Här börjar bildkavalkaden från 5 Färjan-kryssningar! Var på Färjan hela veckan, nästan! Från Söndag till Fredag! ( Den 11-16 Oktober)! Det var så fantastiska kryssningar, intressanta möten med människor ombord. Artistcoaching, Efterfester med predikan, samtal överallt på Färjan. Gospelsång på Discot, som var omtyckt! Discobesök av andlig karaktär. Jag går runt överallt på Färjan, för att folk ska ha en chans att prata med mej. De ropar mitt namn, folk vill prata! Ibland stannar jag till och hälsar glatt i vanlig ordning. Men efter tv-succen Färjan, är det människorna själva som ofta söker upp mej, stannar upp mej, ropar på mej. Det blir mycket kramar också, för det vill de ha! Bilder och autografer i stora lass dessutom! Under mina 5 kryssningar har jag träffat så fantastiska människor, har haft djupa samtal, “räddat liv” från självmord! En dam sade: “Ruth du är en förebild för hela Sverige”! Hon menade på att jag lyssnar, engagerar mej, tar del i, bryr mej…och så vidare! Vidare skrek folk: “Där är hon”, “Hon från Färjan”, “Du är tv-kändis nu”! “Du är kult”, “Du är vår idol”! Oj ,oj, vad mycket feedback jag fick…De sa att jag var vacker. Jag blev självkart ödmjukt glad! Självklart får jag elakheter också. Men jag förlåter! Tar dock inte “skit”! En person sade:-”Han där behöver predikan, han är den största syndaren av oss här”. Då sade jag:-”Nej, jag är den största syndaren av er alla, men är frälst av nåd”! Då blev de tysta. Alla skratt avtog! Jag anser att man inte ska peka ut någon. Man ska peka på sig själv, se vad som rör sig i sitt eget hjärta. Det var vad jag sade till många som försökte peka på andra! När vi pekar på någon annan, pekar alltid 3 fingrar mot oss själva! Så sa jag också. En del försöker göra sig lustiga på andras bekostnad, det gillar inte jag. Vi ska sopa rent under vår egen matta….Där döljer sig mycket bröte! Så jag var fullt upptagen med samtal. När jag försökte att gå och lägga mej, så var det alltid någon som skrek på Pastorn….Så jag stannade och samtalade. Överallt ville folk samtala och ta kort. Kom knappt in eller ut ur hytten innan de stod där med sina kameror….Jag var alltid nästan sist ut från båten, mellan mina kryssningar. Hjälpte en person som ramlade i rulltrapporna också…Fixade dit vakterna. Såg till att han kom i taxin till sina anhöriga. Han var mycker berusad! Alkoholen har INGEN plats i mitt liv, exakt vad jag sade på avsnitt5 av Färjan! Jag dömmer ingen, men säger att en del dricker för mycket, de har INGEN kontroll. Då kan alla olyckor vara framme! Jag fick förklara för en del varför jag missionerar, vad min drivkraft är. Det är simpelt min kärlek till Jesus och mina medmänniskor! Under 5 kryssningar hinner mycket hända. Jag har tystnadsplikt… Ja, det var makalösa kryssningar, helt fantastiska. Fick be till Gud för en del! Många undrade varifrån jag får min energi. Jag förklarade att det är min starka Gudstro som ger mej det! Och att jag får missionera, fullföja min kallelse i livet! Skriver mera senare…

Mina vänner ifrån Huskvarna.

Jag skäms inte för Jesus! Jag älskar honom och mina medmänniskor! Här i Färjans nattliv med en Coca Cola i handen…Preaching!!!!

Mina fans och Jag.

Artisten från Micke Ahlgrens och Jag.

En annan orkesterkille och Jag.

Fansen och Jag.

Min själsfrände och Jag. Vi hade mycket gemensamt, det märkte vi!

Härliga människor…

Fina samtal…

Orkestern och Båtpastorn.

Ett möte i natten!

Jag gick av Färjan för att checka in igen!

“Min älskade Viking Cinderella, Färjan”!!

Käkade ofta min favoriträtt, Helstekt fläskytterfile med 2 olika goda såser. Här på Tapas grill.

Det kommer mera bilder i massor!!!! Måste bara köpa mera utrymme för foton…Det kan ta lite tid! Håll ut!!!

Yes, yes, yes, yes, og mere yes……. gospelkor, gospelord, sang, svedig bluse og nakke, mere klap, gospelglæde, ½ liter vand, varme og mere sved, klap, syng, grin, varme, nærvær, snak, pause, kaffe, medbragt hjemmelavet bolle, video, mere sang, klap, glæde, og så lidt mere.. og så slut !

Det var så godt, at jeg ikke kan huske, hvornår jeg sidst har været så glad i min sjæl. Gensynet med gamle sang-venner, gode sange, dejlige sange, skønne sangstemmer ved siden af mig, bag mig, foran mig, og fru dirigent i veloplagt hopla. Det var så godt det hele.

I sandhed, en aften med Guds Nærvær i den lille metodistkirke i Alexandragade. Jeg glæder mig allerede til næste tirsdag..