..it´s so beutiful..

Ibland känns saker så bra! Är liksom GLAD!

Nu har vi köpt jeans till Victor. Skitsnygga! De ska sy upp dem under dagen och så ska de hämtas i em någon gång. Snacka om skillnad på kvalitét jämfört med H&M! Själva tyget i sig är mycket kraftigare, och snyggare! Nu blir det aldrig mer jeans från H&M. Jag själv har handlat på Lindex..såna där stretchiga tjockisbyxor (uttrycket har jag tagit från TH). Fast nu när jag är gravid, så blir det bara mammakläder för min del.

Ska ta med ett par gamla jeans, som man får 100 kr för, som JC i sin tur lämnar över till Röda Korset. Känns bra!

En sånn här läckerbit går att låtsasäta om jag sluter ögonen ett ögonblick

Jo man kan ju bli något vriden i huvudet när det kommer till mat & godbitar nu på slutet av dieten. Det som mestadels fyller min snurriga skalle visuellt för tiden är stora, nygräddade choklad-brownies täckt med ett tjockt lager chokladglasyr från 7-Eleven… smakade dessa på Arlanda när vi senast kom hem från Budapest, och kan inte glömma den sjuuuukt goda maken… vad sjutton har de egentligen haft i dem??! Crack??

… så för att vete exact vart man kan hitta mina efterlängtade brownies i Göteborg – när jag slutligen kan ge mig själv grönt ljus – så har jag letat upp närmsta 7-Eleven-butik till vårt hotel (Gothia) Ja det gäller ju att vara väl förberedd! Hör ju till under tävlingsförberedelser det här eller hur? 

E ju nestan som att gå gravid detta ju  … när man blev galet fixerad på en viss doft eller matvara… för mig var det på den tiden Tom & Jerry-kexkakor med vaniljsmak varje dag under en stor del av graviditeten … hade en rejäl samling plastiga Tom & Jerry-figurer radat upp i fönstren när min son föddes

Fortfarande gott… ibland

Ack ja… det skall bli så skönt att få återgå till norrmalen igen … lite trött nu på både matrestriktioner och diverse måsten… och direkt roligt är det ju inte när intelligensen verkar rinna ut och bara chokladmoln finns kvar i huvudet ..he..he.. ja senaste igår presterade jag göra en pinsam blunder som jag vägrar berätta mer om 

För mig spelar det ingen roll om det är måndag eller fredag. Roger går av nu på morgonen, för att vara ledig 22 timmar, och gå på ett nytt pass imorgon kl 8,45. Han slutar dock kl 7 på söndag morgon.. Sen kan vi nog se det som lite ledighet, då han inte går på igen förrän på torsdag morgon.

Idag har vi en del att ordna med. Måste ner på JC och köpa jeans till Victor. Är så förbaskat trött på H&M´s jeans, som inte håller speciellt länge. Både Roger och Victor har köpt coola jeans på H&M, men de går ju sönder inom en månad. Nu satsar vi på JC och deras jeans. Tror på det faktiskt! Lovis tjatar om vattenfärger..så vi kanske investerar i det med idag. Man ska uppmuntra kreaktivitet hos små barn.., har jag hört.

Jag måste tvätta en del med. Kanske man ska satsa på tvättstugan ändå? Tycker det är jobbigt att bära ner tvätten..och ännu värre att bära upp den. Min mage har blivit ganska stor..så det tar ärligt emot att bära på tvätt så där. Men jag har täcken att tvätta, och de är svåra att ha i vår tvättmaskin.

Ska packa. Vi åker på söndag morgon. Vi måste ta med madrasser mm.., så bilen blir full i vanlig ordning.

Nu står Lovis och hoppar här bakom mig..hon klänger, kramar och sjunger. Misstänker att hon inte är så road av att mamma bloggar..

Måste gå.

Jag behövde komma upp en bit..och soffan stod ju där..så jag klev på den.. Det var bara det att jag halkade ner..vilket jag borde förstått att jag skulle göra. Kändes inget vidare att ramla ner så där.., men en stor mage. Klarade mig nog ändå ganska bra. Blev mest lite skärrad. Ber någon om hjälp nästa gång tror jag..*ler*

Jag hade tur och lyckades ropa in ett oanvänt orginal änglaspel på tradera och gissa om jag kommer vara rädd om det nu? Jag minns när jag var liten att vi hade ett sånt på köksbordet som mamma tände, julmys

Kram

Jag vill tipsa om en kanonsajt!

Loppi.se är Sveriges nya köp & sälj-sajt för barnprylar där familjen står i fokus. Varför inte kika in där o kolla läget?

En annan sajt som är lite kul för dom som är modeintresserade o gravida – Gravidlooken.se! Gör ett besök där med ifall du känner dig träffad…

Kroppen:
Livmodern växer mer och mer och det är vanligt att man känner lite molvärk av och till. Andra typiska symtom är att man känner sig hungrigare än normalt, det kan bero på att fostret samlar på sig fett. Troligen har du gått upp två-fem kilo i vikt. Sexlivet kan vara alltifrån blomstrande till att inte fungera alls. Däremot har man vanligen samma behov av närhet som tidigare, kanske till och med mer.

Fostret:
Redan nu kan du känna när ditt barn har hicka. Det känns i så fall som mycket regelbundna fosterrörelser. Skelettet är synligt på röntgenbilder. Det bildas nu ett värmereglerande fettlager på ytan av kroppen. Underhudsfett bildas och det hjälper barnet att reglera kroppstemperaturen efter födseln. Nu har den första avföringen börjat samlas i tarmen, denna avföring kallas mekonium och är grönsvart och kletig i konsistensen. Fostervattnet som fostret rör sig är rent och sterilt och byts flera gånger om dagen. Barnets hår har börjat växa och bli längre.

Jag noterar:
Jag har känt bebisen röra sig en del, dock så är den mycket lugnare än vad lilleman var i magen, mer likt storebror denna gången. Halsbränna får jag mycket lätt numera. Kissnödig hela tiden nu igen… Det har varit lugnt på den fronten ett tag, men är nu igång igen…

Jag har mejlat till min BM om att få ändra tiden för cellprovet. Fick svar idag. Jag är tydligen för långt gången i min graviditet för att få ta gynokologiskt cellprov.. Men bra att de har kallat mig dårå!! *morr* Hur som haver, så ska jag ta det provet, efter förlossningen o min menstruation har återkommit. Blir alltså i sommar någon gång..

Ny tid för BM-besök fick jag iaf. Längre fram i december. Bra det..eftersom jag tycker det känns en aningen “jobbigt” att gå på första kontroll, tillsammans med Lovis. Roger jobbar dygn då jag hade tid på MVC. Så länge bebisen rör på sig som vanligt, så behöver jag inte oroa mig kan jag tycka.

Mammas lille er nå 25 uker gammel, de sier den har begynt å høre og kjenner igjen stemmen min, den begynner og åpne øynene denne uka, at den reagerer på lys og at den har gode sjanser for å overleve om den kommer til verden nå. De sier også at den veier 1 kg og er 32 cm lang!

Ja, det går framover folkens! I dag er det bare 90 dager igjen til termin!! Helt sykt hvor fort tiden går, er så spent på å se når den lille kommer til verden. Jeg tror IKKE at ultralyd terminen stemmer, jeg tror selv jeg er lenger på vei. I følge mens terminen er min lille venter 16. februar og ultralyd terminen sier 21. februar, er jo ikke så lenge mellom terminene men siden jeg mener jeg begynte å kjenne liv så tidlig så er jeg skeptisk. Og det hjelper jo ikke at jeg har forranliggende morkake og at de sier at man kjenner liv seinere da.

Er ganske sikker på at første gang jeg kjente liv var natt til søndag 16. august, dette husker jeg fordi jeg ikke fikk sove og satt oppe å såg på Grey’s Anatomy. Da var jeg ifølge ultralyd terminen 13+2. Først kom det en boblelignende følelse nede på venstre side av magen og så litt under navlen. Dette kunne minne litt om når man har luft i magen, men så vidt jeg vet så hadde jeg ikke det. Merket i alle fall ikke noe til det. Sparkene begynte når jeg var 15 eller 16 uker på vei, husker ikke helt nå. Men det var ikke slik at jeg visste at det var spark da. For hver gang jeg kjente etter så stoppet det. Men da jeg var på ultralydundersøkelsen såg jeg jo at min lille spente og røre på seg, og da kjente jeg akkurat det samme som jeg hadde gjort i noen uker.

Det går så fort framover at jeg kjenner av og til jeg får litt panikk ang. fødselen. Tenk om jeg ikke klarer det?! Herremin, det er så mange tanker som svirrer rundt i hodet mitt når jeg tenker på at det ikke er så lenge igjen, 12 uker og 6 dager igjen! På fredag begynner jeg på mitt tredje og siste trimester om jeg ikke tar helt feil, siste innspurten før fødselen! Kjenner jeg gruer meg litt, innbiller meg at det er den tyngste etappen.

Trappene har vært tunge å gå i siden starten nesten, og det blir ikke bedre for å si det sånn! Men heldigvis flytter vi, i slutten av desember- begynnelsen av januar, til vår nye leilighet med tre soverrom og INGEN trapper! Jeg har en liten mistanke om at jeg kanskje at en mild form for astma på toppen av det hele, ikke bare pga. svangerskapet (svangerskapsastma) men sånn generelt. Jeg har bare ikke tenkt så mye over det siden min kjære mor bare skylder på at det er fordi jeg bare sitter på ræva hele tiden. Fikk et “anfall” her om dagen, tror det varte hvertfall halve dagen, har en liten følelse om at jeg skal kveles for jeg føler at jeg ikke får nok luft ned i lungene. Selv om jeg får inn masse luft så føler jeg at bare litt av det blir absorbert eller hva jeg skal si.

Så har vi jo bekkenløsninga som er et kapittel for seg selv. Er ikke plaget i den forstanden, jeg kjenner det jo, men det er ikke sånn at jeg er plaget av det. Eller, bare av og til da. Kommer jo i perioder. Håper ikke jeg blir mye plaget med det altså! Selv om det ikke er så vodt hele tiden, så er det utrolig plagsomt! Krysser fingrene for at det ikke blir mye verre. Det har jo også begynt å gå utover ribbeina mine! Kan ikke sitte rett opp og ned lenge før jeg får vondt, men min lille har heldigvis skjønt det at spark i ribbeina er ikke lov. Så det skjer heldigvis ikke så ofte (håper bare det holder seg).

Ble mye klaging her nå, men egentlig så har jeg ikke så mye å klage over! Stortrives fortsatt med å være gravid!!! Selv om det er de som prøver å knekke meg virker det som, jeg VET jeg har lagt på meg. Jeg er GRAVID så det er ikke så rart.. Man SKAL legge på seg når man er gravid, minimum er vel 12 kg eller noe syns jeg at jeg leste en plass. Det er med barnets vekt, morkaka og fostervannet. Dere får si hva dere vil, men jeg syns IKKE jeg er såå stor, og JAAA jeg har lagt på meg 5 kg på en måned det er kanskje litt drøyt. Men sånn går det når man har sjokolade dilla

Var jo forresten på kontroll den 16. november. Det gikk bare supert Lagt på meg 10 kg til nå (5 av dem på en måned), uringen, blodprosenten og alt det der såg bra ut. Hjertelyden lå på 150 slag i minuttet om jeg ikke husker helt feil og symfysemålet viste 25 cm Skal på ny kontroll 14. desember..

Skjønner meg egentlig ikke på disse symfysemålene. Syns det er rart at mitt bare ligger på 25 cm og andre som har mindre mage enn meg har større symfysemål. Kommer det an på når på dagen man måler eller noe? Men det kommer vel an på hvordan babyen ligger i allefall, det må det jo gjøre… ?

Kjenner foresten spark hver dag nå, ikke så mye men jeg kjenner hver dag Nå er det sånn at jeg blir litt urolig om jeg ikke kjenner så mye spark, men så lenge jeg kjenner noen spark og hører hjertelyden så er vel alt som det skal ?

… Until we meet again… Have a nice day

27+0

Skulle lägga Lovis för att sova. La mig bredvid henne, för att vila jag med.. Men så kom pappa också..och började busa med Lovis. Smart drag..eller inte. Hon blev sjövild, och fick in en fullträff i min mage. Shit vad ont det gjorde! Lovis kan ju inte rå för det.., men pappan vet bättre än att busa med en övertrött unge i sängen när vi ska sova..*morr* Han fick sig en omgång av diverse otrevliga ord..minsann! Kunde han ha också tycker jag..!

Nu har hon sovit iaf..och pappan och Lovis sitter i badkaret. Victor skalar potatisen som vi ska ha till Portergrytan. Det doftar ljuvligt här hemma kan jag lova! Hoppas jag har mer matlust ikväll, än vad jag haft de senaste dagarna…eller veckorna med för den delen.

Imorgon får vi som sagt veta lite mer kring hur vi gör veckan efter den kommande. Det är klart med en resa till Sthlm den 29 nov iaf.., men jag vet inte om jag åker tillbaka redan den 30 nov..eller blir kvar några dagar. Men imorgon vet jag som sagt lite mer.

På torsdag ska vår käre vän opereras. Det gör ont i mig varje gång jag tänker på det.. Första chocken var ju att han har cancer i foten..men sen att de måste kapa hans smalben..det känns overkligt! På 1 vecka har han fått veta att han har sjukdomen o att benet ska amputeras..vilken katastrof! Sen kommer tiden då han ska läkas ihop..och sen behandlas mer..och sen får han besked om det spridit sig ytterligare *ont i mig*. Roger ska försöka ta sig upp till karolinska så snart vår vän vaknar upp efter OP..och kan ta emot besök. Vår vän, är vår dotters Gudfar..

Jag har hunnit putsa fönstret i Victors rum..sen orkade jag inte mer. Fick ju ont i magen.. och satsade då istället på att vila. Bra val av mig anser jag! Nu står potatsen på spisen..och ska kokas. Om ca 1 timme är både gryta och potatis klart, och vi ska äta vår söndagsmiddag!

Vad ska ni äta ikväll?

Masade mig iväg och såg Ulla Isakssons Nära livet på Östgötateatern igår kväll, och det var en upplevelse! Det börjar väldigt starkt med att Cecilia kommer in med blödningar och misstänkt missfall. (Redan där börjar jag gråta, minns när det hände mig — PANIKEN — men min lilla unge klarade sig tack och lov.)
Cecilia frågar sin man om han önskar att barnet ska klara sig, och får ett blaha-svar. Hela äktenskapet gungar där, och i morfindimmorna ser Cecilia klarare än någonsin.
På salen finns också Stina, fru Andersson, som har gått över tiden och rastlöst studsar omkring och är lycklig men frustrerad. Och så Hjördis, en ung flicka, som vet att pappan inte är att räkna med och som inte vågar berätta för sin mamma att hon är med barn. Hon tycker att bäbisar är äckliga. Gemenskapen som uppstår mellan dessa tre kvinnor, och syster Brita, är så där stark och varm som det kan bli med okända människor man delar en kort men betydelsefull tid med. Man öppnar sig, visar vem man är.
Bra skådespeleri, vacker koreografi och scenografi, bra musik. Sammantaget väldigt, väldigt bra, och jag är så glad att jag sett den.
Refrängen här var med:

DN recenserar, liksom Svenskan och Corren.
Nära livet blev film av Ingmar Bergman, vann pris som bästa film i Cannes 1958 och Ulla Isaksson vann pris för bästa manus. Den blev även känd som filmen där män svimmade, åtta stycken i norska Bergen. I går kväll fick föreställningen brytas för att en man säckat ihop, men han kunde gå ut själv till ambulansen så jag hoppas det gick bra.
Pjäsen ingår i Spetsprojektet, där regissören Jenny Andreasson satt upp pjäser av svenska kvinnliga dramatiker. Här bloggas det. Nära livet kommer att spelas i Örebro i januari, och sen blir det turné med Riksteatern i februari.
————————–
Läs även andra bloggares åsikter om Ulla Isaksson, Nära livet, Spetsprojektet, dramatik, missfall, abort, förlossning, Ingmar Bergman

Imorgon måste jag försöka få tag på MVC. Känner att jag skulle behöva ändra lite datum för mina besök där. Har ett cellprov den 1 dec och BM-besök den 3 dec. Hade varit bra om vi kunde ta båda på samma gång liksom. Det är ju en BM som gör cellprovet..och då kanske “min” BM kan göra både det och vanliga kontrollen av min mage o bebis.

När jag var på MVC sist, då jag tog sprutan..så läste jag en artikel om järntillskott. Man ska oftast börja äta järntabletter från v. 20.. Jag är snart inne i v. 24 (tror jag)..och har varit extremt slarvig med tillskott över huvudtaget. har ju en burk med en slags tablett, med både folsyra och järn.., mend en har jag inte varit direkt flitig med att äta på bra länge. Inser dock nu när jag håller på här hemma..att jag behöver få i mig järn! Blev så himla yr, och var tvungen att sätta mig på huk, med huvudet neråt.. Känns inte så roligt. Har tagit min tablett nu, och hoppas på bättring snart.

Jag har äntligen fått tummen ur och börjat göra fotoboken om Stellas första halvår.
Med anledning av detta slog det mig att det vore lite kul att göra en tillbakablick här på bloggen. Varken graviditet eller förlossning har nämnts i den tidigare. Lite personligt och utelämnande… Men äh. Jag bjuder på det. Jag är mest ledsen att jag inte bloggade på den tiden, även om jag har lite dagboksfunderingar nedprintade för mig själv.

Jag tar det i omgångar. Först – En liten summering + Första delen av graviditeten.

Jag gick igenom hela graviditeten helt utan krämpor. Sånt flyt jag hade! Inte en tillstymmelse till illamående, inte ont någonstans. Inget sug efter något särskilt. Vad sjutton gjorde jag för att förtjäna en sådan guldgraviditet? Jag tränade in i det sista. Gravidyoga blandades med långa, snabba promenader. Jag tränade vanliga pass på SATS till v.19 (då vi lämnade Stockholm för bröllop och resor), joggade fram tom v. 22 ungefär och gick en 8-kilometerspromenad så sent som dagen före Stella kom. Givetvis var det en inställning också – även om den möjliggjordes av att jag mådde så bra - att jag ville köra på in i det sista. Att jag nog skulle bli svagare om jag kände efter, och jag ville vara stark och behålla såväl muskler som kondition. Med facit i hand tror jag också att det var väldigt bra för såväl förlossning som återhämtning.

v.6-8
Från att från början mest ha tyckt att det var overkligt att vi väntade barn, så började jag vid den här tiden inse faktum. Från att i början ha haft dagar då jag kunde tänka ”hur sjutton ska det här bli” så kunde jag vid den här tidpunkten inte tänka något annat än att allt var helt rätt. Måtte klimpen vara frisk och stanna där inne! Molvärk och något ömmande bröst var det enda som alls tydde på att mitt tillstånd var annorlunda. Och möjligen avsmaken för kaffe och öl (drack alkoholfri sådan i början när graviditeten mörkades).
Det fick bli ett tidigt UL för att få bekräftat att något verkligen fanns där… och det gjorde det, en liten böna såg vi och fascinerades.

v.10-11
Inskrivning hos barnmorskan Rita på Eken. En helt fantastisk sådan! Alla värden var toppen, och allt blev att kännas mer verkligt. Jag upplevde det dock enormt konstigt – Hon pratade ju med oss som att vi skulle bli föräldrar!
Det kunde jag fortfarande inte tro, så det fick bli ett tidigt UL till för att bekräfta. Där kunde vi konstatera en liten bebis med två armar och två ben och tickande hjärta. Kände oss därmed mogna att under julen sprida lite goda nyheter.
Nyheterna togs emot med största glädje, och jag tyckte vårt barn kändes mer verkligt för vår omgivning än för mig. Jag tvivlade fortfarande på att det verkligen var något.

v.13
Började tycka att magen kändes svälld, framför allt på kvällen, men i övrigt var vikten stabil. Kände mig hungrigare än vanligt, men upplevde förbränningen som ovanligt hög. Kanske fungerande för första gången i mitt liv? Blev officiell på jobbet, både mitt bolag (även om jag berättat för min chef redan i v.5, pga New York-planerna) och hos kund.

v.14-19
Särskilt mycket hände inte på magfronten, även om jag såklart märkte av en mage som började växa. Framför allt om kvällarna kändes den svälld. Bröllopsplanerna var inne på upploppet, vi flyttade ur vår lägenhet som skulle hyras ut under våren och bodde hos H’s syster. Jag tränade, mådde bra, och levde allmänt som vanligt - förutom kaotiska omständigheter med jobb, bröllopsförberedelser och boendesituation. Bröllopsklänningen var 2-delad, och in i det sista hade jag planer på att sy ut kjolen, men några dagar innan bröllopet kunde jag konstatera att det inte behövdes (även om den inte satt helt som den gjorde då jag köpte den).
I vecka 18 började jag känna sparkar, och veckan därpå kändes de även utanpå, och H kunde känna de små sprattlen. Några dagar före bröllopet – i v.19  gjorde vi stora ultraljudet. Allt såg bra ut. Vi frågade vad de var, men BM såg inget. Vi trodde tjej… pga detta (inget låg ju liksom för och skymde sikten?) men även för magkänslan. 

Kan ni tro, det regnar här i dag också. Börjar bli en vana att dra på sig regnstället när man ska ut. Glad ändå att jag inte bor i södra delarna av vårt avlånga land, för där utlovas ett nytt blåsväder idag. Inte lika blåsigt som senast, men blåsigt! Är det något jag inte gillar så är det att vara i blåsväder!

Själv ska jag strax ge mig ut på de djurrika vägarna häromkring för veckans sista jobbardag. Skönt med lite vila ska det bli, eller vila kanske inte är rätt ord. Man har ju en hel del att hinna i kapp som man inte hunnit under veckan! Rådjur är det ju gott om på vägen där jag åker, ser nästan sådana varje dag. Läste nyss om rådjuret med nio liv. Först blev det påkört av en bil och fastnade i grillen. Föraren körde till en polisstation för att få hjälp eftersom rådjuret fortfarande levde. När man fick loss rådjuret skulle polisen skjuta det, men blev själva beskjutna så rådjuret hann ge sig iväg. Detta inträffade i Delaware USA. Ganska otrolig historia måste jag säga!

Ibland blir man så arg när man läser nyheterna. En gravid kvinna i 20 års åldern har blivit våldtagen i sitt hem av någon som ringde på dörren. Hennes graviditet är långt framskriden. Vem fan gör något sånt? Just precis när jag läser har jag en massa tankar om vad den personen borde få för straff, och det är inga trevliga tankar – lämpar sig inte i skrift kan jag säga!

Men nu ska jag ge mig ut på vägarna genom skogarna! Förhoppningsvis hyfsat djurfritt i dag också!

Fick tipset av en kompis i storstaden Stockholm och som fick en liten flicka i somras, att Ullared har en del prylar för barn. Själv klart att vi också ska dit och shoppa loss.
Förra torsdagen hoppade vi in i bilen, plockade upp morsan på vägen, och for till Ullared.
Det blev ett skötbädd för 149 kr, en vit body och byxa för 90 kr, några minisockar för 14 kr/st, tvättlappar för 20kr/st, våtservetter för 9 kr/st, badtvål med olja för 25 kr (barnängen), hudsalva, Brauns febertermometer för 349 kr, handduk med luva, jättemjuk och gosig filt, lakan för barnvagnen, kissunderlägg för spjällsängen, täcke och kudde för barnvagnen, nappflaska, vällingdoserare, vällingmått och lite till. Allt som allt gick kostnaden på ca 1200kr.
Förutom ovan har vi nu införskaffat:

• Skötbord med tre lådor och hylla från Ikea för 500 kr.
• Babysitter och bärsele från babybjörn för 400 kr.
• Spällsäng med lakan, sängkläder, spjällskydd, kissunderlägg, vinter samt sommartäcke och kudde för en familjefotografering. Funkar fint fint att byta vara mot tjänst =) Fick även till några matskedar, en liten hög med små handdukar för spyor och rumpor.
• Barnvagnen Emmaljunga Cerox 360 samt en quadrolift undanstoppad hos Babyproffs för ca 7 000kr.
• Babysax, bröstvärmare, amningsinlägg har vi fått ärva från min sambos syster. Inom kort får vi deras blöjhink, badhjälp, babygym samt potta.
• Amningskudde som lån av en vän.

Grejor vi fortfarande inte har: