26 December 2000, ur min dagbok

Det är de känslor och upplevelser som man sällan beskriver i ord som är de bästa. Ljud och intryck som någon annan aldrig kan förstå, om man inte varit med om det själv. Som att åka skridskor i den igenfrusna översvämmade kohagen. Att mellan träd, buskar och stubbar höra raspet av skridskorna mot den sträva snöfrusna isen. Känna berg- och dalpartierna mellan upphöjningarna vid träden där isen har sitt fäste. Se spåren efter andra skridskor, som sökt sin väg genom trädlabyrinten. Luften är kall och klar men den som aldrig varit där vet inte hur det känns. Då är vi barn igen, världen ryms i vårt blickfång. Bortanför kullen, finns inget. Vi lever, inkilade i en översvämmad vik, fria, glada och varma. Det är kallt, men vi skrinnar ifrån ylan, utan ett bekymmer i världen. De lämnade vi i backen ner mot isen, axlar de igen på hemvägen. Anfådda, röda om kinderna.

Frida och Patrik åker skridskor i kohagen, 2000

Om att minnas-serien fortsätter. I denna del berättar mormor om sitt liv som baptist.

Februari 2003, av mormor

Min mammas farfar Olof Bredberg, född 1821, grundade Bredbyns baptistförsamling tillsammans med elva stycken troende i bygden. Året var 1857. Morfar Jan-Olov Bredberg fortsatte i hans fotspår, även så min mor Linnéa, gift Söderberg. Sedan kom jag, Gunvor, gift Hådén. Jag döptes som femtonåring och har sedan fortsatt på den vägen i hela mitt liv.
Eftersom min man Thage, utan att ha gått Betelseminariet, började predika när han var ordförande i församlingen så blev det naturligt för oss att anta kallelser till andra församlingar. Sålunda pendlade vi mellan Skärsätt och Kvissleby över sex år förutom att Thage arbetade som maskinst i Stockviks kemiska plasttillverkning, med skiftgång.

Norrländst symöte i Flen, mormor spelar dragspel.

1973 antog jag och Thage en kallelse från Nätra baptistförsamling i Köpmanholmen, dit vi flyttade. Hösten 1977 gick flytten till Flen i Sörmland och senare till Hofors. 1986 blev Thage sjuk och tvingades sluta arbeta.
Under alla år har jag arbetat oavlönad vid hans sida, mest med sång och musik och har haft hand om kvinnoföreningarna där mycket handarbete har ingått i verksamheten och som varje år på offentlig auktion har ropats ut. Inkomsterna gick till olika missionsändamål, till exempel till fadderbarn i Indien, skola och sjukvård i Afrika, men även andra U-länder. Även om mitt arbete inte har gett ekonomiskt utbyte så har jag ändå känt det meningsfullt och stimulerande. Många människor har jag mött, jag har vänner överallt, många har jag julkortskontakt med ännu.
På senare år har jag lett Vita Bandet i Ängom. Så lever jag vidare som änka sedan 1992 i en hyrd lägenhet i Stångom, Njurunda. Så ofta jag kan och orkar deltar jag i Elimkyrkans gudstjänster i Sundsvall.

Gunvor Hådén

Morfar Thage predikar i Pingstkyrkan, Flen.

Här kommer nästa del i Om att minnas-serien. Alla delarna läggs upp i kategorin med samma namn. I denna del skriver pappa om sin barndom.

Pappa Kjell i GA-skolan, 1950

12 Februari 2003, av pappa

Kjell Svensson, född 1939, uppväxt på Nygatan i Sundsvall. Skolgång åtta år fördelade på Södermalms, Höglunda och Gustav Adolfs skolor. Gemenligen känd under benämningen “Svärberg.”
Under min barndom kände jag till varje trasig staketspjäla och kryphål över hela Södermalm. Jag var specialist på upptäcktsfärder i stadens alla hörn, redan som treåring. Detta ledde till att jag ofta blev hämtad av polisen, ibland så långt bort som Sundsvalls Hamn. När jag var fem år lärde jag mig själv läsa. En del händelser jag minns från min barndom är mörkläggningen och militärövningar under kriget, LV5s musikkår som ofta marscherade förbi till och från stadens centrum.
1949 fick familjen en modern lägnhet vid Vinkeltået (Sundsvallshem) i Nacksta. På den tiden var Nacksta en jordbruksbygd, där de enda byggnationer förutom Vinkelået var en del träbyggnader och några industrilokaler. Någon gång på femtiotalet genomfördes en stor försvarsövning med armén, flygvapnet, hemvärnet, olika lottakårer, civilförsvaret, polis, brandkårer, Röda korset med flera. En brandsoldat reste en stege mot vårt köksfönster och låtsades spruta in vatten. Mamma bjöd honom på kaffe som han drack ute på stegen.
Vinkeltåets ungar var enormt aktiva med fotboll, skridsko, friidrott, skidor, utställningar, teater, cirkus, modellflyg med mera.

Kjell Svensson

Hässjor vid nuvarande Nackstaplan, femtiotal

Sista året i gymnasiet gjorde jag ett familjeporträtt i form av en bok om min familj innehållande korta texter och fotografier. Jag tyckte arbetet var roligt och framförallt lärorikt. Under de närmaste månaderna kommer jag att lägga upp valda delar på bloggen.

Sundsvall den 12 Mars 2003

Ett visst intresse för släkten har alltid funnits i min familj. Mamma, som släktforskar, har i vissa led kunnat spåra våra anfäder så långt tillbaka som till 1400-talet. Baptistpionjärer och konstnärer, åkare och fabriksarbetare, en stor skara särskilda människor, alla med sin egen historia. De allra flesta har varit bönder, det var ju så man levde förr; man brukade jorden.
Ju mer jag lär mig är det klart att jag alltmer börjar känna en viss stolthet över dessa människor. Men då glömskan som bekant är vår värsta fiende, känns det angeläget att försöka göra någonting som hjälper mig att minnas.
Dessa sidor är för mig inte bara ett projektarbete inom skolans ramar, det är en början till något större. Medan det fortfarande finns någon som minns, vill jag samla in och sammanställa gamla och nya händelser och ihågkomster.
Under detta arbete har jag tagit fasta på min egen närmaste familj, främst mamma och pappa samt mor- och farföräldrar. Detta är vad jag stolt kan presentera. Bildtexter och en del annat har jag skrivit själv. Mormor, mamma och pappa har skrivit egna texter, allt undertecknat av respektive författare.

Linnéa Hådén

Mormor Gunvor, född Söderberg, och morfar Thage Hådén

Farmor Mildred och farfar Ivar Svensson

Mamma Ulrika Hådén och pappa Kjell Svensson

GenealogyWise (förkortas GenWise) är ett nytt släktforsknings socialt nätverk som startades i mitten av juli. Redan i början var intresset stort och flera nya grupper bildades. Eftersom det är en amerikansk sida är språket nästan uteslutande engelska.

Det fungerar som Facebook men här är det bara släktforskning som gäller.

Själv fick jag en inbjudan av WorldVitalRecords.com eftersom jag har ett abonnemang hos dem och det är de som driver nätverket. Men dem berättar jag mer om en annan gång.

Grupper
Den första gruppen som jag gick med i är Sweden and Swedish Ancestry. Men ganska snart insåg jag att det inte funkar med med en enda grupp för hela Sverige. Så för två veckor sedan startade jag upp en för Skaraborgs län Skaraborg County Ancestry – Sweden och förra veckan blev gruppen Älvsborg County Ancestry – Sweden till. För att göra det enkelt att göra efterlysningar har jag lagt in diskussionerna kommunvis. Och för de som inte vet var vilken socken tillhör finns dessa uppräknade under respektive kommun.

Syfte
Syftet med grupperna är att fånga upp, hjälpa och skapa kontakt med svensk-amerikaner som söker sina rötter i respektive län. Kan dessutom släktingar få kontakt är det ett extra plus. Om man ska kunna göra det gäller det att göra det på ett ställe som de hittar till.

Nu är inte grupperna endast för svensk-amerikaner. Alla som söker och pratar släktforskning i resp län är välkomna.

Medlemskap
Hur blir man medlem? Det är inte så svårt. Gå in på någon av de länkar som finns under rubriken Nätverk i min länklista. Du kan läsa vad som diskuteras men för att göra något inlägg själv måste man vara medlem först. Och det hoppas jag att många av er som läser detta blir så.

Inspirera andra
Önskar att det kunde vara fler än jag som är intresserade att starta upp och driva liknande grupper för övriga delar av Sverige. Hoppas att detta inlägg på min blogg kan inspirera fler att hjälpa till. Kanske letar du efter en person som utvandrade från Karlstad eller vill hjälpa svensk-amerikaner att hitta sina rötter.

Under dagarna tre var det släktforskare här i Falköping. Sveriges Släktforskarförbund hade förlagt sin stämma och mässa hit.

Det var en helg med flera evenemang i stan samtidigt. Det var Sverigecupen i cykling som hade sin final här, Dragon Flyfestivalen i Norra Åsarp, Vårkumla loppet samt Karnivalsfesten på Vrågården. Men det verkade som om folket räckte till i alla fall för under lördagen var det knôkafullt inne på mässan i Frejahallen, särskilt på förmiddagen. Anordnaren beräknade att det var ca 3 000 besökare under dagen, ungefär vad som var beräknat till båda mässodagarna.

Charlotta Börjesson

Jag höll i det första föredraget som var i DIS monter. Det handlade om emigrantforskning, vilka källor och webbplatser på Internet som kan användas. Sedan rullade föredragen på. Charlotte Börjesson höll i två efterföljande föredrag om Disbyt, hon var den flitigaste föredragshållaren i montern med två föredrag både på lördag och söndag.

Sammanlagt var det 69 utställare i två hallar. Det var några platser tomma och de hade passande fyllts ut med en utställning av konfirmationskort från bygden.

Emiwebs monter

En monter som särskilt intresserade mig var EmiWebs. De är ett webbaserat arkiv och har källor som namnet avslöjar med emigration att göra. Här kan föreningar och andra intressenter göra sina arkiv sök- och nåbara.

Rikstämman
På eftermiddagen var jag på stämman i Medborgarhusets biograf. Den gick lugnt tillväga och städat. En stor kontrast till den senaste jag varit på i Borås 2000.

Riksstämman i Medborgarhuset

Vår lokale riksdagsman Lars Elinderson höll i ordförandeklubban.  Ett par gånger fick votering avgöra hur resultatet skulle bli, dvs deltagarna fick räcka upp sina röstsedlar och sedan gick två funktionärer och räknade dessa, båda gångerna röstades styrelsens förslag genom. Det var om medlemsavgiften till förbundet som varje förening betalar för varje egen medlem ska vara 20:-. samt att ersättning för resor till årstämman betalas ut för kostnader över 800 kronor. Förra året höjdes taket från 300:- till 800:- och har ansetts av en del små föreningar att vara alldeles för högt tak. Nils Marenius reste sig upp och var flitig med att  framföra synpunkter. Avsatt tid var 13:00 – 16:00 men det gick fortare än så, klart strax efter kl 15:00.

Votering för 2/3 majoritets beslut

Nils Marenius - Sotenäs Personhistoriska förening

På kvällen var det stämmomiddag dit jag bjöd min mamma i födelsedagspresent. Vi fick en förrätt bestående av kalkonrullad, varmrätten var en laxskiva med skinpotatis och till efterrätt kaffe med chokladmousse. För det hela stod restaurangen på Falköpings hotell.  Gôtt va dä! Underhållningen var imitatören Anders Mårtensson, som körde några gubbar som Kungen, Göran Persson, Ulf Lundell med fler.

Söndagen

Lars Bägerfelts föreläsning söndag kl. 10:00

Söndagen började jag med att lyssna jag på Lars Bägerfeldts föredrag i bion i Medborgarhuset. Ett ganska intressant ämne som han tog upp. Folkvandringar, att vi från början är turkar som efter en naturkatastrof flyttade upp till Tyskland, blandade sig med lokalbefolkningen och efter en tid gav sig upp hit till vad som senare blev Sverige.

Hade middagspassen i DIS monter i “Prova-på-hörnan”. Det var några som dök upp men inte var det den ruschen som var dagen före.  Därefter hade jag någon timma på mig att gå runt och titta i montrarna innan mässan stängde.

Utvandrarnas Hus

På Emigrant Institutet eller som det egentligen heter Utvandrarnas Hus var det i söndags Minnesotadagen.  Det var för 42:a gången som det anordnades.  Själv var jag där för första gången och inte kommer det bli den sista heller! Det var en upplevelse att vara där.

Det var förutom jag själv, mina föräldrar samt en släkting som styrde bilen tidigt mot Växjö söndag morgon.

Carl Boberg

Dagen började med en gudstjänst kl 11.00 i domkyrkan på både svenska o engelska och som traditionen bjuder hälsar man på bekanta och nya bekantskaper. Det var bl a Carl Boberg, en svensk-amerikan som jag träffade sommaren 2007 vid The Swedish Institute vid midsommarfirandet på min och min mammas resa i USA när vi hälsade på släkten.  Ulf Beijbom med fru kom till kyrkan, hon i årets hatt. Under gudstjänsten gjorde Ingemar Nordström en av sina fåtal årliga framträdande och spelade på sin saxofon.

Utanför kyrkan serverades det sedan kyrkkaffe men vi åkte till Växjö golfbana och åt lunch i stället. Vi kom tillbaka lagom till att själva firandet av Minnesotadagen skulle börja kl. 14.00 i Utvandrarnas hus.

Representant från USAs ambassad

En släktforskarkollega väntade vid dörren och höll upp plats för mig och honom själv där inne.  Sedan väntade en rad talare. Huvudtalare var Thage G Peterson, fd försvarsminister och talman i riksdagen. Fler som var med: Växjö manskör, SEI:s ordförande Harald Runblom Uppsala och en representant från USAs ambassad i Sverige. Den här killen hade varit i Sverige i tre år och kunde prata bra svenska.

Huvudnumret var utdelande det 50:e priset av årets Svensk-Amerikan som delas ut av Vasa Orden av America. I år var det Anne-Charlotte Harvey San Diego född i Stockholm (se artikel i Värmlands Tidningen). Hon är bl a känd för att varit med i projektet “Olle i skratthult” som drevs på 1970-talet i Minneapolis.  Numera innehar hon en professur i teater och musik på San Diego State University.

Årets Svensk-Amerikan 2009, pristagaren Ann-Charlotte Harvey vid tavlan till höger.

Anne-Charlotte bjöd på ett fängslande tal, där hon tillskrev att det var de svensk-amerikanska tidningarna i USA som angav vilken bild som gavs av Sverige i USA. Redaktörerna på tidningarna klippte och klistrade ur svenska dagstidningar. Det var lättsamma artiklar, såsom en häst som råkade i sken och bonden slängdes in i en trädgård där tvättlinan tog bonden av daga. Talet blandades även med historier, bl a den med mannen som köpte en såg och inte fattade att det var en motorsåg.

Artiklarna i tidningarna gjorde att många svensk-amerikaner fick uppfattning om att Sverige hamnade på efterkälken när det gäller utvecklingen och inte utvecklades i samma takt som USA.

Efter Ann-Charlotte var det dags för utdelandet av Charlotta-medaljen. En medalj som delas ut till den som har gjort mycket för Emigrant Institutet.

Efter att programmet var klart gick vi en runda i utställningen och till bokhandeln. Köpte en bok om Svenskar i Winnepeg för 25 kronor. Fikade och sedan bar det av hemåt mot Falköping.

Vid soldattorpet nr 96 i Borgunda

En artikel skriven av mig publicerades i dagens Falköpings Tidning (11 juli).

I soldat Gustaf Fälts spår

Tre besökare från Aurora i Colorado, USA gästade Falköping under ett par dagar under midsommarveckan för att gå i sin anfader soldaten Gustaf Fälts fotspår.

Det var Katherine Watts som hade med sig sin mamma och morfar. Katherine blev i december förra året vald till Lucia Queen 2009 i The Swedish Club of Denver, CO.  Som Lucia fick hon en resa till Sverige och hon bjöd då även med de andra två på resan. Katherines hästintresse gjorde att de under vistelsen i Falköping bodde på Liden i Slutarp, där hon fick rida på gårdens hästar.
En dag var avsatt till att få veta mer om deras anfader Gustaf Fält, som var soldat bl a i Borgunda.

Besökte soldattorpen
Resan började vid Garnisonsmuseet i Skövde, där Björn Lippold tog emot. Därefter reste sällskapet till Borgunda till ursprungsplatsen där soldattorp nr 96 legat på Knektagatan och där Gustaf Fält var soldat. På 1940-talet flyttades soldattorpet av Elsa Lindblom till Brobacka. Herkela heter platsen och namnet kommer ifrån det andra soldattorpet som finns där och knekten Herkel.
Sällskapet var även vid platsen där soldattorpet nr 35 i Friggeråker legat och som var sista soldattorpet som soldat Fält verkade vid. Idag finns bara källan kvar bland snåren i skogen. Vid detta torp avled Gustaf 1876 vid en ålder av 43 år. Han efterlämnade 6 barn varav det yngsta barnet var 3 veckor gammalt.

“Fältska huset” i Falköping
Med på upptäcktsresan var även en syssling från Stockholm som rest ner för att träffa sina amerikanska släktingar. Hennes familj ägde mellan åren 1923-1981 det hus som är känt som ”Fältska huset” vid Stora torget i Falköping. En hyresgäst lät sällskapet komma in och titta.
Sista stoppet var ett besök på St Olofs kyrkogård, där familjen Fält ligger begravd, däribland Beata Maria, gift med Gustaf Fält och mor till tre utvandrare.
Det var tack vare en artikel i en svensk-amerikanska släktforskningstidskrift som kontakten kunde göras mellan släktforskaren Annelie Jonsson och Ronald Swenson. De har haft kontakt via e-post fram till besöket och skickat information till varandra.
Till sin hjälp för att hitta de aktuella platserna har de haft hjälp av personer med lokalkännedom, som Märta Carlsson som visade runt i Borgunda.

Faktarutan:
Gustaf Fält F 1833 i Borgunda D 1876 i Friggeråker. Gift med Beata Maria Larsdotter 1838-1912 född i Dala. Makarna hade sex barn varav de tre äldsta emigrerade till Rockford, IL. Ronald Swensons farmor Elisabeth emigrerade eftersom hon hade sin fästman i Rockford. De hade presenterats för varandra av hennes bror, då han var hemma på besök i Falköping och tagit med sig en skolkamrat från möbelsnickarutbildningen i Stockholm. De förlovade sig dagen före fästmannen och broderns avresa  till Rockford 1888. Men då fästmannen i sina brev hem talade om att söka amerikanskt medborgarskap beslutade sig Elisabet att även hon skulle emigrera 1889.

Idag finns inga ättlingar kvar i Falköping till Gustaf Fält. De har skingrats och bor numera bl a i Askersund, Stockholm och USA.

Och trots att det inte är slutet utan snarare den tjocka mitten så är bilden så fin. Ibland tänker jag, men jag hinner inte skriva nånting då. Ibland försöker jag skriva nånting annat, men då blir jag trött istället.

Det fanns en man som hette Johan Erik Jansson. Han intresserar mig. Erik föddes åttonde november 1834 i Kjulstatorp i Ytterjärna till föräldrarna Jan Jansson, 37 år gammal statdräng, och hans hustru Lovisa Ersdotter Wahlström. Det är sannolikt att det var en fattig familj, pappan var dräng hela livet. Familjen flyttade 1836 till Tuna i Överjärna och bodde där ungefär ett år innan de fortsatte till Brunna i Botkyrka där Eriks mor dog på nyårsafton 1838. Hösten 1839 flyttade familjen till Uttringe och Rönninge i Salem, där stannade de i 365 dagar för att sedan bosätta sig i Fågelsta i samma församling. Där stannade de i tre år. Hösten 1843 fortsatte de till Fittja, Botkyrka där Eriks far dog i juni 1844. Erik var föräldralös som nioåring. Barnen blev kvar i Fittja till hösten 1847. Prästen i Botkyrka noterade i förhörslängden att Erik flyttat till Skyttetorp i Salem utan attest i mars 1849, men i Salems inflyttningslängd står att Erik kommer som “gosse” till församlingen 24/10 1847.

I Skyttetorp får Erik anställning som dräng och stannar till oktober 1852 då han flyttar till Sofielund i Salem, och exakt ett år senare tillbaka till Skyttetorp. Första november 1854 lämnar han Salem för Oxhagen i Botkyrka, varifrån han snart far vidare till Sturehov i samma församling. Från 1855 till november 1857 bor han i Golväng i Botkyrka, där han träffar pigan Stina Lisa Israelsdotter från Hällefors. De blir lysta 26:e april 1857 och gifter sig första juni samma år i Botkyrka. November 1857 flyttar de nygifta till Sturehov och stannar där till oktober året efter, då de fortsätter till Huddinge för först ett år i Viggestaberg och sedan ett i Fullersta. 1860-1863 är Erik statdräng på Fågelsta i Salem, varefter han tar över som torpare på Buren under Fågelsta till oktober 1865 då familjen flyttar till Botkyrka, där jag inte hittat dem än.

3/11 1882 kommer Erik med hustru och son till Brännkyrka där han arbetar som statdräng först i Västberga till 1885, sen i Sätra till 1889, då de flyttar till Valla. Från 1889 och fram till slutet på för mig tillgängligt material 1895 noteras hans hustru som varandes “å Conradsberg”, Stockholms mentalsjukhus. Journaler finns kvar från tiden men Stina Lisa finns inte med bland dem, och hon var troligen inte antälld på hospitalet heller då det i folkräkningen 1890 noterats att hon var “svagsint”. 1893 till 1894 är Erik arbetare i Skotorp under Örby i Brännkyrka, 1894 finns familjen på Årstalund under Årsta. Eftersom Erik inte finns med på skivan Sveriges befolkning 1900 men hans hustru gör det (hon har flyttat tillbaka till Hällefors och är torpbrukerska) antar jag att han dött mellan 1895 och 1900.

Jag är en äkta genealogist, därför kommer jag att publicera artiklar om släktingar och ingifta släktingar på min blog som en hyllning till dom som nu inte finns kvar hos oss i nuet.

Först ut blir Carl Wilhelm Böttiger vars släkt inkom från tyskland och en av dess medlemmar gifte sig med en Olof Eneroth som levde på 1700 talet – som ingår i mitt släktträd.

Lars Fredric Carl Wilhelm Böttiger, född 15 maj 1807, död 22 december 1878, var en svensk litteraturhistoriker, poet och professor i estetik i Uppsala. Han var ledamot av Svenska Akademien 1847 – 1878, på stol 8. Böttiger var gift med Disa Tegnér och därmed svärson till Esaias Tegnér.
Karl Warburg skriver i Svensk litteraturhistoria i sammandrag (1904) att Böttiger är att räkna som en av nyromantikens epigoner. Hans grav återfinns på Uppsala gamla kyrkogård.

Verk i urval
Dantes lif och verk (1865)
Dantes Commedia Divina (1875)

Dikter och psalmer 
Fram en suck sig smyger psalmsång nr 389 i Svenska Missionsförbundets sångbok 1920.
Hjältar, som bedjen
O hur härligt majsol ler
Ur stormarna ser jag en avlägsen hamn översatte C. M. Youngquists engelska text till sång nr 313 i Svenska Missionsförbundets sångbok 1920.

Till HILMA
med mina samlade dikter.

Som vissna blomster mellan vita blad,
Jag här lagt in allt vad jag fordom qvad.

Allt vad jag fordom var och mer ej är
Det ligger pressat mellan bladen här.

Och eljest äga de ej mycken vigt,
De innehålla blott mitt hjärtas bikt.

Men vill du höra den, så i dem läs,
När över sångarn växer tuvans gräs.

Han gör då ingen människa mer för när,
Förutom läsarn, som han gör besvär.

Så ber jag, Hilma, dig: till godo håll
Ett gammalt hjärtas ungdomsprotokoll!

Släkten Böttiger:

Magdalena Catharina Böttigers [gift med Olof Eneroth] fader & moder: Daniel Wilhelm Böttiger, född 1700 i Preussen, död 1777. Apotekare i Uppsala. Svenska släkt-kalendern 2:113: “Släkten härstammar från Sachsen. En dess medlem var den inom keramikens historia ryktbare Johan Friedrich Böttiger, uppfinnaren av Sachsiska porslinet. Dennes brorson Daniel Wilhelm, f.1700 i Preussen, inflyttade till Sverige och blev 1739 akadamieapotekare i Upsala, +1786; g. 1743 m. Magdalena Catharina Lothigius, f.1720, +1786. Släkten fortlever genom deras son Carl Fredric, f.1752, +1819, bland vars barn märkes skalden Carl Wilhelm Böttiger, f.1807, +1878, professor i Upsala och En av de Aderton i Svenska akademien.” (Källa: Svenska släkt kalendern) Se även Nordisk familjebok och Nationalencyklopedien, där det nämns att Carl Wilhelm Böttiger efterträdde sin svärfar Tegnér i Svenska Akademin. Farbrodern Johann Friedrich Böttiger nämns i många både svenska och tyska uppslagsverk. Han var först alkemist (guldmakare), flydde sedan från Preussen till Sachsen och sattes av August den starke att i Dresden lösa gåtan med hur man gör porslin. [ http://sv.wikipedia.org/wiki/August_den_starke ]
 Han lyckades göra rött porslin 1708 och slutligen vitt porslin 1713. Detta blev grunden till den tyska porslinsindustrin. (Levde 1685-1719, blev tidigt faderlös, understöddes i sina studier av moderns nye man.
Moderns anor: Nils Persson Lothigius, född 1628 c:a, död 1666 i Norrköping. Licentkontrollö. Son: Henric Lothigius, född 1660 i Norrköping, död 1720-02-18. Borgmästare i Visby. Skrivs ibland Hindrich. Son: Hans Lothigius, född 1693-02-26, död 1741-03-05. Borgmästarei Visby. Ldskr. på Gotland. Riksdagsman 1723 o 1731. Källa: Om släkten Lothigius i Sv. ättartal (13) 1905. Barn: Magdalena Catharina Lothigius, född 1722-07-29, Anna Charlotta Lothigius, född 1723. Johan Henric Lothigius, född 1724. Clara Aurora Lothigius, född 1725. Var amma 1746 åt Gustav III, sedan åldtfru på Stockholms slott. Carl Fredrik Lothigius, född 1726.

Diane Haddad skriver på sin blog, at Genealogy Today har lanceret en HUD for genealogisk interesserede avatarer. En HUD er en “Head-Up-Device”, altså en anordning, der får brugeren til at løfte hovedet og se på skærmen

Der foregår en del genealogiske aktiviteter i Second Life, bl.a. som voice-chats. Det er fx til brug i sådanne situationer, at HUD´en kan bruges. Når man bærer den, har man mulighed for at foretage søgninger hos bl.a. Footnote og Ancestry, og søgeresultaterne vises i chatvinduet. Søgning hos FamilySearch er angiveligt i støbeskeen. Med HUD´en kan brugere anvende genealogiske ressourcer in-world, uden at hoppe over i browseren. Selvom visningen i chat-vinduet måske ikke er den mest optimale rent visuelt, er HUD´en et interessant eksempel på muligheden for in-world integration af websteder  og ressourcer fra det flade net.

HUD´en kan også søge bøger på Amazon og navigere mellem Second Life-lokaliteter, m.m. Men en interessant feature, som på en ny måde udnyttter det sociale element i en virtuel verden er, at brugeren  kan kompilere en liste over de navne, som hun eller han forsker i. Men en kommando til HUD´en vælger bæreren at sammenligne med andre avatarer i nærheden, og får derved en automatisk besked, hvis der er nogen til stede, som forsker i de samme navne.

Det giver naturligvis ikke meget mening for danske avatarer, som “forsker i Hansdatter, Pedersen og Jensdatter” eller navne med en tilsvarende udbredelse. Men for den, der arbejder med et slægtsnavn er faciliteten ikke uinteressant.  En mulighed kunne også være at anvende fx navne på landsbyer og sogne i stedet for efternavne, og det bør forresten nævnes, at værktøjet accepterer navne med æ, ø og å.

Jeg har afprøvet HUD´en, som findes i Live Roots lokalitet i Second Life. Den er enkel at montere og ikke så vanskelig at sende kommandoer til, selvom der er temmelig mange muligheder. Heldigvis mødte jeg Constantine, som var med på at lave en test, så jeg kan vise nedenstående snapshot.

Vi har begge angivet, at vi arbejder med slægtsnavnet “Miller”. Når HUD´en får besked på at sammenligne navnelister, giver den besked i chatvinduet: “Constantine Kyomoon is following Miller.”

Just Genealogy er et område i Second Life dedikeret til genealogi – slægtsforskning.  Der er forskellige stande, dedikeret til enkelte landområder. Nu har jeg fået mulighed for at supplere de mange ressourcer med et lille sted, der giver input til brug af danske, genealogiske kilder.  Stedet er en øvelse i fht. mit store og egentlige projekt, Falstergården fra Frilandsmuseet i Maribo. Gårdens vægge  er nu på plads, men sådan et sted skal jo også have indbo, og (uha!) tag samt døre og vinduer. Så måske var det klogt lige at lave en prøve

Det lille hus i “Just Genealogy” har kun én stue (af prim-økonomiske årsager). Men stuen rummer nogle af de vigtigste ting, som man kunne finde i et bondehjem fra ca. 1800-1830; ovn, seng, bord etc. På bordet ligger  et par kildeeksempler – fra mit yndlingseksempel Holsteinborg, naturligvis, hvor en pige ses i folketællingen 1834 og ved sin konfirmation i kirkebogen 1839. Eksemplet illustrerer, hvordan den samme person kan omtales i forskellige kilder. De enkelte møbler er forsynet med notecards, der giver lidt kulturhistoriske oplysninger. Fx fortæller notecardet i vuggen lidt om navngivningstradtitioner og kortet i “spisebordet” diskuterer det forhold, at kvinder stod op og spiste i visse egne. Der er et par billeder mere fra det lille hus i Just Genealogy på min flickr.

Den besøgende mødes ved indgangen af en klikbar figur “Ane Hansdatter”, som ved klik loader en menu, hvorfra man kan vælge information om forskellige emner. Ane har også en spånkurv med links, samt en “rejsefører” til forskellige historiske steder i Wonderful Denmark.  Alle disse features er elementer, som testes med henblik på Falstergården i Second Life.

Hej!

Det var ett tag sedan jag skrev, men tro inte att jag ligger på latsidan för det. Håller på just nu, ja är nästan klar med att göra om min sida falbygdsanor.se. Den gamla var gjort i Ms SharePoint (fd FrontPage) och sen dess har ju html-språket utvecklat sig.

Gick en webbdesign kurs förra våren på högskolan i Skövde och lärde mig hur man ska göra på det nya sättet, dvs med css och programmet Adobe Dreamweaver. En css-fil styr hela webbplatsens utseende, med färg och form. På så sätt behöver man inte ändra på varje sida utan endast i css-mallen så ändrats allt automatiskt. Om webbplatsen har många sidor är detta ganska bra och tidssparande. Min emigrant.se är gjord i Dreamweaver och med css.

I alla fall så har jag gjort om hela designen på webbplatsen falbygdsanor.se. Innehållet är det samma men resten är omgjort.  Den svenska sidan är nu uppe och nu återstår den engelska. Men det bör inte vara några problem då det mesta är det samma men på ett annat språk så klart.

Varför jag gör detta just nu, kanske ni undrar. Jo det ska ju bli släktforskarstämma här i Falköping i augusti och det kommer många hit för att vara med. Sidan är till för att visa vad vi har här på Falbygden. Den ska hjälpa till och underlätta för alla som vill veta mer. De ska kunna läsa på innan de kommer på besök. Vi har ju en hel del att erbjuda.

Det mesta på sidan är länkar, länkar till hembygdsföreningar, turism, historia och framför allt hemsidor med släkt från bygden. Det sistnämna är väl något som intresserar er läsare av denna blogg.  De flesta av länkarna är från Sverige och USA.

Genetisk genealogi har længe været et fænomen i USA, og der har også været forskellige projekter i Europa, skam også med relation til vore breddegrader (“kimbrerprojektet”.

Og nu er forskere ved University of Leicester gået i gang med at tjekke, om folk i Cumbria, Lancashire, Cheshire, North Yorkshire, Durham og Northumberland har vikingeblod i årerne. Bl.a. håber forskerne at komme nærmere et svar på spørgsmålet om, hvor hhv. norske og danske vikinger har sat genetiske spor. Man mener, at nordmændene især holdt til i den vestlige del af landet, hvorimod danskerne holdt sig til den østlige.

Undersøgelsen efterlyser mænd, hvis farfar er (eller var) født i de pågældende områder. Testen vil nemlig fokusere på analyse af y-kromosomet, som videregives fra far til søn, og det er meningen også at undersøge forsøgspersonernes navne. Er folk med samme navne i slægt?

Er genetisk genealogi så “rigtig slægtsforskning”? Selvfølgelig ikke i den traditionelle forstand, hvor slægtsforskeren gennem grundige kildestudier klatrer fra gren til gren i stamtræets krone, og får et ofte meget indgående kendskab til slægtens enkeltindivider. Slægtsforskeren kender snart meget mere end navne og datoer: husets eller gårdens beskaffenhed, antallet af lagner i sengen og køer i stalden, aftægtskontraktens indhold, etc.

Det kan den genetiske genalogi selvfølgelig ikke bidrage med. Men hvilket behov opfylder den så? Et gæt kunne være, at den viden, som er resultat af denne type projekter perspektiverer individdet på en ny måde, således som det fx præsenteres i The Genographic Project, et samarbejde mellem bla. National Geographic og IBM.

Den “arkivalske” genealogi kan afsløre mønstre, mønsterbrydere og begivenheder, som har haft skelsættende betydning for en slægt – om ikke i mands minde, så dog i nyere tid. Når man ser videre end den tid, hvor skrevne kilder er tilgængelige, er det måske nogle andre – og lidt større – mønstre, der dukker frem. Kan det genetiske ophav plottes ind på verdenskortet og tegne netop ét bestemt individs migrationshistorie giver det måske et andet blik på verden. Hvad betyder det for oplevelsen af den ellers meget “almene” eller upersonlige historie om fx de ældste tider, hvis netop din egen slægt har en påviselig linje tilbage til navnløse forfædre (og formødre), som for overordentlig mange år siden stod på en slette i Afrika? Eller hvis man er en del af den haplogruppe, som malede nogle af Europas berømte hulemalerier?

Den originale post om undersøgelsen findes her Seeking Viking descendants in the north of England

MyBlood er ikke en ny vampyrfilm, men et nyt program til slægtsforskning. Og så er det fra Belgien – et land hvis genealogiske forhold jeg ikke véd meget om.

Men på http://www.myblood-line.com kan man nu downloade én af programmets allerførste versioner. Det er ikke engang ude som beta endnu, den version man kan hente hedder Alpha 2.1.  Programmet importerer selvfølgelig gedcom og kan en lang række af de ting, som man må forvente af et program til slægtsforskning: altså organisere anerne i familiegrupper, holde styr på oplysninger om fødsel, vielse og død, tilknytte billeder m.m.

MyBlood, som jeg har hentet, men endnu ikke prøvet til bunds har angiveligt også en smart søgefunktion. I stedet for at søge i kun ét af databasens felter, er det muligt at finde handlinger i et bestemt område og endda inden for en nøjere angivet tidsperiode.

Men det der gør MyBlood til noget lidt anderledes pt. er en integration med Googlemaps, som gør det muligt for brugeren at plotte længde- og breddegrader for anernes fødsel, vielse m.m. ind og få det vist på et kort. ved klik på “Get coordinates” finder programmet selv frem til lokationer, som det kan identificere og lægger det ind på en Googlemaps-visning. Det gik fint med at finde min polske oldefars fødested… hvorimod min oldemor fra Småland blev placeret i Kenya. I den slags tilfælde kan man rette manuelt – og iøvrigt samle lokationerne i en “same as..” funktion. Det gør det muligt at bevare oprindelig og kildetro ortografi uden at skulle genfinde længde- og breddegrader mange gange.

Man kan desuden få en geografisk visualisering af indtil 4 generationer i en såkaldt “TimeMap”-funktion. Desuden kan man importere eller oprette verdenshistoriske begivenheder, der kan sætte anernes liv og gerninger i et større perspektiv.

Netop dette element, at knytte forfædre og formødre til både lokalsamfundets og verdens historie er tilsyneladende ved at blive lidt af en trend for mange af de nyere genealogitilbud. Det handler ikke ikke længere om kun at finde og beskrive anernes eget liv, men også om at se dem, og deres levede liv, som del af en større sammenhæng. At gøre det muligt at knytte genealogi – den personlige histore – sammen med den store og fælles historie kunne være et spændende udviklingsperspektiv for nogle af de mange digitaliseringstiltag, som er i gang. Tænk hvis brugerne fx kunne samle thumbnails af objekter fra websites på arkiver og museer til den egne slægts/lokalhistorie på nettet?

Måske har flere allerede set det på deres historie-online men ellers er en række engagerede slægtsforskere gået igang med at digitalisere “Nygårds sedler” i samarbejde med SA. Man kan se mere om projektet på www.nygaards-sedler.dk, hvor sedlerne også tilgængeliggøres løbende.

Et superfint projekt, som sparer originalmaterialet, giver SA kopier af optagelserne og iøvrigt også tilgængeliggør sedlernes indhold for alle dem, der har langt til Rigsarkivet. Altså rigtig godt!

Der findes efterhånden en del privatdrevne websites, der tilgængeliggør materiale fra forskellige arkiver i database – eller anden – form. Et eksempel kunne fx være www.skippere.dk som indeholder oplysninger om navigationseksaminerede danske skippere og styrmænd 1707–1839, prisonfanger, kapere m.m. Oplysninger som kan være interessante for slægtsforskere, men også for alle andre med interesse for søens folk. Et andet kunne være siten med indtastninger af de Københavnske dødeblade 1893-1923 og indskydere i Den Almindelige Enkekasse og der er flere andre, herunder sites der viser arkivalier og redegør for personer og handlingsforløb ved bestemte begivenheder m.m. Et eksempel her kunne være siten om Boyes bande.

Det er grundlæggende til gavn for arkivbrugerne med denne form for “brugergenereret digitalisering”… men hvad sker, når/hvis en privat ejer af en sådan side ikke længere kan eller vil opretholde siden? Noget vil blive bevaret gennem de nethøstninger som foregår af .dk-domænet, men det gælder næppe alt. Det er fx ikke alt, der findes på et.dk-domæne. En anden problemstilling er efterfølgende at få adgang til det høstede materiale, ikke mindst de teknologiske aspekter heri.

En interessant problemstilling er derfor, hvordan man kunne sørge for, at denne form for “privatdigitaliserede” kilder får et liv, som rækker længere ind i fremtiden end de privatpersoner og organisationer, som nu og her står bag?

Denne post er crossblogget på den spritnye http://arkivformidling.wordpress.com

En god eftermiddag på Vibenhus HTX, hvor jeg var inviteret til at holde et oplæg om, hvorfor folk laver slægtsforskning. Selvom emnet tydligt ikke var lige interessant for alle kom der et par rigtigt gode spørgsmål. Hvorfor jeg mente, at slægtsforskning var en “demokratisk” hobby? Hvordan det forholdt sig med navneændringer? Og hvad nu, hvis man komfra et land, hvor der ikke var skriftlige kilder, der går så langt tilbage som i Danmark? Tjah… så må man jo bruge det man kan finde!

Og jeg kunne, skønt det kildemæssigt slet ikke er uploblematisk, referere til fx Alex Haley´s “Rødder”, hvor netop mundtilige kilder, dialekt etc. kan bringe hovedpersonen tilbage til de strande, hvorfra hans afrikanske forfar (måske) en gang blev røvet som slave.

Ikke mindst omkring dette aspekt, danskere med afrikansk blod i årener, har der i de senere år været en vis interesse. Dette takket være “Slavernes Slægt”, som har sat fokus på nogle lidt oversete aspekter i dansk historie og forhåbentlig givet folk med rod i mindre skriftlige kulturer lyst til også at arbejde med genealogien, selvom det kan være vanskeligt.

Ni har väl uppmärksammat att nu är släktforskning något som kan läsas på högskolan. Mittuniversitet har en sådan distanskurs. Själv så går jag kursen nu i höst.

Men nu läser jag väl fel tänker du. Hon kan ju redan släktforska. Då svarar jag att man blir aldrig fullärd. Det behövs alltid kompletteras med ny information och infallsvinklar i sitt forskande.

Kursen har inte kommit igång så mycket mer än vi har haft till uppgift att läsa kurslitteratur och det har jag gjort.

En sak som jag tycker kursledaren bör informera om är att alla som läser på högskola måste betala in kåravgift, det gäller även för denna kurs. Om det inte görs får studenten inte ut examen. Men när jag frågade om detta fick jag till svar att det var inte hans område. Men jag tror nog att det behövs i alla fall för det är nog många första gångs högskolestuderande på kursen. Och hur många vet om det här. Sista betalningsdag var 15 Sept men jag fick det sträckt till 22 sept. Om man är sen med betalningen tillkommer straffavgift och de pengarna kan man ju ha roligare för.

Så för er som går samma kurs som jag, gå då in på Härnösands Studentkår och kontakta kåren för att få ett inbetalningskort om ni nu inte redan har fått ett. Jag fick i alla fall inget med automatik, som är brukligt när man söker till en kurs/program på en högskola/universitet.

Det skulle vara kul att få veta vilka mer som läser kursen. Vi är ganska många som går kursen. Skriv gärna ett svar här nedan.

En hurtig anetavle på familjeband. Min mødrende linje tilbage til tip-2 oldemor Anna Stina Lundahl født 1827 i Angelstad i Småland.

Først kom geni.com og kindo.com som sociale genealogisteder. Der var mange problemstillinger i dem, bl.a. manglende import af gecom-filer m.m. som er vigtigt for den slægtshistorisk interesserede, at det ikke var muligt at filtrere levende og døde m.m. Flere af disse ting er nu rettet, og der er næppe tvivl om at hvis nogen kan bruge 2.0 så er det de slægts og lokalhistorisk interesserede.

Der findes (endnu) ikke danske sites, men både amerikanske Footonote og den svenske familjeband er nu ude i beta. Den amerikanske site virker vældigt ambitiøs og har nok det bedste 2.0 look-and-feel blandt de sociale genealogisites. Der er mulighed for at skabe tidslinher, tilknytte historier og dokumenter til de enkelte personer og i det hele taget samarbejde kreativt. Familjeband minder mere om de tidligere typer af sites, dog med meget-meget den væsentlige undtagelse at det er muligt at sammenkoble elektroniske kopier fra kirkebøger og husforhør med personer på éns anetavle, og at sammenholde anetavlens indhold med den store sociale søstersite, bygdeband, hvor en række hembygdsforeninger allerede har oprettet sig og placerer materiale.

Der er enorme perspektiver i sådanne sites, der gør det muligt for historieinteresserede brugere at håndtere en bred vifte af elektroniske materialer. Der er en utrolig styrke i netop muligheden for at kombinere data fra forskellige institutionstyper med udgangspunkt i brugernes interesse. Dét, som binder brugerne sammen, er ikke interessen i materiale fra enten statslige, kommunale eller private institutioner. Ingen lokal- eller slægtshistorisk interesseret ville afvise at anvende fx et foto af oldefar, fordi dette var fundet på fx et statsligt museum og ikke i et kommunalt arkiv. Brugerinteresse tager ikke udgangspunkt i institutionelle rammer, men i et emne, en person, en lokalitet, osv. Mulighed for søgninger på tværs i databaser og mulighed for at mashe det fundne på nye platforme er et interessant perspektiv på tilgængeliggørelse og formidling/dialog om kulturarv.

Amerikanske footnote - meget 2.0 i look-and-feel

Ja, så är det dags för årets släktforskardagar, denna gång nere i Malmö. De mjukstartar i morgon med olika konferenser för de redan bitna och de som har någon slags roll i de föreningarnas styrelser. Annars börjar själva stämman och utställningen på lördag. Årets tema är Roskildefreden 1658, det betyder en del samarbete med Danmark.

Själv åker jag inte dit, tycker att det ligger lite långt bort för mig. Men det skulle vara intressant att vara med på stämman som åhörare eftersom det på senare tid har varit en hel del turbulens kring den avgående ordförande Ted Rosvall. Ted har varit ordförande för Sveriges Släktforskarförbund i åtta år och har valt att inte ställa upp för nyval nu när hans tillförordnade går ut nu på lördag.

En hel del har hänt under hans tid, en hel del bra eftersom han har satt fart på produktionen av CD och annat, satt tummen på och uppmärksammat sånt som vi släktforskare tycker är viktigt men andra oviktigt. Det som är aktuellt just nu är folkbokföringen, där en del uppgifter som Skatteverket tycker är oviktigt och rensar bort i brist på utrymme (precis som gjordes på dödsregistret men som Släktforskarsverige har fått återställa med mycket möda och stort besvär i CDn Sveriges Dödbok 1947-2003) men som vi släktforskare finner är mycket viktiga uppgifter att bevara.

Men eftersom åren gått så har Släktforskarsverige fått nog av Ted. Det blir väl så när någon har suttit länge på en viss post och att man vill ha en förändring oavsett vad den sittande personen har uträttat eller gjort. Har ni läst diskussionen som förs på Anbytarforumets Förbundsforum? Under de sista dagarna har diskussionen varit minst sagt hetsk åt båda håll. Det är nästan som om man som läsare hukar sig för de diskussioner som förs. Man undrar ibland hur de orkar hålla på.

I fredags havde websiten Mormontimes en interessant artikel om en ny social og genealogisk website, som er under opbygning og snart launches.

På Worldhistory.com vil man kunne uploade sin egen anetavle og koble den sammen med relevant historisk information om de perioder, som anerne levede i. På den måde vil man få mere viden om anernes tid og det samfund de var en del af, skriver mormontimes. Det er bl.a. Paul Allen (medstifter af Ancestry) som står bag den nye site, som altså er endnu et skud på stammen i den lange række af sites, hvor man efterhånden kan netværke om sin slægt.

Det interessante ved worldhistory (som jeg kom for sent til at blive betatester af) er dog, at den åbenbart kombinerer genealogiske “sociale” data med mere traditionel historieformidling. Det bliver spændende at se, hvad denne site kan og hvordan den er skruet sammen. Vinklen er ihvertfald interessant, at opleve historien gennem en tidsrejse med sine egne forfædre som rejseførere. At se og lære gennem personer man har en umiddelbart tilknytning til er vel også rent didaktisk, et interessant greb. At lære om historie ud fra en almen tilgang er én ting – at gøre det gennem slægten gør historieoplevelsen til noget meget mere konkret, men også betydningsfuldt for brugeren ….  “genealogi er historiens moder”