och hon gnällde så jag fick skämmas men jag tyckte ändå hon lugnade sig fort och till slut låg hon och sov på sin plats.

Vi testade även tandvisning, först gjorde jag några visningar själv för att hon skulle vänja sig, sen fick Sofia (den andra Sofia) göra en tandvisning vilket gick jättebra och som avslut fick Anders göra en visning och det gick verkligen över förväntan, Bella satt snällt under båda visningarna! Bella har aldrig hälsat på dessa personer förut. 

Efteråt när vi satt och fikade kom det upp ett antal bra tips, de kommer publiceras på HI-bloggen så länk kommer strax. De två bästa tipsen jag tar till mig var att använda target som externbelöning så att hunden inte kan tjuva belöningen passar Bella perfekt ju! En annan sak som jag själv har funderat på är hur man går in till nya moment på tävling, då tipsades det om att sätta hunden och sen ställa sig i position bredvid hunden istället för att hålla på och flytta på hunden, jättebra!

Fler tips från HI-bloggen:

Plats där du har din belöning – många hundar fixerar vid fickan där du har godiset. Har du godis i höger ficka tenderar dessa hundar att gå för långt fram och snedda lite framför dina fötter, har du godis i vänster ficka tenderar de att luta sig utåt och gå lite längre bak. Prova att ha belöningen på annat ställe, t ex en liten godispåse hängande runt din hals, då har du möjlighet att gömma den under tröjan, och hunden får blicken riktad mot ditt ansikte.

Ojämn position i starten – anpassa dina steg efter vilken hund du har! Många hundar kommer antingen för långt fram i starten alternativt för långt bak. Har du en hund som tar stora kliv så se till att du också gör det, har du en hund som tar små steg så ta själv kortare steg – hjälp din hund och ge den bättre chans att kunna göra bra starter under fotgåendet.

http://hundusidiotus.wordpress.com/2009/11/08/var-allra-forsta-inomhustraning/

Jag har inte skrivit om vår träning på ett tag för att jag inte har tränat så mycket pga att jag tappade suget lite på sista kurstillfället, Bella var så omöjlig och vägrade utföra någonting då.

Men nu har vi haft lite semester och jag har funderat mycket på mål, delmål och strategi för min träning med Bella. Jag har bestämt mig för att ha olika strategier för innomhus och utomhus eftersom det är mer störningar utomhus (ska bli intressant att se om Bella störs mer vid innomhusträning med hundar än hon gör på appelplanen).

Under semestern har vi tränat lite på kvalitetssäkring med hjälp av omvänd lockning. Jag har använt godis och boll som lockning i positionerna sitt, ligg, stå och fot. Det har fungerat jättebra, Bella fattade snabbt. Jag har inte testat att dra i kopplet ännu.

En annan sak som vi har fokuserat på är fritt följ rakt fram utomhus. Träningsstrategin för fritt följ finns här http://sandraobella.wordpress.com/2009/11/01/traningsstrategi-fot/  

“Rakt fram:
Gå långsamt och belöna fokus eller position, om rätt position belöna alltid med lek, om fokus men dålig position belöna genom kast av belöning, gå bara ett fåtal steg och sluta om perfekt, kvalitetssäkra position och fokus.”

Jag har testat denna strategi på våra vanliga promenader i tre dagar i följd och Bella har faktiskt nästan redan fattat! Kast bakåt när hon går för långt fram har gjort susen nu går hon nästan perfekt vid sidan och har fokus hela tiden. Jag trodde att det skulle vara dåligt att klicka och belöna hennes fokus när hon gick i så fel position men det har bevisligen fungerat. Jag har även konsekvent belönat utgångsposition med godis (vilket har gjort att gnällandet nästan upphört) och fotgåendet med boll.  Jag har även gått extremt långsamt Idag gick hon klockrent under 20 steg (trappade upp från 10 och sen 15 osv)!

Idag övade vi även på hopp, jag kastade godis över hindret samtidigt som jag sa hopp, sen testade jag att bara ge kommandot, ibland förstod hon och ibland inte jag kom på mig att upprepa kommandot jag måste ha tålamod och vänta ut henne som vid läggandet! Jag klickade när hon hoppade över så när hon landade på andra sidan fick hon hoppa tillbaka för belöningen. Jag ville inte lägga på ett sitt på andra sidan innan hon förstår ordet hopp klockrent.

Allmänt:
Ha belöning i vänster ficka, godis inomhus och leksak utomhus.

Utgångsposition:
Träna position, fokus och kvalitetssäkring av position, belöna efter varje gång.

Rakt fram:
Position under gång – Gå långsamt och belöna fokus eller position, om rätt position belöna alltid med lek, om fokus men dålig position belöna genom kast av belöning, gå bara ett fåtal steg och sluta om perfekt, kvalitetssäkra position och fokus.

Fokus i starten – ta ett steg i taget (vänster ben fram men stå kvar, vänster ben fram och halt, vänster ben fram och halt med höger ben fram och stå kvar osv) och klicka vid ögonkontakt, ha godis i munnen.

Vändningar på stället:
Träna på höger och vänster om samt helt om, kvalitetssäkra vändningarna, belöna efter varje vändning.

Vändningar under gång:
Innomhus! Träna på höger och vänster om samt helt om under gång (med och utan halt), kvalitetssäkra vändningarna, belöna alltid vid halt. 
Utomhus! Vänta med vändningar under gång och sitt vid halt tills bra position är uppnådd.

Språngmarch:
Vänta med detta tills bra position är uppnådd.

Der neue Fotoblog von Ulrich Kohlhoff Hannover Fotograf Hannover bietet akteuelle Informationen, termine und News zum Thema Fotograf Hannover, Fotoshooting, Casting, Fotostudio und Fotos von Ulrich Kohlhoff.

Fotoblog mit Fotos

Schlagworte
Affiliates Angebot Art CD CI cms Community creation creativ Design designer Entwurf event Fotografie Hannover Homepage hosting human idee ISP Kampagne kick off Kommunikation Konzept Medien neu Niedersachsen Online Marketing Pitch Planung Portal projektleitung Realisierung regional seo social solutions typo3 viral Web Webdesign Webdesigner Werbeagentur werbung win

gab es den nächsten Mordversuch an den Hunden und mir, ausgeführt vom Freundeskreis des gerade hier ausgezogenen Neonazis. Handelnde Person war diesmal eine skrupellose falsche Blondine, die mit dem Firmenwagen der Nazi-Firma “Storsundmotor.se” (die nebenbei gesagt bekennende Ökoschweine und Betreiber eines illegalen Schrottplatzes sind) versucht hat uns zu überfahren.

Ich und die Hunde wurden von der völlig skrupellosen “Dame” ca. 50 Meter mitgeschleift und mein linker Fuß von ihrem Auto sodann überrollt.

Resultat: Bänderanriss im linken Fuß, Knie und Ellbogen total auf gescheuert, höllische Kopfschmerzen mit Verdacht auf Schleudertrauma und so weiter. Bin aber schon wieder aus dem Krankenhaus raus, und heute werden wir weiter trainieren. Und wenn ich vor Schmerzen die Wand hochgehe.

Ich habe keine Lust im Moment zu schreiben, einen ausführlichen Bericht gibt es nachher sicherlich von Bonita.

Und ich dachte mal die Leute hier im Ort seien nett. Schwerer Irrtum, schwerer Irrtum…..

Summa Summarum läuft hier das skrupelloseste Gesocks rum das mir in 10 Jahren Schweden begegnet ist. Die schlagen sogar die Deutsch-Mafia in Sorsele und die Diebe in Klimpfjäll. Der geistesgestörte Amokläufer Paul Keller hatte wenigstens noch den Arsch in der Hose mir gegenüber zu treten ( auch wenn er sich dazu erst mit 1,7 Promille laut Polizei Mut an saufen musste und einen seiner verlausten Kumpels als Rückendeckung mitbrachte ) , aber die absolut miese Hinterfotzigkeit und Verlogenheit hier, die, die schlägt wirklich alles.

Von übelsten Rassisten  über Alkoholiker die sich regelmäßig am Wochenende bis zu Bewusstlosigkeit saufen bis zu Größenwahnsinnigen und Mördern sg. Jägern, ist hier wirklich alles zu finden… . Schade das man immer zo lange braucht um hinter die wohlfeilen Fassaden der Leute zu blicken… .

Autos als Waffen gegen wehrlose Hunde. Unvorstellbar so was.

Have fun

gab es den nächsten Mordversuch an den Hunden und mir, ausgeführt vom Freundeskreis des gerade hier ausgezogenen Neonazis. Handelnde Person war diesmal eine skrupellose falsche Blondine, die mit dem Firmenwagen der Nazi-Firma “Storsundmotor.se” (die nebenbei gesagt bekennende Ökoschweine und Betreiber eines illegalen Schrottplatzes sind) versucht hat uns zu überfahren.

Ich und die Hunde wurden von der völlig skrupellosen “Dame” ca. 50 Meter mitgeschleift und mein linker Fuß von ihrem Auto sodann überrollt.

Resultat: Bänderanriss im linken Fuß, Knie und Ellbogen total auf gescheuert, höllische Kopfschmerzen mit Verdacht auf Schleudertrauma und so weiter. Bin aber schon wieder aus dem Krankenhaus raus, und heute werden wir weiter trainieren. Und wenn ich vor Schmerzen die Wand hochgehe.

Ich habe keine Lust im Moment zu schreiben, einen ausführlichen Bericht gibt es nachher sicherlich von Bonita.

Und ich dachte mal die Leute hier im Ort seien nett. Schwerer Irrtum, schwerer Irrtum…..

Summa Summarum läuft hier das skrupelloseste Gesocks rum das mir in 10 Jahren Schweden begegnet ist. Die schlagen sogar die Deutsch-Mafia in Sorsele und die Diebe in Klimpfjäll. Der geistesgestörte Amokläufer Paul Keller hatte wenigstens noch den Arsch in der Hose mir gegenüber zu treten ( auch wenn er sich dazu erst mit 1,7 Promille laut Polizei Mut an saufen musste und einen seiner verlausten Kumpels als Rückendeckung mitbrachte ) , aber die absolut miese Hinterfotzigkeit und Verlogenheit hier, die, die schlägt wirklich alles.

Von übelsten Rassisten  über Alkoholiker die sich regelmäßig am Wochenende bis zu Bewusstlosigkeit saufen bis zu Größenwahnsinnigen und Mördern sg. Jägern, ist hier wirklich alles zu finden… . Schade das man immer zo lange braucht um hinter die wohlfeilen Fassaden der Leute zu blicken… .

Autos als Waffen gegen wehrlose Hunde. Unvorstellbar so was.

Have fun

Gud vad bra han var, Carter Farrell.
För det första såg han chockad ut när jag nämnde att jag sprungit 2,1 mil.
“Om du hade sagt 5 km, så hade jag förstått, men 2,1 mil, det är långt, du måste vara envis.”
Han häpnade över att jag sprang så mycket som jag gör (gjorde..) och var imponerad över min viktnedgång.
Sen klämde han och kände på min fot och det var inga tvivel kring vad felet var.
Senorna i foten är inflamerade och eftersom jag pronerar så “slits” det i senorna i varje steg jag tar, med andra ord är det svårt att få det att läka utan att man är väldigt försiktig med foten, inte går på den och givetvis inte springer på den.
Dessvärre kan det bli kroniskt om man inte behandlar det.

Jag fick Voltaren utskrivet och en remiss till en sjukgymnast och till Sophia Hemmet för att göra nya fotinlägg eftersom mina gamla börjar bli lite väl slitna.

Hur lång tid det kan ta innan foten är bra igen?
Några veckor åtminstone.

Sen sa han också att man kan dra på sig vätska när man äter Voltaren och om jag går upp under kuren så är det bara vatten och jag behöver inte vara orolig, det försvinner när jag slutar med dem.
Det känns ju lagom roligt, jag gillar inte att ta tabletter och jaggillar inte att gå upp i vikt, men det är inte för så lång tid i alla fall.

Överlag ett positivt möte. Ska ni besöka en ortoped någon gång så rekommenderar jag honom varmt!

Dagen efter premiärförlusten mot Frölunda säger Foppa till Aftonbladet att han inte är nöjd. Detta trots att han lyckades genomföra hela matchen, gjorde ett mål och några läckra passningar. Men Foppa hade aldrig blivit så bra som han varit (och kanske kan bli igen) om han inte haft såna höga krav och en sådan vinnarskalle. Det är väl just strävan efter det perfekta som driver de mest framgångsrika idrottsmännen och kvinnorna oavsett om de heter Björn Borg, Ingemar Stenmark, Gunde Svan, Magdalena Forsberg eller något annat. De nöjer sig inte med 90-95 %. De kan stanna kvar och träna när andra har åkt hem. De kan stå och nöta en liten detalj i timmar om de är övertygade om att det är viktigt att behärska den. De låter inte dåligt väder eller andra yttre omständigheter att hindra dem från att träna. Jag minns att jag läste att Gunde Svan hatade att tävla i regn. Därför tvingade han sig att träna varje gång det regnade och alla andra stannade inne. Efter ett tag hade han ett mentalt övertag på sina konkurrenter genom att han kände att “det här har jag tränat på, det här kan jag, det här är jag bra på” varje gång det regnade en tävlingsdag.

Om foten bara håller tror jag att det är precis denna inställning som kan ta Peter Forsberg tillbaka till toppen igen. Att han inte var ostoppbar igår är ju inte så konstigt. 18 tävlingsmatcher på två år ger inte direkt matchtempo och även toppspelare behöver matcher innan alla beslut sker med ryggmärgen och timingen sitter där. Jämför med Mats Sunding som behövde en månad för att komma igång i Vancouver förra vintern.

Skall bli spännande att se om Foppa hamnar i NHL och i så fall i vilken klubb. Washington, Pittsburg och Philadelfia nämns. Å andra sidan har ju Rangers en tradition att alltid köpa till sig stjärnor som är i slutet av karriären.

Jeg har hatt problemer med foten min i flere uker nå. Det er veldig vondt å gå og jeg ender med å halte rundt, det er ganske slitsomt. Når jeg går mye, blir jeg veldig sliten i foten, og å trene har vært litt trøblete, for jeg kan ikke hoppe og flytte foten fort. Men i dag har jeg vært hos legen, og han sa det var en overbelastning i foten, han trodde ikke det var brudd….det var jo ikke så veldig betryggende for meg, siden han ikke var sikker. Men han sa jeg skulle tape foten, sånn at den ikke bevega seg så mye, men at jeg kunne gå og trene – bare jeg ikke gjorde det for mye. Hvis det ble værre måtte jeg komme tilbake, for da var det kanskje brudd….. Er ganske irriterende med leger (dette var en legestudent…) som ikke kan gi helt klare svar, det har skjedd før også…. de er så busy at de bare tar et fort overblikk og sender deg ut, sånn at neste pasient kan komme inn. Jeg håper foten blir bedre i hvert fall, for det er fryktelig slitsomt med en fot som ikke funker som den skal….

In sydney kleurt een stofstorm vandaag geheel rood/oranje was al te lezen op nu.nl.

Mooie foto’s hiervan kun je hier zien! Geeft wel een leuk effect

Visitem: www.criarte.fot.br

Det här med förlamningen i min hand. Folk frågar, tycker och bryr sig. Därför tänkte jag här en gång för alla förklara.
För två år sedan domnade min hand bort. Förlamades. Det kom och gick under en tid, kanske några veckor. Sen gick det över. Därför är jag inte orolig nu, när känseln i handen försvunnit igen. Det är antagligen någon form av stressymptom eller så.
Jag tänker inte prata med doktor. Att ägna en hel förmiddag åt telefonkö till vårdcentralen och sen en hel förmiddag åt att ta mig dit, sitta i väntrum, träffa en läkare som är om möjligt än mer stressad än jag som konstaterar att jag kanske har en nerv i kläm och inget kan göra åt det, och dessutom betala 300 spänn för detta – det är inte aktuellt.
Jag tror inte det är musarm. För det första är det fel hand. För det andra har jag testat olika ställningar och hantering av dator och tangentbord utan att finna någon röd tråd vad gäller förlamningen.
Jag sover på höger sida, alltså är det högerhanden som kommer i kläm nattetid och det är alltså inte högerhanden som domnar bort.

Det gör inte ont. Det är bara väldigt irriterande och frustrerande. Dels för att jag inte klarar av att utföra vanliga sysslor som att klämma tandkräm ur tuben eller hålla i en kaffekopp. Men framförallt för att det är jävligt kackigt att skriva. Jag använder vanligtvis båda händerna och har någorlunda korrekt fingersättning. Nu med en förlamad hand funkar inte fingrarna och de bokstäver som normalt vänsterhanden används till faller bort och jag måste fylla i dem efteråt. De tecken som kräver två fingrar/tangentkombinationer så som versaler är bökiga och tar tid och eftersom jag normalt skriver nästan lika fort som jag tänker får jag skrivhack, alltså ligger före i tanken och glömmer vad det var jag tänkte skriva innan jag lyckats få det på pränt.

Ni får därför överse med eventuellt borttappade bokstäver i mina texter så länge den jävla handen är obrukbar.

By the way – i våras upplevde jag liknande förlamning fast i foten. Då var det vänsterfoten som jag ibland fick liksom släpa efter mig för att jag inte kände den och inte kunde lyfta den automatiskt utan tvingades tänka för varje steg, och anstränga mig. Såg nog ut som ett fyllo där jag hasade mig fram, och att försöka spatsera elegant var inte att tänka på, jag kände inte heller om jag trampade snett eller så, småfarligt. Det gick också över av sig själv dock, precis som den här tillfälliga förlamningen av min hand kommer att göra.

Uppdatering på förekommen anledning: Med “tillfällig” menar jag något som går över. Det kan handla om dagar, veckor, kanske månader…

Här är jag:

Kör kite i Varberg. Riktigt kul. Jag står på stranden och hoppar. Strax bryter jag foten.

Önskar jag kunnat säga att jag brutit det med mera stil. Hoppat riktigt högt och landat lite väl hårt. Typ såhär:

Men det som hände var ganska odramatiskt. Jag var bara typ 2-3 meter upp och landade i sanden lite väl hårt. Kändes som en rejäl stukning, men jag kunde absolut inte stödja på benet efteråt.

Nu sitter jag här och ska ha gips i 6 veckor. Och jag börjar precis vänja mig efter två. Är sjukskriven och har mer fritid än någon människa möjligtvis mår bra av. Och jag märker genast bieffekterna.

Jag upplever precis hur lat man kan bli av att inte ha något att göra. Rimligtvis borde jag ha massor av tid och energi att lägga på kreativa, konstruktiva aktiviteter, men jag fastnar genast vid datorn eller tvspel. Vilket i regel är en bra idé. Jag har spenderat väl använd tid att spela igenom Shadow Complex och Super Metroid (igen). Men sånt hinner jag ju med i vanliga fall också. Det där med tid är krångligt.

Jag borde ha hunnit skriva ett blogginlägg varje dag, eller en hel bok, göra en film, baka en tårta, måla en tavla eller bygga om min säng till en lådbil.

Hmm… Det tycks stämma att man får mer gjort när man är lite stressad. Jag har inte riktigt lärt mig vara sjukskriven och ändå göra något riktigt. Jag får väl göra det. Men det e lugnt. Jag har fyra veckor på mig!

Brukar avsluta sånna här meningslösa inlägg med ett videoklipp, lite som ursäkt för att inte skriva något ordentligt själ. Det här är Carl Sagan. Fantastisk astronom och pionjär inom skeptikerrörelsen. Han älskade det han gjorde och kunde verkligen uttrycka sig poetiskt. Skulle kunna lyssna på honom i timmar.

Här ger han tankar om mänsklighetens framtid:

Här pratar han om livets historia från ett astronomiskt perspektiv:

“We are star stuff, which has taken it’s destiny into it’s own hands”

A napokban újabb fiatal magyar labdarúgó halt meg. Beck Tamás a magyarországi elsőosztályt majdnem elérte. …Majdnem. A 19 éves sportoló halálát a boncolás szerint vírusos fertőzés okozta. A tragédia után készült egy összeállítás, amely az utóbbi húsz év fiatalon elhunyt magyar labdarúgóinak névsorát tartalmazza és haláluk körülményeiről is beszámol. Húsz év alatt hét magyar focistát ért fiatalon a halál.

1993. szeptember 7. – 35 éves korában elhunyt a magyar labdarúgó-válogatott kapusa, Zsiborás Gábor. A sportember a válogatott keret egy héttel korábbi edzésén lett rosszul, és eszméletét már nem nyerte vissza.

2002. július 20. – Mérkőzés közben életét vesztette Dárdai Balázs, a Barcs labdarúgója. A német Hertha BSC-ben játszó Dárdai Pál öccse 23 éves volt.

2004. január 25. – A Vitoria Guimaraes elleni bajnoki utolsó pillanataiban a Benficát erősítő Fehér Miklós összeesett, s noha kórházba szállították, életét már nem tudták megmenteni az orvosok.

2004. június 3. – Csapata edzésén összeesett és a pályán meghalt Szabó István, az NB III-ban szereplő Uraiújfalu játékosa. A 26 éves középpályás az esti tréningen váratlanul a földre zuhant. A csapat edzője és társai rögtön a segítségére siettek, szívmasszázzsal és mesterséges lélegeztetéssel próbálták meg újraéleszteni. Az eset után negyedórával érkezett meg a mentő és a háziorvos: két és félórán keresztül küzdöttek a futballista életéért, többször defibrillálták, de már nem tudták megmenteni.

2006. január 6. – Életének 32. évében váratlanul elhunyt Cipruson Zavadszky Gábor, a magyar labdarúgó-válogatott korábbi középpályása. A tragédiát a boncolás alapján szívroham és tüdőembólia okozta.

2006. február 5. – Huszonnégy éves korában elhunyt Bánka Kristóf, a harmadosztályú Fót játékosa. Otthonában érte a halál. Az elsődleges vizsgálatok alapján szívroham okozta a tragédiát.

2009. július 17. Mérkőzés után elhunyt Beck Tamás (19), aki az előző idényben a Gyirmót utánpótlás-együttesében szerepelt kölcsönben, s az NB I-be feljutott Pápa második csapatába szeretett volna igazolni. Pápán próbajátékon vett részt, ám rosszul érezte magát és tíz perc után lekéredzkedett a pályáról. A meccs után ikertestvérével, Ádámmal visszautazott Győrbe, a Fehér Miklósról elnevezett kollégiumba, ahol állapota tovább romlott. Mentőt hívtak hozzá, kórházba vitték, de már nem tudták megmenteni az életét.

Forrás: MTI

Az összeállításból kiderül, hogy hat játékos az utóbbi hét év leforgása alatt vesztette életét. Megváltozott valami a fociban az edzések és a megterhelés szintjén? Túlhajszoltak a játékosok? Több a stressz?

Tudjuk, hogy ez nem magyarországi jellegzetesség, világszerte hallhatunk hasonló estekről. Miért? A ‘90-es évek előtt – amire mi, fiatalok nem emlékezhetünk – ugyanilyen gyakran történtek halálesetek a fiatal sportolók körében? Fehér Miklós, Kolonics György vagy akár Vivien Foe… Hol hibáztak? Kik hibáztak?

Kovács Hont-Imre

Här kommer ett gäng med bilder från när jag och David var ute på jakt efter storöringen i Åman!

Och det bästa med hela fisketuren var ju att vi aldrig behövde känna oss ensamma, det fanns ständigt en eller annan mygga runt om.

På den över bilden ser ni hur uppskattad Davids bakdel var och på den undre har jag målat en ring runt varje mygga om blev med på kortet så får man en lite bättre uppfattning om hur mycket det faktiskt var ibland.

Vi hörs snart igen men lite mer bilder från en lunch vi styrde ihop igår.

/Jesper

Uma casa ( dica do Lilx via twitter), para morar, sonhar, receber os amig@s…

“uma casa no campo, onde eu possa ficar do tamanho da paz e tenha somente a certeza dos limites do corpo e nada mais.”

“Eu quero o silêncio das línguas cansadas. Eu quero a esperança de óculo e um filho de cuca legal. Eu quero plantar e colher com a mão, a pimenta e o sal. “

“do tamanho ideal, pau a pique e sapê, onde eu possa plantar meus amigos meus discos e livros e nada mais.” (Zé Rodrix/ Tavito)

-.–.-.-.