…till adventskaffe, glögg eller… Jamen, vad mysigt! Kanske man får lite julstämning då? För någon snö har vi ju inte. Och det regnar bara hela tiden. Det är dock varmt ute och det innebär att vi har sänkt ner pannan helt och kör bara luftvärmepumpen så vi har härlig Govärme i huset!

Grannarna har julpyntat och hängt julgardiner redan förra helgen, då blir jag lite “anti” för jag tycker man kan vänta till helgen, först då är det ju advent. Stan väller ju av tomtar och julkulor redan som det är en månad innan advent och man hinner bli less tomterött och tingeltangel.

Och nu pratas det om att man ska bojkotta julskinka, att saffran blir skyhögt dyrt och att man borde stanna hemma i dessa svininfluensatider… Kanske man skulle flytta in i en skogsstuga mitt i ingenstans utan el och TV, sitta vid en skön brasa och dricka varm choklad, njuta av ledighet och spela tärningsspel med varandra istället?

Jodå, nog tycker jag om julen och nog är jag traditionsbunden men krimskrams, julklappar och “följa-John-pyntning” gör mej stressad. Vi har nästan alla julklappar klara sedan länge så det känns jätteskönt. Vissa köpta och paketerade, vissa ska bara inhandlas och slås in. Vi har tänkt färdigt.

Dock har vi en liten undran vad man ska köpa till Svärmor Kicki som fyller 60 imorgon? Den åldern då dom har ALLT! Några idéer???

Foto: Copyright StudioMaya (Mitt Egna Foto) Man får EJ använda mina foton utan mitt tillstånd.

Photo: Copyright StudioMaya (My Own Photo) My photos may NOT be used without my permission.

…det känner både jag och Anna såhär långt före Julafton. Det är först DÅ vi får explodera ut vår glädje inför de överraskningar/julklappar vi har till våra kära män. Och det är något riktigt speciellt de ska få…något som också händer i Januari…

…Kan det inte bli Januari snart???

Foto: Suat Eman  FreeDigitalPhotos Net

Photo: Suat Eman  FreeDigitalPhotos Net

Hej alla!
Sitter i soffan och tar lite paus ifrån allt stök jag ställt till med här hemma. Packa packa packa! Flyttar ju på onsdag, allt ska vara klart tills dess är planen. Hur som, har jag teven på, och det är Idol-repriser som går. Har aldrig följt Idol, knappt tittat på det alls någonsin faktiskt. Men idag när jag tittar så blev jag sjukt kär i Mariette. Hennes utstrålning, stil, charm och sångröst. Skiljer sig helt klart ifrån resten av bunten.
Vilket får mig att börja fundera på dreads igen, hade starka planer att skaffa det för ca 2 år sedan, men det rann ut i sanden. Var väl lite skrajj att bli dragen över en kam, och arbetsgivare och dyligt har ju något emot den otroligt vackra frisyren, eftersom jag var arbetssökande då. Men nej, det är nog ingenting jag ska skaffa i alla fall, även om jag vill.

Otroligt vackra Mariette. Bild googlad.

Annars.. Har börjat få farlig “flytt-feber” nu, ena sekunden pirrar det i magen och den är fylld med fjärilar. Men nästa sekund sveper en stor ångest tsunami över mig och jag blir stressad som bara den. Antar att det är så, stor förändring kommer det bli.
Jag längtar tills det värsta är över, tills jag sitter i min nya lägenhet och börjar inse att det är mitt nya hem. Och att vardagen kommer tillbaka till mig, tryggheten och lugnet.
För här jag bor nu kan jag inte bo kvar, hur mycket jag än älskar den här lägenheten och trivs i den, hur nära jag har till saker och ting. Det är ju mina grannar som är problemet, som jag nämnt tidigare.

Kan ju berätta vad som hände igår, då. Jag hade tvättstuga mellan 10-13, gick ned med första lassen tvätt vid fem i tio. Möter en av mina alkis-grannar, som står utanför porten precis och pissar. Jag hörde precis innan när jag satte på mig i skorna i hallen att de gick hemifrån. Så, jag undrar bara, varför använder man inte sin egen toalett hemma, liksom?  Jag tänkte skit samma och gick bara förbi honom, tänker hela tiden “Jag flyttar snart, jag flyttar snart.”
Senare, typ en och en halv timma, så går jag upp med första lasset torr tvätt. Ser då genom port fönstren att de sitter där inne på en bänk-karm vi har, med sina öl. Öppnar porten och deras okopplade, stora, vanvårdade schäfrar kastar sig på mig, den ena naffsar tag i handleden på mig och jag skriker till. Ingen reaktion ifrån alkisarna.
Jag upptäcker att de sitter inte bara där och dricker, utan röker också, av fimparna på golvet att döma hade de i alla fall rökt 2 cigg var innan jag kom, och nu hade de precis tänt sin 3:dje var. Jag möts av en bolmig, illaluktande mur av öl, blöt hund och rök.

Jag utbrister: “Ska ni verkligen sitta här och röka??”
Alkis 1: “Vaddårå??”
Alkis 2 mummlar: “Äh håll käften..”
Jag: “Ja men det är ju inte så fräscht, jag bor ju här också.”
Alkis 1: “Ja, ja, vi skaaa gååå…” (Som en liten unge liksom.)

Jag går upp med min tvätt i det bolmiga, instängda trapphuset och in i min lägenhet. Hela min lägenhet luktar inrökt, jag som spenderat hela morgonen med att tvätta och städa, tände en massa doftljus och öppnade fönstrerna. Tittade på min handled och ville försäkra mig om att hundens tänder inte bitit igenom. Det hade det inte, fick blåmärken efter tänderna bara. Adrenalinet flödar och jag har panikkänslor. Tittar ut genom fönstret och ser att de ställt sig precis utanför och diskuterar vad de ska göra nu, eftersom de inte fick röka och dricka i trapphuset. (…)
En annan grejj som gjorde mig mest förbannad var att mina andra grannar som har en liten dotter, har ställt sin barnvagn där vid portdörren. Fimparna låg precis vid barnvagnen, och aska låg i barnvagnen, och röken lär ha trängt sig in i tyget. FY FAN alltså. Aska i någon annans barnvagn…
Tanken slog mig också att tänk om jag hade varit ett barn istället? Då hade ju hunden bitit barnet rakt i ansiktet. Hemska tanke…

Det jag ville komma till var i alla fall att jag bor i en bostadsrätt idag, som jag hyr i andrahand av en bekant. Det blev omvandlat för dryga ett år sedan. Enda anledningen till att alkisarna bor kvar är ju att man har inte rätt att kasta ut människor som inte har råd att köpa loss lägenheten, i synnerhet socialfall. Det är som är synd är ju att de som är skötsamma, och har betalat sina lägenheter, sitter och betalar för dessa alkisar som bara missköter sig och förstör för alla. Socialen jobbar alldeles för långsamt för att hitta ett annat boende till dessa människor, och tar inte alla polisanmälningar och störningsjour besökt på allvar.  Tycker så otroligt synd om mina grannar som faktiskt sköter sig, och har respekt för alla, som måste dras med dessa idioter.

Oj nu blev det ett jättelångt inlägg, haha! Var väl tvungen att skriva av mig på grund av gårdagens traumatiska upplevelse. Nu ska jag peppa mig själv inför flytten, massor som ska göras idag!

Later..

Gårdagskvällen var verkligen lyckad!
Grannarna var urtrevliga och att det var en någorlunda rejäl åldersskillnad mellan oss, det märktes knappt. Något som också var spännande, var att titta runt på hur de hade inrett sitt hus – ett exakt likadant som vårt, men så olikt ändå.

Så spenderades kvällen, vi, ett par i 30-årsåldern, tillsammans med två andra par där alla närmar sig pensionsåldern. Och som vi skrattade.
Vilka störtsköna människor Vi till och med sjöng Broder Jacob i kanon mitt i middagen – och hur vi hamnade där ska jag väl inte går närmare in på.

I alla fall kom vi inte in till oss själva förrän klockan nästan slog midnatt.
Och det får man nog ändå säga är ett ganska gott betyg.
Om två veckor ska vi ha glöggmingel med resten av grannarna i längan här kom vi fram till. Det känns som om grannsämjan inte kunde få en bättre start!

Ikväll blir det tjejmiddag hemma hos Helena, medan maken stannar hemma, tittar på massvis med sport och tar hand om Sigge.

Gårdagen avslutades lite abrupt. Var till mina grannar, tillika kompisar och pratade lite. Ett par glas vin råkade också slinka ner. Jag var frusen och trött och det enda jag hade lust med egentligen var att krypa in i en stor filt och låta sömnen komma när den ville. Men, eftersom jag ändå fick lov att möta omvärlden pga sambons behov av snus (hotande katastrof! En snusmissbrukare utan snus är inte kul att ha inom husets väggar, så jag fick göra en insats, bestående av en tur till macken) gaskade jag upp mig och knallade ner till min kompis. Tyckte ändå det var lite tidigt att lägga sig före kl. 20 en fredagskväll,  en stund till fick jag nog bjuda till i alla fall. Och efter två glas vin och kaffe med ananaspaj var jag plötsligen varken trött eller frusen längre. Såg att “Mord i sinnet” och “Tyst vittne” gick på TV 4+ och tänkte att det var passande program att slötitta på. Dessa båda program tillhör ju mina gamla favoriter. Tog mig genom det första utan problem och snickrade samtidigt ihop ett blogginlägg. Hade sen gått in på program nr 2 när det plötsligt blev mörkt överallt. Strömavbrott!

Datorn fungerade på sitt batteri, men ut på nätet kom man ju inte och att se resten av Tyst vittne gick ju inte heller, så det var bara till att lägga sig. Inte mycket annat att göra. Trevade mig fram i mörkret fram till den plats där jag har en ficklampa som är kopplad så att den slår på när strömmen bryts. Praktiskt och bra, så klok och förutseende jag kan vara ibland!

Om det var mörkt när jag la mig, så var det desto ljusare när jag vaknade igen. För de flesta lampor lyste nämligen välkomnande eftersom jag inte alls varit beredd på att det skulle bli strömavbrott. Fast det borde jag ha varit. Det kom jag på nu i morse. Det stod nämligen på den lapp vi fått från elbolaget tidigare, där de informerade om både det strömavbrott jag berättade om i ett tidigare inlägg och det här. Men vad hjälper det när man inte kommer ihåg det. Slutsatsen blir att nästa gång jag får en sån lapp i brevlådan måste jag knappa in det i kalendern på min telefon och göra så den larmar i god tid och påminner mig. Det är i alla fall min ambition, sen får vi se hur det går med den saken.

Nu börjar min mage fråga om det inte är dags för frukost snart, den tycker att den fått vänta länge nog. Tyvärr kommer den att bli lite besviken på mig, jag vet det, för jag har glömt köpa filmjölk, det som är ett av mina livselixir. Jag dricker nästan aldrig mjölk, men fil i någon form ingår så gott som alltid i vad jag stoppar i mig dagligen. Men idag blir det inte till frukost i alla fall, tyvärr. Vi får väl se om jag i skåpen lyckas hitta något som kan kompensera min glömska. Sen väntar diverse arbetssysslor och så har jag träff med herr Eldeman för att lösa melodikrysset.

Snart ska vi gå in till våra nya grannar och äta middag. Jag hoppas att det blir något smaskigt, för nu kurrar magen så det dönar om det.

Kanske borde man trycka i sig en banan eller nåt? Det kanske är väldigt ohyfsat att komma vrålhungrig till en middag…hahaha!

Ha en trevlig fredag, vänner!

Jag tycker det är creepy när jag hör grannen ovanpå gråta i timmar.

Eller när hundarna ylar.

Nu låter det igen och jag kan inte avgöra om det är högljudd sex eller en förtvivlad människa.

Fan.

Sånt här vill jag inte veta eller fundera över.

Hur ska jag kunna sova nu?

Våra nya grannar på ena sidan om oss har bjudit oss på middag senare i veckan. Det tyckte jag var ett sannerligen trevligt initiativ.
- Väldigt casual alltså, sade kvinnan i huset, väldigt casual. Det blir ni och grannarna på vår andra sida.
- Låter jättetrevligt! svarade jag.

Och visst är det ett bra sätt att lära känna grannarna på?
Till våren hoppas jag på en stor gatufest, så att man kan lära känna de andra lite bättre också.

Jag och Susanne har spelat alfapet!

Var vad vi sysslade med under kvällen. Susanne har massor av kokböcker.

Kanske den sjukaste boken i samlingen. Som Susanne påstår att hon fått av sin mamma. Säkert säger jag. Jag vet allt vilken idolbild som pryder hennes vänstra garderob precis innanför dörren!

Jag fick en present av Susanne och Wille!

Näsdukar om jag skulle bli rörd.

Arionigelé, från matmässan!

Mycket papper för en så liten burk!

Här har ni den skyldige!

Vad ska man göra när man blir så uppgiven att man bara vill dra på stereon på högsta volym och stänge ute allt annat??

Snart flyttar vi ta mig fan! Grannarna kan ju inte ta hand om sin hundstackare, den har suttit och skrikit i över ett dygn nu! Det verkar som att idioterna lämnar hunden ensam och låter den yla och skrika i över ett dygn.

Vi har hört hunden skrika och yla sedan tidig söndagmorgon och den höll på hela dagen, hela kvällen och till slut så ringde jag polisen inatt när jag varit ute i trapphuset och spelat in hur hunden skrek.

Men polisen kunde ju så klart inte göra nåt, de skickade hit störningsjouren efter att jag ringt en gång till och ingen kommit hit. Men så fort nån rör sig i trappen så tystnar hunden så störningsjouren kunde inte avgöra om det är psykfallet i lägenheten under eller idioterna i lägenheten bredvid.

Jag mår så fruktansvärt dåligt av att höra hunden skrika och yla så länge och Igor blir ju så klart också orolig och stressad. Jag avundas David som fick fara till jobbet idag!

Har pratat med hyresvärden som ska skicka ut ett brev till de två lägenheterna för det kommer från en av de två. Har även ringt och anmält dem till Länsstyrelsen för den hunden far ju illa så det sjunger om det eftersom de låter den sitta och skrika i över ett dygn!

Jag har anmält dessa idioter för såna människor ska inte ha djur och jag står för att jag gjort det. Vill de sen ge sig på mig för att jag är ärlig så låt dem, det vore ju inte första gången det händer i huset.

Varför kan vi inte ha normala grannar??? Alla andra i huset är jättebra utom de på våningen under! Den ena verkar ha fastnat i en snedtripp för tjugo år sen och har verkligen inga rätt i huvudet, har hört mycket historier och alla verkar stämma. De andra har två hundar som de har noll koll på och den ena attackerade ju och bet mig ganska illa för några veckor sen.

Hur roligt känns det att bo här tro?? Man vågar ju knappt gå hemifrån snart för man vet ju aldrig vad som kan hända. Vissa kanske tycker jag är bitter och för snar att ringa och anmäla folk… Men ni har inte suttit maktlösa och lyssnat på en ylande och skrikande hund i över ett dygn.

Mår så fruktansvärt dåligt för den stackars hunden, hoppas bara att Länsstyrelsen eller polisen kan ingripa och se till att hunden avlivas eller iaf får ett bättre hem. Skulle inte förvåna mig ett dugg ifall det är samma hund som attackerade och bet mig för den hunden verkade inte må bra på något vis…

Känner mig så förbannat maktlös!

/ Sarah

Hon kommer sladdande runt hörnet i sin silverfärgade bil. Fleparkerar och hastar mot dörren. Nickar mot mig där jag står vid soprumsdörren.

Han har jobbat natt. Rullgardinen som var nere när jag hämtade tidningen och sedan uppe när jag gick ut med soppåsen, rullas ner igen med en hastig rörelse.

En timme senare kör hon igen. På andra hållet. En snabbis en grå fredag.

Tänk ändå vad det är spännande att vara hemmafru.

Det sägs att svenskarna är dåliga på att umgås med sina grannar, trots att fördelarna med vänskapliga relationer mellan de som lever i samma hus eller område borde vara uppenbara. Men vi väljer ofta att undvika direktkontakt i stället för att lära känna grannarna. Och sedan svär vi, när mjölet tar slut mitt i bullbaket, när vi blivit utelåsta eller när krukväxterna dött under vår utlandsresa. Eller ringer Grannfejden, när sporadiska missförstånd eskalerat till regelrätt krigföring.

I många flerfamiljshus är det i den gemensamma tvättstugan det exploderar. Där frodas ilskan över torktumlarludd, kvarglömda klädhögar och borttappade strumpor. Exakt hur arga vi kan bli på våra grannar kan man begrunda på Nordiska Museets utställning Tvättstugan, som öppnar idag.

Här på Bovision misstänker vi att utställningen kan vara en bra ögonöppnare för alla som skyndar sig att stänga ytterdörren om sig, i stället för att byta några ord med grannen i trapphuset. För visst är det svårare att bli oproportionerligt arg på den man känner, än på någon man aldrig ens sagt hej till?

Läs mer om utställningen Tvättstugan här.

Ligger i sängen och lyssnar på grannens musik och luktar på deras cigaretter. Det känns nästan som att festen äger rum i vår lägenhet.

Jaha. Då var man hemma själv. Vad ska jag hitta på för kul…
Antingen tänker jag lägga mig i soffan och lyssna på tystnaden,
eller så kopplar jag in datorn i stereohögtalarna och lyssnar igenom
Epicas nya album, och väcker samtidigt grannarnas små tvillingar?

Måste säga att det är ett svårt beslut.

Ja vi valde nog båda denna helg

På Fredagskvällen knackade det på och där stod denna varelse och undrade “Bus eller Godis?”… Huu vad vi blev rädda! Sedan fick vi veta att det var fyraårige Wille förstås…hihi

Grannarna och vännerna Krister J, Anna och Wille stannade för att  hälsa på en stund. Dom drack saft, vi drack inte saft. Det blev några kalla öl för vår del, vi bjöd Anna och Krister J men de ville inte ha… Saftdrickare där!!! Hihi!

Efter dom hade gått gick vi över och hälsade på hos de barnlediga grannarna Sara och Henrik. Dom drack vin och hade jättemysigt med tända ljus dom också. Vi stannade där ett bra tag under kvällen. Men kom ändå rätt tidigt isäng. Vi sov båda nästan ingenting under natten så vi var lite trötta när vi steg upp vid 8-tiden på lördagsmorgonen. Vi kröp ned isäng igen och sov till kvart i tolv! Vi väcktes av att Pelles bror Micke Ö kom förbi…Oj, vad länge vi sovit!

Lördag eftermiddag hälsade vi på Micke Ö och Anneli Ö. Drack kaffe och pratade. Vi skjutsade deras son Robin Ö till en Halloweenfest och sedan åkte vi hem. Helt spontant kom vi på att vi skulle ta några öl på puben och fick skjuts av Henrik till Krister A där också Loffe var. Tre grabbar och en tjej, vi hade kul ändå och skrattade. När vi kom ut på krogen (det blev ju inte puben) så drog vännen Annelie J in mej förbi vakten eftersom hon gick i VIP-kön. Då jag inte hade min plånbok med mej så ropade jag åt Pelle att jag inte kunde betala in mej, så vakten släppte in honom också före kön…

Janne (utklädd som ängel med vingar, trollspö och kjol) och jag ute på krogen…

Det var en rolig kväll med väldigt många bekanta ansikten, lite väl trångt på dansgolvet så mot slutet av kvällen fick jag en stor dunk i ryggen så jag flög framåt. Förmodligen oavsiktligt men det small till och gjorde jätteont i nacke och rygg efter det. Vi promenerade hem innan garderobsrusningen före tvåtiden, åt lite nattamat hemma och pratade innan sängdags runt fyratiden. Min nacke och rygg värker fortfarande jättemycket så det blir en vilodag för min del idag. Pelle har åkt iväg med sin bror till lackeringen med ytterligare två av våra dörrar samt en garderobsdörr, vad spännande det ska bli med vita fräscha dörrar och nya handtag/dörrtrycken. Sedan har Pelle också hjälpt Micke Ö med att bära lite andra grejor och dom ska också åka till studion för att lyssna hur det går för de andra bandmedlemmarna med inspelningen av demoskivan.

Nu ska jag lägga mej i sängen och se film i sovrummet, så skönt nu när även vår DVD är upphängd på väggen. Snyggt blev det…

Foton: Copyright StudioMaya (Mina Egna Foton) Man får EJ använda mina foton utan mitt tillstånd.

Photos: Copyright StudioMaya (My Own Photos) My photos may NOT be used without my permission.

Idag var jag och Susanne och köpte ridskor med stålhätta och indiska kryddor i Skärholmen. Så himla trevligt ställe att tillbringa en vacker dag på!

Jag köpte dessutom en tiger-kavaj för 200 pix på myrorna. vilken grej!

Hon blev rätt glad för att de passade!

Jag blev om inte ännu gladare för alla kryddor vi hittade

Så har vi laddat upp med godis hemma för alla spöken och monster som kommer och bankar bakom vår dörr denna helg! Vi väntar med spänd förväntan och ser fram emot detta. Tyvärr har jag inte haft orken att Halloweenpynta så vackert som grannarna/vännerna Anna och Krister med en såå fin pumpa utanför dörren… Men vi hoppas lille Wille kommer och spökar hos oss snart!

Jag har iallafall bestämt för att inte åka på begravningen som är imorgon, det tar både ork och tid samt att kroppen inte alls vill medverka på en sådan långresa som det blir. Förvisso hittade jag en jättefin kavaj i garderoben jag inte använt på länge, men nej det blir mamma som får åka ensam tyvärr. Nu när jag äntligen har min Darling hemma så vill jag mysa med honom. Visst kommer han åka till studion någon sväng och titta men han är äntligen färdig med sina musikspår på demoskivan. Vi ska nog laga nåt gott, dricka någon kall öl och kanske bada bastu ihelgen, det blir mysigt!

Happy Halloween på Er alla därute!

Jag vet ju att Ni är väldigt många som läser bloggen nu, Ni får gärna kommentera, var inte blyga

Foto: Salvatore Vuono FreeDigitalPhotos Net

Photo: Salvatore Vuono FreeDigitalPhotos Net

Vi vill tacka våra goda grannar och vänner Wille, Anna och Krister för att de idag varit på besök, tack för Er hjälp att montera upp vår nya TV och tack för den jättefina blombukett vi fick! TACK snälla Ni!

BusWille som fick se Lilla Spöket Laban på DVD

Grabbarna har just monterat vår TV på sovrumsväggen!

Den fina Halloween-inspirerade blombukett vi fick! Vilken överraskning! TACK!

Foton: Copyright StudioMaya (Mina Egna Foton) Man får EJ använda mina foton utan mitt tillstånd.

Photos: Copyright StudioMaya (My Own Photos) My photos may NOT be used without my permission.