Akleja och stjärnflocka

Efter tre regniga och kalla juniveckor slog högsommaren till. Det har varit underbart väder, med strålande sol och den allra blidaste värma. Blomningen har fullkomligt exploderat.  Pionerna dukar fram till årets stora tårtkalas – man vill sätta tänderna i de fluffiga, marsipanskära och gräddvita, kardemummadoftande blombakelserna! Paradisbuske, midsommarros och himmelskt doftande schersmin reser en sagolik skuggberså åt mig. Humleblomstret nickar med sina ljuvliga, finstämda klockor – och som skrällande kontrast slår galna brandliljor och rosenkragar sina huvuden ihop  i en skamlös färgchock intill den blå lupinen. Strax intill blir den andlöst vackra vita krolliljan lika skamlöst omfamnad av en uppenbarligen störtförälskad blå akleja…

I helgen klippte jag resten av häcken. Upptäckte till min fasa små knölklockeplantor på vandring från häcken ut  i gruset bakom huset. Jag grävde, förgiftade och täckte med svart plast – men eftersom jag har precis alla andra hemska ogrässorter i trädgården vore det väl märkligt om jag skulle undslippa denna.  Kanske lyckades jag hejda den lite.

Vattnade också grundligt. Vem skulle för en vecka sen ha trott att det skulle behövas mer vatten i trädgården…? Gullstaven ‘The Rocket’ fick 30 liter, som den svalde utan att blinka. Den är inte den som lider i tysthet när det börjar bli ont om vatten. Direkt är det mest synd om den i hela världen!! Den slokar som om den låg i dödsryckningarna – de stora vackra bladen hänger som disktrasor.  Får den vatten piggnar den till direkt. Vilken drama queen! Den står väl helt enkelt lite för soligt.

Gödslade med hönsgödsel i både rabatter och land. Gläder mig åt sockerärterna som tagit fart, liksom trädgårdsjättemållan och de rabiata jordärtskockorna. Majsplantorna har tynat i kylan, men ser ut att ha klarat sig. Squashen frodas! En av dem blåste sönder under balkongvistelsen tidigare i juni- Då klippte jag av den trasiga stjälken och stack ner den i ett glas med vatten. På ett par dagar växte rötter ut, och jag planterade snart om den i jord. Nu är den redan nästan lika stor som den andra plantan.

Rensade ogräs, sprutade både såpvatten och slangvatten på bladlöss och vita flygare, gallrade plommonkart  och klippte bort lupinernas vissna fröställningar och annat skräp, men tog mig också tid att sitta i den ljusa skuggan under äppelträdet med ett glas vitt vin, en ostmuffin och en skål oliver. Där sitter man på första parkett på Nevadas enmansföreställning, denna fantastiska buskros med snövita och rosaskiftande blommor stora som tefat. Vilken underbar tid!

Några spridda fakta och råd om rosor jag vill komma ihåg:

Kanadensiska rosor är härdiga. Bra för oss som bor i lite högre zoner. Ex “Henry Hudson#, vit, zon 7

“Louise Bugnet”, zon 6, karmin i knopp, öppnar sig i vitt

Jord
Vill helst ha näringsrik o väldränerad jord.

Gödsling
5-7 kg väl förmultnad kogödsel/kvadratmeter vid plantering. En näve benmjöl till var planta.

Varje vår: mylla ner ett par nävar hönsgödsel + lite kaliumrik gödsel senare.

Vintertäckning
Det enklaste är att kupa upp mer jord eller täckbark kring stammen på varje ros. Täckning med granris ger inet skydd mot frost utan fungerar som skuggning för att förhindra att rosorna börjar växa för tidigt. 

3:e säsongen för rabarberna och endast gräsklipp som gödning. Det känns som att skörda timmer, helt otroligt. Jag blir förvånad själv hur bra resultatet har blivit. Stjälkarna är ljusgröna, saftiga och fina i smaken. Finfördelat gräsklipp är världens enklaste gödningsmedel.

English version: 3rd season for rhubarb, and only mowing as fertilizer. It feels as harvesting timber, unbelievable. I am surprised myself how well the result has become. The stems are light green, succulent and fine in taste. Sputtered mowing is the world’s best fertilizer.

Säsongen började dramatiskt den 25 april – första kollektiva arbetsdagen – när sommarvattnet sattes på och en trasig slang orsakade kort men häftig översvämning i mitt kök innan jag hann stänga av huvudkranen. Efter grundlig svabbning och snabb insats av två lika underbara som händiga grannar ordnade det sig. Det var en slang avsedd att anslutas till en varmvattenberedare som hade haft vatten i sig och frusit sönder under vintern. Jag, som aldrig brytt mig om varmvattenberedare i min lilla kolonistuga, hade inte ens tänkt på att anslutningen till vattenledningen existerade. Så grundmurat är mitt ointresse för allt tjafs som går kors och tvärs under diskbänken. Ack! Detta var straffet. Men nu är slangen bortkopplad, och allt är frid och fröjd.

Den 30 april, årets enda risbrännardag, beskar jag så gott som alla rosor – dock inte de tre kanadensarna, som jag helt enkelt glömde bort. De behöver dessutom inte beskäras. Förra året var jag rätt försiktig, nu var jag lite hårdare. Det blev tillsammans med allt annat ris ett antal skottkärror att dra iväg med till majbrasan. Hämtade också ett par kärror med kompost från de gemensamma kompostlimporna. Den var lite väl grov, men bättre det än tvärtom.

I dag har jag återknutit bekantskapen med trofasta gamla kompisar. Maskrosor, skelört och kvickrot och timotej! OK, inte timotej. Men kirskål. Och penningblad. Och så vidare. 45 minuters rensning på dagsverkesdelen i tomtgränsen, och så förstås inne i trädgården, inte minst i plattgången. Jag rensade också bort massor av svalört, och så en nykomling som måste ha kommit med fjolårets gemensamma kompost – luktviol. De är ju så söta, både svalörten och luktviolen. Men jag vet hur de kan ta över en rabatt fullständigt, så jag var skoningslös. 

Jag planterade den vackra, aprikosskiftande vallmon som jag fick av T. i mars. Den har tynat lite inomhus, men levde upp när den fick komma ut på balkongen, och nu kommer den att bli underbar. Den fick en plats bredvid körsbärsbusken.

Och så blev det vallmosådd, som alltid. I grönsakslandets högra del, som är ganska skuggig, sådde jag massor med opiumvallmo ‘Elke’, vita med lilaskimrande botten, och i den soliga vänstra ytterdelen sådde jag röda och vita ‘Danish Flag’. I odlingslådan med jordärtskockor sådde jag mängder med röd sömntuta – Californian Poppy. Och i lådan under Cox Pomona-trädet. sådde jag minst lika mycket shirleyvallmo i blandade pasteller.  Den strödde jag också ut i den lilla backsipperabatten vid odlingslådan och i den lilla grusrabatten strax intill.

Till slut gödslade jag gräsmattan med pelleterat mineralgödsel, något slags basaltmjöl. Det har varit en underbart vacker april, och de senaste veckorna har det varit försommarvärme och strålande sol. Men gödselväder har det inte varit. Nu ska det i alla fall bli ett par dagars regn om man ska tro meteorologerna, så jag passade på nu och hoppas att det blir så också. Det är snustorrt.

Krattade grönsakslandet, som jag aldrig höstgrävde. Det ser fint ut. Enda nackdelen är att landet var fullt av hallonskott som väl fick chansen när jag inte var på dem med spaden i höstas. Men det gick rätt snabbt att hacka bort nu. Det är hallonen jag fick från Ingrid soch Gösta, de underbart goda och friska, men tydligen är de mer expansiva än mina andra sorter.

I årets krig mot rådjuren har jag gått ut som vinnare, om också en lite nedsolkad sådan. Den stinkande smeten RåOdör som jag köpte på trädgårdsmässan har varit totaleffektiv! Vi har haft rådjur i området - grannen, som ändå har hög häck kring sin trädgård, hade fått alla tulpaner avknipsade. Men mina har de lämnat i fred, varenda en. Underbart! Den nämnda solkigheten består  i att jag glömmer bort pinnarna med den tjärliknande smeten på när jag sträcker mig över rabatten för att rensa ogräs eller bara pilla på någon liten mystisk ört. Trädgårdshandskarna och två tröjärmar har jag kladdat ner hittills. Den ena tröjan fick jag slänga bort, så förstörd var den. Den andra kanske kan räddas – det får jag se efter nästa tvätt. Men det är ju inte mina elegantaste kläder jag bär i trädgården, så det är ett offer jag gärna står ut med.

Mer frösådder inomhus – de spännande amerikanska Ipomoea-fröerna jag fick från T. Två violetta med ljusare svalg – Grandpa Otts och Star of Yelta. Två vita “Moonflower“, en namnlös och en Giant White, som lär slå ut framemot kvällen och doftar underbart. De går självklart till balkongen!

Och slutligen i dag (den 3 maj) sommarsquash Lebanese ‘White Bush’ och sockermajs ‘Ovation’. Nästa helg får det bli direktsådd av sockerärter och trädgårdsmålla, möjligen också rödbetor.

Trädgårdarbete idag, jordförbättrat och gödslat i rabatten, fertilize. Känns som det flera km rabatter på Stentorp. Men det blir fint så småningom. Ätit lax med mor, far och faster. Sen vin och ost. (Okryddat än så länge) Riktigt lång fredag, på ett bra vis.

Första höstanemonen slog ut i dag – ‘Königin Charlotte’. Vilka karamellfärger! – Annars har det varit en arbetsam dag, i alla bemärkelser. Mellan kl 10-12 kollektiv arbetsdag i föreningen. Jag rensade ogräs i sandlåda och gungpark och skyfflade grusgången utanför lekparken. Efter en kort fikapaus jobbade jag sedan vidare i egen trädgård, stressad av tvättstugetid klockan 16 där hemma. Jag hann i alla fall med en del innan det var dags att gå hem.

• - Plockade en kasse plommon. De är inte så söta i år, men ovanligt friska. Det brukar annars vara mask i många av dem. Visserligen finns det massor av mögliga plommon efter den genomregniga sommaren (nästan tre gånger så mycket regn som normalt i augusti, och det bara fortsätter nu i september – regn varje dag). Jag får ägna en dag åt att slå ner fruktmumier före vintern. “Fruktmumie“! Ett av svenskans roligaste ord! Frågan är om det inte t.o.m. slår “njugg“, en av mina absoluta favoriter.
• - Gödslade dagliljor med benmjöl
• - Planterade ut fyra taklökar / sedumplantor i den lilla sluttande, väldränerade rabatten vid planteringslådan vid österväggen, tillsammans med backsippor och hybridfjällsippa. Ska komplettera med våriris.
• - Planterade ut kaukasisk fetknopp “Fuldaglut” i bodrabatten, bredvid blodfingerörten
• - Klippte bort alla hallongrenar som burit frukt
• - Planterade en klen sticklingsplanta av japansk gulbladig spirea (Spiraea japonica) bredvid grindstolpen mellan lungört och New Dawn. Men jag tror inte att den kommer att klara sig. Jag nöp en stickling från en buske på en gård inne i stan i början av sommaren, och den tog sig fint i kruka  på balkongen. Men de senaste veckorna har den tynat, och det är knappt att jag nu kunde se att den lever. Men försöka duger.

När regnet sedan tilltog så pass att det började kännas ohållbart knep jag med mig en squash och tog plommonkassen och traskade hem, i god tid till tvättstugan.

1. Jord: lucker, mullrik jord, något sur (=ph-värde 5.5-6). Tillför gott om kompost, och blanda gärna jorden med granbarr. De flesta hallonsorter vill ha lätt jord, men några sorter går bra i lerig jord, t.ex. Haida, Ottosson Preussen, Golden Queen, Ålandsbro Asker, Mormorshallon, Maria. Maria föredrar t.o.m. lera; Golden Queen – mycket söta, gula hallon – odlas gärna också i lerig jord. – Håll nere kalkhalten (undvik t.ex. gödning med Algomin). Regelbundet gulflammiga blad kan tyda på för hög kalkhalt i jorden vilket ger brist på järn och mangan.
2. Plantering: Sommaren är bästa tiden för plantering. Använd helst krukodlade plantor. Blanda ner en näve benmjöl i planteringsgropen. Plantera grunt – i nivå med krukjorden eller (om barrotad) max 3-4 cm jord att täcka rötterna. Knopparna direkt ovan jord. Klipp aldrig ner krukodlade plantor efter planteringen! Det ska man bara göra med barrotade plantor och barrotade som har “krukats in”, annars kan dessa torka ut.  Klipp dock alltid bort eventuella äldre skott, som redan burit frukt. Klipp också alltid bort skott med mörkvioletta fläckar (svampangrepp). 
3. Gödning: Gödsla varje år med mycket kompost och/eller välbrunnen kreatursgödsel. Naturgödsel motverkar hallonskottssjuka. Kogödsel på säck kan man behöva ta ganska mycket av. För mycket kväve ger för stark tillväxt, och plantorna blir frostkänsligare. Gödsla därför inte efter midsommar.
   Små givor vedaska kan ges, men var försiktig med vedaska, kalk och Algomin (som är ett kalkpreparat), eftersom hallonen trivs bäst i ganska sur jord. Marktäckning kan bromsa skottbildning (på gott och ont), men motverkar hallonskottsjuka. Använd gärna gräs. Marktäckning läggs förstås på sist om man kombinerar med kompost/gödsel.
4. Beskärning: På vanliga hallonbuskar beskärs de skott som gett frukt direkt efter skörden. Ta av skottet ända nere vid marken. På hösthallon ska alla skott tas bort varje år. Detta görs sent på hösten, när alla blad har fallit.
5. Vatten: Hallon vill ha jämn fukt i jorden. De kan därför behöva vattnas vid torrperioder, hellre ganska lite och ofta än massor med vatten vid enstaka tillfällen. Marktäckning med exempelvis kortstråigt gräs, bark eller flis främjar jämn fuktighet och motverkar hallonskottsjuka.
6. Sjukdomar: Hallonskottsjuka, en svampsjukdom, yttrar sig i mörkbruna eller violettbruna, avlånga fläckar omkring knopparna på de unga årsskotten. Fläckarna växer snabbt och kan flyta ihop. Under vintern blir de silveraktiga och sprickbildningar med svarta sporangrepp visar sig ofta. – Motverka hallonskottsjuka med att ovan jord hålla torrt och luftigt kring plantorna. Rensa ogräs! Beskär alltid efter skörd (se ovan), se till god luftcirkulation och att solen kommer åt plantorna. Marktäckning bra för jämn jordfuktighet.
7. Sorter: Se http://www.odla.nu/artiklar/hallon.shtml eller http://www.koloni.org/pdf/L%C3%A4tt%20om%20odling%2039.pdf (pdf-fil).

Dagliljor är jag dålig på. Mina brunröda dagliljor blommar hyfsat snällt, men guldgula Stella d’Oro får bara ur sig några blommor per säsong. Purpursvarta Bela Lugosi i österväggsrabatten totalvägrar, och det gör också den aprikosfärgade vars namn jag glömt. Läser om dagliljor:

• - Trivs i näringsrik, fuktig men väldränerad trädgårdsjord, gärna med mycket mull och lerhaltig. Vattna vid torka – annars blir blomningen lidande.
• - Vill ha mycket näring. För bättre blomning, gödsla mest på hösten, med kvävefattigt naturgödsel. Benmjöl är bra.  Ge lite hönsgödsel på våren, eller en giva varannan vecka tills knopparna visar sig. Efter midsommar kan man mylla ner benmjöl.
• - Delas med några års mellanrum
• - Om de nedersta bladen gulnar, kan det bero på att rötterna kommit in i sandig jord. Gräv upp och byt jord eller planteringsställe.
• - Trivs i soligt läge
• - Ska planteras grunt (2.5 cm under jordytan) om man köper barrotade plantor; annars i nivå med krukans jord.
• - Om inget funkar – flytta dagliljan!

Mer på http://www.odla.nu/artiklar/hemerocallis.shtml

S., godsets självutnämnda men ytterst uppskattade rättare, var på besök i helgen och rättade ägorna så det rykte om det. Hela långa gångrabatten är korrigerad och fin, varenda vissen ros professionellt avknipsad, dill-oredan i granrabatten städades undan, och medan jag råddade runt med kaffepannan passade hon på att gå lös på gräsmattan och hann rätta en försvarlig del av den också. Tack!!! För att inte tala om den monstruösa jättevädden, som vi med gemensamma krafter fick bort ur österväggsrabatten. Ros ‘Queen Elizabeth’ är nu räddad ur dess kvävande omfamning. Visst har jag lite ont samvete över att låta en frisk och frodig växt gå i komposten, men den var helt omöjlig i den lilla rabatten, och inte kunde jag se någon annanstans där den kunde husera. Sanningen att säga har den inte varit vacker. Beslutet fattades snabbt och verkställdes nästan lika flinkt. Nu har jag dessutom ett trevligt tomrum i rabatten att fylla. Jag grävde upp en stor och fin kejsarkroneknöl när jag hackade bort rötterna. Den skadades inte, och blir säkert fin i vår igen, men jag ska tänka på den när jag planterar ersättningsväxt där så att jag inte gräver sönder den då. – Tog också bort de självsådda rosa malvorna som blivit stora och skräpiga i granrabatten och honungsrosrabatten. De får så gärna komma igen som frösådd – och det gör de med all sannolikhet – men i år har de gjort sitt.

Klippte undan en massa silverbuske och mitt hatobjekt nr 1, snöbärsbusken, som sätter skott i trädgårdslandet medan jag vänder ryggen till. Den kommer att straffa mig med att sätta ännu fler skott. Men vad gör man?

Sensommargödslade i rabatterna med Algomin.

Fantastiskt nog var det tillfälligt uppehåll i regnandet under helgen, bortsett från några milda duschar som vi nästan helt slapp undan när vi fikade under äppelträdet. Riktigt bra arbetsväder. Igår kväll och idag kom blåst och störtregn tillbaka med förnyad kraft. Veckan ska tydligen bli ostadig, med mycket regn och en del sol och värme däremellan.

Den ros jag tror jag tycker bäst om i min trädgård är inte alls den vackraste eller den mest spektakulära. Nej, det är den lille skotten – Stanwell Perpetual. En liten rufsig pimpinellhybrid (Scotch Briar) som står alldeles för skuggigt och växer långsamt och inte gör mycket väsen av sig. Men den är så snäll! Tålig och förnöjsam knogar den på i all stillhet, blommar och överlever och överlåter alla lusangrepp och sjukdomar åt de förnämare kusinerna med de fina franska namnen. Alltid finns där några gräddigt vitrosa blommor på gång, hela sommaren och långt in på hösten. Idag hade en liten snigel lagt sig till ro i en lagom obäddad ros. Jag nändes inte plocka bort den.

Dagen ägnades mest åt storstädning av stugan. Nytvättade trasmattor kom på golven, och fönstren putsades. Parkerade mig sedan i Baden-Baden mellan pionen och paradisbusken med en kopp kaffe, och njöt av den milda, sköna värmen. För en gångs skull är vädret alldeles lagom!

Den vita myskmalvan, som inte blommade alls förra året, blommar desto rikligare nu. Den har snott in sig i den fina skära rosen, “marsipanrosbusken” som jag kallar den i brist på namnkännedom. Det ser ut som rena prinsessbröllopet.

Prickfloxen ‘Omega’ som jag köpte på Zetas blommar redan, och krolliljorna är på gång. Tyvärr blommar inte den vita krolliljan som jag köpte på trädgårdsamatörernas försäljning i höstas. Den har kommit upp, men ser vresig och sur ut som om den helst hade stannat i jorden och sovit gott ett år till. Kanske hämtar den sig till nästa år.

Det vita löjtnantshjärtat som jag köpte som rotstock från Odla.nu tog tid på sig att få blad, men nu blommar den. Med ETT hjärta! Kanske inte så storslaget, men jag tycker att den är duktig, jag!

Grävde upp ett stånd potatis och fick med mig hem tillsammans med mangold, gräslök och röda vinbär. Vinbären mognar tidigt i år, men bären är små och klasarna ser glesa och urplockade ut. Har fåglarna varit framme, eller är det blåsten och torkan tidigare i somras som har stressat busken?

Hallonen är också på gång, och buskarna är riktigt frodiga i år. Världens godaste bär, alla kategorier! Den lilla Haida-busken är lite gul, men börjar ge bra med bär. De namnlösa (mormorshallon??) växer desto finare. Läser att hallon som växer i jord med för högt pH-värde kan få regelbundet gulfläckiga blad p.g.a. järn- och manganbrist.  Vidare att man ska vara försiktig med aska, kalk och Algomin som gödningsmedel. För övrigt 3-4 liter stallgödsel per kvadratmeter en gång om året.

Enligt AoT 2006:14 kan alla växter gödas enligt samma schema: NPK (kväve, fosfor, kalium) i proportioner 100:15:65. Dessutom svavel (S) 8-9, magnesium (Mg) 5-15, Kalcium (Ca) 5-15. Spårämnen: Järn (Fe) 0.7, Mangan (Mn) 0.4, Bor (B) 0.2, Zink (Zn) 0.06, Koppar (Cu) 0.03, Klor (Cl) 0.03, Molybden (Mo) 0.003.

För krukväxter: 2 kryddmått göding till 2 liter vatten året runt varje vattningstillfälle.

För utomhusväxter: samma proportioner. Ta t.ex. 1/2 dl gödningsmedel till 10 l vatten och 1 kvm. Komplettera med gödsling 2-3 ggr per säsong. Gräs har perfekt sammansättning, men måste myllas ned för att inte kväveläckaget ska bli för stort.

 Tom Ericsson (SLU) skriver en utförlig artikel i Trädgårdsamatören 68(2005):4 (pdf-fil) med jämförelser mellan en mängd växtnäringsmedel. Han doserar Blomstra med 1 ml per 1 l vatten; dubbelt upp för orkidéer. Blomstra, Weibulls Rika, Växa, och BioBact kommer nära 100:15:65, men har lite olika sammansättning. Flytande blåkorn rätt nära också (och fick bra resultat i ett praktiskt test jag läste, liksom Substral).