Når du først har funnet  dine mål og har formulert disse omhyggelig, går det kun om å realisere dem. Det er jo klart at mål ikke uten videre lar seg realisere av seg selv. Fremfor alt trenger du for å realisere store mål en konkret plan.

En handlingsplan krever at du tenker systematisk på hvordan du skal nå målet ditt og planlegger konkrete skritt på veien dit. En handlingsplan inneholder hvert steg på veien til målet ditt. På denne måten blir målet ditt oversiktlig, da et mål består av mange små enkeltskritt, som hvert enkelt som regel kan nås uten problem. På bakgrunn av dine handlingsplaner ser du nøyaktig hva du fremdeles konkret må gjøre for å nå målet ditt og kan samtidig konkret avlese hva du allerede har klart på veien mot målet.

Det er ganske enkelt å utvikle en handlingsplan. Vi viser det her i følgende eksempel:

“Jeg drar senest  i 2012 seks måneder på en reise i Asia.”

1.     skritt: Finn først de nødvendige skrittene på veien mot målet

Først gjelder det å bryte ned målet ditt i de forskjellige skrittene som må gjøres for at du skal nå målet ditt. Det er et mål å bryte ned den enkelte trinnene som må gjøres slik at du kan nå målet. Still deg selv disse spørsmålene:

Hva hindrer meg fra å nå mitt mål for i morgen?

I vårt eksempel ser dette slik ut:

Hva hindrer meg fra å dra i morgen et halvt år til Asia?

• Jeg har ikke tid til et halvt års permisjon
• Jeg har ikke nok penger
• Jeg trives ikke alene
• Jeg har dårlige språkkunnskaper
• Jeg har ikke bestilt en flybillett til Asia
  etc.

2. skritt: Formulere delmål 

Du har gjennom det første skrittet nå Her er tips om ting du må løse. Ut ifra dette formulerer du delmål.

Eksempel:

Hvilke delmål må jeg nå for i morgen å dra et halvt år til Asia?

• Jeg har et halvt års permisjon
• Jeg har nok penger til et halvt år i Asia 
• Jeg kan fly.
• Jeg kan dra alene uten å spørre andre
   etc.

Dermed har du delt inn dine store mål i små delmål. Dermed har du mye mer konkrete ideer hvordan du skal komme nærmre hovedmålet ditt.

Deretter spør du deg selv på nytt for hvert punkt i planen din:
1. Hva hindrer meg fra å nå mine delmål i morgen?
2. Hva må jeg gjøre for å dette delmålet i morgen?

På denne måten lager du deg en trestrukturert handlingsplan. For å nå ditt hovedmål, må du deretter ut ifra de de ytre grenene på treet – altså de minste av skrittene – nærme deg ditt hovedmål.

Et eksempel:

• Et halvt år å reise rundt i Asia 
• Jeg har nok ferie.
• Jeg forhandlet med sjefen min og få et halvt års ulønnet permisjon.
• Jeg har nok penger
• Jeg har solgt mine aksjer
• Jeg har pantsatt huset mitt
• Jeg kan reise alene
• Jeg fant en person som selv hadde reist rundt i Asia
• Jeg deltok på et seminar om å reise rundt i verden
• Jeg har valgt en rute
• Jeg gjorde noen undersøkelser om tilbydere av flyreiser
• Jeg har vurdert bekymringene mine
• Jeg har vært i kontakt på internett med flere som har reist verden rundt
• Jeg har laget en kontrakt
• Jeg har bestilt en flyreise

4. skritt: Finn delmål som du kan gjøre i morgen

Søk så lenge etter delmål til du kun har  delmål til overs som du kan gjøre noe med i morgen. Du har dermed en konkret sjekkliste der du kan bearbeide hver og en av delmålene.

Når du er ferdig med å skrive handlingsplanen din, identifisere du ditt første skritt med en liten stjerne. Når du har oppnådd disse innledende skrittene, kan du bare krysse av delmålet og gjøre de neste skrittene.
Det er nyttig alltid å markere de neste trinnene og skrive ned når du utfører disse skrittene. Å kjenne de neste skrittene, er svært viktig for å holde kontakt med målene dine og å kontinuerlig arbeide for å nå målene dine.

Din Handlingsplan som en konstant følgesvenn

Din handlingsplan vil guide deg hele tiden på vei mot hovedmålet ditt. Du kan endre det, skrive det opp på nytt eller omskrive det. Det er veldig motiverende å se på papir hvordan du nærmer deg målet ditt skritt for skritt.

Generelt oppstår de få problemer når du lager din handlingsplan hvis du gjør som du tidligere har lest. Her finner du noen nyttige tips og tillegg til hvordan du kan arbeide effektivt med handlingsplaner.

Hvis du ikke finner en løsning  på et problem i din handlingsplan

Det vil alltid være tilfeller der du ikke har noen løsning på et problem eller der du ikke engang vet hvor du skal begynne å lete. I dette tilfellet har du flere alternativer som må planlegges i tillegg:

Spør andre om hjelp
 
Du kan helt enkelt be andre om hjelp. Inviter dine venner og bekjente og foreta i fellesskap en idédugnad(brainstorming). Du blir eventuelt overrasket over alt hva vennene dine vet og hvor mange løsninger som eksisterer for problemet ditt.

Vær selv oppfinnsom

Du kan også gå på biblioteket eller søke på Internett etter informasjon om problemet. Også på de gule sidene finner du eksperter på nesten alle områder. Finn andre mennesker som styrer mot et lignende mål som deg selv og hjelp hverandre. Søk over alt etter mulige løsninger på ditt problem.

Hvis du ikke vet hvilken løsning du skal velge for et problem

Kanskje har du for mange løsninger på et problem og vet ikke hvilken løsning du bør velge. Også i dette tilfellet finnes det flere muligheter:
1. Velg den løsningen som magefølelsen din sier.
2. Du kan også søke etter en systematisk metode for beslutningsprosessen for å velge et alternativ.

For å lage handlingsplanen din, spør deg selv stadig vekk hva som hindrer deg i å nå målet ditt i morgen. Når du har funnet et svar er det ikke nødvendigvis det eneste svaret. Kanskje finnes det helt andre muligheter til å tilnærme deg målet ditt på.

Her er et eksempel: Du sier du ikke kan dra i morgen til Asia, fordi du ikke har nok penger ennå. Men hvem sier at du nødvendigvis må ha den summen med penger for å dra til Asia. Kansje kan du reise mye billigere? Leie ut huset? Arbeide i løpet av turen. Mulighetene for å finne løsninger er nesten ubegrenset. Du må bare være litt åpen og oppfinnsom.

Du kan også gå målrettet igjennom hele planen din sammen med andre mennesker. Andre mennesker har ulike synspunkter, ideer og det viktigst, de vet ofte ting som du ikke vet om. Spør derfor andre folk etter  alternative løsninger og spør om det er mulig å i deres øyne at enkelte delskritt på veien til målet som kan nås enda enklere.

Det viktigste: Start bare  

Med planlegging er det av og til så som så med. Det kan skje med oss, at vi glemmer for bare planleggingen og glemmer å starte. Vi skriver mest detaljerte planer, men de blir ikke realisert. Derfor bør du starte med en gang med realiseringen. Selv om planen ennå ikke er perfekt, starter du dine første skritt på handlingsplanen din og realiserer de straks.

Begynn idet du tar for deg et delmål og lover deg selv en belønning når det er nådd.

Utsiktene til å ha oppnådd det ønskede målet en eller annen gang rekker ikke for mange mennesker for å motivere seg over lengre tid. Den store belønningen er for langt frem i tid. Men hvis du gir deg selv en liten belønning for hvert delskritt du gjør, vil du  gjøre ubehagelige oppgaver med mer glede og enkelthet. Skriv altså opp ved hver av delskrittene hva du vil gi deg selv i belønning. Belønninger er en nyttig måte å motivere seg selv til å gjøre noe som kan være litt vanskelig.

Justere planene til virkeligheten

En ting er veldig viktig: Ikke vær redd for å endre planen din eller forkaste den.  Planlegging er egentlig bare et forsøk på å forutse realiteten av struktureringen av ens egne handlinger og for å gjøre store prosjekter håndterbare og realisere dem. Vår nåværende plan er kun basert på fakta som vi kjenner i dag. Når du får nye opplysninger eller hvis du endrer prioriteringer, må du også endre planen. Tenk alltid på at en plan kun er  et middel til å nå et mål. Hold aldri på en plan kun for planlggingens skyld.

Relatert lesning:

Allen, David: Getting things done
Blair, Gary Ryan: What Are Your Goals: Powerful Questions to Discover What You Want Out of Life
Bryant, Theodore: Self-Discipline in 10 Days: How to Go from Thinking to Doing
Burn, Gillian: Personal Development AllInOne For Dummies
Davidson, Jeff: The Complete Idiot’s Guide to Getting Things Done
Koch, Richard: 80/20 Way
McWilliams, John-Roger: Do It!: A Guide to Living Your Dreams
Mumford, Jeni: Life Coaching for Dummies
O’Connell, Fergus: How to Get More Done: Seven Days to Achieving More
Sher, Barbara: Wishcraft
Sher, Barbara: Live the life you love
Tracy, Brian: Goals
Tracy, Brian: Thinking Big

Del på bloggen

Nya inluensan, svininfluensan, svinfluensan eller influensa A. Vad den än heter så lär den drabba oss under hösten och då kan verksamheten kanske inte fortskrida som vanligt. Dels kan förmän, jobbare och quratelare bli sjuka, dels så vill vi inte att nationen fungerar som en plats du blir smittad.

Quratelet har gjort en handlingsplan för vad som ska göras om influensan drabbar Lund. Exempelvis ska extra det bli extra noga med hygien – mer handtvätt och handsprit; utsatta ytor i nationens lokaler kommer också  skrubbas om det finns influensa i luften.Information ska ges till nationens besökare om hur man ska undvika att sprida smitta. Quratelet ska hålla koll på läget och informera om influensaläget förändras.

Finns det misstanke om att du är sjuk kan du tvingas ta en paus från nationen och stanna hemma. Men vad händer om hela Quratelet sjuknar in? Då är det meningen att nationens styrelse, seniorskollegiet, ska kunna rycka in. Om läget bedöms vara tillräckligt allvarligt kan faktiskt nationsaktiviteter komma att ställas in.

Nationen har alltså tänkt ut på förhand vad som ska göras om influensan närmar sig – men man kan inte vara helt säker oavsett åtgärder. Så fram tills det är över – nys i armvecket!

Väckarklocka

Vill du vara med och förändra världen genom små enkla handlingar och val? Är du trött på att det bara pratas och att det inte händer något, politikerlöften utan synliga resultat och krångliga omställningar som stjäl tid? Delta i AKTION 365 och gör skillnad!

Start måndag 20 April.

Världen idag.

Grön Jord

Med larmrapporter som väller över oss från höger till vänster, från ovan och under, kan man inte bli annat än förvirrad och något lamslagen. Min första reaktion när jag hör nyheter om klimatförändringarna är alltid – Jag måste göra något!

Min andra tanke är – Men vad kan lilla jag göra? När verkligheten sen sjunker in och den där entusiasmen, viljan att förändra och göra bättre hamnar, inte för att jag menar att göra så eller vill, lite i skymundan då vardagen tar över och jag fortsätter att gå i mina vanliga gamla fotspår.

Förändring!

Men det är svårt att bryta gamla vanor, det sägs att det tar 21 dagar att bryta en vana, så kanske är planen att skapa en ny vana istället. Små enkla lätta saker att göra och komma ihåg – vanor?

Värt att prova!

Framtid?

Klimatförändringarna går enligt forskarna och de nya forskningsrapporterna snabbare för varje dag. Beslutsfattarna och politikerna konverserar och tvistar om vilken lösning som är den mest ultimat gynnsammast. Rent ut sagt verkar den gamla beprövade byråkratiska metoden i det här fallet alldeles förlegad och verkningslös. Kort sagt det tar för lång tid!

Gräsrötter

Vi behöver handla nu. Kanske kan vi tillsammans hjälpa till att snabba på processer i stort och smått.

Förslaget.

Mitt förslag till alla därute i världen, som känner att ni precis som jag vill göra skillnad men inte riktigt vet var ni ska börja, hur ni ska fortsätta och känner att det lilla som görs förändrar världen, är följande:

Delta i AKTION 365 som är en plan för världen där det varje dag genomförs en ny, liten och enkel förändring till ett miljövänligare leverne och samhälle.

Tidning

Varje dag kommer en ny sak att publiceras som du och alla som deltar också kan göra för en bättre värld. Förslagen till handling kommer att vara enkla, ekonomiska och vara lätta att genomföra, utan att ta tid. Detta är förutsättningen för vi lever i ett rasande högt tempo.

Handlingarna kommer att beröra alla områden i våra liv, från köket och mat till transport och påverkan på konsumtion och politiker.

Det enda du behöver göra är att följa med och delta i förslagen. Även om du inte följer med alla dagar så gör du skillnad.

Ensam är stark hette visst ordspråket men jag hävdar att om vi bidrar med en gemensam styrka kan vi få till stora förändringar. Se bara på vad ifrågasättandet av tillsattser i mat har gjort med konsumtionen av varor. Producenterna har redan börjat att dra ned på tillsattserna i mat även om livsmedelsindustrin hävdar att tillsattser är ofarliga. Konsumenter har makt och det är dags att använda den.

Tycker du att det här låter som en god ide? Tveka då inte att engagera dig och dina närmaste. Skicka mail till dina vänner och uppmana dem att delta, du gör skillnad.

Grönt

Jag ser fram emot att förändra världen med er!

/ Fr. A.

(Kristina) I senaste samtalet med Piffiga Marie diskuterade vi just vänner och huruvida vänskap är ett kravlöst förhållande eller om man har rätt att ha vissa förväntningar. Jag vill minnas att jag eventuellt beklagade mig över att jag önskade att vänskapskretsen också kunde vara större. För den klarsynte kommer det kanske att vara uppenbart varför så är fallet, men för mig som fortfarande famlar i mörkret är sammanhanget ytterst otydligt.

I fredags tog jag mig i kragen och ringde upp en vän som jag var lite sur på för att jag inte tyckte att han levde upp till förväntningarna. Jag tror ju på ärlighet och uppriktighet så jag berättade precis hur jag kände. Och som om det inte räckte ringde jag upp idag för att kolla så att budskapet hade gått in. Dessutom bad jag om att få en skriftlig handlingsplan för hur han skulle kunna förbättra sig. Och eftersom den lovades att skickas under eftermiddagen var jag så storsint att jag förlät honom redan innan lunch. Som jag ser det så har jag inte bara hjälpt honom att bli en bättre vän, jag har också gett honom ovärderliga kunskaper i projekthantering för hur man styr upp eventuella problem. Är inte jag en sann vän, så säg?!

Tack för att du fortfarande vill vara kompis med mig. Och den dag som självinsikten slår mig, kommer jag också att yttra ett av mina mer än sällsynta ‘förlåt’.

I dagens upplaga av pappertidningen Metro läser jag följande notis:

“I Trelleborg vill man pröva ett radikalt grepp för att motivera lärarna. Elevernas poäng på nationella prov ska avgöra lärarnas lön. Enligt Lars Hemzelius (Fp), som är ordförande i gymnasienämnden och själv lärare, ska förslaget öka fokus på uppdraget att förmedla kunskap.”

Hmm, är det någon som ser något konstigt med ovanstående lilla text?

Det hoppas jag verkligen att det är. Själv stöder jag borgerliga initiativ för det allra mesta, men detta var väl ändå uppåt väggarna ogenomtänkt.

Följande frågor cirkulerar runt i mitt huvud.

Helt plötsligt kommer inga lärare att vilja arbeta i skolor där betygen generellt sätt ligger lägre. Olika sociala bakgrunder ger olika motivation till skolarbete. Hur ska man lösa det?

Jag har själv varit lärare. Att sätta betyget IG är inget en lärare vill göra av flera anledningar. Dels för att man självklart vill att eleven ska klara målen och det är tråkigt att konstatera att elev inte gör detta. Också för att det i grundskolan är ett omfattande merarbete med att inte godkänna en elev. Det ska varnas i god tid innan, sedan upprättas en handlingsplan. Eleven ska få tillgång till extra resurser, lärarna måste avsätta mer tid för detta. Allt detta gör att ”de latare” lärarna helt enkelt sätter G istället. Hur många fler lärare tror ni kommer bli “lata” om de riskerar att lönen skulle sänkas för dem om de skulle sätta IG på en elev som inte når målen? Blir inte risken att vi kommer se högre betyg, utan att för den skull kunskapsnivån förändras till det bättre?

Grundläggande problemet är att man här ser lärarna som försäljare, där betygen fungerar som provision. Skillnaden är dock att en kund måste köpa något för att försäljaren ska få provision. Läraren kan helt enkelt styra sin egen “provision” – helt sjukt!

Så jag skulle gärna vilja veta hur Lars Hemzelius har tänkt här.
Man kan tycka att lärarna inte kan påverka betygsättningen på Nationella prov, men det stämmer inte, förutom möjligtvis i matematik. I övrigt är de mycket bedömningsgrundande.

Nej, Lars Hemzelius, hur är det man brukar säga:

Gör om gör rätt!

Mål, syfte  - att med handlinsprogram, utbildning och nätverk, förebygga övervikt och diabetes, hjärt-/kärlsjukdomar 

Handlingsprogram - kost, viktminskning, aktiviteter och hälsovernissage

Handlingsplan  

1. kartläggning av livsstilsvanor
2. utbildning
3. nätverk

Kartläggning

• kost
• kosttillskott
• friskvård
• stress
• rökning

Antioxidantscanning, ny revolutionerande teknik, beprövad smärtfri hälsoundersökning och metod,  resultat inom 3 min

Läs mer om utbildning och nätverk www.sveashalsofik.se, www.9februari.se

Börsen fortsätter att falla. Hysteriskt översålt menar en del, vi har bara sett början säger andra. De så kallade proffsen ger antingen sina vanliga nonsenskommentarer, vilket bloggen Ekonomiskt fri uppmärksammat eller så får man snusförnuftiga tekniska “analyser” om att nu är 840 stöd, brister det så är det 820 som gäller…

En mänsklig instinkt är att vädra rea, att det inte kan gå ned mycket mera. Köp nu så blir det en bra affär på sikt. Jo, men hur lång sikt då? Det är inte lätt att filtrera informationen, värdera den och ta beslut, särskilt inte när det lyser rött i depån eller fondsammanställningen. Med min placeringsstrategi och trendföljande ansats har jag gjort det enkelt för mig: så länge börsen är i nedtrend så säljer jag. Dessutom vet jag vad jag ska göra med varje position om index når vissa nivåer, antingen ta hem vinst eller minimera en förlust. Jag säger inte att detta är det enda rätta sättet, men det är en systematik som passar mig. Och just de två begreppen, systematik och designat efter person är nycklar till förmågan att se objektivt på sina placeringar och lämna känslorna utanför.

Naturligtvis hade det varit mer ansträngande att skriva detta inlägg om Onsdagsfonden hade startat knackigt, jag är inte mer än människa! Men jag är redo att ta både med- och motgångar, därför att jag har en handlingsplan som visar vägen och som jag följer oavsett vad som händer. Det är något jag rekommenderar alla att ta fram, och utforma så att den blir möjlig att följa.

Läs även andra bloggares åsikter om börsen, översålt, placeringsstrategi, trendföljande, handlingsplan, systematik

För fondsparare tycker jag att risk är detsamma som sannolikheten att förlora pengar. Ju större sannolikhet för att förlora pengar och ju mer pengar jag blir av med när jag förlorar, desto större risk i en fond. Det är ju i kontosaldot jag ser risknivån i mitt fondsparande, inte i en massa tabeller om volatilitet, standardavvikelse eller annat “mumbojumbo” som fondbolagen ändå bara försöker frisera så mycket de kan. Som Jonas Lindmark skrev i en utmärkt artikel från 2006 så kan fonders deklarerade risknivå sjunka efter en period med börsuppgång. Vad säger det om sannolikheten för att man ska förlora pengar? Inte ett smack! Mer troligt är som Lindmark skriver att efter en lång tids börsuppgång väntar en nedgång, så den verkliga risken har i själva verket ökat. Så kan det bli när den finansiella intelligentian skriver om verkligheten. Statistik är intressant, men den kan tyvärr alltid användas till att passa egna syften.

Det bästa sättet att minska risken i mina ögon är att se till att minimera förluster och låta vinsterna växa. Enkelt att säga, svårare att göra förstås. Med en placeringsstrategi och en handlingsplan för hur man agerar i alla situationer, i kombination med ett sunt sätt att utnyttja sitt kapital, har man kommit en mycket god bit på väg. Kan man dessutom dra nytta av både börsuppgång som nedgång så har man skaffat sig ett ännu bättre läge.

Läs även andra bloggares åsikter om risk, sannolikhet, risknivå, sparande, volatilitet, standardavvikelse, placeringsstrategi, handlingsplan, fond, fondsparande

Det är så fint att det dels är en inköpslista med endast tre artiklar, och dels att mjölken var på väg att bli “mjökl” men räddades genom listigt bläcktrolleri.

Det här är bara så gulligt! När jag tittar på de skviggliga och knaggliga bokstäverna ser jag hur tanten/frabrorn sitter och kämpar för att få det så läsligt som möjligt, med tungan rätt i mun och långsamma ordentliga penndrag.

Jag älskar tanter och farbröder!