Maintenant je sais pourquoi on dit ça… Ce gentil poney a mangé la couche bien garnie de Loris que l’on avait laissé traîner sur la table de la terrasse lors de notre super week-end entre amis dans les Cévennes…

Mon petit Poney

Merci Yosh pour m’avoir laissé m’amuser avec ton Canon 50D (un jour tu seras a moi :p )

Kuene
Kuene våre er raggete og hardføre, og trives godt ute hele året rundt. Egentlig tenkte vi å ha dem på Rødkilen hele året, men har ikke funnet noen løsning på hvordan vi skulle få vannet dem vintern gjennom, så nå har vi bestemt oss for å flytte dem hjem til eplehagen. Der har vi frostsikker vanning til sauene, og med litt tilpasning kan vi få til en ku-løsning ved siden av, hvor de også kan gå under tak når de vil det.

Den store utfordringene er jo å få de hjem hit, men vi har flyttet såpass mye på dem mellom beitene at vi tenker at vi kan få dem til å følge oss, om en går foran med noe godt, og en går bak og driver. I dag gikk vi en prøvetur, og det gikk kjempebra! Så lenge Fru Enogfemti går, kommer de andre etter, og så lenge hun får noe godt så får vi henne til å gå. Det var ordentlig koselig å gå med dem i dag, og nå gleder vi oss til å gå kuene hjem for vinteren!

Mange spør oss om hvor dyra skal være i vinter, og vi synes det er veldig hyggelig at så mange følger med og bryr seg om dyra våre. Så her kommer en liten føljetong med dyra om vinteren.

Vi begynner med biene:
Vi er nå ferdig med innvintring av biene, og de er klare for vinterdvalen. Det vil si at de har fått masse mat som de har pakket inn i tavlene sine, og så har vi begrenset plassen inni hver kube ut i fra hvor sterk kuben er (hvor mange bier den har). Vi begrenser plassen ved å bytte ut vokstavler med isolerte pakktavler på endene. Kubene er også isolerte, og vi har lagt på isolasjon oppe under lokket.

Biene holder seg selv og kuben og hverandre varme ved å klumpe seg sammen rundt dronningen sin. Den indre kjernen av bier i en slik vinterklynge har en konstant temperatur på 33 °C hele vinteren gjennom. Ytterst sitter en krets av tettpakkede bier som holder temperaturen på omkring 15 °C. Og dette selv om det er like mange minusgrader på utsiden!

Det er dessverre ikke uvanlig at et og annet bifolk bukker under i løpet av vinteren, men vi tror våre skal ha gode forutsetninger for å klare vintermånedene i år. Men en tidlig og varm vår er alltid fint for bier!

Bier som slurper i seg litt fôr

Mercredi 4 novembre avait lieu, à Nîmes, la première réunion du Conseil Départemental élu lors de la Convention Départementale du mois de septembre.

Yvan LACHAUD, Président départemental a ainsi pu faire part de sa satisfaction à l’issue de cette journée qui a connu un succès important, tant par l’affluence que par son organisation impeccable.

Julien DEVEZE, délégué départemental,  a ensuite évoqué le rajeunissement et la féminisation de ce conseil départemental nouvellement élu. Un mouvement qui selon lui, va de pair, car l’on observe que 70% des jeunes centristes élus au Conseil Départemental sont des jeunes femmes. “C’est un signe encourageant sur l’engagement que mobilise notre mouvement” a-t-il déclaré.

De la même manière, après deux ans d’existence, le Nouveau Centre du Gard peut s’enorgueillir d’avoir une représentation territoriale dans la quasi-totalité des cantons gardois. Un point important en vue des prochaines élections cantonales de mars 2011.

Si le Conseil départemental est le reflet de la répartition géographique des adhérents, le Bureau départemental élu hier soir, a été, pour sa part, sélectionné pour assurer une représentation égale des territoires.

Au delà des huit membres de droit du Bureau (Président, Délégué, Trésorier, parlementaires, Conseillers régionaux et généraux, et maires), ce sont donc 24 membres supplémentaires qui ont été élus.  L’organigramme de la fédération, sera connu à l’issue de la première réunion de ce nouveau Bureau Départemental. Globalement, il ne devrait pas y avoir de grands changements à la tête de la fédération, mais devrait, en revanche, prendre en compte la création d’une sixième circonscription dans le Gard, et donc nommer un Vice-Président supplémentaire.

Les élections ont également été à l’ordre du jour. Yvan LACHAUD faisant un point sur l’état des négociations nationales avec l’UMP dans le cadre des prochaines élections régionales.

Au niveau calendrier, de nombreux rendez-vous ont été fixés, mais en particulier, dès ce soir, jeudi 5 novembre à Alès, pour l’inauguration de la Permanence du Nouveau Centre Cévennes-Garrigues; et le Conseil National qui statuera, à Paris, le 12 décembre prochain, sur les orientations du Projet Régional du Nouveau Centre.

Pour ceux qui ne connaissent pas cet endroit superbe (même pour ceux qui connaissent , j’ai fait une petite vidéo 360• de la Place aux Herbes à Uzes (40 km d’Avignon – département du Gard – France) pour se faire une idée de l’endroit!

C

um te-ai simţi dacă ţi-ar intra cineva, neinvitat, în curte, nu sărind ci trecând cu maşina prin gard? S-a întâmplat duminică dimineaţă, pe la ora 3, pe strada Buciumeni din Fălticeni. Un tânăr de 21 ani din comuna Baia, în timp ce conducea un autoturism înmatriculat în Anglia, la efectuarea unei manevre la stânga a pierdut controlul asupra direcţiei, intrând în curtea unui imobil. Conducătorul auto a fost testat cu aparatul alcooltest rezultatul fiind de 0,57 mg/l alcool pur în aerul expirat. Tânărul a fost condus la spital unde i s-au recoltat probe biologice în vederea stabilirii alcoolemiei. În urma accidentului a rezultat avarierea autoturismului, avarierea instalaţiei de gaz a imobilului, a gardului şi a unui pridvor din lemn de la un imobil.

Jag tittade precis på filmen The Proposal som är en urtypisk romantisk komedi… Ni vet… en sån där som man vet hur den slutar innan man ens sett den.

Jag älskar att se såna filmer, för de gör att man blir varm i själen och att skratta är ju heller aldrig fel.

Men självklart kan det ibland också bli lite motsatt effekt..om man tex själv är i en emotionell svacka,där man ifrågasätter sin egen “romantiska lycka”

Då kan man nästan bli lite ledsen istället när filmen väl är slut och tänka att jaa..det där var ju trevligt för de i filmen,men när det gäller mig, så kommer jag aldrig finna sån lycka.

Fast jag har ju gjort det.. Mina barns far och jag hade i över 16 år en sån där underbar kärlekssaga där vi levde lyckliga tillsammans och njöt av varandras sällskap… En tid där vi fanns för varandra i vått och torrt och där vi delade så himla många underbara upplevelser.

Så jag VET ju att det där faktiskt kan hända mig. Även fast man ibland inte tror det..

I mitt förra inlägg så skrev jag om vad jag själv tror definierar kärlek..

Jag kom på en till stor grej som jag inte skrev då:

Det är inte bara de olika känslorna av pirr,glädje och mys som gör att jag tror att jag är kär..Utan för mig är det också en känsla av att jag vill dela med mig av mina mest intima tankar och funderingar.

Att jag får ett sorts behov av att våga blotta mitt innersta för att just visa den andra individen att han betyder så mycket för mig.

Jag kan bara relatera till mig själv,men jag är i a f sån att det bara finns ett ytterst litet fåtal människor i min omgivning som verkligen känner den riktiga Jeanette.

Jag kan blogga här och dela med mig av mina tankar och funderingar… Jag kan berätta för er alla om mina åsikter och intressen.. Men vad som finns allra längst in…. Vad som hänt mig i min barndom…Hur jag resonerar om privata saker etc etc..Det är något helt annat.

Jag är ingen som gråter ut hos folk, jag ber ogärna om hjälp,jag vill inte att mina vänner ska veta mina absolut innersta tankar…utan jag håller de mer än gärna för mig själv.. Du kan få veta mycket…Men mitt innersta lager håller jag gärna låst.

Men jag har En vän som jag känner att jag kan gråta ut hos,en vän som känner mig lika bra som jag själv gör..och ska jag vara helt ärlig,så känner hon mig ibland mer än vad jag kan säga att jag själv gör.

Till henne vågar jag berätta allt som händer i mitt inre..till henne kan jag ringa mitt i natten och gråta inför,hon vet saker om mig som ingen annan vet,saker som inte alltid är smickrande och sockersöta …men hon är en sån stor del av mig att jag verkligen vill och vågar visa henne …jag vågar visa henne mina värsta brister…och det för mig är kärlek…

Men kärlek och att vara kär skrev jag ju som sagt tidigare att jag tycker är två olika saker..och det håller jag fast vid..

Men..

Jag tror att när man är riktigt kär så vill man gärna dela med sig av sitt innersta till den man är kär i.

Jag har tex. själv haft en person i mitt liv nyligen som betydde jätte mycket för mig. Han vet redan mer om mig än nästan alla mina andra vänner och det bara efter ett par månader.

-Varför? Jo för att han framkallade såna känslor helt enkelt.

Jag kände en sån tillit,trygghet och närvaro.

Han gav mig utrymme att reflektera över saker jag annars inte hade gjort ,och av någon konstig anledning så kunde jag inte låta bli att svara på alla hans frågor..även om de ibland kunde vara jätte privata..

Han lyckades helt enkelt att nässla sig in till min själ, och det hade han inte kunnat göra om det inte var så att jag hade mer känslor för honom än som bara en ny bekant. 

Så att vara kär tror jag också man kan säga att det är när man ger mer av sig själv än man någonsin trott att man ville från början.

Nåväl.. Varför allt det här kärlekstjafset..

Jag kan iaf avslöja att jag blev kär i just den här personen..Jag blottade mig,han fick fram saker som jag trängt undan,han fick mig att skala bort lager som jag lyckats bygga upp och han lyckades helt omedvetet få mig att helt sänka min gard.

Nu var det tyvärr så att jag inte var detsamma för honom. Jag var för honom en god vän och en kompis som man kunde ha kul med,men inget mer..

Så då hamnar jag precis där jag började i mina reflektioner…Nu när jag tyvärr är olyckligt kär…ja då är det ju inte så himla kul att titta på filmer där allt bara faller på rätt plats och på rätt tillfälle och där de alla lever lyckliga i alla sina dar.. För det händer ju inte mig…

Att se hur de i filmen berättar sina mest intima tankar för varandra och där de då hamnar i någon form av lycklig kärlekssymbios etc…För när det gäller mig själv har jag ju egentligen tragiskt nog nu redan blottat mig själv… och det ledde ju inte till någonting!

Jo iof.. till den jobbiga känslan av att det nu finns en man där ute..en man som förutom min bästa vän nu faktiskt vet mycket mer om mig och mer av mina allra djupaste hemligheter än någon annan.

I filmen var det ju bara positivt att de öppnade sig för varandra…

 Men idag påminde det mig tyvärr om mitt eget liv, och när det gäller mitt eget liv så önskar jag nu att jag inte skulle ha släppt garden. Jag skulle inte öppnat mig själv,jag skulle inte ha berättat så mycket om mig själv….utan jag skulle bara ha fortsatt att köra mitt gamla race som “anonym” för då hade jag ju inte varit lika ledsen idag. 

Så hm..En riktigt lycklig film kan ibland kanske vara den “sämsta” medicinen.

-Vem vet..

Nu ska jag iaf. sova…men som sagt… att vara kär..Hm..inte alltid så himla kul precis.

God natt söta vänner.

Am plecat la munca de dimineta, iar in urma mea am lasat o mama casnica si plictisita. Tata deja plecat cu ceva timp inainte dupa o mica discutie de dimineata: “Ce e asta?” (intreaba el aratandu-mi o pipa) “Nu stiu” (raspund eu cu un pic prea multa indiferenta) tatal iese.

Dupa ce mi-am terminat norma de la munca ma trezesc cu un telefon de la tata: “Sunt in zona. Nu vrei sa te duc eu la facultate?” Oboseala din mine a grait “Ba da!” ne-am vazut si in masina ma anunta ca mama, din prea multa plictiseala a intrat la mine-n camera sa faca curat (prevenita de ceva prea multa vreme sa nu faca asa ceva, ca este pe riscul ei) si a gasit ascunsa o sticla de vodka, si nu orice vodka, ci Absolut, si niste ambalaje argintii cu verde. Marea intrabare. Ce cauta astea la mine in camera … Explicatii de “copil cuminte care nu face nimic gresit”: poi sticla de vodka a ramas de la ultima petrecere si a ramas la mine-n camera, iar ambalajele sunt de la niste pastile de dat jos”. Raspunsul, spre mirarea mea a lamurit pe toata lumea.

Sfat nr. 1: nu iti lasa parintii sa se plictiseasca.

Sfat nr. 2: tine drogurile si alcoolu departe de ochii lor.

Sfat special nr. 3: daca cineva iti spune sa nu intri intr-o camera, o sa ai parte de ceva surprize daca o faci. So don’t!

….

Apoi ca un om ce ajuta oricand, m-a rugat un bun prieten sa merg cu el sa lipim niste afise prin facultati. De la facultati am ajuns la stalpi, cosuri de gunoi, la garduri cu manele si pe urma la o “disputa” cu altii care puneau afise si noi le acopeream pe ale lor, iar ei pe ale noastre. Ce afise? Cititi urmatorul post si cel de aici.

Forside:

Bakside:

Da årets firmafest i år skulle afholdes, var der ikke mange penge i kistebunden hos firmaets festudvalg. Faktisk overvejede ledelsen helt at droppe firmafesten! Det var der min gode ven og kollega Mads Hansen sagde stop. Han bor nemlig på en gård, og tilbød, at vi kunne bruge has gård til festlokaler! Forslaget blev taget i mod med kyshånd, og inden vi vidste af det, sad vi til firmafest i Mads’ kæmpe garage. Det var nok de hyggeligste festlokaler man kunne tænke sig, og det smittede af på firmafesten, som også blev rigtig hyggelig. Så tak for initiativet, siger jeg bare!

Idag for vi till fjärran, ja fjärsbo blir fjärran när man ska stava det med mobilen. Vi har nyligen fått börja hyra en del i de två hus som utgör Fjärsbo-gården, en lägenhet med kök, vardagsrum, sovrum, extrarum och som en alkov i hallen med plats för säng o.dyl. Nymålad och fullt utrustad. Så vi tittade lite i den för att se vad vi kan tänka på att ta ut dit. Det var kallt som fan men kul ändå, J&F var där med sina barn så William hade att göra!

Hønene våre storkoser seg ute i fine høstdage. De går rundt og sparker i løv, og når bonden hadde harvet her om dagen var det stor stas og mye mat å finne i jordekanten. Men de går aldri langt hjemmefra, og går gjerne innom hønsehuset med jevne mellomrom, sånn for sikkerhets skyld.

Eggekartonger
Vi selger en del egg om dagen, og siden vi synes det er nok embalasje her i verden prøver vi å unngå å bidra med mer. Vi ønsker oss derfor brukte eggekartonger som vi kan bruke igjen. Alle typer er ønsket, og om du samler opp noen kan vi godt komme og hente!

Kjøpe egg?
Vi har en del faste kunder på Svartskog som henter egg hver torsdag mellom klokka 6 og 7 (eller andre tidspunkt om det ikke skulle passe).  Om det er flere som har lyst til å kjøpe egg av oss, så send en e-post til Hilde, vi har kapasitet til noen faste kunder til

Aller først i dag må jeg bare få ut litt aggresjon. I flere måneder nå har jeg ikke vært i stand til å sovne før 03:00-04:00 på natterstid. Etter å sporadisk ha tilbragt et par dager i selskap med sovemiksturen Øyvind har dog dette forandret seg & som et resultat ble jeg stuptrøtt allerede før klokken 24:00 i går. Og dét var faktisk deilig til en forandring. Det som derimot ikke var så fint var at jeg så ble holdt våken i flere timer av visse familiemedlemmer som satt i stuen & spilte Jesus-låter (ikke spør!). Det hele endte med at jeg marsjerte inn i stuen & sa noe slikt som:

“Det er ikke meningen å være frekk eller noe, men jeg nekter å sovne til sånn kristenmusikk; jeg kommer til å få angst & drømme om Jesus”.

Etter å ha guffet opp volumet på pur trass, valgte disse familiemedlemmene så å spille “Hallelujah” av Jeff Buckley, samt samtlige kristenlåter av Bob Dylan. Med tanke på at disse låtene ble spilt innimellom allsang til “Kumbaya” & “We shall overcome” ble jeg ekstra irritert, og jeg merker jeg har en lang rensingsprosess foran meg da Buckley & Dylan er to artister jeg ønsker å ha et godt forhold til. Uansett, da det omsider ble slutt på Jesus-musikken, var jeg selvsagt ikke trøtt lenger og som et resultat endte jeg opp med å sovne 06:00 i natt. Det sier vel sitt i grunn. Faen altså. 

Nå har det seg slik at jeg egentlig skulle blogge på bestilling om Dødens Gård i dag — en sak som forsåvidt interesserer meg også i nokså stor grad — men så fortalte Thea meg om noe storslagent hun hadde sett på televisjonsapparatet, og jeg så meg straks tvunget til å forandre bloggposten drastisk. Bloggingen om Dødens Gård er derfor utsatt enda litt. Dét jeg nå skal fortelle om er nemlig vesentlig viktigere.

Thea ringte meg nemlig i sted for å spørre meg om jeg har hørt Tjostolv snakke. Jeg svarte bekreftende & at jeg, i likhet med Gard, mener han høres litt åndssvak ut utelukkende på grunn av dialekten og de rare “r”-ene. Enkelte vil kanskje mene jeg er frekk som ytrer meg slik som jeg her gjør, men da har dere tydeligvis aldri hørt undertegnede snakke. Jeg kan med hånden på hjertet si at jeg lett ville vært kvalifisert i konkurransen “Norges mest åndssvake dialekt” — kanskje mest av alt fordi jeg ikke engang har en dialekt, bare en salig blanding av alt for mange absurditeter. Nettopp derfor føler jeg at jeg ikke volder noen videre skade ved å uttale meg slik som jeg gjør. Men nok om det. Jeg spurte så Thea hvorfor hun lurte på dette, hvorpå hun svarte at hun akkurat hadde sett Tjostolv både prate & gråte på TV 2-nyhetene. Jeg ble straks gira & skjønte at jeg måtte klikke meg inn på nevnte nettside for å få med meg det hele. Og videoene skuffet ikke.

Det faktum at advokat Morten Furuholmen har reist til DR Kongo for å bistå guttaboys, blir bare tydeligere & tydeligere for hver dag som passerer. Først fikk både Djåsshua & Tjostolv nye klær & en hårklipp — og i dag tok Kongo-saken altså en helt ny vending. Furuholmen har utvilsomt fôret de to nordmennene med gelé & bommullsstuffing for makan til myke menn har jeg ikke sett på lenge. I den ene videoen som ligger ute på TV 2s hjemmesider forteller en rødmusset & tåresprengt Djåsshua at det var den ene av medpassasjerene — som blant annet jobber innenfor diamantbusinessen — som drepte sjåføren. I den andre videoen bryter Tjåstålv fullstendig sammen fordi han “ikke kunne nok om Afrika”. You’re damn right you didn’t! Om det er krokodilletårer eller om de to for første gang viser offentligheten hvor pissredde de egentlig er, har jeg enda ikke bestemt meg for. Men jeg merker jeg heller mot sistnevnte.

Nå er damene klipt! En profesjonell klipper kom og klippet dem, helt snaue! De liker det ikke, for de blir holdt fast og rullet rundt, men han var veldig rask og effektiv så det gikk heldigvis fort. Det hender dessverre at de får et og annet lite kutt, men det var heldigvis lite av det i år. Så alt i alt gikk det veldig greit, og de roet seg fort etter at vi var ferdig. Det er utrolig hvor fornøyde de blir bare de får litt tørt brød og noen epler. Klippinga vil også gjøre at de kommer bedre i brunst, noe som er viktig nå som paringssesongen er rett rundt hjørnet.

Damene fikk beholde luggen, sånn at det er litt enklere å kjenne dem igjen. Det er sprøtt hvor annerledes de ser ut! Halve sauen forsvinner, men heldigvis vokser det fort ut igjen.  Nå som ”sommer-ulla” er borte, vil de raskt få en god vinterull, men de skal få lov til å være inne en periode sånn at de får et isolerende lag før vi slipper de ut igjen. I tillegg har fôr-forbruke doblet seg, det er bra for det betyr at alle er i gang med å sette ny ull og legge på seg litt.

I dag skal de få møte en av værene, som skal få gå sammen med dem i to dager, før han fjernes igjen et par uker. Dette skal stimulere så hele gjengen kommer i brunst omtrent samtidig, og vi kan håpe på å få masse lamminger til påske!

Lurer på hva han synes om de snauklipte datene sine?

The First Million Years or So

600 Years of Unwanted Guests

Middle Ages and the Turn of Provence

Wars of Religion and Hocus Pocus Popes

Oppression, Resistance, Quel Renaissance!

Debating The Age of Bad Taste ou Epoch Classique?

Post-War brings Socialist Mitterand and the Revival of Occitan

The Joys of Being French, Oui or N’est Pas?

C’est La Vie in The South of France

Santon Fairs in the Var et Renoir at Les Collettes

Columns, Columns, Columns and a Bridge

Troubadours Cansos, Love Story, La Californie of Europe

Hug the road winding the Cote d’Azur

Bordeaux, Beaujolais, frescoes in Peille

Sailing to Promenade du Soleil

Down the Rhone: Orange to Beaucaire

Malabar’s bulging biceps swell

Jagged Alpilles, rocky plains of the Crau, marshlands of the Camargue

For the Rhone is a Saturdays Child

On to Nimes, the Gard and Montpellier

Le Vin’s de Herault and Agde founded by the ancient Greeks

Narbonne, the Corbieres and the Aude, Castles and Cathedrals abound

Last but not least, there’s the Catalans of Roussillon

Getting There

By Air, By Coach, By Car, By Train

By Boat, By Bus, By Bicycling

The Song of Summer, Cicadas tune

Siesta under pine trees and game of boules

Tender is the Night with starry skies

Bouillabaisse, Aioli, Thirteen desserts

Estocaficada and onion tart

Before Laying a Bet, will it be

Holiday Destination or Life on the Riviera?

Like the Fitzgerald’s and Hemingway’s

You will not be the first to stay

Avec votre coeur dans la méditerranéenne.

Zebrele e si ele un fel de magar

A zoo in Gaza has found a novel way to get around Israeli restrictions on the importation of animals by partly dyeing two donkeys so they resemble zebras.

The owner of the Marah Land zoo in Gaza City said he had used masking tape and black hair dye, applied with a paint-brush, to disguise the white females.

Sursa: http://news.bbc.co.uk/2/hi/middle_east/8297812.stm

Propun sa continue in acelasi stil, dupa cum urmeaza:

- una bucata pisica (eventual si 2-3 rezerve);

- una bucata lupa imensa;

Se pune lupa in fata matei, astfel toti or sa vada un tigru fioros.

In situatia nedorita in care felina sufera de o supraincalzire se continua experimentul cu una din rezerve…

A l’occasion de la rentrée de la commission permanente du Conseil Général et pendant l’examen des nombreux rapports de la commission des finances et de l’administration générale, Thierry PROCIDA, Conseiller Général Nouveau Centre pour le Canton de Nîmes II, s’est vivement indigné d’une position du groupe communiste.

En cause, les indus de RMI, résultant de fraudes, une soixantaine, représentant près de 550 000€, que le département souhaite récupérer en se constituant partie civile suite aux dépôts de plainte effectués par le CAF. A l’heure du vote pour autoriser l’institution à ester en justice, le groupe communiste, arguant d’une possible dérive face aux contrôles qui permettent de mettre à jour ces fraudes, s’abstenait.

Thierry PROCIDA a vu rouge : « Cette attitude est intolérable. Comment écouter une majorité se lamentant sans cesse sur le sort des finances du département, et cautionner au sein même de cette majorité un groupe qui se positionne contre le fait de récupérer des crédits illégitimement versés à des fraudeurs ? »