<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><!-- generator="wordpress.com" -->
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	>

<channel>
	<title>fundering &amp;laquo; WordPress.com Tag Feed</title>
	<link>http://en.wordpress.com/tag/fundering/</link>
	<description>Feed of posts on WordPress.com tagged "fundering"</description>
	<pubDate>Fri, 25 Dec 2009 05:29:37 +0000</pubDate>

	<generator>http://en.wordpress.com/tags/</generator>
	<language>en</language>

<item>
<title><![CDATA[Vad hände med Minicallen?]]></title>
<link>http://vildvittrans.wordpress.com/2009/11/28/vad-hande-med-minicallen/</link>
<pubDate>Sat, 28 Nov 2009 20:52:25 +0000</pubDate>
<dc:creator>vildvittran</dc:creator>
<guid>http://vildvittrans.wordpress.com/2009/11/28/vad-hande-med-minicallen/</guid>
<description><![CDATA[Tänk vad mycket som bara försvinner. Som till exempel disketten. Eller minicall. Eller Netscape. Vid]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p>Tänk vad mycket som bara försvinner. Som till exempel disketten. Eller minicall. Eller Netscape. Vid början av 90-talet var det ju helt självklara grejer. Netscape var den webbläsare man självklart använde. Minicall kanske används fortfarande idag av sjukvård och larmtjänst. Men på 90-talet var det ju liksom bara så coolt att gå runt med en egen pippigul Minicall. När det pep till och man var tvungen att söka upp en telefon för man var ju bara såå himla busy!  Disketten som man bara måste ha för att kunna sköta skolarbeten osv skulle väl idag inte ens få plats med en digital bild&#8230;  Idag kilar man runt med ett pyttelitet USB som innehåller både digitalfoton, musik och tom filmer&#8230; Alla dessa saker som var viktiga verktyg en gång har totalt förlorat sin glans&#8230;.</p>
<p><a href="http://vildvittrans.wordpress.com/files/2009/11/minicall_141293a.jpg"><img class="aligncenter size-full wp-image-572" title="minicall_141293a" src="http://vildvittrans.wordpress.com/files/2009/11/minicall_141293a.jpg" alt="" width="384" height="110" /></a></p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Forelska i en musikkgruppe]]></title>
<link>http://fjellakselpedersen.wordpress.com/2009/11/26/forelska-i-en-musikkgruppe/</link>
<pubDate>Thu, 26 Nov 2009 20:59:14 +0000</pubDate>
<dc:creator>Sandra</dc:creator>
<guid>http://fjellakselpedersen.wordpress.com/2009/11/26/forelska-i-en-musikkgruppe/</guid>
<description><![CDATA[Hørt om The Fray? Har nevnt dem tidliar her på bloggen min og æ e rett og slett forelska i de! Musik]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p style="text-align:left;">Hørt om The Fray? Har nevnt dem tidliar her på bloggen min og æ e rett og slett forelska i de! Musikken demmes e så bra og æ kan drømme mæ inn i en helt anna verden når æ høre på de <img src='http://s.wordpress.com/wp-includes/images/smilies/icon_smile.gif' alt=':)' class='wp-smiley' />  Anbefale dæ virkeli å høre på de vess du ikkje har hørt musikken demmes <img src='http://s.wordpress.com/wp-includes/images/smilies/icon_smile.gif' alt=':)' class='wp-smiley' /> </p>
<p style="text-align:left;">Anbefale</p>
<ul style="text-align:left;">
<li>You found me</li>
<li>Never say never</li>
<li>Look after you</li>
<li>Oceans away</li>
</ul>
<p style="text-align:left;"><em>Where were you<br />
When everything was falling apart?<br />
All my days<br />
Were spent by the telephone<br />
It never rang<br />
And all I needed was a call<br />
It never came<br />
To the corner of First and Amistad</em></p>
<p style="text-align:left;"><em>Lost and insecure<br />
You found me, you found me<br />
Lyin&#8217; on the floor<br />
Surrounded, surrounded<br />
Why&#8217;d you have to wait?<br />
Where were you? Where were you?<br />
Just a little late<br />
You found me, you found me</em></p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Stress och influensa]]></title>
<link>http://fantu.wordpress.com/2009/11/26/stress-och-influensa/</link>
<pubDate>Thu, 26 Nov 2009 13:59:26 +0000</pubDate>
<dc:creator>Fanny</dc:creator>
<guid>http://fantu.wordpress.com/2009/11/26/stress-och-influensa/</guid>
<description><![CDATA[stress skulle numera kunna vara mitt andranamn, så sjukt mycket att göra i skolan. Seminarier i stor]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p>stress skulle numera kunna vara mitt andranamn, så sjukt mycket att göra i skolan. Seminarier i stort sett varje dag (dessa kräver även förberedelser i några timmar) förutom detta som lätt kommer upp i åtta timmar per dag så ska vi se videoföreläsningar på kurshemsidan. Kanske 15 stycken á 1.5 timmar. Mycket att göra? Ja. Men men nu får jag väl igen för min slappa början på denna höst (föreläsning ca 5 timmar i veckan)</p>
<p>På tal om något helt annat så funderar jag på det här med svininfluensan. Ska jag eller ska jag inte ta vaccin? Läste iaf en hemskt intressant artikel <a href="http://www.internationalen.se/2009/11/23/svininfluensan-skrammer-vastvarlden-men-varje-ar-dor-miljoner-i-tbc-malaria/">HÄR</a>. Faktiskt riktigt bra, offra några minuter och LÄS!! (jag bifogar artikeln längst ner så behöver ni inte klicka för att läsa..) Det är lustigt med våra prioriteringar. Hur hade vi agerat om svininfluensan bara drabbat Afrika, eller stannat i Sydamerika? Hade vi då betalt vaccinet?</p>
<p>Jag är ledsen att säga det. Men det tror jag inte.</p>
<p>&#160;</p>
<p>&#160;</p>
<h1>Svininfluensan skrämmer västvärlden: Men varje år dör miljoner i tbc &#38; malaria</h1>
<div>
<div>23 november 2009</div>
<p>Av Mariela Quintana Melin</p></div>
<div>
<p><strong>Nu börjar svininfluensan slå till ordentligt i Sverige. Varje vecka rapporteras det om smittspridningen och i helgen dog den åttonde svensken i sjukdomen.<br />
Den här artikeln handlar inte om du ska vaccinera dig eller inte. Den här artikeln handlar inte heller om de konspirationsteorier som finns.<br />
Den här artikeln kommer istället att handla om de som står i skuggan av svininfluensan – de tuberkulossjuka. För dem finns inga gigantiska nödhjälpsprogram, ingen internationell mediahype och inga pengar till forskning.<br />
</strong><br />
Det var i slutet av april som den nya influensan upptäcktes i Mexiko. Media började sin uppskruvade rapportering. Mexikaner i munskydd och isolerade smittade i vita tält, det var bilden av en katastrof som kablades ut.<br />
11 juni sa WHO att svininfluensan var en pandemi. Sverige bestämde sig för att massvaccinera och köpte in 18 miljoner vaccindoser för tre miljarder kronor. Rädslan för att massor av folk skulle bli så sjuka att de stannade hemma från jobbet var så stor att vaccineringen blev gratis.<br />
Samtidigt pågår en pandemi i det tysta.<br />
4 000 människor dör varje dag till följd av tuberkulos. Bara i Europa upptäcker man 55 nya fall – varje timme. Och mer än nio miljoner människor, lika många som bor i Sverige, insjuknar varje år i sjukdomen.<br />
– Man räknar att 1,7 miljoner dör av tbc varje år, men det är en uppskattning, en del får aldrig diagnosen. Sen svininfluensan upptäcktes i april har ungefär 800 000 dött i tuberkulos, säger PehrOlov Pehrson, infektionsläkare från organisationen Läkare utan gränser.<br />
Hittills har officiellt cirka 8 000 dött av svininfluensan i hela världen.</p>
<p>En gång i tiden fanns tuberkulos i Sverige.<br />
– 1875 var situationen i Sverige som den är i fattiga länder idag. Var tredje person var smittad. Tuberkulos är en fattigdomssjukdom. I Sverige minskade sjukdomen genom att trångboddheten minskade och maten blev bättre, berättar PehrOlov Pehrson.<br />
Den rika världen lyckades stoppa tuberkulos. 1975 sa man i Sverige att sjukdomen var så ovanlig att man slutade vaccinera barn. Så glömdes tuberkulos bort av den rika världen. Forskningen stannade upp och den senaste medicinen för att behandla sjukdomen kom på 1960-talet.<br />
– Men pandemin fanns hela tiden utanför vårt synfält och drabbade fattiga människor, säger PehrOlov Pehrson och berättar om problemen med att diagnostisera sjukdomen.<br />
– Idag används samma teknik som på 1880-talet. Det är krångligt och svårt och osäkert. Och metoden funkar inte på barn och hivsmittade.<br />
Behandlingen av de sjuka är lång och komplicerad. Och det vaccin som finns skyddar inte mot lungtuberkulos och inte heller mot smittspridning.</p>
<p>Om vi har lyckats utrota tbc här i Sverige en gång, då borde det väl gå att göra i alla länder?<br />
PehrOlov Pehrson menar att det handlar om ekonomiska intressen.<br />
– Forskarna är som fotbollspelare, de springer efter bollen. När intresset för en sjukdom minskar flyttar kunskapen och erfarenheterna.<br />
Just nu är svininfluensan i fokus. På mindre än ett år har läkemedelsindustrin lyckats ta fram ett vaccin. Redan den 18 maj, mindre än en månad efter det att influensan ”upptäcktes”, tecknade Sverige ett avtal med vaccintillverkaren Glaxo Smith Kline.<br />
– Priset på läkemedel ska bekosta utvecklingskostnaderna och tuberkulos är inte en kapitalstark marknad. Läkemedel är riskkapital och om man är det minsta tveksam satsar man inte. Det som krävs är ett annat system, säger PehrOlov Pehrson.</p>
<p>Läkare utan gränser tycker att man ska ha ett system där man bestämmer vad man vill ha, till exempel ett billigt, enkelt diagnostiseringssystem som går att använda i fält och som upptäcker alla tbcfall. Sen lägger olika länder pengar i en pott och den som tar fram en produkt får pengarna mot att de lämnar ut produkten och inte kräver monopol på den.<br />
– Men det här vill förstås inte läkemedelsindustrin. Ett bra vaccin mot tbc lär heller inte komma de närmaste 10-20 åren, säger PehrOlov Pehrson.<br />
Han menar att det är den fria marknaden som gjort att svininfluensavaccinet producerades så snabbt, och saknar ett rättviseperspektiv i vaccinationsdebatten.<br />
– Man upprörs över att politiker och ishockeyspelare fått vaccin före andra men man glömmer bort den kö av miljoner av människor som aldrig kommer fram för att få vaccin. Det är fullkomligt groteskt, säger PehrOlov Pehrson.<br />
På lång sikt är det fattigdomsbekämpning som är botemedlet mot tuberkulos.<br />
– Men på vägen dit behöver vi hjälp av läkemedel, diagnostiseringsverktyg och vaccin, säger PehrOlov Pehrson.</p>
<p>Hur dödlig svininfluensan kommer att bli är idag omöjligt att svara på. Men de första panikprognoserna stämde inte, även om influensaspridningen tagit fart de senaste veckorna i Sverige. Och vi ska komma ihåg att en miljon människor i världen, mellan 1 000 och 3 000 i Sverige, årligen dör av den vanliga influensan.<br />
Den största pandemin i nutidshistorien, spanska sjukan 1918, tog livet av uppskattningsvis 50 till 100 miljoner. Men dödligheten var bara cirka 2 procent. Alltså två av hundra smittade dog. Uppskattningarna om hur många som drabbades av pandemin varierar mellan 30 procent och 60 procent av jordens befolkning.<br />
Spanskan slog till i slutet av första världskriget när folket led av krigets sviter och immunförsvaret var försvagat.<br />
”Från utlandet kommer rapporter om en dödlighet på en per hundratusen invånare. Detta innebär att cirka 90 personer kan tänkas dö i Sverige.” skrev Expressen den 28 oktober.<br />
Frågan är om siffran egentligen skulle vara så mycket högre utan massvaccinering.</p>
<p>Varifrån kommer då svininfluensan? Det finns de som menar att djurindustrin är skyldig.<br />
Den amerikanske marxisten Mike Davis skriver i International Viewpoint från april att industrialiseringen av jordbruket har gjort att influensavirus uppkommer.<br />
Och i Mexiko startade epidemin i närheten av stora svinindustrier. I samhället La Gloria har invånarna länge kämpat mot den stora svinproducenten i området. 60 procent av befolkningen har länge lidit av respiratoriska sjukdomar (i andningsorganen) berättar Dick Emanuelsson i tidningen Flamman 5 juli. Han skriver också: ”År 2008 slog PEW-kommissionen (Pew Commission on Industrial Farm Animal Production) fast att förhållandena för uppfödning och inspärrning av djur i industriproduktion, framför allt vad gäller svin, skapar en perfekt miljö för en rekombination av virus av olika rötter.”<br />
Så kanske är det (svin)kapitalets jakt på profit som skapat svininfluensan. Klart är i alla fall att det är läkemedelsindustrin som tjänar på den.<br />
Den tyske marxisten Thadeus Pato skrev i International Viewpoint i juni:<br />
”Vi måste komma ihåg att varje år dör miljoner människor helt i onödan, inte bara av hunger utan också av enkla, lättbotade sjukdomar. Men de dör inte i imperialismens metropoler utan i periferin. För de 1,6-3 miljoner som varje år dör av tuberkulos, de 1,5-2,7 miljoner som dör av malaria (för att inte tala om de 8,8 miljoner som dör av hunger) finns det inga gigantiska nödhjälpsprogram, ingen internationell mediahype, ingen gratis vaccinering, inga pengar till forskning. Men de här människorna kan man inte göra pengar på…”</p>
<p>Mariela Quintana Melin<br />
mariela@internationalen.se</p>
</div>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Ang: Frivilliga drogtester i Nora]]></title>
<link>http://mincynism.wordpress.com/2009/11/24/ang-frivilliga-drogtester-i-nora/</link>
<pubDate>Tue, 24 Nov 2009 10:26:58 +0000</pubDate>
<dc:creator>alo99</dc:creator>
<guid>http://mincynism.wordpress.com/2009/11/24/ang-frivilliga-drogtester-i-nora/</guid>
<description><![CDATA[link: Gabrielles blogg: Frivilliga drogtester i Nora? Folkpartisten Gabrielle Peteri skriver på sin ]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p>link: <a href="http://gabrielleliberal.blogspot.com/2009/11/frivilliga-drogtester-i-nora.html">Gabrielles blogg: Frivilliga drogtester i Nora?</a></p>
<p style="clear:both;">Folkpartisten Gabrielle Peteri skriver på sin blogg, om sina funderingar ang: Noraungdomarnas alkoholvanor och om polisernas bristande resurser.</p>
<blockquote><p>Ett stort problem är att polisen är underbemannad och inte kan möta behoven och de sociala satsningarna från kommunen.</p></blockquote>
<p style="clear:both;">Vidare är det förslag på samarbeten mellan div olika aktörer i Nora. Ytligare önskemål om föräldrar på byn.</p>
<p style="clear:both;">Det jag kommer att tänka på är att har hört detta förut, många gånger förut. Men jag har sällan sett några lösningar. Likaså har jag också hört många gånger förut: Att Skolan, kommunen, frivilliga, polisen och kyrkan måste samarbeta kring dessa frågor.</p>
<p style="clear:both;">Jag vet inte hur det är nu men förr fanns detta samarbete eller i alla fall fanns det möten om det. BRÅ kallades gruppen, jag var med ett tag i från kyrkans sida. Men diskussionerna handlade mest om att kommunens representant skulle omorganisera och om att det inte fanns några pengar. Inga pengar till någon ordentlig satsning av typen: Vi skickar en färgglad folder till alla föräldrar.</p>
<p style="clear:both;">I Nora finns det föräldrar på stan. Alla elever får information i från skolan om alkohol och droger. Vissa år får får alla högstadieelever en kalender från någon nykterhetorganisation. Men detta hjälper tydligen inte.</p>
<p style="clear:both;">När jag flyttade till Nora så slogs jag utav hur ofta jag såg vuxna (dvs. människor över 18 år) som var fulla och gick och skränade på byn.</p>
<p style="clear:both;">Då bodde jag vid ett av stråken, till och från hemmet och krogen. Jag har sett 40-50-åriga kvinnor sått i kommunens rabatter och slängt ut blommorna på vägen (gissa vilka som får skulden för det) eller kvinnor som förrättat sina behov mitt på vägen.</p>
<p style="clear:both;">Detta får mig att fundera om inte slaget är förlorat (Ja, jag är en cyniker.) eller att det behövs en rejäl attitydförändring. För det sista behövs pengar massor av pengar.</p>
<p>För vad händer om man ökar anslaget till Fritidsgårdarna, inte några futtiga 10 000 kr hit eller dit, utan rejält (givetvis med uppgift att lösa frågan). Jag vet att det gjorts punktinsatser och vad det har berättas för mig så har dessa varit ganska lyckade.</p>
<p style="clear:both;">Men att öka fritidsgårdens anslag är inte nog. I Nora finns det andra problem. Vill man minska ungdomsfyllan och ungdomsbrottsligheten, tror jag att man måste jobba på bredare front.</p>
<p style="clear:both;">Jag jobbar med ungdomar i Nora och jag ser fler problem än alkoholen. Det finns en hel flora. Förutom alkohol och droger finns det bland annat:<br />
Mobbning, ärtstörningar, kroppsfixering, främlingsfientlighet, självskadebeteende och psykisk ohälsa. Addera detta med hormoner och ösäkerhet så får man en riktig soppa.</p>
<p style="clear:both;">Detta är inte på något sätt unikt för Nora. Likaså tror jag inte att Noraungdomarnas självkänsla är sämre än genomsnittet.</p>
<p style="clear:both;">Ändå tror jag att det är med just självkänslan vi måste jobba. Jag vet att skolorna jobbar med det, jag vet att kyrkorna jobbar med det jag vet inte hur idrottsföreningarna jobbar med saken, men jag skulle bli förvånad om dom inte gjorde det.</p>
<p style="clear:both;">Men vi kanske behöver jobba tillsammans med problemet och det behövs ekonomi (inte bara pengar) till det.</p>
<p style="clear:both;">
<p><br class="final-break" style="clear:both;" /></p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Fundering kring Mamma till en mördare]]></title>
<link>http://maukonen.wordpress.com/2009/11/23/fundering-kring-mamma-till-en-mordare/</link>
<pubDate>Mon, 23 Nov 2009 13:05:38 +0000</pubDate>
<dc:creator>maukonen</dc:creator>
<guid>http://maukonen.wordpress.com/2009/11/23/fundering-kring-mamma-till-en-mordare/</guid>
<description><![CDATA[Jo, 4:ans program Mamma till en mördare. Är det bara mammor till mördande söner som är med ? Vore in]]></description>
<content:encoded><![CDATA[Jo, 4:ans program Mamma till en mördare. Är det bara mammor till mördande söner som är med ? Vore in]]></content:encoded>
</item>

</channel>
</rss>
