Nun kommen die vielen Weihnachtsbäume
aus dem Wald in die Stadt herein.
Träumen sie Ihre Waldesträume
wieder beim Laternenschein?

Könnten sie sprechen! Die holden Geschichten
von der Waldfrau, die Märchen webt,
was wir uns erst alles erdichten,
sie haben das alles wirklich erlebt.

Da steh’n sie nun an den Straßen und schauen
wunderlich und fremd darein,
als ob sie der Zukunft nicht trauen,
es muß doch was im Werke sein!

Freilich, wenn sie dann in den Stuben
im Schmuck der hellen Kerzen stehn,
und den kleinen Mädchen und Buben
in die glänzenden Augen sehn.

Dann ist ihnen auf einmal, als hätte
ihnen das alles schon mal geträumt,
als sie noch im Wurzelbette
den stillen Waldweg eingesäumt.

Dann stehen sie da, so still und selig,
als wäre ihr heimlichstes Wünschen erfüllt,
als hätte sich ihnen doch allmählich
ihres Lebens Sinn enthüllt;

Als wären sie für Konfekt und Lichter
vorherbestimmt, und es müßte so sein,
und ihre spitzen Nadelgesichter
sehen ganz verklärt darein.

(Gustav Falke)

Freuten uns an duftgen Blüten,
Die für uns im Laube glühten.

Nun, da sich auch Früchte zeigen,
Pflücken wir aus vollen Zweigen.

Kommt der Winter, nützt aufs beste,
Wärmend uns, ein dürr Geäste.

Wenn die Flammen aufwärts schlagen,
Träumen wir von Frühlingstagen.

(Gustav Falke)

lo seguiamo da un po’, per note artistiche precisamente del nostro genere.

Ve lo lasciamo in assaggio, consigliandovene una consumazione scordinata e continuativa, e più che altro, riservata. Ai pochi che, come noi, lo apprezzeranno in ogni nota, lo passeggeranno in ogni strada, dondolandocisi impercettibilmente.

Assaporatelo qui, cominciando dalla Berceuse.

E se decidete di comprarlo, canticchiarlo, riproporlo, in una serata di stelle sotto la cattedrale, ci vediamo a Friburgo.

Previamente al concierto del próximo día 20 en La Habana, artistas cubanos y foráneos del proyecto Escuelas contra Huracanes, visitan hoy sitios dañados el año anterior por ciclones en Pinar del Río. El cantautor Raúl Paz, oriundo de la provincia y coordinador del programa, dijo a la prensa que la idea es mostrar a los músicos lo realizado en la recuperación de viviendas, centros educacionales y otras instalaciones, que vean cómo se han utilizado los recursos en las áreas abatidas por los eventos Ike y Gustav. Recorrieron el proyecto comunitario La Cucaña, patrocinado por la Unión de Escritores y Artistas de Cuba, para desarrollar -con los lugareños- talleres de grabado, bordado, música, danza, teatro, cuidado del medio ambiente y de las aguas minero medicinales de la zona. La Cucaña se ubica en el asentamiento cercano al balneario de San Diego, municipio de Los Palacios, uno de los más abatidos por los fenómenos meteorológicos de agosto y septiembre de 2008.

Integran la comitiva los franceses Yannick Noah, Florent Pagny, MC Solaar y Jehro, el español Antonio Carmona, líder del grupo Ketama, y los cubanos X Alfonso, Ernán López-Nussa y el propio Paz, popular por títulos como “Revolución”. A propósito de la visita, Jorge Enrique Padrón, poblador de San Diego, dijo que el encuentro constituye una muestra más de la solidaridad del sector artístico tras los ciclones, y recordó las actuaciones de Los Van Van y de la brigada constituida por el escultor Alexis leyva (Kcho). También el itinerario incluyó la escuela Isabel Rubio -totalmente reconstruida en el municipio de Viñales-, la Casa Taller Pedro Pablo Oliva, promovida por ese pintor -Premio Nacional de Artes Plásticas- y terminó en una actuación pública. Esa presentación, ante estudiantes, fue acogida en el anfiteatro del Instituto Preuniversitario Vocacional de Ciencias Exactas Federico Engels, donde se sumaron otros cantantes pinareños.

Escuelas contra Huracanes realizó un primer concierto en Francia, el pasado mes de mayo, el segundo tendrá lugar en el teatro Karl Marx, de Ciudad de La Habana, el próximo viernes 20, y se presentarán en España el 19 de diciembre, a fin de aportar lo recaudado para la reparación de los inmuebles docentes. El proyecto es apoyado por el Fondo de Naciones Unidas para la Infancia.

Fuente AIN

Som rubriken lyder var alla i laget med idag, vi snackade igenom en hel del vad vi ska förbättra och ändra om. Då jag inte kan vara med i Eskilstuna, så har vi tagit in Gustav som ny robotförare. Han har ju varit med lite i år och känner mycket väl till vår robot. Detta kanske är anledningen till varför roboten körde 400 poäng inte mindre än 3 gånger idag. Oscar och Gustav klarar det här fint tror jag, även om inte jag är med.

Medan Gustav och Oscar höll på med roboten, skötte tjejerna programmet. De finslipar in i det sista för att roboten ska gå så smärtfritt som möjligt i Eskilstuna. Flickorna i laget stack hem strax efter 5 medan vi pojkar var kvar.

Vi har också skickat in en ansökan om att få showa i Eskilstuna, vi fick snabbt en idé.

Jag ska inte berätta vad vi ska göra, utan det ska bli en överraskning. Jag kan säga så mycket att det kommer vara med inslag av musik.

/ Vid tangenterna idag, Oliver

Så, har hållt mig borta från den mesta träningen i två veckor då jag känt mig halvkrasslig, sådär som när man tror man ska bli sjuk men det bryter aldrig ut. Efter ett tag så inser man sedan att det bara sitter i huvudet och går och tränar.

Har dock smugit ner på gymmet några gånger den förra veckan, men utan att uträtta några stordåd. Börjar iaf återfå rytmen i knäböj fram och hängstyrkevändingarna känns som det går åt rätt håll. Efter att av en slump surfat in på crossfituppsala.se och sett några tyngdlyftningvideos har jag även blivit grymt sugen på att återuppta tyngdlyftningen så smått, så ska ta och kontakta en klubb och se om det är okej att komma ner och träna ibland. I wien verkar det nämligen råda en total brist på allmänna gym som har vettig utrustning för tyngdlyftning, istället är man hänvisad till tyngdlyftningsklubbarna som dessvärre bara har öppet några timmar några kvällar i veckan. Kvällarna vill jag ju egentligen ägna åt MA-träningen eller åt att sitta och dega, men nu känns det som att gränsen är nådd och det kliar i fingrarna efter lite sjysta ryck och överstötar. Jag vill också nämna att tyngdlyftnings-VM börjar på fredag, så för den som har eurosport är det bara att bänka sig. För den som inte har eurosport går det att köpa tillgång till deras streamade sändingar för 5 eur för en månad, lätt värt för att se VM!

Igår var jag iaf nere och körde ett Thai-pass. Det var faktiskt inte så jobbigt som jag väntat mig efter två veckors uppehåll. Däremot gjorde det mer ont än vanligt då jag tränade med det lokala muskelberget och hans lowkicks gick rakt igenom padsen och in i mitt lår på precis det ställe där det gör som mest ont. Jag trodde att det inte gick att sparka hårt utan bra teknik, men tji fick jag. Mina sparkar däremot kändes lika kraftfulla so ett slag med en våt raggmunk.  Högersparkarna alltså, med vänstern gick det ännu sämre.

Idag blev det ett MMA pass. Det kändes som teknikövningarna gick lite segt, vet inte varför riktigt. Sparringen gick väl sådär, kändes som jag låg mest i boten utom mot de mindre killarna. Insåg också att jag är ännu sämre än jag trodde från botten, så där finns det utrymme för förbättringar. Roligt var det hursomhelst, och inte alltför jobbigt.

Ett boktips ska det bli, också nämligen Wrestling for fighting – The natural way av Randy Couture (tillsammans med Erich Krauss och Glenn Cordoza).

Boken handlar alltså om brottning, Greko-romersk och fristil (där den förra är Coutures specialitet) och hur det kan appliceras inom MMA. För mig som just in kan nånting om brottning så är ju detta väldigt intresant faktiskt. För mig har alltid brottning inom MMA legat i radarskuggan, har aldrig riktigt tänkte på att clinch och övergången från stående till grappling är en egen del av MMA. Så då var det ju bra att jag kom över den här boken. Nå, boken rekomenderas iaf till den som intresserar sig för den klassiska brottningens tillämpning inom MMA. Den känns stabil och välskriven.

Der Regen fällt. In den Tropfentanz
Starr ich hinaus, versunken ganz
In allerlei trübe Gedanken. Mir ist,
Als hätt’ es geregnet zu jeder Frist,
Und alles, so lange ich denken kann,
Trüb, grau und nass in einander rann,
Als hätte es nie eine Sonne gegeben,
Als wäre nur immer das ganze Leben,
Die Jahre, die Tage, die Stunden all,
Ein trüber, hastiger Tropfenfall.

(Gustav Falke)

There has been a lot of talk about games and social networks lately. The Xbox 360 recently got its own share of facebook, iPhone games have been bolstering sales with facebook and twitter integration and blockbuster titles such as Uncharted 2 – Among Thieves can twitter the players game progress - if the player wants to. But what about the games that are integrated into facebook? What are they? What could they be?

Let me start off with games that I played or have been invited to play. Most of the time, these games are played on your own and social interaction is minimal, although divided into two kinds. On the one hand these games post your progress on your facebook-page, which in effect is nothing more than a global ranking or highscore system. On the other hand they try to create incentive for your facebook friends to join. The game will prompt other potential players to help the player. This sounds promising but in reality all it is, is an invitation to the game with minimal to no interaction with the player that requested help (often the player does not even have to request help, these prompts are tied to random events that are not avoidable). Games like FarmVille will tell facebook users that a friend of theirs has found a duckling or needs help spraying crops. If the facebook user replies, he himself will be registered to the game and starts playing immediatly.

Now, to me this is not a social game, it is more a game that feeds off social networks to reach more potential players.

What are social networks? Well, I won’t delve into a deep analysis here but to me at least, an important aspect of those networks is a metagame in itself. It’s information and who has access to it. How many friends does Peter Molyneux have? Was Arcade at the same party Arshak was at? Is Severin still friends with Andre? And where does Juha actually work? Is Gustav really 17 years old?

For a long time, I have been thinking about games that use information as a key component. To really make a social game, you, as the designer, could think of ways to manipulate the flow of information. You (or even better the players themselves) could design goals for other players, that are nothing more than answers to questions like those in the last paragraph. Of course all participants should know that their flow of information is being manipulated and that this is part of the game. You could make photogalleries unavaible to certain players that need crucial information in there. On the other hand, you could give another player access that does not need it. He then could trade gallery-information with another player that has access to some other kind of information the player with gallery access needs. What I am trying to say is that there is enough metagame in facebook that would only need a solid game foundation.

I would love to hear others ideas about this. I think there are lots of possible games hidden in the facebook structure that could be truly social and player to player interactive. Let me know what you think. 

So I last posted about my new glasses, and with this post it is time to say something:

I am a Tokio Hotel fan. Not as much as I was a year ago. But I’m still a fan, I just don’t like being a fan on-line.

It all happened last year at the EMAs. There was a huge thing between Tokio Hotel fans, and Rickrollers. Then there was huge thing between TH fans and fans of The Jonas Brothers. I have come to hate the majority of both.

I think the final straw came, when Tom hit that stalker. It’s not the fat that it happened, it’s the fact that I then commented on the news that both sides were wrong. The fact is, those stalkers were out of control, but when Tom lost control and hit one of them, he gave the what the wanted and just made it worse.

But I got replies saying that I wasn’t a true fan because I wasnt standing by them through the ordeal! They’re all a bunch of immature 13-15 years olds, and I’ve met some really nice fans, but I’m not going to put myself through having to deal with mindless girls like that.

Anyway, the huge coincidence about my glasses…I was on TokioHotelRocks and I saw this picture of Gustav:

His glasses are EXACTLY the same as mine (except a tad bigger?) and the fact that as far as I can tell, they aren’t BENCH, but a different brand. Hmmm, I just randomly noticed it!

Hej alla!

Igår var det dags för att gå ut. Som ni vet så tappade jag min kamera i Paris.
Så dom enda bilderna från igår är på mej innan jag skulle ut! Hehe.
Min fina sminkning:
Och lilla mej:

Det var jättekul igår!
Först så var vi hos Elin och förfesta. Där var det en och annan. Bland annat Gustav som jag inte träffat på ett tag. Så det var kul!
När det var dags (typ vid 12) så slängde vi oss i en taxi som tog oss till Oak! Där var det fett med röj! Haha.
Nä men det var liiite för mycket folk, så man kunde knappt röra sej. Man hade väl ugefär en kvadratmeter att röra sej på, om ens det..
Men det var kul tills det inte var det längre. Så då bestämde vi oss för att dra vidare till ett annat ställe.
Så vi hoppa in i en annan taxi och åkte till Luux. Där var det 150 kr inträde.. Så när jag upptäckte att klockan var tre (stället stänger halv 4) så kände i alla fall jag att det inte var någon idé att gå in.
Så jag och Gustav gick och satte oss på en bänk och snackade lite. Sen började jag frysa så då ställde vi oss i en taxikö.
Men efter en halvtimma utan att en enda taxi hade kommit så bestämde vi oss för att ge upp.
Gustav traskade hem och jag ringde min bror. Han var på ett ställe i stan så vi bestämde oss för att mötas.
Eftersom turen att få taxi inte existerade så bestämde vi oss för att gå. MEN, så såg vi en cykeltaxi och nappade direkt!!
Haha.
Kolla in turen som Jakob lyckades få på film:

Kvällen slutade med en hamburgare/kebab på ett gatukök utanför lägenheten. Sen däckade jag ganska hårt..

Hej alla!

Idag efter jobbet blev det självklart lite styrka med Elin på Golds.
Sen gick vi och åt sallad på ett café. Myspys!
När vi var mätta och belåtna så gick hoppade vi på bussen och åkte till Grünerlökka för att möta Gustav, Johan och två till lustigkurrar.
Vi drack ett och annat glas vin och snackade om allt möjligt. Hehe, ska kanske inte gå in på detaljer.
Hälften av kompaniet gick ut och festade. Men jag och resten av halvan åkte hem till var och sej.

Jag ska nämligen packa till imorgon, då jag och Vera ska till Paris!!!
Det ska bli skitkul att dra dit igen!
Så nu måste jag sätta igång och börja packa. Ha det fint så länge.

Eftersom jag gillar att läsa köpte jag den här boken för ett tag sedan:

(På Amazon kan du läsa mer om boken). Jag ska säga direkt att jag inte har så mycket att jämföra med (den enda andra jiu-jitsu bok jag läst var en bok jag fick av Hermans mamma, skriven av legendariske Viking Kronholm), men jag gillar boken. Upplägget känns vettigt, bra illustrationer osv. Dessutom kändes det under sparringen på gårdagens MMA-pass som att jag fick nytta av en del saker jag läst i boken. Sammantaget känns det som ett bra köp om man nu vill ha en bok om BJJ eller grappling eller så.

Jag får väl säga något om gårdagens MMA-pass också. Vi körde lite guard-passes och lite annat smått och gott. Lite mark-sparring blev det såklart också och det kändes som att det gick bättre än vanligt. Lyckades tom submitta “Big John”, den lokale 120kg-kolossen. Det brukar annars vara svårt då han är så snuskigt stor och stark, men nu fick jag iaf in en kimura från guard.

Idag smög jag ner till gymmet och körde lite styrkevändingar från hängande, lite pullups samt benböj fram. Noterade också att min vikt kommit ner i tvåsiffrigt, 99.5kg. Det var rätt länge sedan jag var så lätt faktiskt.

Immer, wenn Ich etwas schreiben will, dann kommen immer noch ein paar Sachen mehr zusammen irgendwie. Diesmal fangen wir damit an, dass man endlich Killing Floor spielen kann.

Desweiteren gibt es grad jede Menge neue (teilweise auch bewegte Bilder) zum Progress in Minecraft. Am besten den Developers Blog besuchen.

Dann ist gestern wieder eine weitere South Park Episode gekommen, in der das Wrestling auf die Schippe genommen wird (Ich will eigentlich nicht spoilern, aber es ist einfach zu EPIC: THEY TOOK HIS JAWB!!!).

Und, um aus meinem Uni-Alltag zu berichten, gab es heute eine megageile Werbeaktion für ein philharmonisches Konzert. Knapp zehn Minuten nach Vorlesungsbeginn kam einfach mal ein kleines Streichorchester herein und hat angefangen Vivaldi’s Sommer aus den Vier Jahreszeiten zu spielen. Am 30.10. & 01.11. gibt es dann das Konzert, wo Mahler’s 6. Sinfonie in a-Moll (tragisch) gespielt wird. Alle auf ins Staatstheater in Cottbus.

Erki

Detta är mitt första inlägg så jag börjar väl med att säga något om mig och min träning. Jag tränar Muay Thai och MMA sedan ett halvår, på City thong som ligger i Wien i Österrike. Fem minuters gångväg från mitt hem. Mycket praktiskt. Kör också styrka 1-2 ggr i veckan, och har ambitionen att börja springa lite lätt. Men man får väl se hur det går med det.

Men nu ska jag inte bara prata om mig själv, utan också säga något om gårdagens träning. Jag lyckades trotsa den omotivation som kom sig av fyra dar utan träning (småförkyld och besök) och ta mig ner på ett Thai-pass på eftermiddagen. Thai-passen på City thong bygger till 95% på träning med pads, så även detta. Körde lite relativt enkla kombinationer, vänster-höger låg spark-höger-vänster låg spark, höger-vänster-låg spark och dyl. Det gick väl som vanligt, mina sparkar, och speciellt vänstern, tappar all rim och reson när jag blir lite trött så det känns ju sådär. Men det var ju jobbigt iaf, det var ju bra. Passet avslutades med lite fys.

Senare på kvällen återvände jag för ett MMA-pass. MMA-pass brukar betyda enbart brottning, men igår körde vi också lite lätt MMA-sparring. Passet inleddes hursomhelst med lite tekniker från stående, sedan fick vi träna lite tekniker från halfguard, både från över- och underläge. Efter det var det dags för lite grapplingsparring. Det gick sådär, jag blev konstant submittad hela tiden. Iofs fick jag rätt hårt motstånd, brottades i tur och ordning mot två av tränarna, ett proffs och en 120kg muskelman. Men iaf. Sedan avslutades passet med lätt MMA-sparring, vilket var första gången för mig. Det var grymt kul, vi körde väldigt försiktigt så det var inga smällar att vara rädd för och det var kul att prova på. Det kändes som att den stående biten gick rätt bra också. Mer sånt i fortsättningen hoppas vi på.

Nå det var allt för nu. Bör bli någon sorts pass idag också, vi får se.

welsuntergang verhindern!

Es ist aus und fängt doch gerade erst an. Wieser ist verhindert, aber es war knapp. Verdammt knapp. Mit nur 53,53% Prozent gewann Peter Koits die Wahl und das heißt aber, das Bernhard Wieser 46,47% der Stimmen bekam. Zwar ist die Erleichterung groß, dass Wels keinen Bürgermeister aus der Strache-Partei bekam.

hinter dem biedermann stehen die brandstifter!

Wir haben mit unserer Demo versucht, ein Zeichen zu setzen. Gegen Rechtsextremismus, gegen Ausländerhetze und gegen einen Bürgermeister, der die offen neonazistische NVP unterstützte, bevor diese Verboten wurde. Und ich denke, das ist uns gelungen. Die Medien waren sich nicht so sicher, wie viele Leute denn an der Demo teilnahmen (OÖN schrieb 400; Österreich 500; Kurier 800 und Krone 1500). Wir selbst haben um die 1000 gezählt.

der hetze keine chance geben, für friedliches zusammenleben!

Bei der Abschlusskundgebung am Minoritenplatz genoßen wir dann die Musik von Volume Knob, Da Staummtisch, Krautschädl, Gustav, und Attwenger. Dabei war die allgemeine Stimmung recht fein und es wurde festgestellt: “Petrus muss ein Sozi sein!” – Entgegen aller Wettervorhersagen schien sogar die Sonne!

asyl ist menschenrecht!

Doch jetzt beginnt erst die wirklich Arbeit. Zwar ist das unmittelbar schlimmste verhindert, aber trotzdem darf man nicht vergessen, wie knapp das Ergebnis war und vor allem nicht, dass das traurige Ergebnis der Gemeinderatswahl noch immer besteht: Dort gibt es eine blau-schwarze Mehrheit im Gemeinderat. Der Bürgerblock ist fix.

Also heißt es die Einheit im linken Lager stärken und dafür zu sorgen, dass sich die anderen Welser nicht mit ihren Fragen und Problemen alleine gelassen fühlen. Es braucht Information, Präsenz und Alternativen. Allerta!

2009-10-06_wieser_verhindern_demonstration

Im Anhang befindet sich eine Presseausendung des “Welser Bündnis gegen Rechtsruck”.

Außerdem noch als Zusatzbeitrag ein Leserbrief zur Bürgermeisterstichwahl in Wels von Peter Schernhuber vom YOUKI:

Anmerkungen zur Kampagne Wieser verhindern und die Reaktionen darauf aus der Sicht der Kulturarbeit

Kunst und Kultur sind, wenn man die Begriffe möglichst weit fasst, Mittel zur Weltaneignung bzw. Äußerungsformen zur Welt. Es ist Kunst und Kultur daher immanent eingeschrieben, dass sie im Alltag entsteht und auch ebendort wieder mündet. Per Selbstdefinition muss Kunst und Kultur die Zeichen der Zeit berücksichtigen. Es ist daher auch die Pflicht von Kunst und Kultur, das aktuelle Geschehen kritisch zu kommentieren; auf Metaebenen zu verhandeln. Darüber herrscht bei den meisten Parteien auch weitgehender Konsens. Wenn sich die Welser Abordnung der Strache-Graf-Partei nun auf die Kulturvereine einschießt, die das “Bündnis gegen den Welser Rechtsruck” unterstützen, überrascht das wenig. Was ist von einer Politik zu erwarten, die Kultur als Sahnehäubchen zur Weltverschönerung denkt? Als Kunst- und Kulturschaffende wollen wir ein weltoffenes Wels und ein Klima, in dem sich zum Beispiel die vielen internationalen Gäste der YOUKI wohlfühlen. Kunst- und Kulturschaffende mit Verweis auf die ökonomischen Rahmenbedingungen in die Schranken zu weisen, ist nichts anderes als der Versuch einer Einschüchterung und die Markierung einer Argumentationslücke! Im Übrigen stellen wir klar, dass die YOUKI vom Verein Media Space organisiert wird,
der als eigenständiger Verein zwar dankenswerterweise von der Stadt Wels unterstützt wird, sich allerdings nicht in deren Eigentum befindet.

Peter Robert Schernhuber

Mit den zusätzlichen Bands Attwenger und Volume Knob sollte dies nun das (vorläufig) fixe Line-Up der Abschlusskundgebung sein. Weitere Überraschungen natürlich nicht ausgeschlossen.

PDFs zum selber Kopieren: A4 für Poster ; 2xA5 zum Schneiden für Flugis

]]> http://incubate.wordpress.com/2009/10/01/louisiana-then-texas/ Thu, 01 Oct 2009 13:33:38 +0000 incubate http://incubate.wordpress.com/2009/10/01/louisiana-then-texas/

Terence Nance’s No Ward is a short documentary about the forced migration of New Orleans residents to cities in Texas. The film juxtaposes the migrations that occurred as a result of Hurricane Katrina in 2005, and Hurricane Gustave in 2008.

funded by The Southwest Alternative Media project Emerging Filmmakers Fund

camera by Norvis Nance

sound mix by Vincent Wheeler

additional editing by Tracy Thompson

music by Cocorosie and FourTet

via W&G

The Spitalfields House of Paper explores the possibility of merging all aspects of the production of the written word, managed and maintained by a single artist. It investigates the fragile balance between the industrial and the intellectual processes, opposing the rough heavy steel of industry machines and the light delicate properties of paper.

Acvuariu

Le peintre roumain Gustav Hlinka peint depuis plus de trente ans utilisant différentes techniques (tempura, huile, etc). Le thème principal de ces deux tableaux sont les poissons.

Taifas

Acvuariu

Pour plus d’informations sur ces tableaux (prix, dimensions, technique), veuillez télécharger lecatalogue Hlinka

.

Renseignements / Réservation /Achat

Idag ska jag akta mig för att skriva vad jag tänker. Det är mest svordomar och gräsliga teaterakter som spelas upp i mitt huvud.

I ett inlägg skriver Danijela och den förlorade respekten som råder i Malmö. Och jag håller med henne. När jag fick reda på vem som satt misstänkt för mordet brast mitt hjärta, mitt mammahjärta, mitt systerhjärta och mitt kompishjärta. Jag har drömt mardrömmar i två dagar och går runt och sörjer. Jag vill sparka och slå dig men samtidigt krama dig. Det är en sjuk känsla, känsla av en enorma besvikelse har lagt sig över mig.

Om jag övergår till annat, lite mer löjliga och orelevanta saker, så visar på bilden till höger strypa-mig-själv tankar som cirkulerade i huvudet igår. Det var inte på grund av mer än att jag hade ett helvete att få ihop en Billys bokhylla och slutligen fann att en skruv hade avvikit från sin grupp. Den lilla skruven gav mig huvudvärk och irritation inom loppet av fem minuter. Bra jobbat Billy! Lite mer glatt var att jag blev upphämtad av Marion och körd till närmaste vietnamesiska restaurang, nämligen Asien på Möllan. Jag beställde det sedvanliga, “kongräka med lis”. När jag fick in rätten, efter fyra minuter, serverades jag klibbigt vitt ris med fem jätteräkor simmandes i sötsursås. Jahapp? Var det bara det här? Ska det här få mig på bättre humör? Jag åt ris utan sås och skakade av sötsursås på räkorna. Igår var det jobbigt, idag blir det bättre. En manifestation på Gustav klockan 14 och en födelsedagsfest på kvällen är inplanerad. Må så gott.