Zur Zeit ist er auf Tour und macht jeden Tag neue Freunde, gewinnt jeden Tag neue Fans. Fast schon wie eine beruhigendes Medikament wirken die Live-Shows, ein Sedativa der besonderen Art. Hier gibt es mehr über William Fitzsimmons und zudem gibt es noch was zu gewinnen: wir verlosen 3 handsignierte Plakate und 2x 7”-Vinyl-Singles. Schreibt bis zum 20.11. eine Mail mit dem Betreff “Fitzsimmons” an verlosung[at]blank-magazin.de. Rechtsweg gibts nicht.

En son Bologna’yı anltamıştım di mi?Bu sefer tekrar kuzeye gidiyoruz, Grönland’da.Önce adından bahsetmek istiyorum. “Grøn” Danca “yeşil” ,”land” ülke demek.Yani yeşil ülke demek, ama ülke bildiğiniz gibi buzlarla kaplı, ama hemen yanıbaşındaki İzlanda’nın orijinal adı “Ìsland” (ìs: buz , land: ülke) , yani Buz ülkesi .Ama İzlanda birkaç bölge hariç yemyeşil otlak bir ülke.Buna dair birkaç rivayet var; en çok kabul edileni ; Vikingler döneminde barbarlar işe yarayan,güzel İzlanda yerine , gidip buzlara saldırsınlar diye isimleri değiştirilmiş.Sonra da öyle kalmış.

Bu yukarıdaki Grönland’ın bayrağı.

Grönland’da temel olara iki halk yaşıyor.İnuitler (yani Eskimolar: ama Eskimo demek kabalık sayılır , çünkü eskimo “çiğ et yiyen” demek(miş)), ve Danimarkalılar.Haziran 2009′dan önce adanın iki resmî dili vardı: İnuitçe ve Danca.Artık sadece İnuitçe.Buna Danimarka’ya bağlı olarak yaşayan Grönland halkı karar verdi , ve Danimarka da bir şey demedi.Demokrasi de bu bence; halk kendi istediğini yapıyor, ve halk isteyince Devlet bir şey yapamıyor.

İnuitçe çok garip bir dil, gördüğüm kadarıyla bir sürü Q var. Mesela size Grönland’ın ulusal marşını yazıyorum alta(copy-paste sağolsun)

Nunarput utoqqarsuanngoravit (Eski

Topraklarımız)

Nunarput, utoqqarsuanngoravit niaqqut ulissimavoq qiinik.

Qitornatit kissumiaannarpatit tunillugit sineriavit piinik.

Akullequtaasut merlertutut ilinni perortugut tamaani

kalaallinik imminik taajumavugut niaqquit ataqqinartup saani.

Atortillugillu tamaasa pisit ingerlaniarusuleqaagut

nutarterlugillu noqitsigisatit siumut, siumut piumaqaagut.

Inersimalersut ingerlanerat tungaalitsiterusuleqaarput,

oqaatsit “aviisit” qanoq kingunerat atussasoq erinigileqaarput.

Taqilluni naami atunngiveqaaq, kalaallit siumut makigitsi.

Inuttut inuuneq pigiuminaqaaq, saperasi isumaqaleritsi.

Garip bir dil.Ama hoşuma gitmedi de diyemem.

Bu kocama , bembeyaz ada Grönland.Bu ada sayesinde Danimarka, Rusya’dan sonra Avrupa’nın en büyük ikinci ülkesi oluyor.

Küresel Isınmadan en çok etkilenen bölge olan Kuzey Kutbu’na çok yakın bir konumda olan Grönland’ın en büyük sorunu da bu.Buzlar hızla eriyor, İnuitler artık buzdolabı kullanıyor, kürk giymelerine gerek kalmıyor, yalnızda kültür değişmiyor, doğal yaşam da değişiyor.Meselâ kutup ayılarının yaşam alanları daralıyor, pek çoğu kopan buzul parçalarının üzerinde mahsur kalıp , ya açlıktan ya da boğularak ölüyor.

Poza bak

E tabiî her hayvan gibi Kutup Ayıları da yemek yemek zorunda, bu da bu sevimli hayvanların her zaman sevimli olmadığı anlamına geliyor.

Müsadenizle bir espri yapmak istiyorum.”Ayı gibi yemeyin lan!” (Artık bu sayfayı terketmekte eskisinden daha özgürsünüz)

Blæesdelen’de erimiş buzullar

Gördüğünüz üzere Grönland’ın çoğu buzla kaplı ama bayağı böyle çayır bayır yerler de var.

Grönland’da buzdan ve soğuktan başka bir şey olmadığı için , bu insanlar evlerine çok ilgi gösterir.Evler rengârenktir Grönland’da.

Bu yukarıdaki yer Illulissat, ülkenin 2. büyük kenti

Bu aşağıdaki de başkent Nuuk

Yukarıdaki fotoğraf, Nuuk Maratonu’nun başlangıcı , arkadaki ahşap kaplı bina da Grönland Kültür Evi (Katuaq,

Grønlands kulturhus)

İnuitler

Note: Dear photographers , I’m using your photos without asking, but I’m not making money from them , SO QUIT SUING ME !!!

Ich dachte eigentlich oder sagen wir ich hatte das Klischee vor Augen das in Grönland nur Eskimos rumlaufen… aber offenbar gibt’s da sogar Musikinstrumente. Am Samstag spielt tatsächlich eine Band von der großen Insel in der von mir sehr geliebten Pony Bar, wo wir letzten Freitag von Teilen der Band Goldfish Nation am Kicker gedehmütigt wurden.  “Pillow Fight Club” spielen irgendwas zwischen  recht düsteren Wave-Pop (passt irgendwie dann doch wieder zum Klischee) und nettem Powerpop (nach erstem myspace/youtube-Eindruck) und sind beim sympathischen Label Hazelwood Vinyl Plastics unter Vertrag (u.a. auch Hoo Doo Girl). Und ne BassistIN haben sie auch  noch (ich steh ja auf Bassistinnen;)! Dann muss es ja gut werden!

http://www.myspace.com/pillowfightclub

Und damit nicht gleich alle zu den Rasierklingen greifen, hat man mit The Red Sky Pilots was nett rotzig schrammeliges dazu geladen. Klingt sehr britisch – kommt aber wohl aus HH. Verspricht einen sehr angenehmen Samstag Abend wie ich finde. Und das beste: In der Pony Bar sind die Konzerte Eintrittsfrei!

http://www.myspace.com/theredskypilots

Das ist einer von einer Serie von Videos, die in Grönland entstanden sind. Autoren sind Armand Dijcks (liquid-earth.net) and Philip de Roo (philipderoo.nl).

Med råvaror kan länder dominera i världen. I dagens värld är det framförallt olja och naturgas som ställer frågor kring vart länder och världsdelar är på väg.

I New York Times: New Way to tap gas may expand global supplies, läser jag om nya sätt att utvinna gas.

Det står:

One recent study by IHS Cambridge Energy Research Associates, a consulting group, calculated that the recoverable shale gas outside of North America could turn out to be equivalent to 211 years’ worth of natural gas consumption in the United States at the present level of demand, and maybe as much as 690 years. The low figure would represent a 50 percent increase in the world’s known gas reserves, and the high figure, a 160 percent increase.

Framförallt Europa kan bli vinnare och vårt beroende av rysk gas skulle minska, står det i artikeln.

Det bidrar även till oro och begrundan om vart ett land vill och kommer att ta vägen. I The Atlantic läser jag i artikeln Oil on Ice:

Aqqaluk Lynge has a recurring nightmare: “When I’m lying awake at night, I pray we don’t find oil.” That anxiety puts Lynge, the president of Greenland’s chapter of the Inuit Circumpolar Council, a group representing indigenous people from Greenland, Canada, Alaska, and Russia, in the distinct minority of his 58,000 fellow islanders, most of whom hope that a huge oil find will ensure the success of Greenland’s independence from Denmark.

I Nigeria har milisen MEND avslutat sin tid av fred i deltat rapporterar Al Jazeera i artikeln Nigeria Rebels and ceasefire. Deras kamp har sin grund i just oljan  i området. Journalisten skriver:

Claiming to fight for a fairer distribution of the region’s wealth, Mend fighters have repeatedly attacked oil infrastructure and government forces across the delta in the past three years, forcing down output from 2.6 million barrels a day to 1.7 million and putting Nigeria’s position as Africa’s top oil exporter at risk.

Nyfikenheten vandrar vidare och jag läser Kjell Alekletts mycket intressanta blogg om Oil Peak. Han är ytterst tveksam till oljans framtid. I inlägget ASPO-8: the international Peak Oil Conference in Denver slår han ner på siffrorna som anges av brasilianen och geologen Marcio Rocha Mello. Att han är brasilian är viktigt då det landet ses som ett av framtidens oljeledande länder.

Han hävdade bestämt att det fanns ofantliga mängder olja att upptäcka utanför Brasiliens kust, inne i Amazonas djungel, i Mexikanska Golfen, utanför Afrikas västkust och i centrala Kongo. Siffran 450 miljarder fat nämndes och vad det gäller Peak Oil frågade han om vi verkligen trodde på Peak Oil efter detta.

Kjell tilläger dock syrligt:

Att den mängd olja som han diskuterade bara skulle räcka i 15 år med dagens konsumtion kom som en stor överraskning för honom.

Det intressantaste i inlägget är dock det han skriver om hur ledande länder tagit makten på världsarenan genom historien genom resurser. Hans exempel är flera och han ser t.ex. att USA lever numera på lånade pengar och att vi kommer nog att se en förändring i vem som dominerar världen i framtiden.

Endlich wieder schönes Wetter! Das bunte Grönland-Örtchen Qaqortoq begrüßte uns schon morgens beim Aufstehen mit einer tollen sonnigen Aussicht.
Da wir ja gestern Abend schon angekommen waren, wurde bereits um halb acht begonnen, die Über-fahrten mit den Tenderbooten zum Dorf zu organisieren.

Wir ließen uns aber Zeit zum Frühstücken und wollten erst ein wenig später rüberfahren. Dadurch dass drei Boote pendelten, ging es auch recht zügig, wobei wir natürlich gerade mit dem größten Andrang rüber wollten. Neunzig Menschen passen in so ein Tenderboot, gab die nette AIDA-Frau uns Auskunft.)

Gegen halb zehn waren wir auf Grönland und erkundeten die Ortschaft. Der Eindruck war viel weniger “eisig” und es gab Straßen statt Hundeschlitten und bunte Häusersiedlungen statt Iglus Alle Vorurteile aufgeräumt…
Wir bummelten ein wenig herum, machten die obligatorischen Fotos und übermittelten dann noch ein paar telefonische Grüße an die Heimat.

Wir waren relativ früh wieder zurück auf dem Schiff. Dort war das Sonnendeck voll belagert, denn dieses traumhafte Wetter wollte natürlich jeder genießen.

Da ich mir ja vorgenommen hatte, die Joggingstrecke auf Deck 11 auf jeden Fall mal auszuprobieren, nutze ich die Zeit, die wir noch ankerten, um meine Runden dort zu drehen. Vorher hatte ich an der Rezeption in Erfahrung gebracht, dass der Parcours 281 Meter lang sein sollte.
Also nahm ich mir zwanzig Runden vor, die ich insgesamt laufen wollte. Das machte auch richtig Spaß, es war nicht kalt, windstill, einfach traumhaft bei so einem herrlichen Panorama zu laufen!
Als ich nach 27:37 Minuten fertig war mit meinen zwanzig Runden, ging mir auf, dass ich entweder eine persönliche Bestzeit aufgestellt haben musste,oder aber was mit der Streckenlänge nicht stimmen konnte…

(Ich glaube, ich hätte an jede Runde den Schlenker um diesen oberen Teil am Ende des Sonnendecks dranhängen müssen, dann könnten die 281 Meter vielleicht hinkommen…)

Laut Durchsage des Kapitäns sollten es in der Sonne 22°C warm sein. Der Hammer! Und das vor Grönland!

Nachdem ich mit meinem Training fertig war, gingen wir in die Sauna. Den Zeitpunkt hatten wir ideal gewählt, denn es war schön leer, ganz anders als beim Seetag, wo wir keine Bademäntel mehr bekamen und sich die Leute stapelten… Alles sehr entspannend. Von der sehr schönen und geräumigen Sauna aus hat man einen tollen Blick nach draußen, in diesem Fall noch auf das bunte Städtchen Qaqortoq. Der Clou an diesen Fenstern ist, dass man von der Sauna aus nach draußen, vom Deck aus allerdings nicht hinein schauen kann, weil sie irgendwie speziell verspiegelt sind.
So erlebten wir das Auslaufen von unseren Ruheliegen aus.

Gut, dass ich an Bord eigentlich immer zumindest meine “kleine” Kamera mit mir herumschleppe, denn zwischendurch gab der Kapitän immer mal wieder Hinweise auf Eisberge.
Eigentlich hatte ich gedacht, das wären halt nur langweilige olle Haufen von gefrorenem Wasser, aber sie waren wirklich sehr beeindruckend und tatsächlich wunderschön…
An einem besonders imposanten Exemplar (70 Meter hoch) hielt die AidaAura sogar an und der Kapitän fuhr eine Foto-Ehrenrunde dort herum.   Abends gab es die zweite Show (die Zugabe sozusagen) von Robert Luis Griesbach, und sie war wieder total lustig. Vor allem wenn seine Gags Bezug zu den AIDA-Erlebnissen hatten, wie z.B. zu den Schlangen vor dem Buffet oder der skurrilen Begegnung mit den Grönland-Eskimos.
Wir waren uns einig, dass wir zu Hause mal schauen wollen, ob wir dort mal in einen seiner Live-Auftritte gehen.

Inzwischen sind wir schon vier Stunden hinter der “Ruhrgebiets-Zeit” hinterher – was heute mitten in der Nacht (3 Uhr) dazu führte, dass wir aufstehen wollten, um (eigentlich um sieben Uhr) die ersten Eisberge zu sehen. Warum der Wecker zur Heimat-Zeit klingelte, bleibt mir ein Rätsel – aber zum Glück merkten wir den Fehler und konnten uns gemütlich noch einmal herumdrehen.

Den Vormittag verbrachten wir die meiste Zeit im inneren des Schiffs, da es draußen einfach viel zu kalt war und stellenweise sogar leicht schneite. Wir fuhren durch den Prinz Christian Sund, das ist ein natürlicher Kanal durch Felsformationen Grönlands. Das war schon sehr beeindruckend, denn dieser Sund ist zwischen 350 und 500 Meter breit, was vom Schiff aus wirklich recht schmal ausschaut.

Geografisch gehört Grönland zu Amerika, politisch ist die größte Insel der Erde unabhängiger Bestandteil Dänemarks.
Wieder etwas dazugelernt…

Gegen Mittag erreichten wir ein winziges Dorf von Inuit-Indianern:
(Aaquipillatoq)

Als besonderes Highlight hielt die Aida dort an und holte mit einem Tenderboot einige Dorfbewohner an Bord, wo sie ein Lied für die AIDA-Gäste singen wollten. Allerdings dauerte diese Transaktion einige Zeit, so dass ich auf dem Sonnendeck schon halb erfroren war. Etliche Fotos vom Dorf, den Felsen und Eisbergen um uns herum später war es dann endlich so weit, dass die Inuit-Indianer aufs Pooldeck kamen.

Eine sehr lustige, aber auch irgendwie peinliche Aktion. Es schien ein bisschen so etwas wie ein gegen-seitiges Begaffen im Zoo zu sein.
Irgendwie hatten alle “richtige” Eskimos erwartet. So irgendwie mit grünen Parkas und Fellkapuzen…

Aber weit gefehlt, denn die Inuits aller Altersstufen sahen zwar von den Gesichtszügen her “indianisch” aus (ich hoffe, man kann das so sagen ohne irgendwie ins Fettnäpfchen zu treten), waren aber vollkommen “normal” angezogen, d.h. in ihren “traditionellen” Parkas Adidas-Trainingsanzügen

Dazu technisch hoch ausgestattet mit Fotohandys, Bluetooth-Headset, Camcorder und allem, was da zugehört, während wir noch gedacht hatten, in dem Dorf gebe es bestimmt gar keinen Strom…

Der Rest des Tages war nicht so spannend, ich verbrachte den Nachmittag mit meinem Hörbuch, Sudokus und einem Nickerchen. Ich musste mich auch erstmal aufwärmen, denn irgendwie war ich richtig ausgekühlt.

Kurz vor Einbruch der Dunkelheit erreichte unser Schiff Qaqortoq, das grönländische Städtchen, das wir morgen besuchen wollten und ankerte in einiger Entfernung vom Pier.

Abends gab es wieder eine Show, diesmal als TV-Fernsehshow á là Michael Schanzes “1,2 oder 3”. Dort mussten drei Teams Fragen beantworten und das Publikum durfte die Titelmelodien bekannter Fernsehsendungen erraten. War ein bisschen klamaukig das ganze, aber als Unterhaltung noch zu gebrauchen. (Zumal ich mir die Show allein ansehen musste, weil mein Mann sich anscheinend ein bisschen zu viel mit Hochprozentigem auf “echt grönländischen Eisberg-Eiswürfeln” aufgewärmt hatte…)

Så har det då blivit dags för den sista och avslutande delen i serien om tidningen Expos falskhet när det gäller dess medarbetares syn på demokrati, yttrandefrihet och åsiktsfrihet.

Varför står inte tidningen och dess “journalister” för vad de är istället?

Ett enkelt exempel på att tidningen och medarbetarna är antidemokratins företrädare finner man när man går in på Expos hemsida. Tidningens slogan är följande: Expo – demokratisk tidskrift.

Visst, det här låter ju jättefint, eller hur?

Problemet är bara att budskapet i sloganen är lika sant som att den svenska och kristerligt troende sångerskan Carola Häggkvist är Grönlands största djävulsdyrkare, och att hennes barn är den direkta avbilden av det absolut onda.

Jag har nämligen gått igenom varenda artikel som finns på Expos hemsida, och enligt vad som står längst ner under samtliga så är alla skyddade av lagen om upphovsrätt.

Detta innebär att om man kopierar någon artikel som finns där och lägger ut den på något ställe utan att fråga någon “tomte” på Expo så begår man ett brott och kan åka dit på det.

Snacka om att Expo är en ljusskyddad verksamhet som inte vill skylta allt för mycket med sina lögner, med bakgrund av detta så är det konstigt att tidningen kan läsas eller finns tillgänglig över huvudtaget.

Men med tanke på att dess artiklar verkar ha blivit skrivna på skithuspapper under ett antal toalettbesök så måste verkligen Expos medarbetare veta vad de håller på med.

Snacka om skithusjournalister.

Tyvärr innebär detta att jag inte kan lägga in någon artikel från tidningen i min blogg, vilket jag skulle ha gjort för att sedan ta upp bristerna i den.

Men varför inte lägga in en artikellänk då?

Svaret på den frågan är att det inte går det heller, på grund utav att länkarna är spärrade för kopiering.

Men att länka till tidningen då? Det går väl?

Jovisst, men jag tänker inte länka till en antidemokratisk demokratiföraktartidning där vars plattform består i att förinta åsiktfriheten, yttrandefriheten och en massa andra saker som innefattas av demokratin.

Med andra ord så vill dess medarbetare ha det som i Kina.

Istället får jag försöka sammanfatta artikeln istället.

Artikeln heter “Välbesökt SD-möte mot “islamisering” och är från den 7:e september i år, alltså från i går.

En av initiativtagarna till mötet är sverigedemokraten Kent Ekeroth. Vilka de andra är nämns inte i artikeln, vilket innebär att det inte finns några bevis för att det var frågan om ett sverigedemokratiskt möte.

Snacka om att döma ett möte utifrån EN enda person.

Enligt Kent Ekeroth så är islam (citat) “på väg att ta över Europa genom höga födelsetal och invandring”.

Detta måste vara en utav de ytterst få sanningarna i denna artikel, för enligt en artikel i Nationell Idag från i maj i år så bekräftas detta.

Artikeln heter “EU vill öka invandringen”, och i den står bl a att (citat) “Om EU-politikerna får som de vill så kommer Europas nationer att få ge plats åt en mångkultur, med en storskalig invandring från främst Afrika och den muslimska världen. Det har redan byggts arbetsförmedlingar i Afrika för EU-pengar, som erbjuder jobb i bland annat Sverige”.

För en utav de få gånger i världshistorien sedan Expo startade så står det alltså en klar och tydlig sanning i tidningen.

Expos journalister kanske inte är så mycket skithusjournalister ändå, lite kredit får man ju ge dem i alla fall.

Alla ska ha varsin “morot”, även om den är så otjänlig att den formligen “rinner ur handen”.

Det står också bl a i NI-artikeln att Europa beräknas (citat) “vara en muslimsk stat inom några årtionden. År 2006 räknade den tyska Federala myndigheten för statistik fram att Tyskland är på god väg att bli en muslimsk stat år 2050.”

När det gäller själva konferensen så nämns den danske politikern Naser Kaders förslag om förbjuda Burkan. Men Naser Kader är ju vänsterpolitiker, och dessutom muslim.

Så hur går det ihop?

Men många gånger är det tydligen väldigt svårt att skilja lögner ifrån sanningar, det har ju Expo bevisat otaliga gånger ända sedan tidningen startade år 1995.

En islamkritiker som talade på mötet var Mrutynanjai Mishra. Enligt artikeln har han sina rötter i Indien, men bor numera i Danmark där han bloggar för Jyllandsposten.

Så just de uppgifterna om honom kan nog stämma.

Däremot går det inte ihop när den jordanske journalisten Ghada Hanna, som enligt artikeln också talade på mötet, stod och sade att (citat) “alla muslimer är att betrakta som extremister.”

Hon är ju muslim själv.

Eller känner inte Expo till detta?

Det här är ju som om den judiske nazistjägaren Simon Weizenthal (är inte helt säker på stavningen här) skulle påstå att det judiska folket har hittat på förintelsen.

I slutet av artikeln nämns att (citat) “Utanför Kockums fritid samlades ungefär 20 demonstranter som för dagen klätt ut sig till clowner. Enligt en av dem är Sverigedemokraterna (citat) “Sveriges största pajasparti”.

Ja, idiotiska uppfattningar och korkade uttalanden ifrån överkokta “trädgårdstomtar”, t ex detta fjantiga påstående, finns det gott.

Snacka om att stå och gasta i sin okunniga dumhet som en vanvettig hund.

Och visst, man kan tycka vad man vill om ett nationalistiskt parti som Sverigedemokraterna.

Men konceptet “Sveriges största pajasparti” är uppenbarligen mycket lyckat.

I den senaste opinionsmätningen från idag hamnade återigen Sverigedemokraterna över fyraprocentsspärren, det är 6:e gången i rad sedan i april i år som de gör det.

Kristdemokraterna och Centern hamnade under fyraprocentsspärren, och hade därmed åkt ut ur Riksdagen om det hade varit val idag.

Så det går uppenbarligen mycket bra för Sverigedemokraterna.

Och det kan bara gå bättre.

Jaha, så var det slut på skriverier om Expo för den här gången, i alla fall i den här bloggen. Nästa inlägg kommer att handla om någonting helt annat.

Lassen Sie sich von weiteren Fotos mitnehmen auf unsere Arktis-Expedition. Wir haben sie unternommen, um die Folgen des Klimawandels in der Nordpolarregion zu dokumentieren. Die Ergebnisse werden wir im Dezember anlässlich der großen UN-Klimakonferenz in

via Bilder von der Arktis-Expedition, Teil 2 – Greenpeace, Artikel zum Thema Meere.

Grönland kann aufgrund guter Beziehungen mit der ehemaligen Kolonialmacht Dänemark sowie kultureller und ethnischer Homogenität der Bevölkerung ein erstaunlich friedliches Nation-Building aufzeigen.
Text von Marcus Carlsen Häggrot

“For nationbuilding to work, some harsh compromises are necessary – including military coercion.” Dieses Zitat von Marina Ottaway von Carnegie Endowment for International Peace illustriert die weit verbreitete Vorstellung, dass Nation-Building eine blutige Angelegenheit sei.

Dass dies nicht zwangsläufig der Fall ist, belegt der Fall Grönlands. Die Entkolonialisierung, der Bildungsprozess des modernen Grönland und dessen Lösung von Dänemark, sind erstaunlich friedlich verlaufen. Woran liegt das? Was ist das Geheimnis?

Entgegenkommender Kolonisator

Die Friedlichkeit des grönländischen Nation-Buildings beruht weniger auf einem wohl gehüteten Geheimnis als auf einem Zusammenfallen mehrerer glücklicher Umstände. Auf der einen Seite muss der Kolonialmacht Dänemark eine historisch wohlwollende Haltung gegenüber den Grönländern zugute gerechnet werden.

Bis in die 1950er hinein versuchte der dänische Staat gezielt, die Grönländer vor einer allzu zügigen und einer befürchtet fatalen Modernisierung schützen. Ein solcher Paternalismus ist problematisch, doch zeugt er von einem Minimum an gutem Willen.

Diese “Tradition guten Willens” setzt sich in der Zusage des dänischen Premiers Fogh Rasmussen fort, Grönland könne die Unabhängigkeit haben, sobald sich die Grönländer sich dafür entscheiden. Solch eine entgegenkommende Haltung des Kolonisators beugt einem blutigen Unabhängigkeitskampf vor.

Homogene Bevölkerung

Auf Seiten der Grönländer hemmen zwei Faktoren interne Gewalt. Zum einen ist die Bevölkerung Grönlands ethnisch und kulturell sehr homogen. Das Konfliktpotential, das einen Zerfall der Gesellschaft in verschiedene ethnisch-kulturelle Gruppen mit sich bringt, ist somit gering.

Vielmehr können nationalistische Energien in neue nationale Symbole, mit denen sich tatsächlich die gesamte Bevölkerung identifiziert, kanalisiert werden. Die Wiedereinführung der grönländischen Sprache, die in den 1960ern und 1970ern dem Dänisch weichen musste, ist dafür das beste Beispiel.

Aber auch die Wandlung von traditionellen, einst rückständig angesehenen Produkten, wie Robbenpelz oder -fleisch, in prestigevolle Statusobjekte, zeugt von diesem Phänomen.

Zum Anderen ist die grönländische Gesellschaft ethnisch stark durchmischt. Kolonisatoren und Walfänger haben sich die letzen Jahrhunderte mit den Einheimischen vermischt. Ein grönländischer Fischer erzählte mir, dass seine Mutter einen dänischen Vater hatte, und dass ihre fünf Kinder wiederum alle von einem anderen dänischen Vater seien.

Was auf Familienebene erhebliche Probleme bedeutet, kann auf Ebene der Gesellschaft ein stabilisierendes Element sein: Es macht keinen Sinn, von “echten” und “falschen” Grönländern zu sprechen – eine Teilung der Gesellschaft nach ethnischen Grenzen “Rassengrenzen” wird schlicht unmöglich.

Friedliche politische Kultur

Zudem sollte nicht unterschätzt werden, was ein seit langem auf Grönland lebender Däne mir erzählte: “Hier hat es niemals Krieg gegeben. Grönland kennt keine organisierte Gewalt. Die Gewalt, die es hier gibt und gegeben hat, ist spontan und begrenzt.”

Das historische Fehlen organisierter Gewalt in der grönländischen Gesellschaft ist wohl nicht eine endgültige Erklärung. Es scheint aber angemessen, anzunehmen, dass dieser Umstand positiv auf die politische Kultur Grönlands wirkt.

Wenn heute eine Bilanz des grönländischen Nation-Buildings gezogen wird, ist diese aufgrund der genannten Faktoren unumstritten positiv. Sie ist jedoch nur vorläufig. Noch muss die Bevölkerung der größten Insel der Welt zeigen, dass sie in der Lage ist, den Schritt in die volle Unabhängigkeit zu tun.

Das erfordert vor allem die Entwicklung finanzieller Unabhängigkeit. Gelingt es Grönland sich von den etwa 300 Mio. EUR die jährlich vom dänischen Staat an Grönland fließen zu lösen, kann von einem wahrhaft gelungen Nation-Building gesprochen werden.

Dieser Artikel von Marcus Carlsen Häggrot wird im GLOBAL VIEW 03/2009 (Ende Septemer 2009) erscheinen.

För det har Ni missat. Som vanligt de senaste 15 åren höll jag på att säga…
Verkar som Ni tror att det är bottentrålning som försämrar för torsken….
GP 10 augusti 2009

verkligheten är den att torsken leker likaväl i området öster om Bornholm som i djuphavsområden vid kontinentalsocklarna (kolla tektoniska plattor + fiskebestånd)…..
Utöver det så ger följande site korrekta uppgifter:
“Nybefruktade ägg flyter fritt i havens övre vattenmassor. Äggen är genomskinliga och varierar i storlek runt 1,5 mm i diameter. Större ägg har större flytkraft. Torsk i Östersjön producerar något större ägg för att de ska kunna flyta i Östersjöns lägre salthalt. Ägg och larver driver med havsströmmar från lekplatser till uppväxtområden. Tre till fyra månader efter befruktningen förvandlas larven till ungtorsk på havsbotten. Det tar minst två år i varmare hav och upp till sju år i kallare hav innan den blir könsmogen och redo för lek. Östersjötorsk börjar leka vid två till tre års ålder och vid en medellängd på 40 cm. Torsk utanför Island börjar leka vid fem till sju års ålder när den är mellan 65 och 75 cm lång“
hemsidan ägs av Johan Modin som arbetar på Fiskeriverkets Kustlaboratorium i Öregrund ……

Så Greenpeace inte underlättar Ni för torsken när Ni vräker ner stenar. Hade kanske också varit bra om Ni haft den historiska bakgrunden med torsken som vandrat in och ut från våra kuster ända bortifrån Grönland. Men det är väl att begära för mycket……

tillägg 11 augusti 2009: För den som inte visste det, så var det ont om torsk i såväl Östersjön som Skagerack och Kattegatt under 11-1500 talet. Första fiskekriget där Grönland och Island som lydde under Drottning Margarethe I å ena sidan och England å andra utkämpades under Unionsdrottningens sista fem år. Varför? Fram till dess hade det inte varit någon diskussion att den stora mängd torsk, och långa, som importerades från vattnen söder Grönland och Island bort till Buffin Island löd under den norske kungens/drottningens landrevir. För den som är intresserad är skeppshandlingar från London, Lynn, Bristol, Orkney och Bergen lämplig läsning. För själva fiskekriget som avslutades 1435 efter att Margarethes arvtagare Erik av Pommern krävt England på ett extremt skadestånd mm. vänligen sök i de nordiska ländernas diplomatarium där även torskimporten till Norden finns omnämnd mer än en gång…..

Tillägg 11.30 11 augusti. Läs om yrkesfiskarnas kommentarer i DN 11 augusti 2009

Tillägg 01.42 13 augusti. Oklart om Greenpeace aktion är laglig, GP 12 augusti

spridda av sk. forskare som glömt läsa på sin hemläxa. T.ex. Grönlands historia 980-1400 eller som minst vad arkeologerna funnit när de grävt ut stora gårdar, större än många samtida i Norden, som permafrosten tog på 1340-talet och som först i nutid gått att gräva ut…..
Men falska uppgifter sprids igen…. SvD 6 augusti 2009

Verklighetens Grönland är den att Grönland inte är en utan minst tre öar som gick att färdas med båt mellan under vikingatiden och som idag är övertäckta av glaciärer. Vilket inte är konstigt med tanke på att:
“På den tiden grönlänningarna levde i Västerbygden, så fanns det stora ängar samt även skogar(!) på Grönland och öppet vatten upp till t.ex. Ruin Island. Till Ruin Island seglade grönlänningarna om avsiktligt eller av misstag är osäkert, men artifakter som hittats samt kartor fram till 1490-talet, visar att klimatet i den delen av Arktis förr var varmare än nu.

Det finns en farm som redan runt 1300-talets mitt fick överges p.g.a. permafrosten som slog till under den sk. Lilla Istiden. Farmen som brukar kallas Gården under sanden (förkortad GUS) har inte varit möjlig att gräva ut förrän de sista 20 åren av 1900-talet då delar av gården åter sluppit ur permafrostens täcke.

“Most of the Viking expansion took place during what scientist refer to as the dimatic optimum of the Medieval Warm Period dated ca, A.D. 800 to 1200 (Jones 1986: McGovern 1991); a general term for warm periods that reached chere optimum at different times
across the North Atlantic (Groves and Switsur 1991). During this time the niean annual temperature for southem Greenland was 1 to 3°C higher than today. sid 40 Julie Megan Ross, Paleoethnobotanical Investigation of Garden Under Sandet,
a Waterlogged Norse Farm Site. Western Settlement. Greenland (Kaiaallit Nunaata), University of Alberta, Department of Anthropology Edmonton. Alberta Fa11 1997″ ….. utdrag från sidan Norah4you sida Miljöfrågan-’Klimathotet’

radio fritz. berliner trägerwelle im wendland. ich höre diesen einen song bei der autofahrt und erfreue mich mal wieder über -shazam- dem congenialen app für´s iphone, das mir anzeigt: philipp poisel (poasell – gesprochen) mit dem song -als gäb´s kein morgen mehr-.

fantastisch.

so manches mal bin ich überrascht, wie gut die deutsche sprache in liedern klingt. nicht erst seit grönemeyer und *hüstel* westernhagen.

#j

Vid sidan av backen som jag går ner- och uppför varje dag ligger en myrstack. Den är belägen i anslutning till backens mitt, alldeles bakom den parkbänk där jag brukar stanna till för en rökpaus då och då. Jag får då tillfälle att studera de små gynnarnas – det torde röra sig om någon typ av röda skogsmyror – göranden och låtanden.

Och jag måste säga att jag är imponerad av dessa varelsers arbetskapacitet och okuvliga optimism. I våras hade någon gjort ett kraterliknande hål på översidan av stacken, vilket måste ha varit ett svårt bakslag i myrornas arbete med att hålla stacken i stånd. Arbetsmyrorna grep sig emellertid genast an med verket att reparera hålet och lät sig inte bekomma av att någon på nytt varit framme och saboterat arbetet. När jag i dag på morgonen senast inspekterade stacken var hålet helt och hållet fixat.

Hatten av för en sådan oförtröttlig arbetsinsats!

Det lär finnas omkring 12 000 olika myrarter, varav de flesta i tropikerna. Bara i Arktis, på Grönland och Island samt på några avlägsna öar – såsom Hawaii – saknas det inhemska myrarter. Enbart i Sverige skall det finnas ett 60-tal arter av myror (Formicidae), där röda skogsmyror, svartmyror och gula tuvmyror är några av de vanligaste arterna. Enligt Wikipedia beräknas alla myror omfatta 15-25 procent av den totala biomassan av landlevande djur. En myrstack kan innehålla miljontals individer.

Ett myrsamhälle präglas av en stark hierarki. De myror en betraktare normalt ser myllra över stacken, sysselsatta med att släpa barr, träpinnar och andra för dem tunga föremål, kallas arbetare alternativt soldater – jodå, det förekommer krig också i myrvärlden – och består av sterila honor. Fertila hannar kallas drönare och har som sin uppgift här i livet att befrukta de fertila honorna, de så kallade drottningarna, för att på så sätt föra släktet vidare.

En myra “mjölkar” en bladlus.

Ett intressant faktum är att många myrarter håller “boskap” i form av bladlöss, som bidrar till att bygga gångar i stacksamhället och beskyddas av “herremyrorna”. Det förekommer även att myror “mjölkar” bladlöss. Andra myror håller “slavar” som rövas bort från andra myrsamhällen.

Vad vi kan lära av myrorna, som jag utifrån mitt enkla lekmannaperspektiv ser det, är att samarbete och optimism lönar sig. Vi människor har emellertid något som myrorna (och alla andra djur) saknar, nämligen ett individuellt medvetande, upplevelsen av att vara en enskild individ. Därtill har också vi människor förmågan till kollektivt samarbete, förutan vilket det skulle vara omöjligt att bilda stater och samhällen.

Hittills har såväl individualismen som kollektivismen i vårt mänskliga samhälle slagit slint på många sätt – extrem individualism leder till själviskhet och hänsynslöshet, medan extrem kollektivism leder till otymplighet, ineffektivitet och ibland folkmord och förtryck. Idealet, som jag ser det, är en ansvarsfull individualism som erkänner behovet av en modererad kollektivism.

Jag kommer givetvis att fortsätta följa “mina” myrors fortsatta aktiviteter – stacken har legat där i åtskilliga år, vackert halvt dold bakom några grenar från en nyponbuske – och återkommer om något särskilt inträffar på denna front.

Finns det slutligen någon mer än jag som beklagar SVTs korkade beslut att plocka bort inslaget med Kalle Ankas krig med myrorna från Disneys traditionella julaftonsfilm? Det var för övrigt från en av dessa myrors stridsrop – “A hoola bandoola” – som det kända svenska vänsterbandet hämtade sitt namn.

Die Grönländer sind ihrem Ziel der Unabhängigkeit von Dänemark einen großen Schritt näher gekommen. Mit einem großen Fest in Beisein der dänischen Königin haben die Menschen in Grönland am Sonntag, den 21. Juni 2009, die Erlangung einer erweiterten Autonomie von Kopenhagen gefeiert. Pünktlich zum grönländischen Nationalfeiertag trat das neue Autonomie-Gesetz in Kraft, das den Grönländern die Selbstverwaltung ermöglicht. Auch die Nutzung der eigenen Bodenschätze ist ab sofort möglich. Aufgrund der globalen Klimaerwärmung könnten einige natürliche Resourcen der größten Insel der Welt eisfrei und somit zugänglicher werden.

格陵蘭慶祝自治時代來臨

(ge2 ling2 lan2 qing4 zhu4 zi4 zhi4 shi2 dai4 lai2 lin2)

格陵蘭 (ge2 ling2 lan2) = Grönland

慶祝 (qing4 zhu4) = feiern

自治 (zi4 zhi4) = Selbstverwaltung, Selbständigkeit

時代 (shi2 dai4) = Ära, Epoche

來臨 (lai2 lin2) = Ankunft, Beginn, kurz bevorstehen