What can you do when Giant Purple African Fire Ants (which you turn out to be wildly allergic to) have taken up residence in your britches and a once-comfortable tinge of the travel bug has turned into a Class IX Code Mayday infestation?  Well, a chronic sufferer of ANP (Ants ‘N Pants) Syndrome myself, I have compiled a list of five simple activities which can help relieve any uncomfortable symptoms (including difficulty concentrating, tingling in legs and arms, unhealthy amounts of time spent reading National Geographic Adventure, etc).

• Change your routine: When your enthusiasm for today comes from the promise of future plans, it is high time to hack away the crispy fry-batter that condemns the present to sluggishness in order to taste the juicy center of now.  Making little changes in your daily routine can feel like taking a pickax to the doldrums.  Instead of driving to work or school, ride the bus.  If you normally ride the bus, walk.  Try arriving everywhere an hour earlier or leaving an hour later just to catch a different cross-section of your community.  Awakening the senses to your current setting can take the edge off of that relentless urge to grab your backpack and hop on a plane to anywhere.

• Have a mini-adventure: So your next big trip is months away. Whether money is tight or not, you want to GO but can’t…yet.  Taking a weekend or an afternoon to do something even a little bit adventurous will revive the droopy sails of a traveler without a trip.  Climb a tree.  Yes, a tree.  Spend a night camping in a local state park, or even in your backyard.  Go on a photo scavenger hunt searching for the quirkiest people or objects in your neighborhood.  Climb a billboard or water tower (exercising extreme caution and avoiding the cops, of course).  Be a little bit crazy to reward yourself for bottom-line practicality.

• Reflect on a past trip: Sometimes we stay so enamored with future possibilities, we forget to process (let alone reflect upon) voyages completed.  While sifting through old travel photos may at first aggravate your longing, the process of remembering ultimately guides you back to center.  Put together a scrapbook.  Write a narrative about a stand-out moment from on the road.  Revisiting the experiences you lust after exhumes inner why’s–why you are desirous to go, why particular destinations, why not where you are… Stitching together your own story will prepare you mentally, emotionally and spiritually for the day your departure date finally lumbers into view.

• Read a novel: Since this suggestion has already been beaten to death then dressed up and clobbered again by all manner of redundant folks (of which I am now one), I will simply relay Ms. Emily Dickinson’s observations on the matter: “There is no frigate like a book/ To take us lands away/ Nor any coursers like a page/ Of prancing poetry./ This traverse may the poorest take/ Without oppress of toll;/ How frugal is the chariot/ That bears a human soul!”

• Look for diversity in your own town: I know you are dreaming of strange and exotic cities with foreign smells and languages that seem to bubble softly over the lips of the natives.  But, what about the mysteries of your own town?  Visit the farmer’s market if you never have or browse that funny bookshop scarcely visible from the street.  Drive through a new development or an ancient one.  Take a ghost tour; hunt for the best chicken salad sandwich; find a local organization that promotes ethnic diversity and attend an event.  Sniffing out the intricacies on this side of the fence will distract you from the tantalizing scent of greener grass.

The time in between travels can easily manifest as a plateau of intolerable sameness…a waiting game while you waste away precious lifetime amassing funds and free time enough to escape the system once again.  OR, you can claim the reigns of the ornery meantime, harnessing every bit of of power these lulls have to offer.

Over the next few weeks, I plan to employ the above tips myself.  I’ll keep you posted on successes, failures, and the status of my wanderlust.

How do you ward off restlessness?

Okhwan Yoon attend toujours son visa

Okhwan Yoon est sud-coréen, il fait le tour du monde à vélo depuis 2001. Arrivé à Tunis le 25 octobre, il est déterminé à obtenir un visa pour la Libye. Il raconte ses aventures passées et futures autour d’ « un capucin, un thé à la menthe et deux directs » dans un café de la capitale.

« J’ai visité 174 pays depuis 2001 et je suis énervé de ne pas pouvoir obtenir un visa touristique pour la Libye. »Okhwan Yoon n’en est pas à sa première tentative. Il a passé quarante jours au Caire dans l’espoir d’obtenir ce document. « Chaque jour, on me demandait plus d’argent. En contre partie, j’avais droit à de plus en plus de ‘inchallah, inchallah’ …»

Depuis le 25 octobre, Okhwan Yoon s’active auprès des ambassades sud-coréenne et libyenne à Tunis. Le laissez-passer libyen ne lui a pas été refusé. En réalité, rien ne lui a été refusé car il n’a rien pu demander. D’ailleurs, il s’emporte dès qu’on confond refus du dépôt de la demande et refus de délivrance du visa. Les autorités libyennes lui réclament une invitation d’un résident sur le sol libyen … Cherchez l’erreur ! « Comment pourrais-je avoir une invitation, si je n’y suis jamais allé ? » crie-t-il. Sa rage est d’autant plus vive que l’ambassade sud-coréenne de Tripoli n’a pas fourni le moindre effort, selon lui, pour remédier à la situation.

A l’occasion d’un court silence, quelques questions en arabe fusent « Est-ce qu’il est musulman ou catholique ? » demande l’un avec une xénophobie affirmée et assumée… « Mais depuis quand la Libye réclame des visas ? » s’interroge l’autre avec dédain … Une autre personne s’enquiert en anglais : « Vous comprenez ce que c’est de ne pas avoir de visa maintenant ? Il était temps ! ». Okhwan répond sans trop s’attarder « Oui, oui, … je comprends ».

Il reprend en explicitant les motifs de son tour du monde : quand il était en Corée du Sud, il n’était pas heureux, les deux Corées sont séparées, les familles et les proches sont bloqués par un conflit idéologique obsolète. Okhwan manque de mots … Il se lève et fait semblant de se taper la tête contre les murs. « Je voulais partir à la rencontre des gens, de l’humain. Je souhaite être l’exemple qu’au-delà des différences, on peut s’entendre» ajoute-t-il. Selon ce diplômé en droit, les nationalités sont un fardeau pour les humains. Son credo, c’est le cosmopolitisme. « Je ne suis pas sud-coréen » dit-il, au sens où il se considère un peu norvégien, portugais, tunisien … Chaque pays visité et chaque personne rencontrée sont à ses yeux une image qui s’inscrit en lui.

Sur ce qu’il était avant de s’engager dans ce tour du monde, il ne s’étend pas trop. De même qu’il tait tout ce qui est relatif à son état civil. Okhwan considère que son âge, sa situation familiale ou encore l’origine de ses fonds ne sont pas des données fondamentales pour mieux le connaître. Toutefois, sa page Wikipédia indique qu’il a fait des études de droit à Séoul et qu’il était chef d’une entreprise de textile. Il se donne encore 2 ans avant de rentrer chez lui, non sans quelques ambitions électorales. A la fin de l’entretien, il avoue avec humilité son souhait de s’impliquer dans la réunification des deux Corées … un futur Helmut Kohl ?

Mohamed Haddad

• Okhwan Yoon se présente …  en 1′02”

Pour suivre Okhwan Yoon:

• Blog :http://okhwanstory.blogspot.com/
• Twitter: http://twitter.com/OkhwanYoon
• Facebook: chercher: Okhwan Yoon
• Wikipédia: Okhwan est aussi wikinaute!

Les échos dans les médias : France Inter – Allô la planète (6′40”)

• Une bouteille à la mer:  Au nom d’Okhwan (par Mohamed)  sur France Inter – Allô la planète du mardi 10 novembre. (L’extrait n’a pas été modifié)

Jag blev inspirerad av Stationsvakt som hade hittat en städerska han gömt undan på sitt kontor för några år sedan.
Jag kom och tänka på en bild jag sett i en tidning, som kändes lite som mig faktiskt.
Tejpade upp gubben i närheten av mitt kontor och hoppas att han sitter kvar när jag kommer tillbaka, och att han fått kompisar.

*****

Hab heute mal wieder bei uns in Hamburg auf dem Flohmarkt von Globetrotter Ausrüstung vorbeigeschaut.
Erinnert einen aber in den letzten Jahren doch sehr an den Hamburger Fischmarkt.

Eigendlich schade, früher war es wirklich noch richtig wie Flohmarkt.

Fazit: 5 Minuten rübergeschlendert, Leute bestaunt, Currywurst verspeist und weg…

*

teclado enlouquecido. nao trabalhamos mais com acentos e cedilha, agradecemos a compreensao de todos.

*

“a gente vai conversar com o william bonner e descobrir como se forma um homem desse porte em meio a esse brasil tao grande“

marilia gabriela, me fazendo CORAR de vergonha a cada intervalo comercial.

*

“Quem é globetrotter tem um lifestyle mais low profile. É um upgrade do jet setter, que costuma ser mais over the top mesmo”

adriana bittencourt, para a veja sao paulo.

eu sei que EH a veja, entao nao podemos esperar grande coisa, mas eu gostaria de premiar a adriana bittencourt pela elaboracao da frase. tah REALMENTE de parabens.

*

Dal 15 ottobre acquisisce la raccolta pubblicitaria in Italia di Fashion TV per i clienti moda, sia sul digitale terrestre che sul satellite. Fashion TV è l’unico canale televisivo dedicato 24 ore al giorno al mondo della bellezza e dello stile, con una diffusione in 202 nazioni in tutto il mondo e in 345 milioni di abitazioni.  Il target che lo segue è molto ben definito: per il 63% maschile, di una fascia compresa tra i 21 e i 44 anni, big spender, trend setter e opinion leader, amanti della tecnologia, globetrotter e bene informati. Fashion Tv è sempre in prima fila nei più importanti eventi internazionali di Moda, Cinema e Musica. Sugli schermi un caleidoscopio di immagini dalle sfilate di Milano, Londra, Parigi, New York… e ancora celebrieties, Top Model, Fresch Faces, night life, paradisi turistici, megalopoli internazionali, foto celebri, luccicanti Carnevali, ambite vetrine dello shopping, esclusivi Festival del Cinema, Red carpets e molto, molto altro ancora. Fashion Tv è inoltre il canale più trasmesso in Club, hotel extra lusso, fitness center, business lounge degli aeroporti, solo per citare alcuni tra i luoghi pubblici, dove i 7 milioni di monitor trasmettono quella che oggi si qualifica come la televisione tematica più conosciuta al mondo. Milano Fashion Media, la concessionaria fondata da Diego Valisi nel settembre 2008, apre in questo modo anche alla televisione, continuando sulla strada della verticalizzazione sul comparto moda e lusso che la vede già molto attiva sulla carta stampata e sugli eventi e, a breve, anche sul web. (licia negri, diego valisi)

Start spreading the news, I’m leaving today
I want to be a part of it…

A palavra Globe Trotter, de origem inglesa, define um tipo especial de viajante ainda raro no Brasil, mas já conhecido mundo afora. Os trotadores globais são, geralmente, jovens e passam longos períodos viajando pelos lugares mais inusitados do mundo em busca de novas e diferentes culturas – e, muitas vezes, fazem da viagem sua vida. Para eles, não há lugar ruim nem bom, apenas lugares novos.

Alguns desses Trotters, como o norte-americano Matthew Keppnes, 26, chegam mesmo a largar suas vidas completamente em busca de aventuras em países diferentes. Bem diferentes, no caso de Matthew, que já esteve em locais como Singapura e, desde 2006, não retorna a sua casa.

Matthew em foto de divulgação de seu próprio blog

Para ele, tudo começou com uma viagem à Tailândia que o fez decidir voltar para os Estados Unidos, terminar a faculdade, largar o emprego e sair sem um rumo certo. “Em um primeiro momento fiquei bastante nervoso com a idéia. Depois, fiquei excitado e ansioso, mas uma vez que você se liberta da rotina de acordar, trabalhar e voltar para casa, você se sente definitivamente mais livre”, afirma o jovem.

A “loucura” do rapaz já o levou a lugares tão exóticos quanto o Butão, e certamente o dá fôlego para continuar firme com sua idéia de “conhecer o mundo inteiro”. Para se manter durante suas excêntricas viagens, Matthew possui um site sobre viagem chamado Nomadic Matt (algo como “o nômade Matt”) e arranja trabalhos esporádicos em locais que gosta de ficar um pouco mais. “Eu trabalho um pouco, junto dinheiro, viajo, escolho um lugar e volto a trabalhar. E tudo continua num ciclo vicioso (até o dia em que eu decidir parar com isso)”, conta.

Apesar do chavão, para essas pessoas o importante é, literalmente, conhecer os quatro cantos do mundo. Ou, pelo menos, os lugares mais diferentes possíveis dentro daquilo que podem. É o caso, por exemplo, de outro globe trotter, Andrew Hayes, que também escreve para um site – blog – sobre viagem. Ele, por exemplo, não tem como viagens preferidas nenhum lugar extremamente exótico. Mas ao invés de ir a cidades comuns e fazer programas de turista, ele visita locais aos quais quase ninguém vai.

“Um dos lugares mais surpreendentemente bonitos que conheci é Melbourne, na Austrália. A cidade foi como um sonho que se transformou em realidade – foi exatamente o que eu imaginei que a Austrália seria”, diz Andrew. Segundo ele, o ar cosmopolita de Melbourne se mescla com uma sensação de provincianismo, o que o fez sentir como se “tivesse chegado a um lugar que conhecesse a vida toda”.

Brasileiros trotadores

A essência de um trotador global está em justamente gostar de viajar e não ter nenhum tipo de preconceito. Engana-se quem pensa que eles viajam apenas para os confins do planeta. Ser um conhecedor do mundo é justamente conhecer o que é diferente e descobrir o que houver de inusitado nas cidades turísticas.

O que não se pode esquecer, porém, é que um globe trotter não é apenas um turista. O turismo existe para eles, mas viajar é mais que lazer; é viver, aprender como o mundo é. Por isso, não é tão fácil assim decidir visitar lugares como atividade cotidiana, o que explica o fato de serem poucos os brasileiros que realmente se empenham em trotar pelo mundo.

O problema desse tipo de decisão é que, para os brasileiros em especial, resolver ser um globe trotter envolve muito dinheiro. Por aqui, como também ainda não há uma cultura forte de se conhecer outras regiões e países, o normal mesmo é que filhos de famílias ricas façam, no máximo, viagens para a Europa e Estados Unidos.

O Trotter Andrew quase não para em casa, mas, quando retorna, aproveita ao máximo

Viagem com cultura

Outra característica dos globe trotters é o fato de eles encararem suas viagens como forma de entender e aprender novas culturas e de se adaptar a elas, o que os torna muito mais compreensíveis e “cidadãos mais globalizados”. Andrew Hayes, por exemplo, conta que quando esteve na Austrália resolveu participar do Tamworth’s Country Music Festival, um festival de música country típico. “Eu até cheguei a participar da maior roda de dança do mundo! E veja bem que eu não gosto de música country, mas as pessoas eram amigáveis e eu passei o tempo inteiro rindo. O que mais alguém poderia querer?” afirma.

Já uma colega sua de blog, Amanda Kendle, que é australiana, gosta de, além de viajar, ficar certo tempo em algumas das cidades pelas quais “trota”. Isso a ajuda a entender melhor a cultura local e a aproveitar ao máximo sua estadia nos países. “Já vivi em Osaka [Japão], Bratislava [Eslováquia] e Heilbronn [Alemanha], e a partir dessas experiências cheguei à conclusão que as pessoas são basicamente as mesmas em qualquer lugar do mundo”, conta a australiana.

Para Amanda, a experiência mais proveitosa foi viver no Japão. “Quando cheguei não conseguia comer a comida e

Amanda em sua viagem pelo deserto do Saara.

sequer ler placas nas ruas! Depois de um tempo passei a entender a cultura local”, conta. Mas além de viver em países outros que não o seu, Amanda também já viajou ficando somente nas casas de locais para pernoitar. Na Rússia, ela conta que isso fez sua estadia mais interessante.

Isso é basicamente o que une essas pessoas e todos os outros globe trotters (ou seriam “cidadãos do mundo”?): a vontade de conhecer e entender as diferentes culturas dos locais que, para muitos, são considerados estranhos. Esse tipo de viajante consegue aproveitar muito mais suas aventuras e compreende muito melhor o funcionamento de um mundo cada dia mais globalizado, além de, é claro, viajar muito e conhecer sempre novos lugares.

vBi

Klokken 04.37 i dag tidlig bråvåknet jeg. Jeg bråvåknet såpass at jeg stanga i veggen bak hodet. Jeg var sikker på at jeg var på et idyllisk sted i Vietnam helt til konturene av det veldig kjente soverommet trådde frem.

Drømmen var fantastisk og helt usannsynlig virkelighetsnær. Jeg var der. Rett og slett. Alt var så virkelig:

Vi ruslet ned langs kanalen i Hué mot stranda. Det var akkurat så lyst at verden omkring glødet i solnedgangen, men allikevel så mørkt at bakgrunnene ble farget i gråtoner. Vi vandrer i 2008, men verden omkring oss har stått litt stille. Folk levde som de har gjort i mange generasjoner. I vår slalåm mellom kokeapparater og mennesker med smilende øyne på fortauet, ble vi uselvisk tilbydd både vårruller og supper. Vi stoppet hos noen, smakte og lo sammen slik som bare mennesker med forskjellige språk kan le. Vi spurte tegnespråkelig om de ville ha penger for maten, men det nektet de, og gav oss i steden en hvitpigmentert dragefruktbit. Frukten smeltet i munnen, og det var intet annet enn nydelig!  Minutter senere var vi på småsteinstranda. Det er hett og fuktig, og føttene mine er blitt brune, ikke fra solen, men fra de støvete småsteinene som sniker seg mellom tærne. På stranden leker barn i sanden, noen griller over bålet, mens andre spiller fotball. Et par sitter romantisk på den turkise 50-talls mopeden og drømmer seg inn i horisonten, som nå kun består av en tynn rød linje. En dyprød linje dratt over jordens ytterste kant. Vi trasker langs strandkanten mot bålet. Ved siden av sitter noen damer utenfor butikkene sine. Jeg blir slått av hvordan enkelte mennesker eldes så vakkert, og hvordan de utstråler en varme som kan kjennes ved første øyekast. Blikkene våre brytes av en fotball som treffer hardt mot hodet. Jeg løfter den opp av sandgropen, kaster den foran meg og spurter mot den glade gjengen med barn. Jeg scoret ikke, de var totalt overlegne. Men deres smil viste at det var et morsomt, og klønete, innslag fra den rundøyedes side. Min side. Noen ganger sier et smil mer enn tusen ord! Vi lot føttene synke i stranden når vi fortsatte mot bålet, skritt for skritt…

Da bråvåknet jeg. Hardt og voldsomt… Revet tilbake til nåtiden. Jeg innså nærmest øyeblikkelig, klokka 04:37, at jeg savner reisene og opplevelsene. Og menneskene. Og gledene. Og smilene. Og avskjedene. Og håpene. Og.. Jeg savner mer enn noen gang å være en globetrotter!

Am primit o leapsa vesela din padure de la Noaptea Iguanei si cum nu pot sa o refuz iata raspunsurile:

1. Când ţi s-a-ntâmplat ca lecţiile învăţate de la cei vechi să contribuie la succesul tău?
Mai tot timpul, mai ales atunci cand constientizez ca iau anumite decizii oarecum influentata de ce am invatat de la altii sau din greselile lor

2. Dacă ai putea invita un mare clasic la cină, cine ar fi şi de ce?
Ion Creanga. Sunt sigura ca ne am distra ascultandu-i povestile

3. Cine-i cea mai influentă persoană în viaţa ta?
Nu este o singura persoana influenta …mai toti apropiatii, de obicei le ascult parerile, desi incapatanarea-mi caracteristica ma impiedica sa le si urmez sfaturile in totalitate…mai mult mai inspir…

4. Care-i ambiţia ta secretă?
Pai…e secreta, nu? Daca nu era “secreta” ti as fi spus ca imi doresc sa castig la loto si sa calatoresc mai multi ani la volanul unei rulote
5. Preţul gloriei?
Prietenii

6. Greci sau Romani?
Nu stiu…

Si pentru ca o leapsa trebuie data mai departe… astept niste raspunsuri de la mtcsol, degeaba si stropi de suflet!!!

Geography is apparently not my thing. See how you do. The Game is simple, they give you a location within a country, you click on it. The closer you are the more points you recieve.

http://samgine.com/globetrotter-xl/

Big fat hello från Luleå!

Åkte, i vår nästan pinsamt nya hyrbil (blotta 80 mil på trippen), mot norr igårkväll vid 18-tiden, efter att ha satt i oss en ordentlig middag från Restaurang Shanghai. Landade här ca 21.00, och tog det väldigt lugnt igårkväll.

Idag skall det dock firas en halvsekelåring (svägerskan Ewa), med allt vad det innebär i form av samlad släkt, god mat och massivt mycket dricka.
Firandet fortsätter imorgon – då med ännu mera folk, smörgåstårta, dricka samt – troligtvis – karaoke!

Dagens middag kommer lagas av två gästande kockar söderifrån… Jag och Inger!
Har till och med packat med förklädet!
Det blir en grönsaks- och crabstickröra* på Finn Crisp till förrätt och fylld** fläskytterfilé med potatisgratäng till varmrätt!
(* – receptet till denna supergoda förrätt generöst donerat av SysYs och Fredrik)
(** – soltorkade tomater, kallrökt skinka & smaksatt färskost)

Imorse, vid 07.30,  var jag ute och promenerade…eller nej, det lät för lugnt och avslappnat. Jag ångade runt villaområdena i nästan en timme. Var mer än lovligt svettig när jag kom tillbaka. Det var riktigt skönt – trots att den största anledningen till promenaden var självspäkning för att jag igår åt onödigt mycket glass.
Ja, precis. Är huvudet dumt får kropphelvetet lida! Straffa fettcellerna, bara. Straffa dem!

Aaanyway…
Dags att dra iväg till mataffären.

BuhBye!

Der Billigflieger Ryanair erhöht erneut die Gepäckgebühr: Ab Oktober müssen Passagiere, die ihr Gepäck am Flughafen aufgeben wollen, pro Flug statt 20 Euro nun 30 Euro bezahlen. Beim Check-In im Internet werden künftig statt 10 Euro 15 Euro fällig. Das Unternehmen betonte jedoch, dass es dann erstmals möglich ist, zwei Gepäckstücke mit einem Gesamtgewicht von 30 Kilo aufzugeben. Es muss aber für jedes aufgegebene Gepäckstück einzeln bezahlt werden. Ende Bericht Quelle: Focus Online

Hier sind die Flugreisenden vor die Tatsache gestellt, ob sie die immer höher steigenden Preise von Ryanair zu akzeptieren bereit sind, oder sich, nach gründlicher Recherche anderweitiger Airlines, sich Alterniven zum scheinbaren Platzhirsch auf dem Sektor Billigflieger suchen. Standen unlängst in Verbindung mit Ryanair noch Gebühren für die Toilettenbenutzung während eines Fluges zur Debatte, die in der öffentlichen negativen Diskussion schnellstens lediglich zurückgestellt oder vertagt wurde, so hat man sich bei dieser Airline anderweitig nach einträglichen Gebühren umgesehen und kam recht schnell auf die Idee, die Gepäckgebühren zu erhöhen.

Was vor wenigen Jahren als günstige Alternative zu renommierten und alteingessenen Airlines begann, kristallisiert sich heute  immer mehr als Nepp der versteckten Preiskalkulation heraus, die zu akzepieren nur die sehr flexiblen und langfristig Buchenden als Schnäppchen zu schlagen prädestiniert sind. Reisende mit festem Termin haben hier immer das Nachsehen. Ein Tripp nach England beispielsweise mit Destination London erhöht die Kosten des möglicherweise 1,–Euro teuren Hinfluges mittels aufzuschlagender Gebühren jedweder Art sowie zusätzlichen Transferkosten von London-Stansted in die Innenstadt um teilweise über 100 Euro Kosten. Und dies nur in einfacher Form, nach Hause will man ja schließlich auch noch. Hinzu kommen also Rückführkosten nach Standsted in ähnlich hoher Kategorie, nicht zu vergessen die Gebühren des  in der Regel viel teureren Rückflugs. Fazit: Ein spitzer Bleistift sollte angesetzt werden…

”O călătorie în jurul lumii cu familia. Mama, Tata, Matei (7 ani 1/2), Vlad (4 ani 1/2) și Ilininca (14 luni).”

”Ilinca, întotdeauna surprinzătoare și gata să plece, cu condiția să fie cu mama, tata, Matei și Vlad. O încântare.

Vlad vrea să mângâie bebeluși de pinguini, chiar și de crocodili dacă nu-l mănâncă. Este poetul nostru. Are capul în stele…

Matei este curajosul cetei. Vrea să vadă și să încerce tot. Încântat de perspectiva călătoriei. Are picioare pe pământ…

Marilena și Dan, mama 38 ani și tata 39 vor să profite cât de mult de bucuria de a trăi împreună. Marilena este ilustratoare, Dan este arhitect dar unicul proiect care ni se pare esențial este proiectul vieții, familia. Ceea ce copiii își vor aminti, natura, descoperirile, întâlnirile. ”

Pentru a-i vedea pe năstrușnicii temerari intrați -> AICI <-

Croaziera lui Simon

” Toate vapoarele au nume, deci camperul, ca un adevarat  membru al familiei trebuie sa fie personalizat…Toate jucariile lui Vlad se cheama Simon, (…), deci camperul se va chema Simon.”

Povestea călătoriei lor prin SUA, Mexico, Guatemala, El Salvador, Honduras, Nicaragua, Costa Rica, Panama, Columbia, Ecuador, Peru, Bolivia, Chile, Argentina, etc, o puteți vedea ->AICI<-.

Cercasi alloggio a NY – Manhattan.

-  Economico, perchè già il volo mi è costato un occhio. All’altro ci tengo.
-  Centrale, perchè ho solo 5 gg, e non posso sprecare tempo negli spostamenti.
-  Per 2 persone, perchè …ce lo meritiamo, cavolo!

Se siete stati a Manhattan in un appartamento in affitto, oppure ospiti di una famiglia, oppure in un BB, per favore…. vi prego, aiutatemi!

Mmmh, lecker! Schon die neue Ritter Sport Sorte “Weißwurst” probiert? Bitte vor dem 12-Uhr-Schlag konsumieren. Das ist natürlich ein Photo-Shop-Fake, gefunden u.a. hier. Die Google-Bildersuche spuckt aber erstaunlich viele Treffer zu “Ritter Sport Weißwurst” aus. Vielleicht gibt es da ja einen Bedarf?

Höchst real ist dagegen dieses Ekel-Food:

Ein Cheeseburger in der Dose, wie er von der sonst eher geschätzten Firma Globetrotter als “Trekking Mahlzeit” angeboten wird. Folgendermaßen wird der Cheeseburger in der Dose bei Globi angepriesen:

Der Outdoor-Cheeseburger ist da! Mit saftigem Jungrindfleisch, leckerem Käse, Röstzwiebeln, Gurke, Senf und Ketchup. Er ist bereits fertig gebacken, einfach die Dose für ca. 10 Minuten im Wasserbad erhitzen, Deckel auf und genießen. Der Hamburger kann aber auch in der Pfanne erhitzt werden. “Guten Appetit”.

Immerhin setzen sie das “Guten Appetit” von sich aus in Anführungszeichen.

Efter tre intensiva veckor tackar vi idag för oss och reser tillbaka norrut…

Ett jättestort supertack till söta-rara-lilla-mamma, som är den som haft oss boende hos sig – tagandes upp plats, rörandes till överallt och i största allmänhet varandes ett extra disruptivt (ja, jag hittar på nya ord när jag känner att jag behöver dem) inslag i hennes annars så lugna liv.

Vi har ätit gott, haft det riktigt roligt och sovit förhållandesvis väl (ej inräknat mornar då bergsprängarna – som i explosiva byggjobbare, inte stora kassettbandspelare från 80-talet – bestämt sig för att 07.00 är en lagom tid att vakna…till lite buller och bång).

Innan resan gjorde vi en “saker att göra” och en “ställen att äta på” lista, med sammanlagt över 20 punkter. Enbart två av punkterna är sådana vi inte hann med eller av någon annan anledning struntade i – resten är avprickat!

Nåväl, nu räcker det för den här gången.
Nästa blogg kommer vara skriven i hemmavidet.

Tack Stockholm, vi ses igen!

 -Semestern inleddes med en ganska blöt utekväll på Garaget BBQ samt Allstars.
Några dagar senare flög vi ner till Stockholm och väl där nere var det görande av stan (och köpande av charterresa) på onsdagen den 22a juli samt obarmhärtigt balkongfestande hos Lain & Marre den 23e.

 -Sent på natten den 24e flög vi till Tunisien (framme 05 på morgonen) och kom tillbaka hem igen vid 22.30 tiden den 31:a.
Mot slutet av Tunisienresan började min mage protestera lite (troligtvis mot en kombination av alldeles för mycket sol och alldeles för mycket vitt bröd – baguetter är vanligt förekommande i Tunisien), och denna form av protest fortsatte i flera dagar efter att vi kommit hem.
Det har nu nästan (observera; NÄSTAN) helt upphört dock.

 -Nåväl, på söndagen den 2:a augusti festade vi till det hemma hos SysYs och Fredrik – hemma, mer eller mindre packade,  efter midnatt. Men lyckades trots detta förvandla måndagen till kombinerad bio- och shoppingdag. Såg Harry Potter and the Half Blood Prince (suverän!!!) samt var in och ut ur massor av butiker - och fick massor av saker köpta!

 -Tisdagen var inledningsvis ganska lugn (promenerade till Farsta och gick runt lite), men på kvällen bjöd jag, Inger, Sys och Fred ut min och Sys mamsing på middag, komplett med drinkar och vin/öl – hemma efter 23 nån gång.

 -På onsdagen tog vi oss till Gröna Lund redan till öppningsdags, kl.11.00, och var tillbaka hemma igen (trötta och utshoppade – ja, vi lyckades impulshandla kläder på Millers för 1000:- på väg hem från nöjesparken) nån gång strax innan 20.00.

 -På torsdagen inhandlade vi smaskig lunch på “Hallen” (underförstått för alla fisförnäma fjollträskbor; Östermalms Saluhall) och promenerade upp till Fåfängan, där vi inmundigade lunchen samt njöt av lugn, ro och utsikt. Vi åkte dock hem så att vi i utan stress kunde göra oss iordning inför kvällen, då vi var hembjudna Per och Lindha på middag, ett besök som blev senare än vad jag trott att det skulle bli (enbart för att det var så trevligt). Tillbaka i Trånkan efter midnatt.

 -Fredagen den 7:e augusti var beach-dagen!
Spenderade en timme på pendeln innan vi slutligen anlände till Nynäs Havsbad, där vi badade och solade i över tre timmar, bara för att sedan åka den timslånga färden hem igen…
Min kropp började efter denna dag att kivas lite.
Halsen började mola. Nånting kliade i strupen och mina idoga försök att klia (med tungan, jag har ite stått och försökt klia mig med fingrarna i halsen!) skapade ett förträffligt litet sår långt bak i gommen.
Hurra, typ. Men det slutade i alla fall klia!
Inte för att den jobbiga, molande värken försvann dock…
Halsproblemet har dock gjort att min ena näsborre täppt igen, att ena ögat känns ömt samt att en icke föraktfull svullnad inträffat på höger sida av min gom – i munnen alltså.

 -Nåja, det är inte så att jag ser ut som elefantmannen, eller så att jag ligger för döden eller nåt. Så skam den som lägger sig ner och ger upp! På lördag-dag promenerade jag och Inger längs med vattnet från Stockholms Södra till Skanstull, och åkte sedan direkt hem till Lain och Marre där vi åt middag samt spelade Buzz Pop (gick sådär) och Buzz Hollywood (jag regerade utan konkurrens *hahaha*).
Hemma vid 23-tiden.

 -På söndagen, igår alltså, åkte vi dock till IKEA där vi gick runt ett par timmar – och kom ut en halv lusentapp fattigare, men en massa bra att ha saker rikare… Knallade sedan över till Heron City där vi köpte biljetter till 15.45-föreställningen av The Taking Of Pelham 123, som faktiskt var riktigt bra! Spännande John Travolta/Denzel Washinton rulle, gjord av den visuella mästaren Tony Scott.
Kvällen avslutades i vardagsrumssoffan, till en hyrdvd; Bryan Singers Valkyria. Även den riktigt bra! Spännande, trots att man vet hur det skulle sluta och trots att man vet att den skönmålar det hela en aning…

 -Nåväl, idag, måndag, ska vi troligtvis ta oss in till city och åka en “under broarna”-tur och sedan äta sen lunch/tidig middag på nåt Mongolian Barbecue-ställe.

 -På tisdag ska visst vädret vara skit, och då ska vi väl fanimej lyckas göra INGENTING!!!

 -På onsdag flyger vi hem till Umeå igen.

Det ska fan till att ha semester…

(känner mig nästan) stupad.

plecare: februarie 2010
plan de bataie:
1.bucuresti – istanbul ( turcia ) / autocar / 446 km / aprox 12 h
2.istanbul – teheran ( iran ) / autocar / 2123 km / aprox 40 h
3.teheran – zahedan ( iran ) / autocar / 988 km / aprox 23 h
4.zahedan – quetta ( pakistan ) / autocar / 853 km / aprox 20 h
5.quetta - lahore ( pakistan ) / tren / 717 km / aprox 18 h
6.lahore – amritsar ( india ) / autobuz / 50 km / aprox 1 h
7. amritsar  – new delhi ( india )/ tren / 452 km /
8. new delhi – kathmandu ( nepal ) / tren+autocar / 803 km /

transport dus/intors = aprox 350 eur
timp ( doar dus ) = aprox o saptamana
distanta dus  = 6432 km

la ce sa te astepti, printre altele:
- autobuz spre kathmandu

utile:
tren istambul – teheran ( trans asia )
mersul trenurilor in pakistan
mersul trenurilor in india
mersul trenurilor oriunde
autocare in india
hostel india
india exotica
vaccin de facut
distante intre orase

atentie:
- unele vize se iau direct la granita ( ex: nepal ) la preturi modice ( 30-40$ ) dar sunt necesare fotografii tip pasaport;
- vizele pentru iran, pakistan, india ( nepal ? ) se iau de la consulatele si ambasadele din bucuresti ( de cercetat regimul vizelor tranzit );